VERKSAMHETS BERÄTTELSE 2008 SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENING
SVENSK BIBLIOTEKSFÖRENINGS ÅRSMÖTE HÅLLS DEN 13 MAJ 2009 KL 15.00 UPPSALA KONSERT & KONGRESS
Nya Wermlands-Tidningen 5/3 08 Det behövs en nationell bibliotekspolitik Antalet böcker på biblioteken krymper, boklånen minskar och läsförståelsen bland barn sjunker. Det finns betydande skillnader i tillgången till och användandet av bibliotekens resurser. Därför behövs åtgärder för att hejda standardskillnader mellan olika kommuner, olika biblioteksformer och mellan olika befolkningsgrupper, skriver Niclas Lindberg med flera. Globaliseringens utmaningar kräver en förstklassig infrastruktur för kunskap. En av byggstenarna är ett världsledande bibliotekssystem. Men Sverige saknar, som enda land i Norden, en samlad nationell bibliotekspolitik. En kunskapsnation som Sverige måste ha högre ambitioner. Det är dags för en nationell bibliotekspolitik! Den oroande utvecklingen för biblioteken har pågått länge. Fortfarande saknar var femte grundskoleelev ett bemannat skolbibliotek. Sedan början av 90-talet har antalet biblioteksfilialer minskat med 25 procent. Antalet böcker på biblioteken krymper, boklånen minskar och läsförståelsen bland barn sjunker. Det finns betydande skillnader i tillgången till och användandet av biblio tekens resurser. Därför behövs åtgärder för att hejda standardskillnader mellan olika kommuner, olika biblioteksformer och mellan olika befolkningsgrupper. De svenska biblioteken står alltså inför ett antal utmaningar som måste angripas samlat och på en nationell nivå. Det handlar framförallt om ojämn utveckling, ökade klyftor och otillräcklig samverkan. För att utveckla ett långsiktigt hållbart kunskapssamhälle som inkluderar alla invånare behövs en nationell bibliotekspolitik. I denna politik är följande inslag nödvändiga. Förslag till bibliotekspolitik för framtiden: Nationella strategier, definition av bibliotekens huvudfunktioner och utvärdering av bibliotekslagen Det behövs en väl förankrad och genomarbetad strategi för bibliotekets roll i kunskapssamhället som grund för den nationella bibliotekspolitiken. Den nationella biblioteksstrategin bör klargöra de offentliga bibliotekens huvuduppgifter. Utifrån den nationella strategin måste bibliotekslagen utvärderas och reformeras, i syfte att utveckla den till ett bättre fungerande verktyg för biblioteksverksamheten och dess utveckling. Målformulering, uppföljning och utvärdering av biblioteksverksamheten Det behövs nationella mål, kvalitetskriterier och kvalitetsindikatorer för biblioteksverksamheterna i Sverige. Insatser för att stärka barns och ungas läsande För att motverka en sjunkande läsförmåga bör en nationell satsning på läsfrämjande och tidig språkutveckling initieras. Ett inslag i denna satsning bör vara att alla elever i grund- och gymnasieskolan garanteras tillgång till väl utrustade skolbibliotek bemannade av personal med relevant kompetens. Bättre tillgång till bibliotekens tjänster För att förbättra alla invånares tillgång till biblioteksservice, böcker och andra informationskällor måste de allmänna bibliotekens finansiering förstärkas. Stärkt infrastruktur för digitala tjänster Med hjälp av samordnad upphandling av licenser och offentligt finansierade investeringar i system, nätverk, digitalisering och tekniska standarder kan bibliotekens användare enklare få tillgång till en mer samlad service. Intensifierad forskning och kompetenshöjning på biblioteksområdet Behovet av kvalificerad utbildning och fortbildning för biblioteksanställda måste uppmärksammas på såväl nationell som lokal nivå. Forskningen inom biblioteksområdet bör ges ökad uppmärksamhet i regeringens forskningspolitik. Fri tillgång till offentligt