FOLKBIBLIOTEKEN

FOLKBIBLIOTEKEN 2006 7 5

Public Libraries 2006 Folkbiblioteken 2006 Swedish Arts Council / Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Producent: Statisticon AB Förfrågningar: Mats Hansson, tel. 08 519 264 95 Printed in Sweden Edita, Stockholm 2007 ISSN 1403-0276 ISBN 978-91-85259-37-3 Statens kulturråd, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Grafisk form omslag: Bror Rudi Statens kulturråd 2007

INNEHÅLL INNEHÅLL...3 1. SAMMANFATTNING...5 2. SUMMARY...6 3. INLEDNING...7 4. KOMMUNALA FOLKBIBLIOTEK...9 4.1. DE KOMMUNALA FOLKBIBLIOTEKENS ORGANISATION OCH VERKSAMHET...9 Folkbibliotekssystemet...9 Personal och ekonomi...10 Bestånd...12 Verksamhet...14 4.2. BARN OCH UNGDOM...17 4.3. FOKUS: KOMMUNALA JÄMFÖRELSER OCH NYCKELTAL...20 5. FRISTÅENDE SJUKHUSBIBLIOTEK OCH ÖVRIGA BIBLIOTEK...26 BILAGA 1. TABELLER PÅ LÄNSNIVÅ OCH NYCKELTAL BILAGA 2. OM STATISTIKEN BILAGA 3. FÖRTECKNING ÖVER SJUKHUSBIBLIOTEK BILAGA 4. FRÅGEFORMULÄR TILL KOMMUNBIBLIOTEK BILAGA 5. FRÅGEFORMULÄR TILL SJUKHUSBIBLIOTEK OCH ÖVRIGA BIBLIOTEK BILAGA 6. INSTRUKTION OCH DEFINITIONER TILL FRÅGEFORMULÄRET BILAGA 7. TABELLER PÅ KOMMUNNIVÅ 1 BILAGA 8. KVALITETSDEKLARATION 1 1 Bilagan publiceras endast på Kulturrådets webbplats, www.kulturradet.se. 3

4

1. SAMMANFATTNING De kommunala folkbibliotekens uppgift är att främja och stimulera till läsning, utbildning och kultur. Detta uppdrag bedrevs under 2006 genom 2 200 olika utlåningsställen i landets kommuner, fördelade på huvudbibliotek, filialer, bokbussar och övriga utlåningsställen. Antalet filialer har minskat stadigt under de senare åren, men ökade något mellan 2005 och 2006. I dessa verksamheter arbetade närmare 6 000 personer som utförde knappt 5 000 årsverken. Hälften av de anställda var utbildade bibliotekarier och andelen anställda kvinnor var 85 procent. Utbudet av böcker och AV-medier uppgick till närmare 44 miljoner, vilket motsvarar närmare fem medier. Förutom böcker och AV-medier fanns drygt 8 700 tidningar och knappt 80 300 tidskrifter att ta del av vid landets folkbibliotek. För att förnya utbudet införskaffades 2,3 miljoner nya böcker och AV-medier under 2006, vilket motsvarar 5,3 procent av hela beståndet. Totalt fanns det cirka 6 500 datorer tillgängliga för allmänheten, varav två av tre hade Internetuppkoppling. Genom datorerna kunde medborgarna få tillgång till runt 2 900 databaser, varav 25 procent hade extern åtkomst. Frågan om databaser med extern åtkomst ställdes för första gången i år. Tillgängligheten till folkbibliotekens resurser kan även bedömas utifrån utlåningsställenas öppethållande. I genomsnitt var biblioteken öppna 23 timmar i veckan, varav 2 timmar var efter klockan 18. Skillnaderna mellan kommunerna var emellertid stora. Det genomsnittliga öppethållandet varierade mellan 9 och 56 timmar per vecka. Driftskostnaden för biblioteksverksamheten uppgick under 2006 till 3,5 miljarder kronor. Av detta gick drygt hälften till löner, medan drygt 20 procent användes till lokalkostnader. Medieutgifter utgjorde 12 procent av de totala driftskostnaderna. Folkbiblioteken fick samtidigt in drygt 150 miljoner kronor genom försenings- och reservationsavgifter samt uthyrningsverksamhet. Under 2006 registrerades totalt 70 miljoner utlån av böcker och AV-medier vid folkbiblioteken, vilket motsvarar åtta lån. Ungefär hälften av alla boklån utgjordes av barnböcker. AV-medierna stod för 11 miljoner utlån, vilket är relativt högt jämfört med beståndet av AV-medier. I genomsnitt lånades varje bok ut 1,4 gånger per år, medan varje AV-medium lånades ut 3,7 gånger per år. Antal boklån uppgick till 6,4 under 2006, samtidigt som det i genomsnitt lånades 18,3 barnböcker per barn i åldern 0-14 år. Antalet besök ökade under 2006 från 69 till 71 miljoner. Det var filialerna som stod för hela ökningen i antal besök. I genomsnitt gjordes 7,8 besök i hela landet, men antal besök varierade mellan 3 och nästan 44. Nytt för i år är att de kommunala folkbiblioteken har tillfrågats om en biblioteksplan har fastställts i kommunen. Trots att kommunerna enligt bibliotekslagen ska anta planer för biblioteksverksamheten så har endast 95 av 290 kommuner en fastställd biblioteksplan. 5

2. SUMMARY The municipal libraries main task is to advance and promote reading, education and culture. For this purpose the Swedish municipalities made use of 2,200 different library outlets, including main libraries, branch libraries, bookmobiles and other loaning facilities. The number of branch libraries has steadily decreased over the past years, but increased somewhat between 2005 and 2006. Almost 6,000 persons were employed in the library facilities, performing a bit less than 5,000 man years. Half of the staff consisted of trained librarians, while 85 percent of the employees were women. The libraries total stock of books and audiovisual media amounted to 44 million in 2006, corresponding to approximately five media per inhabitant. Apart from books and audiovisual media the libraries offered access to around 8,700 newspapers and 80,300 periodicals. The total collection was renewed through the purchase of 2.3 million books and audiovisual media during 2006, which corresponds to 5.3 percent of the total stock. Around 6,500 computers were available for public use at the municipal libraries, of which two-thirds had internet access. Through these computers the general public could enter approximately 2,900 databases of which 25 percent had remote access. A question about remote access databases was included in the questionnaire for the first time this year. Access to municipal library resources can also be evaluated in terms of library opening hours. On average, the libraries were open 23 hours per week, of which 2 hours after 6 p.m. However, the opening hours varied quite substantially between the municipalities. The average number of opening hours differed between 9 hours at the least and 56 hours at the most. Operating costs for municipal libraries totalled SEK 3.5 billion in 2006. Of this sum about half was spent on wages and about 20 percent on venue costs. Media purchases and expenses accounted for 12 percent of the total operating costs. At the same time the municipal libraries generated SEK 150 million in delay fines, reservation fees and rental income. During 2006 a total of 70 million loans of books and audiovisual media were registered at the municipal libraries, corresponding to eight loans per capita. Children s books accounted for around half of all book loans. Audiovisual media accounted for 11 million loans, which is quite high in comparison to the total stock of such media. Every book was lent out on average 1.4 times during the year, compared to 3.7 times for every audiovisual media item. The number of book loans per capita amounted to 6.4 in 2006. At the same time every child aged 0-14 years borrowed on average 18.3 children s books. The number of visits increased from 69 to 71 million in 2006 and the branch libraries accounted for the entire increase. For the country as a whole, every inhabitant made on average 7.8 visits to a municipal library. The number of visits varied between 3 and 44 per inhabitant. For the first time the libraries were this year asked whether the municipality had adopted a library plan. Although the Library Act states that plans for the library services in the municipalities are obligatory, only 95 of the 290 municipalities had adopted such plans at the time of asking. 6

