Ura 2001:8 ISSN 1401-0844 Arbetsförmedlingens marknadsandelar 1999 och 2000 Av Susanna Okeke Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Rapporten ingår i serie Ura som utges av AMS Utredningsenhet.
Susanna Okeke 2001-09-19 Innehållsförteckning Sid INLEDNING... 3 DATA OCH METOD... 4 FÖRMEDLINGENS ANDEL AV DE LEDIGA PLATSERNA... 5 MARKNADSANDELEN FÖR FASTA OCH TILLFÄLLIGA PLATSER...7 MARKNADSANDELEN FÖR NYANSTÄLLNINGAR... 8 DISKUSSION... 11 REFERENSER... 12
2
Inledning Från mitten av 1990-talet till år 2000 har sysselsättningen ökat med ca 230 000, se tabell 1. Nyanställningarna tenderar att bli fler då sysselsättningen ökar och färre då sysselsättningen minskar. Av tabellen framgår också att antalet nyanmälda platser vid Arbetsförmedlingen har samvarierat med sysselsättningen. Med en stor mängd nyanställningar och en inte oväsentlig del där arbetsgivaren har valt Arbetsförmedlingen som en rekryteringskanal har landets arbetsförmedlingar en stor uppgift. Tabell 1: Antalet sysselsatta, nyanställningar och nyanmälda platser År Sysselsättning 1 Förändring i sysselsättning från föregående år Nyanställningar 1 Nyanmälda platser hos Arbetsförmedlingen 2 1994 3 928 000-36 400 951 000 341 000 1995 3 986 100 58 100 1 028 000 338 600 1996 3 963 100-23 000 929 000 267 300 1997 3 921 800-41 300 961 000 297 600 1998 3 979 400 57 600 1 109 000 372 900 1999 4 067 900 88 500 1 147 000 414 200 2000 4 158 600 90 700 1 249 000 485 300 Noter: 1) Källa AKU. 2) Källa AMS, avser nyanmälda platser med mer än 10 dagars varaktighet. För att närmare studera vilken betydelse Arbetsförmedlingen har i de rekryteringsprocesser som sker på arbetsmarknaden har Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) sedan början av 1990-talet årligen genomfört en undersökning om förmedlingens marknadsandelar. Föreliggande rapport beskriver Arbetsförmedlingens marknadsandelar och utvecklingen från mitten av 1990-talet. Två marknadsandelar är av särskilt intresse i rapporten: 1. Andelen av de platser som uppstår som anmäls till Arbetsförmedlingen (marknadsandelen för platser). 2. Andelen av alla nyanställningar där informationen om det lediga jobbet förmedlas genom Arbetsförmedlingen (marknadsandelen för nyanställningar). 3
Data och metod Gemensamt för de två marknadsandelar som artikeln redovisar är att de beräknas genom att sätta antalet sökande som varit i kontakt med Arbetsförmedlingen eller platser som varit anmälda vid förmedlingen i förhållande till hela marknaden. Det betyder att vi använder följande definition: Marknadsandel = Antal vid förmedlingen 100 Antal på hela markaden Vi behöver således information om hela marknaden och därefter måste den grupp som har kontaktat förmedlingen avgränsas. Två källor används, dels AMS register, dels Arbetskraftsundersökningen (AKU) som genomförs av Statistiska centralbyrån. AKU-undersökningen vänder sig till ungefär 15 000 personer i åldern 16-64 år. Samma intervjupersons sysselsättningsstatus och arbetsgivare jämförs var tredje månad. I tidigare rapporter om Arbetsförmedlingens marknadsandelar (1990-98) har en annan källa använts, nämligen en tilläggsundersökning till AKU som genomfördes i januari månad varje år. Denna undersökning har emellertid lagts ner vilket har konsekvenser för både marknadsandelen för platser och marknadsandelen som belyser Arbetsförmedlingens roll vid nyanställningar. När det gäller marknadsandelen för platser är antalet nyanställningarna i AKU något högre än den var i januari-undersökningen vilket leder till att marknadsandelarna för platser blir lägre. Vi har möjlighet att beräkna platsandelen på det nya sättet från och med 1994. Gällande uppgifterna om marknadsandelen för nyanställningar hämtas uppgifterna från och med 1999 från AKU:s flödesstatistik. Därmed är andelarna för 1999 och därefter inte helt jämförbara med tidigare år. Slutligen bör nämnas att förändringar innebär att vi inte längre, som tidigare år, kan beräkna andelen sökande som vänt sig till Arbetsförmedlingen. Orsaken är att denna typ av frågor inte ställs i den nya flödesstatistiken. 4
