JÄRVA UNGDOMSMOTTAGNING

Relevanta dokument
6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR

Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas. fokus på hiv/sti-frågor. Processat inom kunskapsnätverket hiv/sti mellansverige

Övergripande samverkansavtal mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting kring stadens ungdomsmottagningar

15 SEPTEMBER Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län

Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet med fokus på hiv/sti-frågor

5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016

Samverkansavtal med Stockholms läns landsting kring stadens ungdomsmottagningar

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version

Gotlands Ungdomsmottagning

Svar på remiss av motion (2008:39) om ungdomsmottagningar

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland

Ramavtal för ungdomsmottagningar i Östergötland mellan Landstinget i Östergötland och Östergötlands kommuner

Riktlinjer För Ungdomsmottagningar. Landstinget i Värmland

Ungdomsmottagningarna i Västra Götaland. Redovisning av FoU-arbete

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

Länsövergripande överenskommelse om ungdomsmottagningar Dnr RD 2014/62

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige. ... med riktlinjer. ... för ungdomsmottagningarnas

Syftet med detta dokument är att kortfattat. Det övergripande målet för ungdomsmottagningar. med riktlinjer


... med riktlinjer. Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

B U S. Samverkansöverenskommelse för Bromma Barn och ungdomar som behöver särskilt stöd från såväl kommunen som landstinget

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

för verksamhet vid Ungdomsmottagning i ..( kommun, kommunerna)

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

UNGDOMSMOTTAGNINGAR

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Svar på skrivelse med anledning av ökning av orosanmälningar, barn och unga utsatta för våld

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

Fokus Ungdomsmottagningen. För att kallas Ungdomsmottagning krävs en barnmorska, kurator/psykolog och tillgång läkare

Samverkansavtal avseende Bar nahus. Upprättat Reviderat

Samverkansavtal om ungdomsmottagning i Dals-Ed mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Dals-Eds kommun

Östermalms stadsdelsförvaltning Socialtjänsten. Verksamhetsplan 2007

Diarienummer VS AVTAL TILLÄGGSÅTAGANDE UNGDOMSMOTTAGNING MELLAN REGION UPPSALA OCH XXXXX

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Länsgemensam folkhälsopolicy

Handlingsplan avseende HIV/STI-prevention för Stockholms stad - remiss från kommunstyrelsen

SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL

Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och ungdomar mellan landstinget och kommunerna i Gävleborg

Satsning på ungdomsmottagningar i Norrbotten


Revidering av Stockholms stads sociala program för att minska prostitutionen remiss från kommunstyrelsen (Dnr /2005)

ungdomsmottagning TCT VÄSTRA i Strömstad Hälso- och sjukvärdsnämnden Samverkansavtal om mellan och Strömstads kommun zoih~ooo^3-3 GÖTALANDSREGIONEN

Ungdomsmottagningar Motion av Mirja Räihä Järvinen m.fl. (s) (2008:39)

Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och ungdomar mellan Region Gävleborg och kommunerna i Gävleborgs län

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING. Angående Upprustning, bemanning och beredskap i våra fritidsverksamheter

Från Eva Annerås OH-bilder:

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (3) Motion 2009:30 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om ungdomsmottagningarna och uppsökande verksamhet

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Yttrande över revisionsrapport Granskning av samverkan i missbruks- och beroendevården nr 4, 2017

Överenskommelser Ingmar Ångman

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS Regionkansliet, Region Örebro län

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Närområdesplan. Utgångspunkter SAMVERKANDE VÅRDENHETER I NÄROMRÅDESPLANEN. Landstinget i Värmland

Välfärds- och folkhälsoprogram

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

2011/57-IFN-063 (Västerås stad)

AKTIVITETSPLAN. för Filipstads kommun Lokala folkhälsorådet i Filipstads kommun

Handlingsplan 2018 för utveckling av insatser inom området psykisk hälsa

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD

Bilaga 4. Styrdokument för ungdomsmottagningarna i Västmanland

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland. Rekommenderat av samrådsorganet för Västra Götalandsregionen och VästKom 2017-

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar

Närvård, folkhälsa och trygghet i Håbo Inriktning av närvård

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Ett program för sexuell hälsa i Stockholm Motion (2012:23) av Emilia Bjuggren (S)

Styrdokument för ungdomsmottagningarna i Västmanland

Praktiska anvisningar

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Folkhälsopolitiskt program

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)

1 Specifik Uppdragsbeskrivning

Att främja sexualitet och hälsa bland unga i Sverige

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Rättsliga förutsättningar för drift av ungdomsmottagningar.