finansierade forskningsresultat En grundläggande princip inom forskningen är ett fritt informationsutbyte och en maximal spridning av forskningsresultat. Regeringen bör ta initiativ till att all offentligt finansierad forskning i Sverige, så långt möjligt, görs tillgänglig enligt Open Access-modellen. Inrättande av ett nationellt biblioteksorgan Regeringen bör inrätta ett särskilt operativt nationellt biblioteksorgan. Dess uppgift ska vara att med utgångspunkt i de nationella strategierna och målen utveckla den heltäckande nationella bibliotekspolitik som idag saknas. Nationell bibliotekspolitik handlar inte om att laga efter läge. Nationell bibliotekspolitik handlar om att ha visioner! Sverige behöver ha bibliotek i världsklass. För detta krävs att kultur-, utbildnings- och forskningsministrarna visar handlingskraft och vidtar åtgärder. Bibliotekssverige står redo att bistå utformandet av en modern bibliotekspolitik. Niclas Lindberg, Svensk Biblioteksförening Jan Ristarp, Sveriges Författarförbund Maria Törnfeldt, Sveriges Läns bibliotekarier Karin Åström Iko, DIK
HD 25/8-08 Biblioteken skapar förståelse Biblioteket ger människor med en annan kulturell bakgrund stora möjligheter att bibehålla och utveckla sitt språk och sin kultur, skriver Niclas Lindberg, generalsekreterare för Svensk Biblioteksförening. Förra året fick 84 000 personer uppehållstillstånd i Sverige. Av Sveriges befolkning är i dag 13,4 procent födda utomlands, 1990 var motsvarande siffra 9,2 procent. På 17 år har andelen utomlands födda ökat med nästan 50 procent i Sverige. Detta säger något om kraften i den pågående globaliseringen och om det mångkulturella land Sverige blivit. Sverige har en stolt tradition av öppen het mot människor som söker sig till vårt land. Invandringen har haft en mycket stor betydelse för utvecklingen av det svenska välståndet från medeltiden fram till våra dagar. Det är viktigt av såväl humanitära som ekonomiska skäl att Sverige fortsätter att vara ett öppet land som välkomnar invandrare. Detta fordrar ett folkligt stöd för invandringspolitiken. Även om vi vet att andelen som tycker att det är för många utlänningar i Sverige stadigt sjunker är det samtidigt uppenbart att främlingsfientligheten är ständigt närvarande. Betydelsen av en väl fungerande integration kan i detta sammanhang knappast överbetonas. Ingen kan tycka att integrationen av nya svenskar i dag fungerar till fredsställande. Utanförskapet är idag smärtsamt påtagligt för allt för många invandrare, både i arbetslivet och i samhället i övrigt. Regeringen säger att de bästa vägarna till integration är arbete och språkkunskaper. Därför måste integrationen på arbetsmarknaden och språkutbildningen förbättras. Men perspektivet får inte bli för snävt. Att tillägna sig ett nytt språk och göra sig hemmastad i ett nytt land är en stor sak. Människor måste ges möjligheter att rota sig och växa, att söka och lära. I detta sammanhang spelar biblioteken en nyckelroll. Journalisten och författaren Mustafa Can, som själv invandrat till Sverige från Kurdistan skriver i boken Tätt intill dagarna: Biblioteket var inte bara väggar av böcker i prydliga rader, det var en rymd och en mångfald av horisonter, som tog mig på resor bortom miljonprogrammets trånga gränser. / / Jag ägde världen genom att ha tillträde till biblioteket, jag behärskade vidare rymder genom att få ta del av böckernas innehåll. Det är en vacker beskrivning av hur viktiga biblioteken är i ett integrationsperspektiv. Biblioteken är mötesplatser; i det alltmer segregerade svenska samhället är biblioteket till och med en av få offentliga platser där människor med olika bakgrund kan mötas. Biblioteket är en plats där nyanlända invandrare kan skaffa sig kunskaper om det svenska