Förmedlingens andel av de lediga platserna Det första måttet på marknadsandelar gäller andelen av de lediga platser som uppstår under året som anmäls till Arbetsförmedlingen. Syftet är att uppskatta i vilken omfattning Arbetsförmedlingen utnyttjas av arbetsgivare. Platsandelen beräknas genom att dividera antalet platser som har tillsatts och som har funnits anmälda hos förmedlingen med antalet nyanställningar. Antalet nyanställningar avser samtliga personer som under året har bytt arbetsgivare eller anställts utan att ha haft något jobb alldeles före anställningen, dvs. externa rekryteringar. Rekryteringar som avser byten inom det företag där man är anställd räknas inte. Det finns inte heller någon anmälningsplikt för tjänster som annonseras internt. I AMS platsregister finns uppgifter om antalet platser som har avrapporterats från förmedlingen. En plats avrapporteras antingen när platser tillsätts eller automatiskt efter en viss tid om den inte har tillsatts. Vi är endast intresserade av de platser som har tillsatts och som gällde externa rekryteringar. Uppgifter om detta finns emellertid inte i platsregistret. Istället utnyttjas en uppföljning av avrapporterade platser som AMS genomförde 1995, som visade att omkring nio procent av platserna inte tillsattes och att fem procent av platserna avsåg interna tillsättningar. Med tanke på att förhållandena antagligen har ändrats sedan dess är uppgifterna osäkra, men antagligen är det bättre att använda dessa siffror än att inte göra någon korrigering alls. Ej tillsatta och internt tillsatta platser dras bort från det totala antalet avrapporterade platser. Vi avgränsar oss också till platser med mer än tio dagars varaktighet. Ett annat problem är att antalet nyanställningar underskattas i AKU genom att vissa kortare anställningar missas. Metoden att beräkna antalet nyanställningar bygger på att jämföra en intervjupersons sysselsättningsstatus och arbetsgivare med tre månaders mellanrum. I de fall en person får ett nytt arbete och slutar detsamma mellan två intervjuperioder kommer inte anställningen att räknas. Att vi underskattar nyanställningarna betyder att vi överskattar marknadsandelen. Vi har inga uppgifter om hur många nyanställningar vi missar, men kan uppskatta dem genom att göra några antaganden: i. Vi missar inga nyanställningar som avser anställningar med mer än tre månaders varaktighet. ii. Tillsättningsgraden är lika stor för alla platser oberoende av varaktigheten. iii. Varaktighetstiden är likformigt fördelad inom varje varaktighetsintervall. Med dessa antaganden är den genomsnittliga tiden för en plats mellan 11 dagar och tre månader lika med 50 dagar. Detta betyder att AKU-undersökningen missar ungefär 4/9 av nyanställningarna som gäller sådana platser. Om vi utnyttjar detta 5
