Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten
Innehåll Varför en folkhälsopolitisk strategi i Norrbotten? Bakgrund...sid 1 Syfte...... sid 3 1 Ett hälsofrämjande helhetsperspektiv och stödjande miljöer... sid 4 2 Alla barn och ungdomar i Norrbotten ska ha en trygg, god och hälsosam uppväxt..... sid 6 3 Ett bra och tryggt liv mellan ungdom och ålderdom....sid 8 4 En trygg ålderdom. sid 10 5 Samordning och uppföljning av folkhälsoarbete...sid 11
Varför en folkhälsopolitisk strategi i Norrbotten? Sverige har fått en nationell folkhälsopolitik i april 2003 där det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Politiken utgår från elva målområden där man finner de bestämningsfaktorer som har störst betydelse för den svenska folkhälsan. Hållbar utveckling är det begrepp som i ett helhetsperspektiv bäst speglar önskan om en framtida livsmiljö av hög kvalitet. Sverige verkar i strategier och program för både ekonomisk, social och ekologisk utveckling. Folkhälsan är en del av hållbar utveckling och människors hälsa har grundläggande betydelse i ett tillväxtperspektiv. Utvecklingen oroar vad bl a gäller den arbetsrelaterade ohälsan, den försämrade psykiska hälsan bland yngre och den kraftigt ökande alkoholkonsumtionen. Sveriges alla kommuner och landsting är motorer i det breda lokala och regionala folkhälsoarbetet. Ingenstans kan så många olika folkhälsoområden påverkas som i kommunernas och landstingens vardagliga arbete. Med detta som bakgrund har Norrbottens läns landsting och Kommunförbundet Norrbotten arbetat fram ett förslag till en gemensam plattform för det folkhälsopolitiska arbetet i Norrbotten. Arbetet har utformats som en strategi som syftar till att dels ge hälsoaspekterna möjlighet att vägas in i beslut på alla nivåer, dels att fungera som inspirationskälla i det konkreta folkhälsoarbetet i Norrbotten. I december 2005 genomfördes en konferens där regionala och lokala prioriteringar inom folkhälsan i Norrbotten diskuterades. Resultatet från konferensen har använts som underlag i arbetet. Arbetet med strategin har letts av en styrgrupp bestående av politiker från Norrbottens läns landsting och Kommunförbundet Norrbotten. Gruppen har haft tjänstemannastöd av Kerstin Sandberg, landstinget, och Björn Eriksson, kommunförbundet. Förslaget till folkhälsopolitisk strategi överlämnas nu till länets kommuner och landstinget för politisk behandling. Styrgruppen för en folkhälsopolitisk strategi i mars 2006. Agneta Granström, ordf Norrbottens läns landsting Maj-Britt Lindström Kommunförbundet Norrbotten Leif Wikman Kåre Strömbäck Britt Westerlund Socialnämnden BUN Norrbottens läns Luleå kommun Haparanda kommun landsting
Bakgrund Folkhälsa är ett begrepp som beskriver hälsa, sjuklighet och dödlighet i olika befolkningsgrupper. En god folkhälsa ska inte bara vara så god som möjligt; den ska också vara så jämlikt fördelad som möjligt. Under år 2003 antogs en ny nationell folkhälsopolitik som har sin utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer faktorer i samhällsorganisationen och människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. Den svenska folkhälsopolitiken utgår från ett övergripande mål och elva målområden. Syftet är att skapa förutsättningar för en jämlik och jämställd hälsa. Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god folkhälsa på lika villkor. De elva målområdena är följande: 1 Delaktighet och inflytande i samhället 2 Ekonomisk och social trygghet 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 4 Ökad hälsa i arbetslivet 5 Sunda och säkra miljöer och produkter 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7 Gott skydd mot smittspridning 8 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9 Ökad fysisk aktivitet 10 Goda matvanor och säkra livsmedel 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Folkhälsoarbete är systematiska och målinriktade hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Åtgärderna kan vara inriktade på att skapa gynnsamma förutsättningar för hälsan med stödjande miljöer socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt, emotionellt och andligt. Insatserna kan vara riktade till individer eller delar av befolkningen. Begreppet innefattar allt från politiska beslut till hälsoupplysning och individuell rådgivning. Att arbeta förebyggande eller hälsofrämjande kräver förutseende. Åtgärderna måste komma innan någon drabbats av ohälsa. Ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete kan bli osynligt problemet inträffar ju aldrig. Att arbeta förebyggande innebär också att hjälpa dem som redan drabbats av ohälsa till en så bra livskvalitet som möjligt. 1(11)
Norrbotten har i mångt och mycket haft en likartad utveckling av folkhälsan som övriga delar av landet. Till det positiva hör att vi lever längre, färre drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar, de flesta vuxna tycker sig ha ett bra hälsotillstånd och ungdomarna tycker sig vara friska. Våra förutsättningar för hälsa har också utvecklats positivt. Färre röker, medvetenhet om kostens betydelse har ökat, våra barn har ett bra vaccinationsskydd, många tycker sig ha ett bra socialt liv och samverkan mellan aktörer inom folkhälsan har blivit bättre. Bland de oroande tendenser som för Norrbottens del särskilt avviker i jämförelse med övriga landet är att nästan en tredjedel av de vuxna står utanför arbetsmarknaden på grund av arbetslöshet eller sjukdom. Särskilt oroande är den höga arbetslösheten bland unga vuxna i länet. I övrigt följer Norrbotten i stort samma mönster som riket i genomsnitt. Den psykiska ohälsan har ökat bland yngre vuxna kvinnor samt barn och ungdom. Detta gäller psykisk ohälsa som visar sig i form av oro, ängslan, ångest, huvudvärk, magont, ätstörningar och sömnproblem. Alkoholkonsumtionen har ökat. Vi rör oss för lite vilket tillsammans med våra kostvanor bidrar till att övervikt blivit vanligare. Alla känner sig inte trygga i hemmet, skolan eller på annan plats. Antalet anmälda våldsbrott ökar. Trots att länet i vissa delar har en mer positiv bild än andra delar av landet är det viktigt att arbeta med tobaks-, alkohol och drogförebyggande arbete för att minska ohälsan. Mer att läsa om folkhälsan i Norrbotten finns på landstingets hemsida om folkhälsa: www.nll.se/folkhalsa. 2(11)
Syfte Syfte med denna strategi är att: Utgå från det nationella folkhälsomålet och dess elva målområden samt andra nationella mål-/eller policydokument som t ex FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och den nationella alkoholpolitiken (propositionen 2005/06:30 nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner). Skapa grunder för en långsiktig länssamverkan inom folkhälsan. Finna förslag som ger politisk inriktning och prioritering utan att detaljstyra eller vara begränsande för verksamhet/handlingsplaner och liknande inom kommuner och landstinget. Ge stöd och vägledning för hälsofrämjande arbete inom de ordinarie verksamheterna. Utgångspunkten är att det varje år kommer nya 6-åringar, nya tonåringar, nya pensionärer, nya äldre äldre osv. Utgå från befintlig kunskap om förebyggande arbete och de uppföljningsindikatorer som finns föreslagna inom nationella folkhälsomålet och Sveriges Kommuner och Landstings modell för lokala välfärdsbokslut. Vidare att utgå från det möjliga och påverkbara för kommuner och landsting men också att visa på framgångsfaktorer. I särskilt dokument samlas framgångsfaktorer och exempel på metoder för förebyggande arbete. Stödja och ge mervärde till befintligt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete hos kommuner, landsting eller andra aktörer. Både kommunerna och landstinget kan se möjligheter och ansvar att arbeta inom prioriterade områden. Ta till vara synpunkter och erfarenheter av lokalt hälsoarbete. Finna förslag som pekar ut önskvärd och hållbar hälsoutveckling i befolkningen utifrån hälsans bestämningsfaktorer. Detta innebär att förbättringar kan föreslås även om länet inte avviker i jämförelse med andra län eller riket. 3(11)
