Transplantation av bokporlav Pertusaria velata på Hallands Väderö 2006

Relevanta dokument
Bokporlav Pertusaria velata är en av landets

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE

UPPFÖLJNING AV FÖREKOMSTEN AV VÄSTLIG KNOTTER-

Trädinventering av Allégatan i Mönsterås

Rödlistade epifytiska lavar i Malmö stad en metod för miljöövervakning

Lavfloran i 10 områden i västra Skåne

Kartläggning av atlantisk vårtlav

Trädvårdsplan. Blötebågen naturreservat. Rapport 2011:07

Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017

Naturvärdesinventering vid Finngösa, Partille

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

NATURVÅRDSUTLÅTANDE TRÄDRADER MED LÖNN, LIND, AL, BOK OCH BJÖRK DATUM:

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

Lavfloran i Lunds stadspark och Allhelgonparken. Elegant sköldlav Melanelixia elegantula i stadsparken

Övervakning av Öländsk tegellav

INVENTERING AV NATURVÄRDES- TRÄD TALLÅSEN 2, ÖSTERSUND

Återbesök på äldre lokaler för grynig påskrislav i Västra Götalands län

Inventering av fågelarv Holosteum umbellatum på Västra Torget 2017

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

GETLAV FLAVOPARMELIA CAPERATA OCH ANDRA SÄLL- SYNTA BLADLAVAR VID FLYGSTADEN I HALMSTAD 2013

Inventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

Kopia till: Länsstyrelsen i Stockholm, Ekerö kommun, Olle Brodin, Mellanskog

Dispensansökan för biotopskyddade alleer vid Stockholmsvägen och Skolgatan, Märsta : EKOLOGI GRUPPEN

Några lichenologiska iakttagelser från Gotska Sandön

FLADDERMUS- INVENTERING HÖGSBO INDUSTRIOMRÅDE 2015 GÖTEBORGS STAD, UNDERLAG FÖR PÅ UPPDRAG AV STADSBYGGNADSKONTORET DETALJPLAN

Svensk Botanisk Tidskrift 104(2): ISSN X, Uppsala 2010 INNEHÅLL. Volym 104 Häfte

Inventering av större vattensalamander (Triturus cristatus), inför detaljplan Kalle Blanks väg, Länna

Statistisk utvärdering av miljöövervakningsmetoder för kryptogamer i bokskog

Översiktlig naturvärdesinventering av grönområde vid Exportgatan

Utlåtande om Fladdermöss inom fastigheten Stockalid 1:4 i Åsa Kungsbacka 2019

Naturvärdesinventering

PM: Utredning med anledning av förekomst av grenigt kungsljus inom detaljplanområdet för Börje tull

Vedlevande skalbaggar i Risens naturreservat

SNF Skåne har ett mycket rikt, äldre fotomaterial. Kungseken, Herrevad, Waldemar Bülow 1921.

Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson

Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun

Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria. i sex skogsbestånd i Göteborg Miljöförvaltningen R 2012:7. ISBN nr:

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Trädvårdsplan. Baldersnäs naturreservat. Rapport 2011:06

Pelagia Miljökonsult AB

Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun

Bilaga 8. Döda och döende träd

Förutsättningar för den mindre hackspetten kring Mossen, Göteborgs kommun 2012

Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson.

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

Mörk örlav och praktsköldlav

PM Inventering Floda Nova Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB

Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016

RAPPORT 2017/3 EKINVENTERING VID VÄLLEN. Linda Johannesson & Yuxin Han

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

Inventering av epifytiska lavar och mossor i Stockholm 2015

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

Granskningsversion. Naturvärdesinventering vid Kragstalund, Vallentuna kommun

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Svampinventering, Lommarstranden, Norrtälje kommun

Handledning för Floraväktarverksamheten

Under 1990-talet pågick Skogsstyrelsens

Foto: Svante Hultengren Naturcentrum AB Miljöförvaltningen

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun

INVENTERING AV FÅGLAR

Naturvärden på Enö 2015

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

LAVAR OCH LUFTKVALITET I HÄRRYDA KOMMUN 2009

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Trädinventering och okulär trädbesiktning för Lindar vid Stora Nyckelviken 27:e Oktober 2014 Besiktningsdatum: Oktober 2014

PM DETALJPLAN KVARNBÄCK, HÖÖR. BEDÖMNING AV NATURVÄRDEN

PM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun.