kan vi räkna fram antalet platser som motsvarar de nyanställningar vi teoretiskt missar och därefter dra bort dessa från det totala antalet avrapporterade platser. Slutligen adderas vissa placeringar i arbetsmarknadspolitiska program till antalet avrapporterade platser. Vissa program som innebär arbete registreras nämligen inte som ledig plats i Arbetsförmedlingens register men räknas som nyanställning i AKU. Programmen är de olika anställningsstöden, offentligt tillfälligt arbete, offentligt skyddat arbete och Samhall. Enligt beräkningarna, som framgår av tabell 2, skulle 32 procent av alla (externa) nyanställningar avse platser som var anmälda till förmedlingen år 2000. Motsvarande andel för 1999 var 30 procent. Tabell 2: Beräkning av andelen nyanställningar som gäller lediga platser anmälda till Arbetsförmedlingen 1999 och 2000 1999 2000 A) Antalet påbörjade anställningar, externa (1000-tal) 1 146 1 249 Förmedlingens platser (1000-tal) Totala antalet avrapporterade platser (>10 dgr) 393 465 minus ej tillsatta platser (nio procent) 32 39 minus internt tillsatta platser (fem procent) 18 22 minus vissa korta platser mellan 11 dagar och tre månader 34 34 plus arbetsmarknadspolitiska program 37 33 B) Externt tillsatta platser anmälda hos Af (1000-tal) 345 403 C) Andel anmälda platser (B/A*100) 30,1 32,3 I tabell 3, den första kolumnen, redovisas platsandelarna för åren 1994-2000 beräknat på motsvarande sätt. Det verkar finnas en konjunkturell variation i andelen platser som anmäls till förmedlingen. Marknadsandelen sjunker i lågkonjunktur och stiger i högkonjunktur. Detta hänger sannolikt samman med tillgången på sökande. Med många arbetslösa kan företagen få tillräckligt många sökande utan att anmäla de lediga platserna till förmedlingen. Om personer sagts upp finns också en större möjlighet att återanställa tidigare anställda genom direktkontakter. Att återanställningar har stor betydelse på den svenska arbetsmarknaden visades i Harkman & Jansson [1995] och Jansson [1999]. Under 1998 var andelen återanställningar för de arbetslösa 39 procent, Okeke [1999]. I den andra kolumnen redovisas en tidsserie för platsandelarna för 1990-1998 som tidigare har redovisats i AMS rapportserie. Vi ser att detta sätt att mäta gav en andel som var några procentenheter högre. Nackdelen med denna mätmetod var dock att det fanns en risk för att intervjupersonerna inte exakt kunde återkalla vad som hade hänt föregående år, framför allt vid många och kortare anställningar. Det 6
fanns därför en risk att nyanställningarna underskattades och att platsandelen överskattades. Det är antagligen detta faktum som till största delen förklarar skillnaderna mellan de två modellerna. Tabell 3: Tidsserie över Arbetsförmedlingens marknadsandel för platser (procent) Enl. nuvarande Enl. föregående modell modell 1990-44,7 1991-38,5 1992-36,0 1993-34,0 1994 38,4 41,1 1995 33,3 36,3 1996 28,3 30,8 1997 27,0 29,9 1998 28,5 32,4 1999 30,1-2000 32,3 - Det är viktigt att peka på att den nya utvecklingen med Arbetsmarknadsverkets Internettjänster innebär att begreppet marknadsandelar inte rättvisande kommer att mäta Arbetsförmedlingens insatser på arbetsmarknaden. Genom den så kallade Sökandebanken kan arbetsgivarna hitta arbetssökande via Internet. En matchning mellan platser och sökande således ske utan att en förmedlare varit inblandad och utan att en plats har registrerats. Användandet av denna typ av tjänster förväntas att öka vilket kommer att leda till att marknadsandelen för platser att underskattas med det sätt marknadsandelarna mäts idag. Arbetsförmedlingen gör också mycket annat som inte fångas av detta mått, se det avslutande diskussionsavsnittet. Marknadsandelen för fasta och tillfälliga platser Det går också att beräkna en marknadsandel för platser för fasta respektive tillfälliga anställningar. Under 2000 nyanställdes drygt en miljon personer (1 249 000). Av dessa erhöll 435 000 en fast anställning medan 814 000 fick en tillfällig anställning. Under samma