Allemansrätt på vems villkor? Miljöjurist Dr Margaretha Svenning

Allemansrätt på vems villkor? Miljöjurist Dr Margaretha Svenning

Allemansrätten -två målsättningar med dagens föreläsning Belysa allemansrätten i ett större miljörättsligt och vetenskapsteoretiskt sammanhang Presentera det konfliktscenario som når statliga och kommunala tillsynsmyndigheter samt senare mark- och miljödomstolar

Allemansrättens normativa grundförutsättningar Allemansrätten vilar på sedvanerättslig grund Grundlagsskyddet i 2 kap 15 regeringsformen: Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan Allemansrätten är både en grannelagsrätt och en rätt för det rörliga friluftslivet Normativt finns inga skillnader

Allemansrätten ur ett holistiskt perspektiv En droppe, droppad i livets älv, har ingen kraft att flyta själv Det ställs ett krav på varenda droppe: hjälp till att hålla de andra oppe! (ur Tage Danielssons Postilla) lagtolkning som är: Teleologisk = dvs ändamålsorienterad Kontextuell = ser varje lagrum i ett större sammanhang

I brist på allemansrättsjuridik hanterar vi problemen 2 kap 15 RF 7 kap 1 miljöbalken Grannelagsrättsligt (skadestånd, vitesförbud) Straffrättsligt Förvaltningsrättsligt, som miljötillsynsfråga

Vad är ett allmänt intresse? Vad är en olägenhet? Miljöbalkens möjligheter (anmälningsplikt, stängselgenombrott, olägenhet ur hälsoskyddssynpunkt) 2 kap allmänna hänsynsregler gäller alltid för företag Talerättens problematik

All mark presumeras tillgänglig enl 2 kap 15 : MEN om inte strandskyddispens eller bygglov krävs kan ägaren fritt göra anläggningar på sin mark

Allemansrätten utsläcks genom: Hemfridszon Anläggningar Vissa områdesskydd (Jfr 7 kap 18 miljöbalken

Förvaltningsrättsligt enligt miljöbalken Områdesskydd 7 kap Stängselgenombrott 26 kap 11 (särregel för grannar?) Samrådsplikt 12 kap 6 Löser inte markägarens problem som icke-part i målet

Skador och olägenheter vid utövande av allemansrätt kan innebära brott Hemfridsbrott, 4 kap 6 BrB Skadegörelse, 12 kap 1 BrB (vitmossa) Tagande av olovlig väg, 12 kap 4 BrB Obs! Inom strandskydd kan tomtplats beslutas liten

Framtida regleringsmöjligheter i BrB? Förbud mot bärplockning för avsalu på annans mark Vad skulle krävas för lagföring? Om säljaren inte vill eller kan uppge ett område med samtycke för bärmängd? Enligt NJA 2000 sid 652 (utökad undersökningsplikt) Jfr häleriförseelse enligt 9 kap 7 BrB Måste vi då alla räkna med att bären åtkommits genom brott?

Vid utövande av allemansrätt kan man även begå brott mot områdesskydd enl 29 kap 2 miljöbalken En man i 60-årsåldern åtalas för brott mot områdesskydd Mannen har under tiden juni augusti 2009 på sin till hälften ägda fastighet uppsåtligen eller av oaktsamhet inom strandskyddsområde, utan dispens, i anslutning till en sjöbod anlagt en större altan

Brott mot områdesskydd Företagsledare får betala 100 000 för avverkning Hallandsekot, torsdag 12 januari 2012 Det var i januari 2010 som företagsledaren xx anlitade ett par personer för att röja bort skogsområdet som låg mellan hans nybyggda villa och havet, trots att det är kommunens mark Därför åtalades han, och de två män som utförde röjningen, för grov skadegörelse den här domen sänder en signal om att det inte är okej att hugga ner träd på någon annans mark