1 Ett hälsofrämjande helhetsperspektiv och stödjande miljöer En viktig grund för förebyggande och hälsofrämjande arbete är kunskap om vad som skapar hälsa och hur vi kan skapa förutsättningar för medborgarnas hälsa. Det är också viktigt att vara medveten om de skillnader i hälsa och livsvillkor som finns mellan olika sociala grupper i samhället. Hälsan skiljer sig mellan arbetare och tjänstemän, mellan grupper med olika utbildningsnivåer, mellan män och kvinnor, mellan inrikes- och utrikesfödda, mellan funktionshindrade och ej funktionshindrade osv. Hälsans bestämningsfaktorer har ett komplext och sinsemellan starkt samband. För att en insats ska bli lyckosam krävs inte sällan särskilda förutsättningar eller att en insats senare följs av en annan eller att de görs samtidigt. Vi är också medvetna om att en insats med intentioner att förbättra hälsan eller förutsättningarna för hälsa måste anpassas efter önskvärt resultat; efter målgruppen och deras förutsättningar och språk och inte minst till lämpliga mötesplatser. Ungdomarna möter vi på deras varierande mötesplatser. Andra grupper i befolkning finns på andra platser; föräldrar till spädbarn kan vi möta på barnavårdscentraler, förskola osv. I en del fall kan vi skapa gemensamma mötesplatser. Kommunerna och landsting ska: Se och behandla folkhälsan såväl lokalt som regionalt som en mycket viktig komponent i ett arbete för hållbar utveckling. Ha ett hälsofrämjande helhetsperspektiv vid all planering och inom verksamheterna med särskilt beaktande av tillgängligheten för funktionshindrade. Skapa förutsättningar för medborgarna att leva ett hälsosamt liv. Som utgångspunkt för detta arbete är den nationella folkhälsopolitiken med alla dess målområden. Främja en jämlik hälsoutveckling hos befolkningen och bidra till att skapa trygga miljöer i Norrbotten. 4(11)
Handlingsstrategi Folkhälsoperspektivet ska beaktas i kommunernas och landstingets olika styr- och måldokument. Kommunerna och landstinget ser jämställdhet som en förutsättning för effektiv och hållbar utveckling och jämställdhetsperspektivet ska därför finnas integrerat med de dagliga verksamheterna. 5(11)
2 Alla barn och ungdomar i Norrbotten ska ha en trygg, god och hälsosam uppväxt Trygga och goda uppväxtvillkor är avgörande för barns och ungdomars hälsa och för folkhälsan på lång sikt. Barns intellektuella, sociala och emotionella kompetenser påverkar deras hälsa, både under uppväxten och senare i livet. Barnens kompetenser utvecklas i samspel med andra människor. Viktigt för barnen är familjen, skolan och fritiden. Föräldrarna har en central roll, både under spädbarnstiden och senare under uppväxten. För barn är det lika viktigt att känna sig delaktig och ha inflytande över sin vardag som det är för vuxna. Skillnader i barns uppväxtmiljöer speglar ojämlikhet när det gäller barns hälsa. Rökning, fysisk inaktivitet och alkohol tillhör de riskfaktorer för ohälsa som i hög grad påverkas av den sociala miljön. Samband har också visats mellan dålig självkänsla och osunda hälsovanor. Kommunerna och landsting ska: Beakta och ta till vara barns rättigheter i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Stödja barns och ungdomars positiva utveckling stärka självkänsla, självtillit och känsla av sammanhang samt ge grunder för hälsosamma levnadsvanor. Ägna särskild uppmärksamhet åt: - den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar samt - utvecklingen av barns och ungdomars levnadsvanor. Handlingsstrategier Alla barn har rätt att bli sedda och bekräftade. FN:s konvention om barns rättigheter (barnkonventionen) ska genomsyra alla verksamheter. I detta arbete har de förtroendevalda inom kommuner och landsting ett särskilt ansvar. God kompetens om barnkonvention upprätthålls fortlöpande inom alla verksamheter som arbetar med barn och ungdom. 6(11)