år avrapporterades 269 000 platser med varaktighet tillsvidare och 162 000 tillfälliga platser från arbetsförmedlingen (exklusive vissa korta platser mellan 11 dagar och tre månader). Omkring 33 000 personer deltog i program som räknas som arbete i AKU. Ej tillsatta och internt tillsatta platser antas som förut vara nio respektive fem procent. Vi kan beräkna marknadsandelen för tillfälliga och fasta platser genom att relatera dessa värden till varandra på samma sätt som i tabell 2. Korrigeringen för programplatserna görs i beräkningen för marknadsandelen för tillfälliga platser. Marknadsandelen för fasta platser i förhållande till fasta nyanställningar uppgick till 53 7
procent och andelen tillfälliga platser i förhållande till tillfälliga nyanställningar till 21 procent år 2000. På motsvarande sätt kan värden för 1999 beräknas. Marknadsandelen för fasta platser var 48 procent och marknadsandelen för tillfälliga platser 22 procent detta år. Figur 1 visar en tidsserie över marknadsandelarna för fasta och tillfälliga platser samt totalen för perioden 1994-2000. Marknadsandelen för fasta platser minskar inledningsvis under perioden för att sedan öka igen, marknadsandelen för tillfälliga platser däremot verkar minska inledningsvis och sedan ligga kvar på den lägre nivån. Detta leder till att skillnaden mellan marknadsandelen för fasta och tillfälliga platser ökar under perioden. Figur 1: Marknadsandelen för fasta och tillfälliga platser, 1994-2000 60.0 50.0 40.0 Procent 30.0 20.0 10.0 0.0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Fasta platser Tillfälliga platser Totalt Marknadsandelen för nyanställningar Den andra marknadsandelen belyser Arbetsförmedlingens roll som informationsförmedlare vid nyanställningar. Personer som har rekryterats under året fick frågan hur de fick information om sitt senaste jobb. Den exakta intervjufrågan löd: Hur fick du först reda på att den här platsen/det här jobbet var ledigt? och svarsalternativen var: 8
1. Kontakt med arbetsförmedlingens personal 2. Platsjournalen, platsautomat eller arbetsförmedlingens anslagstavla 3. Privat eller facklig arbetsförmedling 4. Annons i dags- eller fackpress / på Internet / på text-tv eller annan massmediakanal 5. Du fick tips från anhöriga, vänner/bekanta som inte arbetar på företaget 6. Du fick tips från anhöriga, vänner/bekanta som arbetar på företaget 7. Arbetsgivaren kontaktade dig 8. Du tog själv kontakt med arbetsgivaren 9. Du blev kontaktad av rekryteringskonsult e d (head hunter) 10. Annat sätt Av de informationskanaler som har utnyttjats är tips från vänner och bekanta, att arbetsgivaren tog kontakt samt att själv ta kontakt med arbetsgivaren de vanligaste, se tabell 4. Att informella kanaler är viktiga har visats av bland annat Klingvall [1998] och Granovetter [1995]. Av samtliga som nyanställdes år 2000 uppgav knappt tio procent att de hade fått informationen om sitt jobb genom Arbetsförmedlingen. Tips från vänner och bekanta är den vanligaste informationskanalen, följt av att det var arbetsgivaren som tog kontakt. Observera att det nya sättet att samla in data kan påverka svaren och det är svårt att veta hur stor del av de observerade förändringarna mellan 1998 och 1999 som förklaras av detta och hur stor del som är verkliga förändringar. Tabell4: Hur man fått information om sitt senaste jobb, samtliga nyanställda, 1990-2000 Svar (frågans nr inom parentes) Ny mätmetod 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Kontakt med Af:s personal (1) 8,2 10,6 12,2 10,4 11,0 9,8 8,3 7,1 9,5 7,0 5,5 Platsjournalen, m.m. (2) 3,5 4,0 1,9 3,0 2,9 3,0 2,5 3,0 2,5 3,7 4,0 Annons i press m.m. (4) 16,4 11,3 7,6 5,5 8,3 8,3 8,5 9,0 10,3 10,2 12,8 Tog själv kontakt med arbg. (8) 28,6 25,8 28,8 26,3 23,2 25,1 24,9 25,5 20,8 20,5 19,4 Arbetsgivaren tog kontakt (7) 13,3 14,1 16,9 20,2 19,7 15,7 17,4 16,0 18,5 24,1 25,4 Tips från vänner & bekanta (5+6) 23,7 24,3 22,4 24,1 25,1 29,6 29,1 31,4 27,7 27,0 26,7 Privat förmedl./ Rekr.konsult (3+9) 0,0 0,3 0,2 0,9 0,5 0,4 0,4 0,6 0,9 1,4 1,5 Annat (10) 6,4 9,9 10,3 9,2 9,2 8,1 9,1 7,5 9,9 6,1 4,8 9
