ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG

Relevanta dokument
EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (WILLIAM TÄRNEBERG)

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

EITF45 Internet Routing JENS ANDERSSON (BILDBIDRAG WILLIAM TÄRNEBERG)

ETSF05 Internetprotokoll. Jens Andersson

Nätverkslagret - Intro

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

ETSF05: Network models Användarmodeller/Paradigmer Länkprotokoll: Flödeskontroll vs felhantering Routingalgoritmer.

Övning 5 ETS052 Datorkommuniktion Routing och Networking

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. October 29, 2016

Övning 5 EITF25 & EITF Routing och Networking. December 5, 2017

ETSF05: Network models Användarmodeller/Paradigmer Länkprotokoll: Flödeskontroll vs felhantering Routingalgoritmer.

IP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

ETSF05: Användarmodeller/Paradigmer ARQ Routingalgoritmer

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Grundläggande rou-ngteknik. F2: Kapitel 2 och 3

ETSF05: Användarmodeller/Paradigmer ARQ Routingalgoritmer

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

g S tin u g A o ett tin u r R m llan o o e to R ec in m g? ain g S tin m tin ce-v u o u r ro r-d r ro istan ö te ö är ett A d a D - F In - F V

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Routing Information Protocol

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson

Routingprotokollet Open Shortest Path First Projektrapport i kursen EDA 390 Datakommunikation och Distribuerade System våren 2005

Interna routingprotokoll i operatörsnät - uppbyggnad och tillämpning

Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation:

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

Grundläggande rou-ngteknik. F5: Kapitel 8-9

Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 14-19

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

Föreläsning 8. Historia. Grundprinciper. Introduktion ARPANET

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Internet LUNET o SUNET ARP (1) ARP (2) Jens A Andersson

Stora datanät. Maria Kihl

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: , 08-13

8SSJLIW.RPELQHUDEHJUHSSPHGGHILQLWLRQHUS

Internetprotokollen. Maria Kihl

Transport layer: Summary. Network Layer. Goals: Network layer functions. principles behind transport layer services:

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Hjälpprotokoll till IP

Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp

Från användare till användare. (Maria Kihl)

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)

interface Question 1. a) Tillämpningar E-post Filöverföring Webb Traceroute Applikationslagret DNS SMTP HTTP FTP Transportlagret Nätverkslagret

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

4 Paket- och kretskopplade nät

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Kapitel 6, 7, 8 o 9: Data och protokoll. LUNET o SUNET

Skriftlig tentamen i kursen TDTS04 Datornät och distribuerade system kl. 8 12

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar och resultat anslås sedan i Ladok inom en vecka (under förutsättning att inget oförutsett inträffar).

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Ad-hoc-nätverk och spontana nätverk

Att Säkra Internet Backbone

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

1. Internets Applikationer 8 poäng

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5

IPv6 i Stadsnät. Anders Löwinger, PacketFront

Grundläggande datavetenskap, 4p

Totalt antal poäng på tentamen: 50 För att få respektive betyg krävs: U<20, 3>=20, 4>=30, 5>=40

Ad hoc networks. Sven Claesson,

Internetprotokollen. Maria Kihl

Nätskiktet. Nätskiktet och Internet Protocol. End-to-end -argumentet. IP-pakethuvudet. IP och länkskiktet <#>

Multicast över MPLS-nät

Kopplingslöst nätverkslager. Förra föreläsningen. Internet Protocol - IP. Terminologi. Transportprotokoll i Internet. IPs service modell

Nätverksteknik A - Introduktion till Routing

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

Kapitel 6, 7, 8 o 9: LUNET o SUNET

5. Internet, TCP/IP och Applikationer

IP Routing Technical Underleverantör: IP-Solutions

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

NORDUnet Nordic infrastructure for Research & Education. Statusrapport NUNOC. per@nordu.net. Stockholm 11/15/07 11/14/07

Lösningar ETS052 Datorkommunikation,

Transkript:

ETS052 Internet Routing WILLIAM TÄRNEBERG

Läsanvisning Kihl & Andersson: Kap 8, 9.3 9.4 Stallings: Kap 19.1 & 19.2 Forouzan 5th ed Kap 20.1 20.3, 21.1 21.2