Ge ett bra föräldrastöd och samverka för att stärka familjen. Möjliggöra för breda grupper av föräldrar med barn i alla åldrar att delta i föräldrastödsgrupper. - Alla föräldrar med barn t om 18 månader erbjuds föräldrautbildning. - Finna former för föräldrastöd med inriktning på kommunikation, samspel och andra hälsofrämjande aktiviteter för föräldrar till barn och unga upp till 18 år. Barn ska ges förutsättningar för en hälsofrämjande utveckling som skapas i samarbete mellan föräldrar, skola och fritid. Detta innebär att : Alla ska känna sig trygga i skolan, i hemmet och på fritiden. Skolk ska inte förekomma i våra skolor. Mobbning/kränkande behandling ska inte förekomma. Ett jämlikt, jämställt och varierat utbud av fritidsaktiviteter ska främjas. Goda kostvanor och ökad fysisk aktivitet ska stimuleras. - Måltider och mellanmål som serveras av kommuner och landsting till barn och ungdom ska bidra till ökad hälsa och god tandhälsa. Ett uthålligt förebyggande arbete ska skapas när det gäller tobak, alkohol och andra droger riktat mot barn och ungdomar. Det tobaksförebyggande arbetet inriktas så att: - barn ges en tobaksfri livsstart och uppväxt. - ingen ungdom under 18 år börjar röka eller snusa. Det alkohol- och drogförebyggande arbetet ska bygga på varje kommuns alkohol- och drogpolitiska program med inriktning att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Detta görs genom insatser/åtgärder som arbetar för att: - åstadkomma en alkoholfri uppväxt - skjuta upp alkoholdebuten - motverka berusningsdrickandet - åstadkomma fler alkoholfria miljöer - bekämpa den illegala alkoholhanteringen - motverka nyrekrytering till missbruk av droger - skapa ett narkotikafritt samhälle. Arbeta för att motverka oönskade graviditeter och könssjukdomar bland ungdomar. 7(11)
3 Ett bra och tryggt liv mellan ungdom och ålderdom Människors makt och möjligheter att påverka sin egen situation och sin omvärld har betydelse för deras hälsa. Även den vuxna individen har ett behov av att bli sedd och bekräftad. En social och ekonomisk trygghet är bakomliggande grundelement i folkhälsans komplexa sammanhang. Att ha hälsa och arbete fyller en viktig funktion för individen att tillhöra en social arbetsgemenskap och större ekonomisk trygghet. Ett socialt tryggt liv innebär också att kunna känna sig trygg i hemmet och när man rör sig ute i samhället. En minskning av rökning och alkoholkonsumtion i befolkningen bidrar till en bättre folkhälsa men framför allt ger det hälsovinster för den enskilde individen. Goda kostvanor och att vara fysiskt aktivt bidrar till individens hälsa. Övervikt är idag ett ökande folkhälsoproblem och skapar hälsobesvär hos fler och fler. Kommuner och landsting ska: Aktivt stödja att alla har möjlighet till arbete efter var och ens förutsättningar. Aktivt stödja och bidra till hälsa i arbetslivet. Verka för att skapa trygga miljöer så att ingen ska behöva utsättas för våld, trakasserier eller hot. Våld mot kvinnor ska inte förekomma. Verka för hälsosamma miljöer och stödja invånarna till hälsosamma val. Handlingsstrategier Kommuner och landsting stödjer och arbetar aktivt inom den gemensamma länssatsningen om ökad hälsa i arbetslivet. Detta finns särskilt formulerat i överenskommelse om att halvera sjukskrivningarna till år 2008 i förhållande till 2002. Hög prioritet ägnas åt att yngre vuxna efter avslutad skolgång har ett arbete och bostad. 8(11)
Yngre vuxna ges möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället. Kommun och landsting ska söka lösningar och modeller för ökad samverkan med yngre vuxna. Kommuner och landsting ska inom sina ansvarsområden motverka all form av våld, särkilt mäns våld mot kvinnor. Kommunerna och landstinget ska arbeta för ett minskat rökande bland vuxna och till att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar och att länet ska vara narkotikafritt. Det alkohol- och drogförebyggande arbetet ska bygga efter varje kommuns alkohol- och drogpolitiska program med inriktning att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Detta görs genom insatser/åtgärder som syftar till att: - ingen alkohol ska förekomma i trafiken, i arbetslivet eller under graviditeten - motverka berusningsdrickandet - åstadkomma fler alkoholfria miljöer - bekämpa den illegala alkoholhanteringen - motverka nyrekrytering till missbruk av droger - skapa ett narkotikafritt samhälle. Verka för goda kostvanor och ökad fysisk aktivitet bland befolkningen i Norrbotten. 9(11)