Andelen som har fått information om sitt jobb från Arbetsförmedlingen (1+2) har varierat mellan 10 och 15 procent sedan 1990. 1 Hur ska denna andel bedömas? Andelen platser som anmäls till förmedlingen har avgörande betydelse för förmedlingens möjligheter att fungera som informationskanal. Platsandelen sätter en gräns för i vilken utsträckning Arbetsförmedlingen överhuvudtaget han ge information om lediga jobb. Följaktligen kunde marknadsandelen för nyanställningar vara högst 32 procent under 2000. Marknadsandelen för nyanställningar kan variera, oberoende av förmedlingens sätt att ta tillvara platser, på grund av att antalet platser som anmäls till förmedlingen varierar. Som ett alternativ kan vi således betinga marknadsandelen för nyanställningar med avseende på andelen platser. I relation till andelen platser som har anmälts till Arbetsförmedlingen var andelen nyanställda som fick information om sitt nya jobb från förmedlingen 36 procent 1999 och 29 procent 2000. Det kan också vara intressant att studera genom vilka informationskanaler de arbetslösa har fått arbete. Andelen av de tidigare arbetslösa som fick information om sitt nya jobb genom Arbetsförmedlingen under år 2000 var cirka 17 procent, se tabell 5. Det har blivit något mindre vanligt att information om det lediga jobbet erhålls via direktkontakt med arbetsgivaren och mer vanligt med annons i press m.m. Observera återigen att man måste vara försiktig med att jämföra siffrorna för 1999 och 2000 med tidigare år. Tabell 5: Hur arbetslösa fått information om sitt senaste jobb, 1990-2000 Svar (frågans nr inom parentes) Ny metod 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Arbetsförmedling (1+2) 20,5 27,4 25,9 22,4 22,5 22,1 18,2 16,8 22,0 17,3 17,2 Annons i press m.m. (4) 20,0 13,7 5,4 4,4 8,0 6,1 5,2 5,7 8,3 8,5 12,3 Tog själv kontakt med arbg. (8) 23,7 21,2 26,7 27,4 21,6 24,6 24,2 25,0 20,5 19,5 17,2 Arbetsgivaren tog kontakt (7) 12,4 12,1 15,6 20,3 20,1 17,7 18,3 16,6 17,0 26,6 22,6 Tips från vänner & bekanta (5+6) 19,3 22,0 22,6 21,7 22,3 24,7 28,3 30,0 25,3 23,1 26,4 Privat förmedl./ Rekr.konsult (3+9) 0,0 0,0 0,0 0,3 0,5 0,5 0,0 0,7 0,7 1,1 0,8 Annat (10) 4,1 3,6 3,8 3,6 5,1 4,2 5,8 5,2 6,2 3,8 3,6 En stor del av nyanställningarna utgörs emellertid, som tidigare nämnts, av återanställningar. Ofta kan det vara lönsamt och tidsbesparande för arbetsgivaren att vända sig till tidigare anställda vars kvalifikationer man känner till. Hur arbetsgivaren 1 Observera att Internet ingår i svarsalternativ 4. Sökande som funnit jobb via Arbetsförmedlingens Internettjänster kan därför återfinnas här, vi kan dock inte utskilja hur många dessa är. 10