samhället. Genom sitt stora utbud av information och kulturaktiviteter ger biblioteket människor med en annan kulturell bakgrund stora möjligheter att både bibehålla och utveckla sitt språk och sin kultur. Det är också ett ställe där infödda svenskar kan få inblick i och kunskap om andra kulturer, vilket leder till respekt för det annorlunda. En nationell bibliotekspolitik skulle kunna stödja en offensiv integrationspolitik som betonar språkets, mötets och kulturens betydelse. Med en utvecklad bibliotekspolitik skapas bättre förutsättningar för kunskapssamhällets utveckling och därmed för tillväxt, välfärd och välstånd men den kan också utgöra ett fundament för ökad förståelse mellan människor med olika bakgrund. På så vis kan biblioteken fungera som ett värn mot främlingsfientlighet och en drivkraft för integration. Niclas Lindberg Generalsekreterare Svensk Biblioteksförening
Förord U nder ett antal år har fokus legat på opinionsbildning och lobbning med målen att få till stånd en nationell bibliotekspolitik, ökade insatser för biblioteksverksamheten, förbättrad tillgång på skolbibliotek och en översyn av bibliotekslagen. Under 2008 har en utökad kampanj bedrivits för att öka det politiska engagemanget för biblioteken och för att påverka utgången av kulturutredningen. Arbetet har på många sätt varit framgångsrikt och så gott som samtliga partier har idag en mer biblioteksvänlig politik och flertalet av partierna är för en nationell bibliotekspolitik. Kulturutredningen presenterade sitt förslag i mitten av februari och när man läser den ser man att de tagit våra argument på allvar. Kulturutredningen inser att en nationell bibliotekspolitik är nödvändig för att invånarna ska få en mer likvärdig tillgång till bra bibliotekstjänster. Svensk Biblioteksförenings arbete fortsätter nu och vi hoppas på breda politiska uppgörelser när det gäller bibliotekspolitiken eftersom det finns blocköverskridande samsyn i frågan. Samtidigt med framgångarna i opinionsbild ningsoch lobbningsarbetet har också Svensk Biblio teks förening utvecklats positivt och antalet medlemmar har ökat med 50 procent sedan de två organisationerna gick samman år 2000. Den senaste medlemsundersökningen, från oktober 2007, visar också att: 76 procent har ett positivt intryck av föreningen 68 procent tycker att vi är en organisation med bra idéer 67 procent tycker att vi syns i biblioteks- och samhällsdebatten 65 procent tycker att föreningen har kompetent och professionell personal 65 procent tycker att föreningen är modern och följer med i utvecklingen Markant fler medlemmar är också mer nöjda med hur föreningen arbetar med för dem viktiga frågor. Medlemmarna är också generellt mer nöjda med föreningens verksamheter, till exempel Biblioteksbladet, konferenser, Biblioteksdagarna och lobbyarbetet. Ande len som är nöjda med sitt medlemskap totalt sett ökar. De som är mycket nöjda med sitt medlemskap har för dubblats. Men det finns förbättringsområden. Färre anger bra konferenser och bra stöd att utvecklas som skäl till medlemskap. Under 2008 har Svensk Biblioteksförenings styrelse och kansli arbetat intensivt med att utveckla formerna för ett ökat fokus på forsknings- och utvecklingsfrågor som en strategiskt viktig åtgärd för att ytterligare stärka Svensk Biblioteksförening som ett stöd för sina medlemmar. Ett stort tack till alla medlemmar, samarbetsvänner och sympatisörer för ert engagemang. Niclas Lindberg Generalsekreterare Svensk Biblioteksförening
Biblioteken gör information tillgänglig för alla! Det är grundläggande demokrati, helt enkelt. Vad du än vill lära dig det finns på biblioteket! Eulogy Eulogys kärleksförklaring till biblioteken liksom många hyllningar finns i Svensk Biblioteksförenings En liten bok om kärlek.