3. INLEDNING Riksdagens mål med den nationella kulturpolitiken, där biblioteksväsendet ingår som en viktig del, är att värna om yttrandefriheten. Mer specificerat är målet med kulturpolitiken att göra kulturupplevelser tillgängliga för alla samt att bevara och bruka kulturarvet. Därutöver skall även kulturpolitiken främja konstnärlig mångfald, förnyelse och kvalitet, bildningsväsendet samt internationellt kulturutbyte. Folkbiblioteken bidrar till att uppfylla kulturpolitikens mål genom att främja och stimulera till läsning, utbildning och kultur. Enligt bibliotekslagen (1996:1261) ska det finnas ett folkbibliotek i varje kommun med fri tillgång till litteratur och information. I den nationella kulturpolitiken (bibliotekspolitiken) ingår att utbudet av och tillgången till biblioteksservice, litteratur och kulturtidskrifter förbättras samt att intresset för läsning och informationssökning ökar. Föreliggande rapport utgör ett viktigt underlag för att bedöma utvecklingen på biblioteksområdet, men kan endast beskriva vissa delar av bibliotekens verksamhet. Statistiken redovisar bibliotekens verksamhet utifrån uppgifter om bok- och mediebestånd, utlåning och kostnader. Utöver detta ger statistiken även information om bibliotekens service till allmänheten såsom öppettider, utbud av tidningar och tidskrifter samt tillgång till datorer och databaser. Uppgifter om vissa publika aktiviteter, så som författarträffar, utställningar etc. redovisas inte på kommunnivå. Folkbiblioteksstatistiken ingår i Sveriges officiella statistik och Statens kulturråd är statistikansvarig myndighet. Det statistiska grundmaterialet finns tillgängligt i Sveriges statistiska databaser på Statistiska centralbyråns webbplats, www.scb.se. Insamling, bearbetning och rapport Folkbiblioteksstatistiken i dess nuvarande form har producerats sedan 1976. Materialet som ligger till grund för årets rapport har på uppdrag av Kulturrådet samlats in av Statisticon AB via en webbenkät. Samtliga kommunala bibliotek, några sjukhusbibliotek samt Svenska sjömansbiblioteket och Talboks- och punktskriftsbiblioteket har tagit del av enkäten. Den statistiska bearbetningen har utförts av Statisticon AB, som även skrivit rapporten. De insamlade uppgifterna avseende 2006 är i stort sett desamma som för 2005. Uppgifter om förekomsten av biblioteksplan och betaldatabaser med extern åtkomst är dock nya för i år. Rapporten innehåller tabeller över samtliga insamlade uppgifter på såväl riks- som länsnivå. Ett urval av uppgifterna finns även redovisade på kommunnivå. Samtliga uppgifter återfinns redovisade på kommunnivå på Kulturrådets hemsida, www.kulturradet.se. Uppgifterna på riks- och länsnivå innehåller imputerade värden. Detta innebär att värden har beräknats för det partiella bortfall som förekommer i undersökningen, det vill säga där svar saknas för en eller flera frågor i enkäten. De imputerade värdena redovisas endast på riks- och länsnivå. På kommunnivå redovisas däremot inga imputerade värden. Med detta följer att summan av de redovisade resultaten på kommunnivå inte nödvändigtvis stämmer överens med det som anges för riks- och länsnivå. 7

Ytterligare en konsekvens av imputeringen är att de värden som redovisats fram till och med 2003 på riks- och länsnivå inte helt överensstämmer med den statistik som redovisas sedan 2004. Vissa uppgifter har nämligen fram till och med 2003 redovisats utan imputeringar, vilket medför att de är underskattade och osäkra på riks- och länsnivå. Ett exempel är antal besök där svar från flera bibliotek saknas. Om alla folkbibliotekens svar summeras till riksnivå kommer således antalet besök att bli lägre än det sanna värdet. Genom att imputera uppnås en bättre skattning av antalet besök på riksnivå. Jämförelser mellan redovisade uppgifter till och med 2003 och från och med 2004 bör således tolkas med en viss försiktighet. Presentation Statistiken redovisas på liknande vis som föregående år. Inledningsvis presenteras folkbibliotekens organisation och verksamhet utifrån uppgifter om bibliotekssystemet, personal och ekonomi, bestånd samt verksamhet. Därefter presenteras uppgifter om bibliotekens barn- och ungdomsverksamhet med hjälp av uppgifter om bland annat barnboksbestånd och utlåning av barnböcker. Dessutom finns ett temaavsnitt som i årets rapport fokuserar kommunala jämförelser och nyckeltal. Utöver beskrivningen om folkbiblioteken inkluderar rapporten även en kortare sammanställning av verksamheten på fristående sjukhusbibliotek och övriga bibliotek. I bilaga 1 presenteras tabeller på länsnivå och nyckeltal. En översiktlig beskrivning av statistiken återfinns i bilaga 2 och en mer ingående beskrivning finns i bilaga 8. Bilaga 3 består av en förteckning över de sjukhusbibliotek och övriga bibliotek som ingår i undersökningen. I bilaga 4 till 6 återfinns frågeformuläret och begreppsdefinitioner. Bilaga 7 omfattar tabeller på kommunnivå. Bilaga 7 och 8 återfinns endast på Kulturrådets hemsida, www.kulturradet.se. 8