Vad är routing? Internet Lokal routing (L2) Global routing (L3) Routing

Fysiskt Internet Globalt

Backbone - Sunet

TeliaSoneras carrier network

Virtuella Internet

1 linksys64996 (10.166.117.223) 1.351 ms 1.228 ms 1.260 ms 2 c213-200-154-20.bredband.comhem.se (213.200.154.20) 2.069 ms 2.012 ms 1.788 3 213.200.165.97 (213.200.165.97) 4.605 ms 5.580 ms 4 213.200.163.33 (213.200.163.33) 3.958 ms 5 kbn-bb4-link.telia.net (80.91.253.244) 4.267 ms 5.590 ms 6 hbg-bb4-link.telia.net (62.115.112.49) 7.616 ms 7 ffm-bb1-link.telia.net (62.115.134.64) 24.637 ms 19.930 ms 8 ffm-b12-link.telia.net (62.115.142.47) 17.866 ms 9 ntt-ic-155239-ffm-b12.c.telia.net (213.248.72.10) 19.154 ms 19.458 ms 18.73 10 ae-5.r21.frnkge03.de.bb.gin.ntt.net (129.250.4.162) 17.665 ms 22.215 ms 17 11 ae-3.r22.londen03.uk.bb.gin.ntt.net (129.250.3.137) 26.374 ms 26.494 ms 25 12 ae-0.r23.londen03.uk.bb.gin.ntt.net (129.250.4.86) 34.629 ms 26.099 ms 26. 13 ae-14.r22.osakjp02.jp.bb.gin.ntt.net (129.250.5.221) 286.609 ms 281.092 ms 14 ae-3.r23.osakjp02.jp.bb.gin.ntt.net (129.250.4.121) 298.383 ms 278.948 ms 15 ae-2.r01.osakjp02.jp.bb.gin.ntt.net (129.250.3.199) 278.661 ms 278.195 ms 16 ae-0.amazon.osakjp02.jp.bb.gin.ntt.net (61.200.82.122) 302.717 ms 304.344 m 17 27.0.0.250 (27.0.0.250) 290.503 ms 18 54.239.52.149 (54.239.52.149) 293.320 ms 19 27.0.0.67 (27.0.0.67) 300.398 ms 20 27.0.0.155 (27.0.0.155) 310.337 ms 306.450 ms 311.632 ms Traceroute traceroute to www.japantimes.co.jp (54.178.172.143), 64 hops max, 52 byte packet

Traceroute till Japan Times (Comhem)

Traceroute till Japan Times (LTH/Sunet) Inte samma väg som från Comhems nätverk. Varför?

Lokal Routing

Lokal routing

Lokal Routing & ARP (1).105.10.1 Netid: 192.168.1.0/24 router

Lokal Routing & ARP (2).105.10 Sänd datagram till 192.168.1.10! Netid: 192.168.1.0/24.1 router Är destinationen på samma nät? Sändaren jämför egen nät-id med desitnationens nät-id. i detta fall JA Är destinationens MAC-adressen i ARP-cache? om JA använd den om nej använd ARP för destinationen

Lokal Routing & ARP (3).105.10 Sänd datagram till 10.0.100.35! Netid: 192.168.1.0/24.1 router Är destinationen på samma nät? Sändaren jämför egen nät-id med desitnationens nät-id. i detta fall NEJ Är def. gateway MAC-adressen känd och i ARP-cache? om JA använd den om NEJ använd ARP för def. gateway

Samma på båda sidorna av nätet Från dator A till dator C 1. Dator A: ARP broadcast Router1 2. Router 1: ARP reply med MAC 3. Dator A: IP-paket till dator C 4. Router 2: ARP broadcast Dator C 5. Dator C: ARP reply med MAC 6. Router 2: IP paket från A leveras till C

Global routing

Global routing

Datagram och nätet Paketen tar olika vägar, kan komma fram I en annan ordning än så dom skickades. Hosten vet inte vilken väg paketet kommer att ta eller om det komme fram (på IP lagret)

Nätverkslagret /Lager 3 Olika länkprotokoll!

Uppgift: Välj bästa väg! R1 5 R4 R7 5 10 40 R6 6 5 B R2 15 A 20 R3 4 5 10 10 R8 10 R5 I alla lägen!

Routern En router förmedlar paket mellan nätverk baserat på nätverkslagrets adresser Routing-beslut fattas utifrån nät-identitet, inte värdidentitet (host id) En router gör intelligenta beslut om bästa väg för paketets vidare leverans mot slutdestinationen

To-do: Bild med nät-id vs. postkod

Routern, schematiskt Köer Köer Ingång Utgång Ingång Vägväljarmodul Utgång Ingång Utgång

Routingprinciper Ingen intelligens Centraliserad Distribuerad

Ingen intelligens : Flooding Skicka ut all paket/datagram På alla portar/interface/linkar Utom ingress-porten/interfacet/linken

Flooding

Flooding

Flooding

Flooding

Ingen intelligens : Flooding Skicka ut all paket/datagram På alla portar/interface/linkar Utom ingress-porten/interfacet/linken Problem? Paket som loopar Onödig trafik Två lösningar» TTL-räknare» Kom ihåg vilka paket som redan hanterats

Centraliserad routing Databas och algoritm centralt Noderna I nätet uppdaterar den centralal funktionen Paketförmedlingen distribuerad självklart! eller?