Verksamhetsidé Verksamhetsidé för Svensk Biblioteksförening Svensk Biblioteksförening är en ideell partipolitiskt obunden bibliotekspolitisk organisation som verkar för ett bibliotekssystem av hög standard, för att den svenska bibliotekslagen tillämpas och utvecklas samt för biblioteken som ett värn för demokrati och yttrandefrihet. Svensk Biblioteksförening ska bilda opinion, bedriva lobbning, främja medlemmarna, samverka med andra närliggande aktörer och samordna föreningens system för katalogisering, klassificering och indexering. Lobbying och opinionsbildning Svensk Biblioteksförening ska: Samla olika bibliotekstyper och genom det fungera som en katalysator för svenskt biblioteksväsen gentemot bland annat beslutsfattare på olika nivåer. Bedriva aktiv opinionsbildning och lobbning, företräda det svenska biblioteksväsendet samt värna och tillvarata dess och dess brukares intressen. Bevaka lagstiftning av betydelse för biblioteken och vara en aktiv remissinstans och påverka regering och riksdag så att bibliotekslagen har ett starkt innehåll. Genom en aktiv omvärldsbevakning följa utvecklingen inom områden av vikt för biblioteken och föreslå åtgärder och insatser för att stärka biblioteksverksamheten. I sitt arbete gentemot regering, riksdag, landsting/ regioner, kommuner och statliga myndigheter tydliggöra bibliotekens betydelse för utbildning, forskning, demokrati, yttrandefrihet, kulturarv, kulturell utveckling och samhällsinformation. Insatser för demokrati och yttrandefrihet Svensk Biblioteksförening ska: Hävda bibliotekens roll att spegla olika åsikter. Värna demokrati och yttrandefrihet, bland annat genom stöd till organisationer verksamma inom området. Främja läsning och bildning genom att verka för goda villkor för biblioteken i dessa avseenden. Forskning och utveckling Svensk Biblioteksförening ska: Bevaka biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning och utbildning, identifiera nya undersökningsområden och uppmärksamma behov av ny forskning. Förmedla ny relevant biblioteks- och informationsvetenskaplig forskning till medlemmarna. Skapa kontakter mellan forskningen och utbildningarna inom Biblioteks- & Informa tionsvetenskapsområdet å ena sidan och biblioteken, praktikerna, å andra sidan. Ha ett omfattande och brett utbud av seminarier och konferenser. Samarbete Svensk Biblioteksförening ska: Ha kontinuerlig kontakt med närliggande institutioner och organisationer samt främja och delta i samarbete mellan alla typer av bibliotek och mellan biblioteken och andra aktörer. Samarbeta med de nordiska biblioteksföreningarna såväl inomnordiskt som internationellt. Vara medlemmar i IFLA och dess samtliga sektioner för att på detta sätt ge ett solidariskt och långsiktigt stöd till såväl organisationen som dess arbete för rätten till information, kunskap och yttrandefrihet. Vara medlemmar i de europeiska organisationerna EBLIDA och LIBER. Stimulera medlemmarnas internationella kontakter, bland annat genom resestipendier. Delta i arbetet med att utveckla och underhålla klassifikations-, katalogiserings- och indexeringssystem. 3
4 Hela kampanjen präglades av en enorm glädje och positiv kraft. De flesta möten talade sitt tydliga språk: det finns hos vanliga medborgare både ett stort intresse för biblioteksfrågor och stor kärlek till bibliotek. Svensk Biblioteksförening genomförde kampanjen med professionalitet, kunnighet, värme och engagemang. Karin Sundén, Kristianstad (t h)