Naturvärdesinventering av våtmark i Älta, WRS

En kabelförläggning vid Årke, Uppland

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

INVENTERING AV FLADDERMÖSS BLOMMERÖD, HÖÖRS KOMMUN UNDERLAG FÖR PÅ UPPDRAG AV DETALJPLAN

Inventering av stormusslor i Höje å 2016

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Resultat Makrofytinventering i Rössjön 2012

Biotopsskyddsutredning, Torpa-Sjöbo 2:10, Borås. 2 Områdesbeskrivning

Bilaga 3 Naturinventering

Naturvärden i Hedners park

ARKITEKTPROVET 2015 PROVDAGARNA

Åtgärdsprogram för bevarande av skorpdagglav. (Diploicia canescens)

Bekämpning av skador från granbarkborrar

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Konsekvensbedömning av detaljplan för Borraren 2 del av Stoeryd 2:1 i Tranås 2013

Inventering av naturvärden knutna till stadsträd i Göteborgs kommun. Vasagatan

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Trädinventering vid Kvarteret Nystavaren, Eskilstuna maj 2016

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Transkript:

Transplantation av bokporlav Pertusaria velata på Hallands Väderö 2006 Örjan Fritz, 2006-12-12 Bakgrund Med ca 15 kända aktuella lokaler är bokporlav Pertusaria velata en av Sveriges mest sällsynta lavar. Arten bedöms som kritiskt hotad (CR) i den senaste rödlistan (Gärdenfors 2005). Det prekära läget har medfört att bokporlav tagits med i ett åtgärdsprogram för ett urval av boklevande arter (Malmquist m.fl. 2006). Förekomst av bokporlav på Hallands Väderö har varit känt sedan 1800 - talet (Almborn 1955), och den återfanns av Arup & Ekman (1992). Ett av de senaste fynden avsåg ett par bålar växande i brösthöjd på en gammal bok invid stigen från Oadammen till Hälledammen i Söndre Skog. På denna bok kunde jag följa hur vitaliteten gradvis minskade under 1990-talets gång. Vid ett gemensamt besök på Väderön 2005-05-12 kunde Ulf Arup och jag konstatera att arten var borta från detta träd, och därmed sannolikt också från Väderön. Redan i juni samma år förändrades läget då jag upptäckte fem friska bålar av bokporlav på en av Gudrun nyknäckt boklåga (Fig. 1). Lavbålarna hade vuxit på 5-6 meters höjd vända mot väst-nordväst. Erfarenhetsmässigt försvinner skorplavar inom något några år från död bokbark. Tankar väcktes att transplantera bålarna till lämpliga omgivande substrat, dvs stående gamla bokar. En handlingsplan inlämnades till Länsstyrelsen Halland, som ansvarar för samordningen i åtgärdspro- Figur 1. En av de fem bålarna med bokporlav i Söndre Skog 2005-06-12.