Centraliserad routing

Distribuerad routing Routingprocessen distriburad till alla routrar Två metoder Distance Vector» Varje nods information om bästa vägar distribueras till nodens grannar» Bästa väg e-2-e fås fram genom jämförelse med alla möjliga next hop» Enkelt, låga krav på processor och minne Link State» Information om lokal om topologi flödas (flooding) till alla noder» Bästa väg e-2-e till alla noder beräknas lokalt i varje nod (trädbyggnad)» Komplicerat med krav på processorkraft och minne

Routing Tables and Forwarding Table RIP Process BGP Process RIP Routing tables BGP Routing tables BGP OSPF Process OSPF Routing tables Static routing table RIP Domain OSPF Domain Forwarding Table Manager OS kernel Forwarding Table

Distance Vector

Distance Vector: Princip R1 skickar sin tabell till R2 och R3 med jämna mellanrum R2 skickar sin tabell till R1, R3 och R4 med jämna mellanrum Nät A Nät B Nät D R1 R2 Endast nätid och kostnad i tabellen/vektorn R3 Nät C R4 R3 skickar sin tabell till R1, R2 och R4 med jämna mellanrum R4 skickar sin tabell till R3 och R4 med jämna mellanrum

Distance vector: princip Alla kända bästa vägar skickas till grannar Periodiskt Vid varje förändring Routingtabeller uppdateras vid Info om nya noder Ändrad kostnad eller vägar/paths Global kunskap sprids lokalt

En distance vector Allmänna fallet Nod Kostnad - - - - - - - - - - För routing Nod Kostnad Next hop - - - - - - - - - - - - - - -

Exempel - Hop count A - 1 B - 1 B - 1 D - 1 Rtr1 Rtr3 Nät A Nät B Nät D Rtr2 B - 1 C - 1 Nät C Nät E Rtr5 C - 1 D 1 E - 1 Rtr7 Nät G E - 1 F - 1 Rtr6 E - 1 G - 1 B - 1 F - 1 Rtr4 Nät F

Uppdateringar Rtr3 Ursprunglig B - 1 D - 1 Från Rtr5 +1 C 2 D 2 E 2 Uppdaterad B 1 C rtr5 2 D 1 E rtr5 2 Rtr1 Ursprunglig A - 1 B - 1 Från Rtr2 +1 B 2 C 2 Uppdaterad A - 1 B 1 C rtr2 2

Bellman-Fords algoritm (1) if (advertised destination not in table) then update table (2) else (2.a) if (advertised next-hop = next-hop in table) then replace entry (2.b) else (2.b.i) if (advertised hop count < hop count in table) then replace entry (2.b.ii) else do nothing

Bellman-Fords ekvation D "# = min c ") + D )#, c ", + D,#, c "- + D -# D "# = min D "#, c "2 + D 2# Not! D "# kan ändras utan att nod z tillkommit!

Distance Vector, funderingar Periodiska uppdateringar!? Hur hitta grannar? Hur upptäcka att en granne försvinner? Problem med länkar och noder (bortom grannar) som försvinner.

Link State

Link state: princip Lokal topologi info flödas globalt (LSP) Periodiskt (i praktiken mycket sällan, typ varje timme) Vid lokal förändring Skapa databas i varje node med alla link states Uppdatera routing-tabell när ny information läggs in i databasen (Shortest Path First) Lokal kunskap sprids globalt

Link State: princip R1 skickar information om sina länkar till alla andra routrar. R2 skickar information om sina länkar till alla andra routrar. Nät A Nät B Nät D R1 R2 Det kan finnas grannar på länkarna! R3 R3 skickar information om sina länkar till alla andra routrar. Nät C R4 R4 skickar information om sina länkar till alla andra routrar.

LSP (Link State Packet)

Link State Databas, exempel

Link State: ett exempel Rtr1 Rtr3 8 4 4 10 Nät A Nät B Nät D 4 Rtr2 2 Nät C 2 10 Rtr5 5 Nät E 5 Rtr7 3 Nät G 2 5 7 Rtr6 Rtr4 7 Nät F

Dijkstras algoritm: Shortest Path First 1. Identify the root (the node itself) 2. Attach all neighbor nodes temporarily 3. Make link and node with least cumulative cost permanent 4. Choose this node 5. Repeat 2 and 3 until all nodes are permanent

SFP Rtr 3: steg 1 Billigast -> Permanent

SFP Rtr 3: steg 2 Billigast -> Permanent

SFP Rtr 3: steg 3 Billigast -> Permanent

SFP Rtr 3: steg 4 (Slutlig) Billigast -> Permanent

Routingtabell för rtr3 Nät-id Next-hop Kostnad A Rtr1 12 B - 4 C Rtr2 6 D - 10 E Rtr2 11 F Rtr2 13 G Rtr2 14

Link State, funderingar Periodiska uppdateringar!? Problem med länkar och noder som försvinner. Hur hitta grannar? Hur upptäcka att en granne försvinner?

Tentan Kommer alltid en fråga om routing, sista frågan Enkel men få som ens försöker Alltid: Dijkstras Konvergering av routing tabeller

Oktober 2014

Oktober 2012