Föreningens arbete 2008 Åtta punkter för en nationell bibliotekspolitik Sverige behöver en nationell bibliotekspolitik! Det var budskapet för föreningens opinionsbildningsarbete under hela 2008. Föreningen hade tillsammans med Sveriges Författarförbund, DIK och Sveriges Länsbibliotekarier arbetat fram åtta punkter som de fyra organisationerna ansåg vara nödvändiga inslag i en nationell bibliotekspolitik. D e åtta punkterna presenterades vid en mycket välbesökt konferens i Stockholm tors dagen den 14 februari. Medverkade gjorde bland andra Maria Törnfeldt, ordförande i Sveriges Länsbibliotekarier, Karin Åström Iko, ordförande i DIK, Jan Ristarp, ordförande i Författarförbundets biblioteksråd och Niclas Lindberg, generalsekreterare för Svensk Biblioteksförening. Eftermiddagen innebar även startskottet för Svensk Biblioteksförenings kampanj för en nationell bibliotekspolitik. bokmärken, dekaler, skyltställ mm. Det gick dessutom att via kampanjens hemsida beställa ytterligare material. I samband med kampanjens start fick kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, utbildningsminister Jan Björklund och forskningsminister Lars Leijonborg ett brev där behovet av nationell bibliotekspolitik lyftes fram. Kulturministern reagerade direkt och bjöd in de fyra organisationerna till en överläggning på departementet i slutet av februari. Materialpaket Föreningens förslag tillsammans med bakgrundsfakta och argument presenterades i broschyren Bibliotek behöver kärlek Sverige behöver en nationell bibliotekspolitik. Kampanjmärket det rosa Library Lovershjärtat spreds under våren över hela landet i cirka 700 000 exemplar. Alla institutionella medlemmar fick ett materialpaket bestående av knappar, broschyrer, Ur verksamhetsplanen 2008 2009 Svensk Biblioteksförening har mål dels för föreningens opinionsbildande arbete och lobbningsarbetet, dels för föreningsverksamheten. En nationell bibliotekspolitik antas med utgångs punkt i föreningens med flera organisationers åttapunktsprogram. 5
Annonskampanj Partiernas tidningar, kollektivtrafiken i Stockholm och olika debattsajter på internet var några av de platser där Bibliotek behöver kärlek-budskapet lyftes fram i annonser och på affischer. Målgruppen var politiska beslutsfattare i och omkring riksdagen och departementen. Annonserna visade positiva delar av bibliotekens verksamhet samtidigt som problem lyftes fram. Ett exempel gällde skolbibliotekens positiva betydelse för läsförmågan, samtidigt som cirka 450 000 grundskoleelever saknar skolbibliotek. Behovet av en nationell bibliotekspolitik har även varit temat i ett stort antal debattartiklar där föreningen många gånger samverkat med de andra tre organisationerna. Fru talman! Utan att ta ställning för eller emot alla de krav som ligger bakom denna kampanj går det att hålla med om att bibliotek behöver kärlek. Ja, fru talman, bibliotek är kärlek. Hans Wallmark (m) i riksdagsdebatten om bibliotek 13 mars 2008 samtidigt som föreningens Library Loverskampanj syntes på bland annat bussarna i Stockholm Biblioteksdebatt i riksdagen Riksdagen debatterade biblioteksfrågor torsdagen den 13 mars vilket sammanföll med föreningens utomhusreklam. Kulturutskottets ordförande Siv Holma (v) betonade i sitt inlägg att det behövs en samordnad nationell strategi, en vision för 2000-talets bibliotek. Något som också Esabelle Reshdouni (mp) instämde i. Hon tog upp det splittrade ansvaret och den brist på överblick av biblioteksverksamheten som föreligger idag. Några av föreningens rapporter 2007. 6
I början av mars delade föreningen ut informationspåsar på Drottninggatan i Stockholm samtidigt som annonseringen pågick. Gunilla Carlsson (s) oroade sig för utvecklingen på skolbiblioteksområdet och menade att utvecklingen måste följas noggrant. Hon frågade även var moderaterna står i frågan om fria boklån. Hans Wallmark klargjorde då att Moderaterna är för fria boklån. I debatten sa han Herr talman! Jag läser innantill ur kulturutskottets betänkande: De avgiftsfria biblioteken har en viktig roll för att främja läsandet och nå nya grupper av läsare. Det var skrivet av ett enigt utskott, det vill säga, utöver det parti som Gunilla Carlsson tillhör, de fyra allianspartierna, varav Moderaterna är ett. Det som står där är vår politik. Även Cecilia Wikström (fp) återkom sedan till fria bok lån där hon tydligt markerade att det som stått i tidigare betänkanden är historia. Cecilia Wikström ansåg det självklart att ett liberalt