4. KOMMUNALA FOLKBIBLIOTEK I följande avsnitt presenteras inledningsvis folkbibliotekens organisation och verksamhet, bland annat med hjälp av uppgifter om antal bibliotek, kostnader, bestånd och utlåning. Därefter beskrivs folkbibliotekens barn- och ungdomsverksamhet genom uppgifter om exempelvis antal barnböcker och barnboksutlån. Det tredje och sista avsnittet består av ett fokusavsnitt med regionala jämförelser och nyckeltal på kommunnivå, presenterades genom kartdiagram. 4.1. De kommunala folkbibliotekens organisation och verksamhet De kommunala folkbibliotekens organisation och verksamhet presenteras i fyra olika avsnitt. Först redovisas Folkbibliotekssystemet genom uppgifter om antalet bibliotek och andra utlåningsställen. Därefter beskrivs Personal och ekonomi med uppgifter om antal anställda och kostnader för biblioteksverksamheten. I det tredje avsnittet, Mediebestånd, redovisas antalet böcker och AV-medier. Sist presenteras Verksamheten genom information om öppettider, besök och utlåning. Utöver dessa uppgifter finns ytterligare uppgifter att tillgå i bilaga 1 (länsnivå) och bilaga 7 (kommunnivå). Folkbibliotekssystemet Den kommunala biblioteksverksamheten bedrivs vid kommunala huvudbibliotek, filialbibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen. Med filialbibliotek avses en fast fristående avdelning med ett till största delen fast mediebestånd, fast anställd personal och regelbundna öppettider. Till bokbussar räknas uteslutande bokbussar vars främsta funktion är utlåning inne i fordonets biblioteksutrymme. Övriga utlåningsställen omfattar bland annat bokstationer och utlåningsställen vid sjukhem. Enligt bibliotekslagen ska varje kommun ha ett kommunalt folkbibliotek, och således uppgick antalet huvudbibliotek till 290 stycken 2006. Närmare 16 procent av huvudbiblioteken är integrerade med ett skolbibliotek. I diagram 1 framgår det att antalet filialer har minskat från 1 447 stycken år 1990 till 1 058 stycken år 2006, vilket motsvarar en minskning på 27 procent. Däremot har antalet filialer ökat något under 2006; jämfört med 2005 har det tillkommit 27 filialer. Samtidigt som antalet filialer minskar sedan början av 1990-talet har integrationen av filialer med skolbibliotek ökat. Antal filialer som är integrerade med skolbiblioteken har ökat med 38 procent de senaste 16 åren. Utöver huvud- och filialbiblioteken fanns det även 96 bokbussar och 739 övriga utlåningsställen runt om i landet under 2006. 9

Diagram 1 : Antal biblioteksfilialer 1990-2006. 1 600 1 200 800 400 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 Antal filialer Antal filialer integrerade med skolbibliotek Enligt bibliotekslagen skall varje kommun sedan den 1 januari 2005 anta en plan för biblioteksverksamheten. Årets statistikinsamling visar att endast 95 av 290 kommuner hade en fastställd biblioteksplan. Planerna var fastställda mellan 2001 och 2007, flertalet (47 stycken) var fastställda under 2006. Planerna var främst fastställda av kommunfullmäktige/kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden samt barn- och utbildningsnämnden. Personal och ekonomi I statistiken är bibliotekspersonalen uppdelad på bibliotekarier, som har biblioteksutbildning eller motsvarande, och övrig personal. Till övrig personal räknas bland annat kanslister, biblioteksassistenter, filialföreståndare och bokuppsättare samt fritidspedagoger. Under 2006 var 5 941 personer anställda vid folkbiblioteken. Av dessa var 2 875 bibliotekarier och 3 066 övrig personal. Flertalet av de anställda var kvinnor; 84 procent av bibliotekarierna och 85 procent av övrig personal. Totalt utfördes 4 878 årsverken vid biblioteken under 2006. I genomsnitt arbetar således varje anställd 82 procent av en heltidstjänst. I diagram 2 presenteras antalet utförda årsverken vid de kommunala folkbiblioteken mellan 1980 och 2006. Sedan 1990 har antalet årsverken minskat med 21 procent, vilket i genomsnitt motsvarar 81 årsverken per år. Mellan 2005 och 2006 skedde en ökning med 32 årsverken. De årsverken som är utförda av bibliotekarier har kontinuerligt ökat med i genomsnitt 18 årsverken per år sedan 1980. Sedan 2003 har årsverken utförda av bibliotekarier utgjort cirka 50 procent av samtliga årsverken. 10

Diagram 2 : Antal utförda årsverken 1980-2006. 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Årsverken totalt Årsverken utförda av bibliotekarier Medan det totala antalet årsverken har minskat sedan 1980, har driftskostnaden för biblioteksverksamheten ökat under samma period. Under 2006 uppgick driftskostnaderna till 3,5 miljarder kronor. Driftskostnaderna har, uttryckt i fasta priser, ökat med drygt 44 procent sedan 1980. Diagram 3 : Driftskostnadernas utveckling i fasta priser 1980-2006. Index 100 = 1980. 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 De kommunala folkbibliotekens driftskostnader fördelas i statistiken på följande grupper: medie-, personal-, lokal- och övriga kostnader (diagram 4). Mediekostnader omfattar bland annat kostnader för böcker, tidningar, tidskrifter, audiovisuella medier (AV-medier), databaser och licenser. Personalkostnader avser samtliga omkostnader för bibliotekarier och övrig personal. Lokalkostnader innefattar kostnader för hyra och städning. Driftskostnaderna utgörs till största delen, 52 procent, av personalkostnader under 2006. Därefter följer lokalkostnader (22 procent), övriga kostnader (14 procent) och medier (12 procent). Sedan 1980 har perso- 11

nal- och mediekostnadernas andel av de totala kostnaderna minskat något, medan lokalkostnaderna och övriga kostnader ökat något. Diagram 4 : Driftskostnader efter kostnadsslag 1980-2006. Andel av totala kostnader. 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Personal Lokaler Medier Övrigt Genom försenings- och reservationsutgifter samt intäkter från uthyrningsverksamhet uppgick de kommunala folkbibliotekens totala intäkter till 152 miljoner kronor under 2006. Därutöver uppgick investeringsutgifterna till drygt 100 miljoner kronor. Jämfört med 2005 har investeringsutgifterna ökat med närmare 49 procent, vilket bland annat kan förklaras av att flera bibliotek har köpt nya bokbussar under året och att några kommuner har byggt nya bibliotek. Bestånd De kommunala folkbibliotekens mediebestånd består av såväl böcker som AV-medier. Bokbeståndet består av vuxen- och barnböcker samt referenslitteratur. I AV-medier ingår musikfonogram, ljudböcker, talböcker och video/dvd. Mediebeståndet 2006 uppgick till närmare 44 miljoner enheter; 41 miljoner böcker och 3 miljoner AV-medier. Böcker utgör 93 procent av det totala beståndet. Sedan 1980 har bokbeståndet ökat med 7 procent (i genomsnitt 100 000 böcker per år), medan AV-medierna har tredubblats (i genomsnitt 80 000 AV-medier per år) under samma period. Tabell 1 : Mediebestånd 1980-2006. Tusental. År 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2005 2006 Mediebestånd totalt 39 060 44 207 47 277 47 702 46 051 46 628 45 220 44 437 43 754 Bokbestånd 38 023 42 899 45 471 45 547 43 711 44 012 42 248 41 359 40 634 AV-mediebestånd 1 037 1 308 1 806 2 155 2 340 2 616 2 972 3 078 3 119 Under år 2006 bestod bokbeståndet till 65 procent av vuxenböcker, 32 procent av barnböcker och resterande 3 procent av referenslitteratur. AV-medier består främst av talböcker (32 pro- 12