Figur 2. Glänta i Söndre Skog med den knäckta boken. Högstubben levde ännu 2006. grammet, och 2005-10-04 erhölls tillstånd för åtgärden från Länsstyrelsen Skåne. Eftersom den ordinära båttrafiken upphört för säsongen dröjde det med överfarten. I november-december kom jag i kontakt med och fick tips av Christoph Scheidegger, lavforskare i Schweiz, en av få i världen som transplanterat skorplavar. Han avrådde bl.a. från krossning av apothecier och bålfragment för utstrykning. Istället rekommenderade han transplantering av hela bålbitar genom limning på bark. Annandag Jul gjordes försök att komma över till ön, men överfarten inställdes i sista stund på grund av dåligt väder. 2006-03-20 erhölls förlängt tillstånd från Länsstyrelsen Skåne för transplantering. I början av maj besiktigade jag gläntan med den knäckta bokstammen (Fig. 2), och fann att två bålar fortfarande såg fina ut, med mängder av fruktkroppar. De övriga tre bålarna var däremot helt upplösta och förstörda, troligen orsakade av den hårda långvariga vintern. Under sommaren 2006 blev det äntligen tillfälle att transplantera bålarna. Utförande Från de återstående två friska bålarna satte jag den 22 juli ut fem olika bålbitar på fem olika bokar, alla inom en radie av ca 40 m från den fallna lågan (Bilaga 1). Bålbitarna limmades på ytligt urgröpta passande ytor i levande bokbark i ungefärlig brösthöjd i olika väderstreck. Ett minimum av påverkan på stammarna eftersträvades (Fig. 3). Tanken med transplanteringen är att spridning av sporer, som är det enda kända spridningssättet för denna art, ska kunna ske under en tid åtminstone på tre sätt: 1) Vanlig vindspridning. Eftersom bokporlavens sporer är få (1-2 per ascus) och mycket stora, 120-315 x 30-100 µm, faller troligen de flesta mycket nära källan. 2) Stamrinning från nederbördsvatten över bålbitarna för med sig sporer nedåt utefter stammen. Av denna anledning fästes barkbitarna på sådana stammar som kunde förväntas vara lämpliga som substrat från mina erfarenheter av artens växtsätt (13 lokaler i Skåne och Halland).

Figur 3. Redan på en meters avstånd från stammen är det inte självklart att finna den största transplanterade barkbiten. 3) Fåglar som nötväcka och trädkrypare (hackspettar är ovanliga på ön) kan vid näringssök krypa på stammarna och sporer vidhäfta deras fjäderdräkter för vidare transport till andra bokstammar i området. Uppföljning Den 9 september 2006 återbesöktes Väderön och jag studerade och fotograferade alla transplantat. Alla barkbitar satt kvar på stammarna. Den allra minsta biten (barkbit nr 2 i Bilagan) såg död ut - övriga bitar var fortfarande vitala. Framtiden Utvecklingen för de transplanterade bitarna av bokporlav på ön kommer att följas upp framdeles någon gång om året av mig. Hur länge de klarar att överleva är omöjligt att svar på idag. Överföringen av bålbitarna till vertikala stammar under skyddande lövverk har säkert medfört gynnsammare förhållanden överlag jämfört med det utsatta läget på boklågans horisontella ovansida i en stor öppen glänta, vilket visas av de tre döda bålarna på lågan 2006. Referenser Almborn, O. 1955. Lavvegetation och lavflora på Hallands Väderö. Kungl. Svenska Vet.- Akad. Avh. Naturskyddsärenden 11. Arup, U. & Ekman, S. 1991. Lavfloran på Hallands Väderö. Svensk Bot. Tidskr. 85:263-308. Gärdenfors, U. (ed.). 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005. ArtDatabanken, SLU. Malmquist, A., Andersson, R., Arup, U., Nilsson, S.G. & Svensson, S. 2006. Åtgärdsprogram för bevarande av sex hotade bokskogsarter. Naturvårdsverket, rapport 5553.

Bilaga 1 I denna bilaga anges källans position och de ursprungliga bålarnas storlekar, de transplanterade bitarnas storlekar, position och läge för värdträden och exempel på följearter. Positionsangivelserna har gjorts med GPS i relativt sluten skog och är att betrakta som preliminära innan kvalitetsgranskning gjorts. Källan Boklåga i Söndre Skog (Fig. 4). Position: 6261700 1300226. Två kvarvarande bålar 2006: - En bål med många apothecier. Mått ca 7 x 4 cm. - En annan bål med få apothecier. Mått: 2 x 2 cm. Figur 4. Källågan med förekomst av bokporlav. De ursprungligen fem bålarna växte alla samlade vid klykan på stammens vänstra sida sett från betraktaren av denna bild.