parti ska försvara rättten till avgifts fria boklån för alla människor. Hon slog fast att biblioteks lagen ska bevaras för att garantera alla människors rätt till böcker, stärka bibliotekens roll och säker ställa tillgänglighet och avgiftsfria boklån i hela landet. Flera av talarna tog upp Svensk Biblioteksförenings arbete för en nationell bibliotekspolitik. Regeringen har aviserat att en utvärdering av bibliotekslagen ska ske under mandatperioden och Dan Kihlström (kd) menade att ett samlat nationellt ansvar kommer i spåren av en utvärdering av bibliotekslagen. Det skulle ge alla bibliotek oavsett huvudman bättre förutsättningar att utvecklas till framgångsrika aktörer i det framtida samhället. Under hösten har så gott som samtliga partier i olika dokument slagit fast behovet av en nationell bibliotekspolitik. Ett klart bevis på att föreningens arbete givit resultat. 7
tidig språkutveckling, genomfördes under hösten satsningen Hundra höjdare för läsning. Institutionella medlemmar kunde under senvåren ansöka om projektstöd och under tiden 15 september till 15 november genomfördes hundra lokala arrangemang på biblioteken för att öka läslusten och samtidigt peka på behovet av nationella insatser för att stärka barns och ungas läsande. Kerstin Gerén i Jakobsbergs centrum. Möten Förutom Almedalsveckan och Bok & Biblioteksmässan har föreningen under året även varit utställare vid flera partiers kommunpolitiska konferenser för att där möta lokalpolitiker och diskutera biblioteksfrågor. Under året har Kulturutredningen arbetat liksom Sveriges Kommuner och Landstings kulturberedning. Föreningens generalsekreterare Niclas Lindberg har träffat de två utredningarna för att diskutera biblioteksfrågor. Kampanjen har även lett till nya och mer oväntade samarbeten. Föreningen kontaktades till exempel av designern Bea Szenfeld. Hon hade till sin visning under Stockholms modevecka i augusti tagit utgångspunkt i vad de första läsupplevelserna betytt för henne. Inbjudan var en återanvänd flickbok med bifogat lånekort. Kunskap var det övergripande temat och besökarna fick efter visningen med sig ett Library Lovers-kit. 100 höjdare för läsning För att lyfta fram behovet av en nationell bibliotekspolitik, där en del ska vara en satsning på läsfrämjande och Tom Wilson och Britta Lejon undertecknar samarbetsavtalet om Delfistudien. Delfistudie Ett av de områden som lyfts fram i de åtta punkterna är biblioteksforskningen som bör ges ökad uppmärksamhet i regeringens forskningspolitik. Men Svensk Biblioteksförening ställer inte bara krav på politikerna utan gör även egna satsningar. Under 2008 inleddes ett samarbete med Bibliotekshögskolan i Borås kring en Delfistudie. Syftet med studien var att med hjälp av de yrkesverksamma bibliotekarierna ta reda på vilka områden som behöver utforskas ytterligare inom området biblioteks- och informationsvetenskap. Delfistudien gör att bibliotekariernas ovärderliga erfarenheter om verksamheterna och användarna korsbefruktas med forskarnas mer teoretiska perspektiv. Arbetet på 8
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth uppvaktas med förslag om en nationell bibliotekspolitik. gick under hela 2008 och slutredovisades i februari 2009. Forskningsgruppen bestod av professor Tom Wilson, professor Elena Maceviciute, universitetsadjunkt Inga Lalloo och universitets adjunkt Maria Lindh, samtliga verksamma vid Bibliotekshögskolan i Borås. Open Access En av punkterna i åttapunktsprogrammet för en nationell bibliotekspolitik tar upp behovet av insatser för fri tillgång till offentligt finansierade forskningsresultat. Under året undertecknades ett avtal med Lunds universitets bibliotek där föreningen stödjer ett projekt för att söka möjligheter att arkivera och bevara elektroniska tidskrifter i DOAJ. Valet 2010 Bibliotekskampanjen har som mål riksdagsvalet 2010. Syftet är att öka det politiska engagemanget för de offentligt finansierade biblioteken. Redan nu kan man se hur bibliotek diskuteras på ett mer fördjupat sätt i media. Föreningen har förutom ovanstående intensifierade opinionsbildande arbete även satsat på att ta fram rapporter som på olika sätt belyser bibliotekens situation. I slutet av året sammanställdes även några av alla kärleksförklaringar till bibliotek som inkommit under kampanjen i boken En liten bok om kärlek. Biblioteken och användarna 44 procent av svenskarna är i ganska eller mycket hög grad beredda att betala högre skatt om pengarna går till bibliotek, jämfört med 35 procent år 1998. 