Brott enligt brottsbalken Markägare misshandlade pojkar på picknick Den mysiga utflykten förvandlades till ett trauma för de sex pojkarna Medan de drack läsk i gläntan dök en främmande man upp och misshandlade dem en efter en Mannen knuffade sedan ner en 13-åring i sjön och eldade upp pojkarnas tillhörigheter Metro 2012-02-23

Kulturarvsbrott Brott enligt kulturminneslagen KML 2 kap 6 : "förbjudet att utan tillstånd enligt detta kapitel rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning Statistik från Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen visar att omkring hälften av alla kända och registrerade fornlämningar som finns inom en avverkningsyta utsätts för någon form av åverkan Räknar man in det område som finns i anslutning till fornlämningen, som enligt lagen (KML 2 kap 2 ) tillhör denna är skadegörelsen omkring 80 %

Olaga instängsling utgör ett av de vanligaste problemen i länsstyrelsernas tio-i-topplista över allemansrättsliga typkonflikter Sist i samma 10-i-topplista finns, som enda markägareproblem, överutnyttjande av mark av okända besökare Fortfarande är enskilt nyttjande av naturen vanligast, men är i avtagande till förmån för kommersiellt organiserade aktiviteter De kommersiellt organiserade aktiviteterna har kommit att få mycket stor betydelse för de flesta av länen Ett kommersiellt undantag från allemansrätten skulle i de flesta fallen få svåra konsekvenser för regional utveckling Privatisering och exploatering av allemansrättsligt viktiga områden utgör ett av hoten mot allemansrätten, enligt länsstyrelserna Andra är informationsbrist, överreglering och kommersiellt överuttnyttjande Mer än 60% avlänsstyrelserna uppger att man har otillräckliga fackkunskaper om allemansrätten och behöver kompetensutveckling inom området

Huvudsaklig kritik mot allemansrätten Den dominerande kritiken mot allemansrätten och undertecknads utredning om allemansrätten, innebar att utredningen inte balanserat äganderätten mot allemansrätten Många, bla LRF, ansåg att kommersiell aktivitet på annans mark skulle uteslutas ur allemansrättens grundlagsskydd Det huvudsakliga försvaret för gällande allemansrätt är att: Allemansrättens grundlagsskydd är politiskt förankrad Grundlagar skall vara stabila över tid Äganderätten har tillräckligt skydd Låt oss ge ett par exempel på den sistnämnda punkten

Rekommendationer Allemansrätt, markägande och strandskydd Allemansrätt är en rådighetsinskränkning som måste accepteras av alla markägare och tydliggöras i den offentliga diskursen Domstolar, prövnings- och tillsynsmyndigheter måste mer konsekvent och frekvent använda den allemansrättsliga begreppsuppsättningen i strandskyddsärenden Fokus vid strandskyddsärenden läggs vid den sedvanerättsligt definierade normen, för att minska risken att de allmänna intressena annars kontinuerligt försvagas

Rekommendationer forts Konflikter och konflikthantering Förbehållet i grundlagen gör ingen skillnad mellan ideella och kommersiella aktörer Mer utbildning och resursfördelning till tillsynsmyndigheterna för systematisk hantering av konflikter med ursprung i allemansrätten Klagomål och andra kontakter med myndigheterna diarieförs och avslutas med formella beslut, för bättre rättsäkerhet

Rekommendationer forts Miljöbalken som verktyg Jag föreslår att 12 kap och 26 kap, 6 och 11 miljöbalken, används mer konsekvent och frekvent vid den förvaltningsrättsliga hanteringen av konflikter med utgångspunkt i allemansrätten Högre krav på aktsamhet för kommersiella företag som utövar verksamhet med allemansrätten som grund, måste avspeglas i bättre tillämpningsmöjlighet, genom bla anmällningsplikt Ökade möjligheter för tillsynsmyndigheterna att förelägga om stängselgenombrott Lagregleringen i 26 kap 11 miljöbalken kan ev utvidgas till att omfatta också stängsel av betydelse för närboende En regionalt baserad ombudsman för allemansrätten inrättas vid landets länsstyrelser