Transplantaten 1. Bålbit: ca 2,5 x 2 cm med ca 20 apothecier (Fig. 5). Uppsatt på bok (dbh: ca 35 cm) i ögonhöjd vänt mot söder. Läge: ca 10 m söder om boklågan, öster om stigen. Position: 6261705 1300249. Exempel på följearter (inom ca 0,5 m från barkbiten): Pyrenula nitida, Pertusaria hemisphaerica, Lecanora glabrata, Opegrapha viridis, Melanelia fuliginosa, Hypnum cupressiforme, Thelotrema lepadinum, Pertusaria pertusa, Opegrapha atra, Chrysohrix candelaris, Lepraria incana. Figur 5. Bålbit nr 1 var fortfarande vital 2006-09-09.

2. Bålbit: ca 1 x 1 cm med ca 5 apothecier (Fig. 6). Uppsatt på bok (dbh: ca 65 cm) i brösthöjd vänt mot norr. Läge: ca 35 m sydväst om boklågan, väster om stigen. Position: 6261655 1300243. Exempel på följearter: Pertusaria pertusa, Thelotrema lepadinum, Melanelia fuliginosa, Pyrenula nitida, Lecanora glabrata, Metzgeria furcata, Lecanora chlarotera. Figur. 6. Den minsta bålbiten, nr 2, var tyvärr den första att dö, trots att den placerats så fint inom ett gammalt hjärta

3. Bålbit: ca 3 x 3 cm med ca 35 apothecier (Fig. 7). Uppsatt på bok (dbh: ca 60 cm) i ögonhöjd vänt mot öster. Läge: ca 20 m sydväst om boklågan, väster om stigen. Position: 6261676 1300238. Exempel på följearter: Pertusaria pertusa, Metzgeria furcata, Lecanora glabrata, Ropalospora viridis, Lecanora chlarotera, Haematomma ochroleucum, Isothecium myosuroides, Pertusaria hemisphaerica, Evernia prunastri, Melanelia fuliginosa, Thelotrema lepadinum. Figur 7. Ännu 2006-09-09 levde barkbit nr 3, den näst största.

4. Bålbit: ca 3,5 x 3 cm med ca 50 apothecier (Fig. 8, 3). Uppsatt på bok (dbh: ca 55 cm) i brösthöjd vänt mot väster. Läge: ca 25 m väster om boklågan, väster om stigen. Position: 6261657 1300227. Exempel på följearter: Melanelia fuliginosa, Pyrrospora quernea, Pertusaria pertusa, Thelotrema lepadinum, Lecidella elaeochroma, Lecanora chlarotera, Lecanora expallens, Lecanora sublivescens, Phlyctis argena, Evernia prunastri, Graphis scripta. Figur 8. Den största barkbiten, nr 4, var fortfarande mycket vital 2006-09-09.

5. Bålbit: ca 1 x 0,5 cm med 2 apothecier (Fig. 9). Uppsatt på bok (dbh: ca 35 cm) i brösthöjd mot väster. Läge: ca 25 m väster om boklågan, väster om stigen. Position: 6261657 1300227. Exempel på följearter: Pyrrospora quernea, Pertusaria pertusa, Melanelia fuliginosa, Pyrenula nitida, Lecanora glabrata, Lobaria pulmonaria, Megalaria laureri, Pertusaria hemisphaerica, Hypnum cupressiforme. Fig. 9. Barkbit nr 5 fästes på en kraftigt lutande stam.