cent) och musikfonogram (26 procent). Därefter följer ljudböcker (19 procent), video/dvd och övriga medier (10 procent vardera) samt bok och band (3 procent). Av diagram 5 framgår att antalet nyförvärvade böcker har minskat sedan början av 1980-talet. Det senaste året förvärvades knappt 2 miljoner böcker, vilket är drygt 350 000 färre böcker jämfört med år 1980. Diagram 5 : Antal nyförvärv av böcker 1980-2006. Tusentals böcker. 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Andelen nyförvärvade böcker respektive AV-medier av det totala beståndet av respektive medietyp framgår av tabell 2. Andelen nyförvärv belyser hur stor del av beståndet som tillkommit under året. De närmare 2 miljoner böcker som förvärvades under 2006 utgör 4,9 procent av de kommunala folkbibliotekens totala bokbestånd. På motsvarande sätt utgör de 300 000 nyförvärvade AV-medierna 10,7 procent av beståndet. Barnböcker hade den högsta andelen nyförvärv för böcker; 6,5 procent av barnboksbeståndet. Högst andel nyförvärv inom AV-medier stod ljudböcker för där 17,7 procent av beståndet förvärvades 2006. Tabell 2 : Andelen nyförvärv bland böcker och AV-medier 2006. Procent. Andel nyförvärvade böcker Andel nyförvärvade AV-medier Totalt Barnböcker Ref.litt. Totalt Vuxenböcker Musikfonogram Ljudböcker Talböcker Video, DVD Bok och band Övriga AV-medier Riket 4,9 4,2 6,5 3,3 10,7 8,7 17,7 8,0 14,7 7,8 7,8 En hög andel nyförvärv kan bero på flera olika faktorer. Vissa böcker, till exempel barnböcker, slits mer och behöver bytas ut oftare än andra. Däremot torde slitaget på referenslitteratur vara mindre, vilket medför en lägre andel nyförvärv. Andra böcker behöver bytas ut för att litteraturen skall hållas så aktuell som möjligt, vilket till exempel gäller för facklitteratur. Andelen nyförvärv kan även vara hög som en följd av att medietypen är relativt ny och beståndet är under uppbyggnad, vilket är fallet med vissa AV-medier. Även bibliotekens prioriteringar, inköpsbudget och lokala efterfrågan kan vara av betydelse. 13

Utöver böcker och AV-medier ingår även tidskrifter och tidningar i biblioteksplanens kommunala bestånd. Under 2006 fanns det cirka 8 700 tidningsprenumerationer, fördelat på cirka 6 200 titlar, att tillgå vid folkbiblioteken runt om landet. Därtill fanns knappt 80 300 tidskriftsprenumerationer, fördelat på drygt 53 000 titlar. Såväl tidningarna som tidskrifterna utgörs främst av svenska prenumerationer cirka 80 procent av tidningarna och 93 procent av tidskrifterna är svenska. Förutom utlåningsverksamheten tillhandahåller biblioteken även datorer för informationssökning i databaser och på Internet. Totalt fanns det cirka 6 500 datorer tillgängliga för allmänheten, varav 67 procent hade Internetuppkoppling. Biblioteken erbjuder även cirka 2 900 betaldatabaser, varav 25 procent har extern åtkomst (remote access). Uppgifterna om antal databaser med extern åtkomst är ny från och med årets undersökning. Verksamhet Antalet utlånade böcker under 2006 framgår av tabell 3. Totalt lånade biblioteken ut 58,6 miljoner böcker under 2006. Främst var det barnböcker som lånades ut med 46 procent av samtliga lån. I övrigt bestod lånen till 28 procent av facklitteratur och 26 procent av skönlitteratur. Tabell 3 : Utlån av böcker efter kategori 2006. Tusental. Antal utlånade böcker Skön- Totalt litteratur Facklitteratur Barnböcker Riket 58 555 15 015 16 255 27 285 Diagram 6 visar att antalet utlånade böcker har varierat under åren. Mellan 1980 och 2006 har antalet utlånade böcker minskat från 76,2 till 58,6 miljoner, vilket motsvarar en minskning på 23 procent. Det är främst utlåningen av skönlitteratur för vuxna som har minskat från 27,4 till 15 miljoner böcker. Barnboksutlåningen har minskat med 17 procent sedan 1980. 14

Diagram 6 : Antal utlånade böcker 1980-2006. Miljoner böcker. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Barnböcker Skönlitteratur för vuxna Facklitteratur Boklån totalt Samtidigt som utlåningen har minskat med 17,6 miljoner böcker har invånarantalet i Sverige ökat med 975 000 personer. Detta medför att antalet utlån har minskat från 9,2 till 6,4 lån under de senaste 26 åren. Minskningen av antalet utlån torde bland annat hänga samman med att böcker har blivit både lättillgängligare och billigare samtidigt som antalet biblioteksfilialer har minskat. I tabell 4 redovisas folkbibliotekens utlåning av AV-medier under 2006. Totalt lånades 11,4 miljoner AV-medier ut under året. Utlåningen av musikfonogram utgjordes av ca 31 procent, medan endast omkring en procent utgjordes av bok och band respektive E-böcker. Tabell 4 : Utlån av AV-medier efter kategori 2006. Tusental. Antal utlånade AV-medier Musikfonogram Totalt Ljudböcker E-böcker Talböcker Video, DVD Bok och band Övriga AVmedier Riket 11 430 3 532 2 972 163 1 717 2 242 142 662 Medan utlåningen av böcker har minskat sedan 1980, har utlåningen av AV-medier ökat under samma tidsperiod. Mellan 1980 och 1992 fördubblades utlåningen för att därefter öka i allt snabbare takt. Sedan 1992 har utlåningen ökat med i genomsnitt 492 000 AV-medier per år. Från och med 2003 har dock ökningen mattats av och utlåningen uppgår sedan dess till drygt 11 miljoner enheter per år. 15

Diagram 7 : Antal utlånade AV-medier 1980-2006. Tusental. 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Även om utlåningen av AV-medier har ökat mycket de senaste åren utgjorde denna endast 16 procent av den totala utlåningen under 2006. Därutöver skiljer sig utlåningsfrekvensen mycket mellan böcker och AV-medier. Varje bok lånas i genomsnitt ut 1,4 gånger per år, medan AV-medierna i genomsnitt lånas ut 3,7 gånger. De 290 huvudbiblioteken hade i genomsnitt öppet 44 timmar i veckan under 2006. Såväl bokbussarna som filialbiblioteken hade kortare öppethållande, i genomsnitt 20 respektive 17 timmar i veckan. Av huvudbibliotekens 44 öppettimmar per vecka var 4 förlagda efter kl. 18. Motsvarande för bokbussarna var 3 timmar per vecka och 2 timmar på filialbiblioteken. Omkring 16 procent av huvudbiblioteken hade söndagsöppet, jämfört med 3 procent av filialbiblioteken. Mellan 2005 och 2006 har antalet besök 2 på de kommunala folkbiblioteken ökat från 69 till 71 miljoner. Båda åren uppgick besöken på huvudbiblioteken till 45 miljoner, vilket innebär att det är filialbiblioteken som står för hela ökningen i antal besök. Sammanlagt fanns det närmare 2,7 miljoner aktiva låntagare under 2006. Med aktiv låntagare menas en låntagare som utförde minst en transaktion under året, det vill säga utlån, återlämning, omlån eller reservation under året. Detta betyder inte nödvändigtvis att 2,7 miljoner personer var aktiva låntagare, eftersom dubbelräkning av aktiva låntagare i flera kommuner kan förekomma. Utöver utlåning består de kommunala folkbibliotekens verksamhet av bland annat att samarrangera kulturprogram 3 och studieförbunden. Tillsammans anordnade studieförbunden och biblioteken drygt 1 500 kulturprogram under 2006. Vid 238 kulturprogram medverkade författare. Totalt lockade dessa samarrangemang närmare 93 000 deltagare. Antalet deltagare var 2 Med besök menas fysiska besök på biblioteken. Många bibliotekstjänster kan idag göras utan att besöka biblioteket, till exempel omlån av böcker. Sådana tjänster ingår således inte i besöksuppgifterna. 3 Kulturprogram är en verksamhet eller produktion som framförs eller redovisas inför publik vid ett eller flera tillfällen. 16