85 procent av svenskarna anser att bibliotek är viktiga för att samhället ska fungera. Biblioteken är den kommunala service som invånarna är mest nöjda med. Bland personer som 2007 uppger att de läst minst en bok den senaste veckan säger 22 procent att de lånat boken på bibliotek. Det är en ökning jämfört med 2003, då 18 procent av bokläsarna sade sig ha lånat boken på ett bibliotek. Runt 53 procent av svenskarna, det vill säga 4,9 miljoner personer, besöker ett bibliotek varje år. Andelen som har besökt ett bibliotek det senaste året minskar. Toppåret 2001 uppgav 71 procent av svenskarna att de besökt ett bibliotek de senaste 12 månaderna. Biblioteksbesöken minskar kraftigt i åldersgruppen 16 till 19 år. 1998/1999 besökte 78 procent av männen och 88 procent av kvinnorna ett bibliotek under ett år. 2006 var andelen 47 respektive 66 procent. I de äldre åldersgrupperna ökar däremot biblioteksbesöken. 1998/1999 hade 38 procent av kvinnorna mellan 75 och 84 besökt ett bibliotek det senaste året. 2006 var andelen 49 procent. För männen skedde en ökning från 36 till 45 procent. Svensk Biblioteksförening, DIK, Sveriges Länsbibliotekarier och Sveriges Författarförbund på väg för att uppvakta kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth med åtta punkter för en nationell bibliotekspolitik. 9
Vid den Nordiska bokbussfestivalen i Luleå utsågs Mölndals bokbuss till festivalens vinnare. Från vänster Anders Sjöbohm, Arne Alm, Lotta Almqvist och Ingemar Idegård. Folkbibliotek och bokbussar I Sverige finns ungefär 1 300 folkbibliotek, varav 290 huvudbibliotek och drygt 1 000 filialer. Sedan år 2000 har 170 filialer lagts ned. 2007 fanns 93 bokbussar i Sverige. Det är en minskning med ett tjugotal sedan 2000. Det fanns 3,1 miljoner AV-medier (ljudböcker, film, musik mm) på folkbiblioteken 2007, vilket är en ökning från 2,6 miljoner år 2000. Folkbibliotekens utlåning av AV-medier fortsätter att öka. 1980 gjordes cirka 2 miljoner AV-lån om året, 1990 cirka 4 miljoner och 2000 närmare 10 miljoner. År 2007 var siffran 11,7 miljoner. AV-lånen utgjorde därmed 17 procent av den totala utlåningen 2007. Sedan år 2000 har antalet böcker på folkbiblioteken per svensk sjunkit från 5 till 4,4. 2007 gjordes det 57,2 miljoner boklån på folkbibliotek. 2000 gjordes 70 miljoner boklån. Rekordåret 1996 gjordes mer än 73 miljoner boklån. I slutet av 1970- och början av 1980-talet var dock utlåningen ännu större och närmade sig 80 miljoner boklån om året. Av boklånen på folkbiblioteken 2007 var 27 procent facklitteratur för vuxna och 25 procent skönlitteratur för vuxna. Sedan 1993 är utlåningen av facklitteratur större än utlåningen av skönlitteratur. Barn boksutlåningen ökar sin andel av den totala utlåningen och utgör nästan hälften av boklånen (48 procent). De totala lånen vid folkbiblioteken uppgick till 69 miljoner 2007. Antalet totala lån per invånare och år vid folkbiblioteken är 7,5. Det är en minskning från 7,7 2006. Andelen söndagsöppna folkbibliotek (huvudbibliotek) ökade från 15,5 till 18,3 procent mellan 2006 och 2007. Huvudbiblioteken har i snitt öppet 44 timmar per vecka, vilket är lika mycket som 2006. Drygt fyra av tio kommuner, 44 procent, hade 2007 en fastställd biblioteksplan vilket är en ökning med elva procentenheter sedan 2006. För första gången på 2000-talet minskade anslagen till folkbiblioteken 2007, räknat i fasta priser. Minskningen var 2,2 procent.