Uppföljningar 2006-2008 av transplantation av bokporlav Pertusaria velata på Hallands Väderö Örjan Fritz Naturcentrum AB 2009-04-16 Bakgrund Besök på Hallands Väderö 2005-05-12 visade att den kända förekomsten av bokporlav Pertusaria velata (rödlistad som CR) inte kunde återfinnas, och arten bedömdes därför som preliminärt utgången från lokalen. Redan i juni samma år upptäcktes dock fem friska bålar av bokporlav på en av Gudrun nyknäckt boklåga. Eftersom dessa bålar var dömda till snabb nedbrytning väcktes tankar att transplantera bålarna till lämpliga omgivande substrat, dvs stående gamla och levande bokar. En handlingsplan inlämnades till Länsstyrelsen Halland och 2005-10-04 erhölls tillstånd för åtgärden från Länsstyrelsen Skåne. Eftersom den ordinära båttrafiken upphört för säsongen dröjde det dock till 2006 innan transplantationsförsöket kunde påbörjas. Då såg två bålar av bokporlav fortfarande fina ut, med mängder av fruktkroppar. De övriga tre bålarna var tyvärr redan helt upplösta och förstörda. De två återstående bålarna delades upp i sex olika bitar 2006-07-22 och limmades fast på ytligt urgröpta passande ytor i levande bokbark i ungefärlig brösthöjd i olika väderstreck på fem olika närstående bokar. Uppföljningar 2006-2008 Väderön återbesöktes 2006-09-09 och alla transplantat studerades och fotograferades. Alla barkbitar satt kvar på stammarna. Den allra minsta, barkbit nr 2 (numrering enligt tidigare rapport), såg död ut - övriga bålar var fortfarande vitala. Vårbesöken 2007-04-28 och 2007-05-30 visade att bålarna klarat vintern till synes ganska bra, och de två största bitarna, nr 3 och 4, var fortfarande till stora delar vitala med många kvarvarande fina apothecier. Därefter blev utvecklingen snabbt negativ. Redan vid det påföljande besöket 2007-07-08 visade just dessa största barkbitarna nr 3 och 4 en tydligt försämrad bålvitalitet och minskning i antal fruktkroppar. I fallet med den bit nr 3 berodde det till stor del på snigelbetning (se bilder nedan). Vårbesöket 2008-05-10 visade att den största bålen, nr 4, var helt död. I den övre delen av bit nr 3 fanns fortfarande levande bål, och ca 5 apothecier kvarstod. Sommarbesöket 2008-08-18 visade dock en fortgående försämring även för denna bit, och endast ett apothecium återstod då. Vid höstbesöket 2008-09-23 var dock även denna bit i praktiken död. Vid denna tidpunkt hade så gott som alla andra bålar dött. Endast i barkbit nr 5 fanns ett till synes minimalt vitalt bålparti kvar. Anledningen till att bålarna dött är oklar. I fallet med den näststörsta bålen var snigelbetning en klart negativ faktor. En orsak kan vara att de redan var i försvagat skick efter 1,5 år på boklågan (tre andra bålarna dog och upplöstes snabbt). En annan orsak kan vara hanteringen av transplantaten. Här kan metodiken för transplantering av skorplavar säkert vidareutvecklas för att öka chansen för bålöverlevnad. En tredje orsak kan vara att ingen position av de transplanterade bålarna på bokarna var lämplig.

Slutsatser Flertalet transplantat överlevde i relativt gott skick i ett år efter åtgärden. Ännu våren 2008 fanns vissa levande bålpartier kvar. Hösten 2008, drygt två år efter transplanteringen, var i praktiken dock samtliga bålar döda. Det negativa utfallet behöver inte innebära slutet för artens existens på ön. Fortsatt extensiv kontroll av de aktuella bokarna kan vara befogad för att se om någon spor från transplantaten lyckats gro och etablera bål framdeles. Vidare finns chans att hitta fler naturligt uppkomna bålar på någon eller några av de många lämpliga gamla bokarna i Söndre Skog.

Några sekvenser av foton av de viktigaste transplanterade barkbitarna Barkbit nr 1 var fortfarande vital 2006-09-09 (ovan), men död 2008-08-18.

Den näst största barkbiten, nr 3, såg ännu vital ut 2007-05-30, nästan ett år efter transplantationen. Kort därefter drabbades den dock av snigelbetning: se vitt parti på foto (2007-07-08).

Barkbit nr 3 tappade kontinuerligt i vitalitet (foto 2008-08-18) och var i praktiken död 2008-09-23. Den största barkbiten, nr 4, såg mycket bra ut på foto 2006-09-09.

Ännu 2007-05-30 såg bålen bra ut på barkbit 4, men tappade sen i vitalitet märkbart därefter. Sommaren 2008 var hela bålen död (2008-08-18).