högst vid författarträffar och när bildkonstnärer/konsthantverkare medverkade i kulturprogrammet. Tabell 5 : Antal arrangemang och deltagare inom kulturprogram som studieförbunden samarrangerar med bibliotek, efter medverkande 2006 (Källa: Studieförbunden 2006). Medverkande Arrangemang Deltagare Totalt 1 528 92 973 Författare 238 11 976 Bildkonstnärer/konsthantverkare 49 17 174 Scenkonstnärer - teater 84 3 282 Musiker/sångare 106 5 669 Scenkonstnärer - dans 15 588 Övriga kulturarbetare 262 6 971 Andra medverkande 734 43 639 Ingen medverkande 40 3 674 4.2. Barn och ungdom I följande avsnitt presenteras folkbibliotekens verksamhet riktad till barn och ungdomar (0-14 år). I diagram 8 presenteras antalet barnböcker i åldrarna 0-14 år under 2006 för respektive län. För landet som helhet fanns det på biblioteken närmare 9 barnböcker per barn. Barnboksbeståndet varierade dock mellan cirka 5 barnböcker per barn i Stockholms län till cirka 17 på Gotland. Diagram 8 : Antal barnböcker i åldrarna 0-14 år 2006. 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Gotland Jämtland Kalmar Blekinge Kronoberg Norrbotten Dalarna Västerbotten Gävleborg Värmland Västernorrland Södermanland Örebro Halland Jönköping Skåne Västmanland V:a Götaland Östergötland Uppsala Stockholm Riket Barnboksbeståndet per barn i åldrarna 0-14 år var klart lägre i Stockholms län jämfört med övriga län. Samtliga kommuner i Stockholms län har ett lägre antal barnböcker per barn i förhållande till riksgenomsnittet. Bland enskilda kommuner hade Sundbyberg och Fagersta det lägsta antalet barnböcker per barn (2,9), medan Sorsele hade det högsta antalet med i genomsnitt 43,4 barnböcker per barn. 17

Regionala skillnader i barnboksbeståndet kan bland annat ha samband med de starkt varierande och föränderliga åldersfördelningarna i kommunerna. En kommun kan exempelvis ha genomfört omfattande investeringar i barnböcker under en period då många barn bodde i kommunen. Om antalet barn därefter minskar kraftigt blir följden att antalet barnböcker per barn blir högt. Ytterligare en faktor av betydelse är att ett bibliotek måste införskaffa en viss mängd böcker om utbudet av titlar ska bli tillräckligt stort. Detta medför att mindre kommuner måste köpa in fler böcker än större kommuner. Mindre kommuner tenderar därför att ha ett högre antal barnböcker per barn än vad folkrika kommuner har. Detta förhållande gäller inte enbart barnböcker utan även övriga medier. Att en kommun har ett lågt antal barnböcker per barn betyder således inte nödvändigtvis att utbudet av barnböcker är lågt. Utbudet av titlar kan vara stort och varierat samtidigt som beståndet kan vara litet i relation till antalet barn. Av diagram 9 framgår att det i genomsnitt lånades 18,3 barnböcker per barn under 2006. Antalet barnbokslån har således minskat sedan 1980 då motsvarande andel utlån var 20,3. I Gotlands, Kronobergs, Västerbottens och Blekinge län gjordes över 25 barnbokslån per barn under år 2006. Stockholms län hade lägst antal utlån per barn under 2006 med 12,1 barnbokslån per barn. Diagram 9 : Antal barnbokslån i åldrarna 0-14 år 2006. 30 25 20 15 10 5 0 Gotland Kronoberg Västerbotten Blekinge Kalmar Norrbotten Halland Dalarna Jämtland Södermanland Örebro Gävleborg Uppsala Jönköping V:a Götaland Värmland Skåne Västernorrland Västmanland Östergötland Stockholm Riket Med undantag för Täby kommun hade samtliga kommuner i Stockholms län lägre antal barnboksutlån per barn än genomsnittet för riket. Övertorneå kommun hade högst andel barnboksutlån med 52 lån per barn under 2006. Gotland hade både ett stort antal barnböcker per barn och en hög utlåning per barn under 2006. Det omvända gäller för Stockholms län, där både beståndet och utlåningen av barnböcker per barn var lågt. För de övriga länen är sambandet mellan bokbeståndets storlek och antalet utlån mindre tydligt. Dessutom är det svårt att avgöra om utlåningen anpassar sig till beståndets storlek eller om bokbeståndet anpassar sig till utlåningens omfattning. 18

I diagram 10 presenteras andelen nyförvärvade barnböcker av det totala barnboksbeståndet. Diagram 10 : Andelen nyförvärv bland barnböcker 2006. 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Östergötland Stockholm Västerbotten Västmanland Skåne Uppsala Jönköping Södermanland Halland Örebro Dalarna Gävleborg V:a Götaland Västernorrland Norrbotten Jämtland Blekinge Kalmar Värmland Kronoberg Gotland Riket Även här framstår Gotlands län och Stockholms län som varandras motpoler. På Gotland utgörs 4,7 procent av barnbokbeståndet av böcker som införskaffats under 2006, jämfört med 7,5 procent i Stockholms län. Att andelen nyförvärv av barnböcker är hög i Stockholms län och låg på Gotland indikerar att skillnaderna i barnboksbestånd per barn till viss del kan förklaras av olika åldersstrukturer. Jämfört med Stockholms län har befolkningsutvecklingen på Gotland varit relativt stabil sedan 1980. Totalt sett har folkmängden ökat, medan åldersgruppen 0-14 år har minskat. I Stockholms län har däremot antalet barn i åldrarna 0-14 år ökat med närmare 60 000 under samma tidsperiod. Detta kan betyda att barnboksbeståndet i Stockholms län, med viss fördröjning, anpassar sig till det stigande antalet barn. För att förstå hur stor del av de regionala skillnaderna som beror på demografiska förhållanden krävs dock mer ingående analyser, till exempel hur bestånd och utlåning utvecklats över tiden. I landet som helhet utfördes i genomsnitt 0,6 årsverken per 1 000 barn av barnbibliotekarier under 2006 (diagram 11). I Västerbottens, Gotlands, Jämtlands och i Blekinge län utfördes mer än ett årsverke per 1 000 barn av barnbibliotekarier. Lägst antal årsverken utfört av barnbibliotekarier hade Jönköpings och Östergötlands län, med 0,4 årsverken per 1 000 barn. 19