Library Lovers-kampanjen var milt sagt en färgstark kampanj som väckte het debatt bland kollegor och låntagare men gav goda möjligheter till dialog. Under Bok & Biblioteksmässan i Göteborg ville en dam berätta hur mycket biblioteket betydde för henne. I rask föjld fick jag veta hur ofta hon besökte sitt bibliotek och exakt antal böcker hon lånade och läste varje år. Anette Mjöberg, Limhamn (t h)
Reklamtävlingen 48h, där avgångselever från olika reklamutbildningar under 48 timmar ska arbeta fram en helsidesannons, hade i år Svensk Biblioteksförening som samarbetsorganisation. I briefen hade föreningen uppmanat de tävlande att öka föräldrars engagemang kring frågan om att deras barn saknar tillgång till skolbibliotek. Denna uppgift löste vinnarna genom att likna barnen vid mugglare, karaktärer från J K Rowlings populära böcker. Det vinnande bidraget skapades av Lina Enqvist (strateg), Martin Westberg (AD) och Tor Lemhag (copy). Vinnare i tävlingen utsågs lördagen den 29 mars och någon vecka senare publicerades annonsen i Dagens Nyheter, GP och Sydsvenskan.
Detlef Barkanowitz under Biblioteksdagarna i Luleå. Skolbibliotek 451 000 grundskoleelever hade 2002 inte tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Så många som 90 procent av grundskolans friskolor saknade ett bemannat skolbibliotek. Motsvarande andel för de kommunala grundskolorna var 61 procent. Kulturrådet har under 2008 samlat in ny statistik för skolbiblioteken. Forskningsbibliotek Det finns cirka 40 universitets- och högskolebibliotek i Sverige. Dessutom finns ungefär 35 specialbibliotek och ett nationalbibliotek. Det gjordes 61 400 besök per dag på forskningsbiblioteken 2007 vilket är en minskning med fem procent jämfört med 2006. Mellan 2005 och 2006 ökade antalet virtuella besök på forskningsbiblioteken med 50 procent. År 2002 fanns det drygt 50 000 e-böcker vid forskningsbiblioteken. Fem år senare fanns 1,2 miljoner titlar. Bara det senaste året har beståndet ökat med nästan 30 procent. Andelen periodika (tidskrifter mm) som är digitala fortsätter att öka. Nu är 77 procent av forskningsbibliotekens periodikabestånd digitalt. År 2007 gjordes 2,9 miljoner nedladdningar av e-böcker vid forskningsbiblioteken. Det är en ökning med 1,6 miljoner jämfört med föregående år. Ur verksamhetsplanen 2008 2009 Den nationella bibliotekspolitiken följs upp i lokala biblioteksplaner i landets samtliga kommuner och landsting.* Alla invånare ges tillgång till folkbiblioteksservice av hög standard. Kvaliteten på verksamheten prioriteras alltid främst i olika valsituationer.* Alla elever i grund- och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen ges tillgång till skolbibliotek bemannade av personal med relevant kompetens. Antalet skolbibliotek inom grundskolan som är bemannade 6 timmar eller mer i veckan ökar i förhållande till dagens 53 procent. Alla studerande vid universitet och högskolor ges tillgång till universitets- eller högskolebibliotek, bland annat som stöd för att nå högskolelagens mål om att studenterna ska utveckla förmågan att göra självständiga och kritiska bedömningar, urskilja, formulera och lösa problem samt söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. Forskare och övrig berörd personal vid universitet, högskolor, statliga myndigheter och offentliga institutioner ges tillgång till adekvat vetenskaplig information. * Aktiviteter kring detta mål beskrivs på annan plats i verksam hetsberättelsen. 13