4 En trygg ålderdom Det grundläggande för ett bra liv för äldre personer är i stora drag detsamma som för yngre; en trygg ekonomi, god hälsa, ett bra socialt nätverk, meningsfull sysselsättning och möjlighet att kunna bestämma över sitt eget liv. Ju bättre dessa faktorer är tillgodosedda desto mindre är vår sårbarhet och förutsättningarna är bättre för god hälsa. Den enskildes kontroll över sin livssituation har betydelse för att behålla hälsa och funktionsförmåga. Det är aldrig för sent För att uppehålla det friska eller fördröja sjukdom eller skada har hälsofrämjande och förebyggande insatser lika stor betydelse bland äldre som bland yngre människor. Kommuner och landsting ska: Bidra till att äldre ska kunna leva ett aktivt liv, ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet med bibehållet oberoende, bemötas med respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg. Handlingsstrategier En vård och omsorg med god tillgänglighet som är anpassad till äldres behov. Kommuner och landstinget skapar förutsättningar till ett aktivt liv med mötesplatser för de äldre. Gärna i kombination med kultur och fysisk aktivitet. Anpassning av bostäder och bostadsområden till en åldrande befolkning för att möjliggöra för de äldre att bo kvar i sin invanda miljö. Trafik- och nämiljön anpassas till de äldres behov. Kommuner och landsting söker möjligheter till att de äldres erfarenheter tas till vara mellan generationerna. Miljön där äldre vistas är trygg och säker utan oro för eller faktiskt våld, hot eller trakasserier. Fallolyckor bland äldre förebyggs. 10(11)
5 Samordning och uppföljning av folkhälsoarbete Detta strategidokument uttrycker kommunernas och landstingets målsättning om inriktning och prioriteringar av det enskilda och gemensamma arbetet för folkhälsans utveckling i Norrbotten. Det finns inga kontrolleller sanktionssystem men en uppföljning som visar hur förutsättningarna för läns-/kommuninvånarnas hälsa förändras över tiden. Kommunerna och landstinget är viktiga organisationer inom folkhälsans område med en lång rad av uppgifter med betydelse för folkhälsan. Det är stora skillnader mellan dem i organisation, uppdrag, utvecklingsarbete m m. Det är därför viktigt att en fortlöpande dialog förs mellan organisationerna, gärna i samförstånd med andra aktörer i länet, om en gemensam grundsyn och kunskapsunderlag inom folkhälsoområdet. Folkhälsan är specifik så till vida att den innefattar många politikområden; inte sällan med ömsesidigt beroende. Mot den bakgrunden föreslås att: En politisk länsgrupp motsvarande styrgruppens sammansättning tillsätts för samordning och prioriteringar för styrning och ledning av kommunernas och landstingets gemensamma folkhälsoarbete. Länsgruppen ska vidare tillse att uppföljningar och utvärderingar i enlighet med denna strategi görs. Det årligen görs en samordnad uppföljning av valda hälsoindikatorer inom nationella folkhälsomålets målområden samt indikatorer inom Sveriges Kommuners och Landstings modell för lokala välfärdsbokslut. Resultat presenteras på nations-/läns- och kommunnivå. Särskilt ska nedanstående markörer redovisas per kommun: - tandhälsan bland 6-åringar - nytillkomna klamydiafall - elevnärvaro i skolans årskurs 8 - andelen elever som avslutat gymnasiestudierna innan årskurs 2 - övervikt bland 4-åringar - tandvårdens rökvaneundersökningar - rök- och alkoholvanor bland skolelever. Κommunerna och landstinget verkar för att det finns folkhälsoråd eller motsvarande funktion med uppgift att samordna, analysera och informera om folkhälsan och folkhälsoarbetet i kommunen. Hälsoråden tillsätts och organiseras efter lokala förutsättningar. Andra lokala aktörer än kommun och landsting kan med fördel inbjudas att medverka i detta samarbete. Utvärdering av denna folkhälsopolitiska länsstrategi görs efter tre år. 11(11)