Diagram 11 : Antal årsverken i barn- och ungdomsverksamhet per 1 000 i åldern 0-14 år 2006. 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Västerbotten Gotland Jämtland Blekinge Halland Kalmar Västernorrland Västmanland Södermanland Gävleborg Norrbotten Värmland V:a Götaland Dalarna Örebro Uppsala Kronoberg Skåne Stockholm Jönköping Östergötland Riket 4.3. Fokus: Kommunala jämförelser och nyckeltal Fokusavsnittet i årets rapport består, liksom förra året, av en beskrivning av regionala skillnader med nyckeltal. Temat har dock vidareutvecklats genom att de regionala skillnaderna presenteras med hjälp av kartor på kommunnivå. De nyckeltal som presenteras är antal lån per, besök, lån per enhet i beståndet samt genomsnittligt antal öppettimmar per vecka. Ytterligare uppgifter om verksamheten på kommunnivå återfinns i bilaga 1 och 7. Antalet lån var i genomsnitt 7,7 i riket 2006. I Sundbybergs och Nynäshamns kommuner var antalet lån 3,4 respektive 3,6, vilket var lägst i riket. Högst antal lån hade Båstad kommun med närmare 16,9 lån. Även Övertorneå hade ett högt antal utlån med 15,4 lån. Samtliga kommuner i Stockholms län hade under 7,0 lån, med undantag för Täby och Salem (karta 1). I karta 2 redovisas antal besök. I genomsnitt gjordes 7,8 besök i hela landet under 2006. Variationen var dock stor. I Gullspång, Nordanstig, Östra Göinge, Gagnef och Upplands Väsby var besöksantalet mindre än fyra. I Åre och Öckerö gjordes däremot 43,5 respektive 36,0 besök. I karta 3 redovisas antalet utlån per bestånd, det vill säga hur många gånger bibliotekens böcker och AV-medier i genomsnitt lånades ut under 2006. I riket lånades det totala beståndet ut i genomsnitt 1,6 gånger under 2006. Lägst var utlånen per bestånd i Malå, Pajala och Gullspångs kommun, där varje bok och AV-medium lånades ut i genomsnitt 0,5 gånger under året. I Härryda och Göteborg var däremot lån per bestånd högst med i genomsnitt 2,7 utlån per bok och AV-medium. I 46 av landets 290 kommuner lånades varje bok och AV-medium ut i genomsnitt mindre än en gång under 2006. I Stockholm, Göteborg och Malmö uppgick lånen per enhet till över två gånger per bok och AV-medium. En hög utlåningsandel kan bero på att beståndet är relativt litet, att beståndet består av litteratur som är efterfrågat, att benägenheten att besöka och låna böcker är stor i kommunen eller en blandning av alla dessa faktorer. 20

De kommunala folkbiblioteken (inklusive såväl huvudbibliotek, filialbibliotek som bokbussar) hade i genomsnitt öppet 23 timmar i veckan under 2006. I 143 kommuner översteg antalet öppettimmar per vecka genomsnittet för landet som helhet. Det genomsnittliga öppethållandet varierade mellan 9 timmar per vecka i Älmhults, Svenljunga, Uppvidinge och Öckerö kommun till Oxelösunds kommun med 56 timmar i veckan. 21

Karta 1 : Antal lån 2006. Antal lån per 0-6,9 7-8,9 9- Uppgift saknas 22

Karta 2 : Antal besök 2006. Antal besök per 0-5,9 6-7,9 8- Uppgift saknas 23

Karta 3 : Antal lån per enhet i beståndet 2006. Antal lån per enhet i beståndet 0-0,99 1-1,49 1,5- Uppgift saknas 24

Karta 4 : Genomsnittligt antal öppettimmar i veckan 2006. Antal öppettimmar per vecka 0-19,9 20-29,9 30- Uppgift saknas 25

5. FRISTÅENDE SJUKHUSBIBLIOTEK OCH ÖVRIGA BIBLIOTEK Utöver de kommunala folkbiblioteken ingår även ett antal fristående sjukhusbibliotek och övriga bibliotek i folkbiblioteksstatistiken. Förutom de uppgifter om organisation och verksamhet som presenteras i detta avsnitt finns ytterligare uppgifter på länsnivå i bilaga 1. Vid de 34 fristående sjukhusbiblioteken 4 utfördes under 2006 sammanlagt 103 årsverken. Drygt en tredjedel av dem som arbetar på sjukhusbiblioteken är utbildade bibliotekarier. Driftskostnaderna uppgick till närmare 59 miljoner kronor. Personalkostnaderna utgjorde den största delen av kostnaden med cirka 35 miljoner kronor. Därefter uppgick mediekostnaderna och övriga kostnader till 12 miljoner kronor vardera. Kostnaden per lån är högre vid sjukhusbiblioteken än vid de kommunala biblioteken. I genomsnitt kostade varje lån 118 konor under 2006 jämfört med 50 kronor per lån vid de kommunala folkbiblioteken. Samtidigt är variationen mellan länen stor. Kostnaden per lån var högst i Kalmar län med 221 kronor per lån, jämfört med 9 kronor per lån i Jönköpings län. Sjukhusbibliotekens mediebestånd och antalet utlåningar som skett vid sjukhusbiblioteken under 2006 framgår av tabell 5. Totalt fanns det runt 478 000 böcker i dessa biblioteks bestånd, varav vuxenböcker utgjorde 87 procent. Inom AV-mediebeståndet utgjorde talböcker den största andelen, 22 procent. Av det totala antalet utlåningar utgjorde böcker 83 procent och AV-medier 17 procent. Tabell 6 : Sjukhusbibliotekens mediebestånd och utlåning 2006. Bestånd Utlåning Böcker totalt AV-medier totalt Tidningar Tidskrifter Totalt (böcker + AV) Böcker AVmedier Barnböcker Talböcker Sjukhusbibliotek 477 877 42 990 211 2 867 497 898 411 814 86 084 41 379 8 493 Av det totala bokbeståndet lånades varje bok ut i genomsnitt 0,9 gånger under 2006 medan AV-medierna lånades ut i genomsnitt två gånger per år. Barnböcker lånades i genomsnitt ut 0,8 gånger per år och motsvarande uppgift för talböcker var 0,9 gånger per år. De övriga biblioteken utgörs av Svenska sjömansbiblioteket och Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Under 2006 uppgick deras samlade bestånd till cirka 126 000 böcker och 102 000 AV-medier. Bokbeståndet lånades ut omkring 47 000 gånger under året, det vill säga att varje bok lånades ut i genomsnitt 0,4 gånger. AV-medierna lånades ut cirka 158 000 gånger, vilket innebar att dessa lånades ut i genomsnitt 1,6 gånger under 2006. 4 Se bilaga 3 för en förteckning över sjukhusbiblioteken. 26