går ut med information om de lediga jobben påverkas därför av om det finns tillgång till tidigare anställda. Att en arbetssökande förväntar sig en återanställning kan också påverka sökbeteendet och vilka sökkanaler man använder sig av. Man kan anta att de som vet att de ska återanställas inte lägger ned lika mycket tid och energi på att söka andra jobb [Harkman & Jansson 1995]. Under 1998 var andelen återanställda av de arbetslösa som fick jobb cirka 39 procent. I Okeke [1999] visades att de som fick jobb hos en helt ny arbetsgivare oftare fick informationen genom arbetsförmedlingen. De återanställda däremot fick oftare informationen direkt från arbetsgivaren eller blev kontaktade av en arbetsgivare. Mer än hälften av de återanställda fick informationen på detta sätt. Diskussion Artikeln har redovisat omfattningen av Arbetsförmedlingens marknadsandelar i två olika dimensioner. Marknadsandelarna sammanfattar i vilken omfattning Arbetsförmedlingen utnyttjas av arbetsgivare respektive arbetssökande och i vilken utsträckning det resulterar i en anställning. Ibland har marknadsandelarna kommit att betraktas som ett mått på hur framgångsrik verksamheten har varit. Det är visserligen sant att en viss storlek på förmedlingens marknadsandelar är en förutsättning för en effektiv platsförmedling, men höga marknadsandelar är inget självändamål. Det är exempelvis inte självklart att alla platser effektivast matchas med arbetssökande genom att de anmäls till förmedlingen. Arbetsförmedlingen eftersträvar att de arbetssökande ska utnyttja de kanaler och den information som ökar deras chanser mest. Man anordnar exempelvis jobbsökarkurser som lär arbetssökande hur de mest effektivt söker jobb. Detta motverkar direkt andelen jobb där informationen kommer via förmedlingen. Det finns också andra faktorer som kan påverka marknadsandelarna. Utbyggnaden av Arbetsförmedlingens Internettjänster, framför allt Sökandebanken, utökar möjligheterna för arbetsgivare och sökande att få kontakt utan att en plats har registrerats. Vidare kan Arbetsförmedlingens företagskontakter leda till att en arbetslös får jobb utan att någon plats har registrerats. De arbetsmarknadspolitiska programmen kan också leda till en fortsatt anställning hos anordnaren [Harkman 1996]. På dessa sätt medverkar Arbetsförmedlingen indirekt till jobb. Mycket av Arbetsförmedlingens insatser som leder till arbete för de arbetssökande syns således inte i de mått på marknadsandelar som har redovisats i denna artikel. Likafullt är en redovisning av detta slag viktig. Med längre serier kan vi finna mönster i utvecklingen och stimulera diskussioner kring arbetssätt och inriktning. En minskande andel, som inte kan förklaras av ovan nämnda faktorer eller konjunktursvängningar, måste tas under övervägande och kan i somliga fall motivera en närmare granskning av hur verksamheten bedrivs. 11
Referenser Granovetter M [1995] Getting a Job A study of Contacts and Careers, 2:a upplagan. University of Chicago Press, Chicago och London. Harkman A & Jansson F [1995] Sökaktivitet, återanställning och chansen att få jobb Ura 1995:4, Arbetsmarknadsstyrelsen, Stockholm. Harkman A [1996] Arbetsförmedlingens medverkan vid förmedlingen av arbete till arbetslösa och åtgärdsplacerade Ura 1996:1, Arbetsmarknadsstyrelsen, Stockholm. Jansson F [1999] Rehires and Unemployment Duration New Evidence of Temporary Layoffs on the Swedish Labour Market Ura 1999:10, Arbetsmarknadsstyrelsen, Stockholm. Klingvall M [1998] Arbetsgivarnas rekryteringsmetoder Ura 1998:2, Arbetsmarknadsstyrelsen, Stockholm. Okeke S [1999] Arbetsförmedlingens marknadsandelar 1998 Ura 1999:8, Arbetsmarknadsstyrelsen, Stockholm. 12
Ura 2001:8 Rapporten har rekv.nr 802 619 Serien Ura innehåller två återkommande redovisningar per år av Arbetsmarknadsutsikterna och Var finns jobben samt redovisningar från olika utredningar som utförs inom AMS Utredningsenhet. Rapporten finns på vår hemsida www.ams.se Rapporten kan också beställas från AMS Närservice, Box 6, 646 21 Gnesta, fax 0158-24 51 36. E-mail: gnestalagret@ams.amv.se AMS Utredningsenhet. Rekv.nr 802 619 Ura 2001:8