Bilaga 1: Tabeller på länsnivå och nyckeltal på kommunnivå Tabellförteckning List of tables Tabell 1:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län. Table 1:1. Number of libraries, bookmobiles, other lending stations by county. Tabell 1:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken efter län. Table 1:2. Library staff and number of personyears by county. Tabell 1:3. Driftskostnader, investeringsutgifter samt intäkter efter län. Table 1:3. Costs, expenses and revenues by county. Tabell 1:4. Bokbestånd och nyförvärv efter län. Table 1:4. Book stock and new acquisitions by county. Tabell 1:5. Bestånd och nyförvärv av audio -visuella medier (AV -medier ) efter län. Table 1:5. Audio-visual media stock and new acquisitions by county. Tabell 1:6. Tidnings- och tidskriftsprenumerationer och antal titlar efter län. Table 1:6. Newspaper and periodical subscriptions and number of titles by county. Tabell 1:7. Tillgång till nättjänster och datorer efter län. Table 1:7. Access to internet service and computers by county. Tabell 1:8. Total utlåning efter län. Table 1:8. Total loans by county. Tabell 1:9. Utlåning av böcker efter län. Table 1:9. Book loans by county. Tabell 1:10. Utlåning av audio -visuella medier (AV - medier ) efter län. Table 1:10. Audio-visual media loans by county. Tabell 1:11. Genomsnittligt antal öppettimmar per Table 1:11. Average number of opening hours per bibliotek och vecka efter län. library and week according to county. Tabell 1:12. Besök på bibliotek samt antal aktiva Table 1:12. Library visits and active borrowers by låntagare efter län. county. Tabell 1:13. Nyckeltal efter län. Table 1:13. Key figures by counties. Tabell 1:14. Sjukhusbibliotek samt övriga bibliotek. Table 1:14. Independent hospital libraries and other public libraries. Tabell 1:15. Nyckeltal efter kommun. Table 1:15. Key figures by municipality. Tabell 1:16. Antal filialbibliotek, bokbussar, årsverken, öppettimmar, bestånd, besök Table 1:16. Number of libraries, bookmobiles, person-years, opening hours, stock, och aktiva låntagare efter kommun. library visits and active borrowers by municipality. Kommentar Observera att uppgifterna på läns- och riksnivå innehåller imputerade värden. Det vill säga att i de fall där uppgifter saknas så har ett värde för bortfallet beräknats genom så kallad imputering. De imputerade värdena används endast vid beräkningar av de insamlade uppgifterna på läns- och riksnivå, till exempel vid summeringar eller vid beräkning av nyckeltal. På kommunnivå redovisas däremot inga imputerade värden. Följden är att om till exempel de redovisade resultaten på kommunnivå summeras till läns- och riksnivå så behöver dessa inte stämma med vad som redovisats på läns- och riksnivå. Värden där uppgift saknas redovisas med en punkt (.) 27

Svensk-engelsk ordlista / Swedish-English glossary Swedish English Swedish English andel fraction, share kvinnor women annan other lokaler premises antal number lokalkostnader costs of premises AV-utlån audio-visual circulation lån loan(s) AV-media (lending) audio-visual media lånecentral inter-lending centre AV-mediebestånd audio-visual media stock låntagare (aktiv ) active borrower barn children länsbibliotek county / regional library barnböcker children's books mediekostnader media costs besökare visitor(s) miljon million betaldatabas database license män men bibliotek library (-ies) nyförvärv new acquisitions bibliotekarier librarians nyckeltal key figure(s) biblioteksanslag library grant nättjänster internet service / free bibliotekspersonal library staff internet resources biblioteksplan library plan per capita bibliotekssystem library system personal staff bibliotekstjänst library service personalkostnader staff budget (for library bok book activities) bokbestånd book stock prenumerationer subscriptions bokbuss bookmobile procent percentage(s) bokinköp book acquisitions referenslitteratur reference literature bokslut annual accounts samtliga all bokutlåning book circulation (lending) sjukhus hospital bortfall non-response skolbibliotek school library datorer computers skönlitteratur fiction diabildserier/bildband/film slide series/film strips/films summa sum, total driftskostnader operating costs svenska Swedish egna own sökning search, inquiry enheter units talböcker audio books exklusive excluding tidningsprenumerationer newspaper subscriptions facklitteratur non-fiction tidskriftsprenumerationer periodical subscriptions filialbibliotek branch library tillgänglighet accessibility; availability fjärrlån inter-urban media circulation timmar hours fonogram phonogram, gramophone tusen thousand folkbibliotek record municipal public library under during fördelning distribution uppslagsböcker reference books helårsverken person-years utlåningsställen external service points hemlån home loan utländska foreign (language) huvudbibliotek main library; central library vecka(or) week(s) ingen uppgift no data videogram video tape recording intäkt income volymer volumes investeringskostnad investment cost vuxna adults kommun(er) municipality (-ies) årsprenumeration annual subscription kommunala folkbibliotek municipal libraries öppethållande hours open kostnader expenditure, costs övriga others 28

Tabell 1:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter län. Bibliotek Bokbussar Totalt Filialbibliotek Totalt Adm. av egen kommun Bibliotek integrerade med skolbibliotek Övriga utlåningsställen Adm. av annan kommun Totalt Huvudbibliotek Huvudbibliotek Filialbibliotek Riket 1 348 290 1 058 96 82 15 739 46 522 Län Stockholm 188 26 162 5 5 0 83 0 34 Uppsala 33 7 26 5 4 1 40 1 14 Södermanland 41 9 32 3 3 0 12 0 20 Östergötland 46 13 33 3 3 0 20 0 9 Jönköping 65 13 52 6 5 1 1 3 29 Kronoberg 54 8 46 2 2 0 11 2 32 29 Kalmar 64 12 52 5 3 2 40 2 34 Gotland 13 1 12 2 2 0 0 0 5 Blekinge 35 5 30 0 0 0 4 0 16 Skåne 166 33 133 9 9 0 56 3 66 Halland 39 6 33 5 5 0 19 0 22 Västra Götaland 198 49 149 12 10 2 111 11 66 Värmland 42 16 26 10 8 2 4 2 8 Örebro 36 12 24 4 3 1 50 1 12 Västmanland 33 11 22 3 3 0 17 2 8 Dalarna 56 15 41 2 1 1 45 1 20 Gävleborg 48 10 38 2 2 0 62 0 24 Västernorrland 52 7 45 3 3 0 55 0 38 Jämtland 40 8 32 4 2 2 19 5 22 Västerbotten 56 15 41 3 3 0 34 8 27 Norrbotten 43 14 29 8 6 3 55 5 16

Övrig personal Barn- o ungd.verks. Riket 5 941 2 875 3 066 84,4 83,5 85,3 15,6 16,5 14,7 4 878 2 525 2 353 939 Östergötland 236 110 126 84,7 85,5 84,1 15,3 14,5 15,9 180 95 85 24 Jönköping 185 84 101 85,9 76,2 94,1 14,1 23,8 5,9 151 80 71 25 Kronoberg 145 71 74 86,9 88,7 85,1 13,1 11,3 14,9 107 60 47 16 Skåne 820 444 376 82,7 82,9 82,4 17,3 17,1 17,6 674 380 294 104 Halland 199 117 82 84,9 85,5 84,1 15,1 14,5 15,9 158 89 69 45 V ästra Götaland 1 021 541 480 85,3 85,0 85,6 14,7 15,0 14,4 837 471 366 154 V ärmland 185 69 116 88,1 87,0 88,8 11,9 13,0 11,2 143 60 83 25 Örebro 180 77 103 85,6 84,4 86,4 14,4 15,6 13,6 143 65 77 26 V ästmanland 166 77 89 87,3 85,7 88,8 12,7 14,3 11,2 134 68 66 31 Dalarna 198 73 125 84,3 75,3 89,6 15,7 24,7 10,4 166 67 99 26 Gävleborg 181 71 110 83,4 77,5 87,3 16,6 22,5 12,7 138 60 78 27 V ästernorrland 155 69 86 85,2 82,6 87,2 14,8 17,4 12,8 134 65 68 28 Jämtland 107 50 57 87,9 84,0 91,2 12,2 16,0 8,8 82 41 41 22 V ästerbotten 216 104 112 86,6 83,7 89,3 13,4 16,3 10,7 178 93 85 60 Norrbotten 175 67 108 85,1 79,1 88,9 14,9 20,9 11,1 152 64 88 24 Tabell 1:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken efter län. Personal A ndel kvinnor (%) A ndel män (%) Å rsverken Totalt Bibliotekarier personal Övrig Totalt tekarier Biblio- personal Övrig Totalt tekarier Biblio- personal Övrig Totalt Bibliotekarier Län Stockholm 1 029 508 521 82,4 84,3 80,6 17,6 15,7 19,4 905 470 435 179 Uppsala 184 94 90 82,6 88,3 76,7 17,4 11,7 23,3 149 76 73 29 Södermanland 195 91 104 82,1 75,8 87,5 17,9 24,2 12,5 156 81 75 30 30 Kalmar 193 81 112 88,6 84,0 92,0 11,4 16,0 8,0 148 69 78 28 Gotland 67 25 42 76,1 92,0 66,7 23,9 8,0 33,3 58 22 36 11 Blekinge 104 52 52 84,6 76,9 92,3 15,4 23,1 7,7 85 47 38 25

Tabell 1:3. Driftskostnader, investeringsutgifter samt intäkter efter län. 1000-tals kronor. Driftskostnader Andel av totala driftskostnader (%) Totalt Medier Personal Lokaler Övrigt Medier Personal Lokaler Övrigt Investeringsutgifter Intäkter Riket 3 501 415 416 237 1 817 420 792 886 474 872 11,9 51,9 22,6 13,6 101 123 152 457 Län Stockholm 692 745 66 946 366 748 142 000 117 051 9,7 52,9 20,5 16,9 14 550 41 884 Uppsala 109 565 14 682 57 080 22 790 15 013 13,4 52,1 20,8 13,7 3 100 3 578 Södermanland 113 565 12 700 59 913 23 243 17 709 11,2 52,8 20,5 15,6 5 455 3 820 Östergötland 152 435 17 500 66 880 47 831 20 224 11,5 43,9 31,4 13,3 1 924 4 957 Jönköping 113 112 15 355 56 683 29 581 11 493 13,6 50,1 26,2 10,2 7 411 3 486 Kronoberg 79 989 8 894 39 968 20 444 10 683 11,1 50,0 25,6 13,4 4 920 5 364 31 Kalmar län 97 770 13 118 55 034 20 066 9 552 13,4 56,3 20,5 9,8 893 2 525 Gotland 33 401 3 955 18 932 6 312 4 202 11,8 56,7 18,9 12,6 425 841 Blekinge 60 261 8 616 32 016 12 784 6 845 14,3 53,1 21,2 11,4 1 176 2 593 Skåne 494 230 57 267 254 700 118 461 63 802 11,6 51,5 24,0 12,9 20 929 19 093 Halland 124 863 13 928 55 464 29 534 25 937 11,2 44,4 23,7 20,8 15 010 3 230 Västra Götaland 556 151 72 393 306 632 117 539 59 587 13,0 55,1 21,1 10,7 6 803 31 162 Värmland 101 340 11 659 52 559 23 235 13 887 11,5 51,9 22,9 13,7 1 896 4 636 Örebro 100 751 12 606 51 707 27 792 8 646 12,5 51,3 27,6 8,6 2 417 1 619 Västmanland 93 777 11 891 42 623 22 867 16 396 12,7 45,5 24,4 17,5 396 1 733 Dalarna 108 079 14 362 52 171 26 683 14 863 13,3 48,3 24,7 13,8 4 417 4 369 Gävleborg 105 547 15 077 53 507 24 805 12 158 14,3 50,7 23,5 11,5 2 240 3 921 Västernorrland 101 339 10 438 49 450 28 953 12 498 10,3 48,8 28,6 12,3 200 3 194 Jämtland 54 586 7 184 29 071 7 164 11 167 13,2 53,3 13,1 20,5 4 011 1 609 Västerbotten 115 523 15 105 62 532 24 278 13 608 13,1 54,1 21,0 11,8 1 980 7 115 Norrbotten 92 386 12 561 53 750 16 524 9 551 13,6 58,2 17,9 10,3 970 1 728

Riket 40 634 26 409 12 925 1 300 1 979 1 097 840 43 4,9 4,2 6,5 3,3 Län Stockholm 5 324 3 538 1 600 185 300 173 120 7 5,6 4,9 7,5 3,8 Uppsala 1 160 745 371 43 62 35 26 1 5,3 4,7 7,0 2,7 Södermanland 1 415 909 447 59 65 32 30 2 4,6 3,6 6,8 3,0 Östergötland 1 722 1 165 506 51 91 50 39 1 5,3 4,3 7,8 2,5 Jönköping 1 609 1 043 532 34 78 41 37 1 4,9 3,9 6,9 2,8 Kronoberg 1 115 678 402 35 47 26 19 1 4,2 3,9 4,7 4,3 Värmland 1 579 1 075 464 40 58 35 22 1 3,7 3,3 4,8 2,0 Örebro 1 444 948 460 36 69 37 31 1 4,8 3,9 6,7 2,5 Västmanland 1 295 902 347 46 58 32 24 1 4,5 3,6 7,1 3,0 Dalarna 1 609 1 058 521 30 76 41 34 1 4,7 3,9 6,4 3,2 Gävleborg 1 464 946 471 47 78 47 30 2 5,4 5,0 6,3 3,2 Västernorrland 1 208 770 395 42 54 29 23 1 4,4 3,8 5,9 2,4 Jämtland 1 031 702 296 34 41 24 16 1 4,0 3,4 5,5 3,0 Västerbotten 1 558 1 020 494 44 73 34 35 3 4,7 3,4 7,1 7,1 Norrbotten 1 428 912 482 34 62 34 27 1 4,4 3,8 5,6 3,0 Tabell 1:4. Bokbestånd och nyförvärv efter län. Antal i 1000-tal. Bokbestånd Nyförvärv Vuxenböckeböckelitteratur Barn- Referens- Totalt Totalt Vuxenböcker Barnböckelitteratur Referens- Totalt Andel nyförvärv av bokbestånd (%) Vuxenböcker Barnböcker Referenslitteratur 32 Kalmar 1 600 1 010 533 57 64 34 28 2 4,0 3,3 5,3 2,8 Gotland 528 354 148 25 15 8 7 1 2,9 2,2 4,7 2,0 Blekinge 943 576 337 30 38 20 18 1 4,1 3,4 5,4 2,0 Skåne 5 141 3 278 1 624 240 285 163 114 8 5,5 5,0 7,0 3,3 Halland 1 291 779 488 25 60 26 33 1 4,6 3,4 6,7 2,8 Västra Götaland 6 171 4 000 2 006 165 307 174 126 6 5,0 4,4 6,3 3,6