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Tjörns kommun

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

Uppdrag för sjukgymnastik i öppenvård

Handlingsplan 2017 NOSAM Lundby

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING. Samverkan mellan skolorna och socialtjänsten

Transkript:

JÄRVA UNGDOMSMOTTAGNING Samverkansöverenskommelse mellan landstinget och kommunen samt mellan stadsdelarna Spånga Tensta och Rinkeby- Kista Adress: Köpenhamnsgatan 4 1. PARTER Avtalande parter är Rinkeby- Kista Spånga- Tensta stadsdelsförvaltningar, nedan kallad Stadsdelarna, och Stockholms läns landsting. 2. SYFTE Att fastställa hur kommun och landstinget ska samverka på ungdomsmottagningen för att ge stöd och tidiga insatser till ungdomar. 3. MÅL OCH INRIKTNING Verksamheten vid ungdomsmottagningen ska främja en gynnsam fysisk, psykisk och social utveckling. Verksamheten ska stärka ungdomars hälsa och identitetsutveckling. Ungdomar ska ges stöd i att hantera sin sexualitet, förebygga oönskade graviditeter samt sexuellt överförbara infektioner. Ungdomar som har visat tecken till ogynnsam utveckling ska särskilt uppmärksammas. Mottagningen ska vara ett förstahandsval för ungdomar som vill ha information, råd, stöd samt för medicinsk utredning och behandling i dessa frågor. Verksamheten vid mottagningen ska ha en lotsande funktion till hälso- och sjukvårdens olika specialistgrenar och till socialtjänsten samt bidra med kunskap inom området sex och samlevnad till olika aktörer som i närområdet arbetar med ungdomar. Ett hälsofrämjande och förebyggande perspektiv ska genomsyra hela verksamheten. Arbetet ska präglas av en helhetssyn på ungdomars fysiska, psykiska och sociala utveckling, kontinuitet och individperspektiv. Barnkonventionen ska utgöra grunden för verksamheten så att ungdomars rättigheter beaktas. Verksamheten ska främja jämlikhet och delaktighet bland ungdomar och utgå från ungdomars olika förutsättningar och behov. Detta innebär exempelvis att mottagningen ska ta emot ungdomar med olika funktionshinder. 1

Information om ungdomsmottagningens verksamhet ska kontinuerligt föras ut till ungdomar i närområdet. Frivillighet är en bärande princip i mottagningens verksamhet. Det är huvudsakligen ungdomarna själva som söker sig till mottagningen och formulerar sina behov. Därför är det viktigt att mottagningarna har ett ungdomsperspektiv i sitt arbete. Inriktningen ska vara att stödja ungdomars möjligheter till egna aktiva val och stärka det individuella ansvarstagandet. 4. MÅLGRUPPER Ungdomsmottagningen ska ta emot ungdomar från ca 12 år upp till 23 år. Verksamheten vid mottagningen ska i första hand rikta sig till de ungdomar som bor i Spånga Tensta och Rinkeby- Kista och även till ungdomar som arbetar och/eller studerar i stadsdelarna. Valfrihet att söka sig till ungdomsmottagningens medicinska verksamhetsdel ska dock råda för ungdomar från hela länet. Ungdomar som inte bor, studerar eller arbetar inom länet ska även kunna tas emot vid akuta behov. 5. INNEHÅLL OCH OMFATTNING AV TJÄNSTERNA Särskild kompetens Personalen på ungdomsmottagningen ska bestå av minst tre barnmorskor med förskrivningsrätt samt tre kuratorer med socionomutbildning eller likvärdig utbildning. Därutöver skall, under minst åtta timmar per vecka, finnas tillgång till gynekolog och minst två timmar venereolog samt minst sex timmar sjuksköterska med särskild kompetens inom området. Verksamheten ska omfatta förutom mottagningsverksamhet rörande sex och samlevnad - samt psykosocial problematik: Utåtriktat hälsofrämjande arbete Telefonrådgivning samt möjlighet till meil kommunikation Samarbete med och konsultation till andra aktörer som arbetar med ungdomar inom närområdet. Ramen för arbetet vid ungdomsmottagningen utgörs av den lagstiftning som respektive delansvarig huvudman styrs av. Såväl barnmorskor som kuratorer ska bedriva utåtriktat förebyggande arbete. Personalen åtar sig att ta emot alla elever/ skolklasser vid minst ett tillfälle under högstadiet (vanligtvis årskurs 9) till ungdomsmottagningen för studiebesök. Därutöver kommer mottagningen i den mån de har utrymme att ta emot skolklasser från andra åldersgrupper, besöka skolklasser och medverka vid informationsmöten (bokbord) i skolorna. Detta förebyggande utåtriktade arbete riktas företrädelsevis till årskurs 6 samt gymnasieskolorna. Mottagningen kommer därutöver även att i mån av tid träffa ungdomar i grupp kring speciella teman. Det utåtriktade arbetet kompletterar men ersätter inte skolornas sex- och samlevnadsundervisning. Ungdomsmottagningen ska ha kännedom om och följa hälsoläget, med fokus på reproduktiv och sexuell hälsa och levnadsförhållanden, för ungdomarna i området samt rapportera ohälsa och risker i miljön till övriga aktörer i kommun och landsting. 2

Mottagningen ska erbjuda information och rådgivning kring följande områden: Behov av preventivmedel Sexologiska frågor och problem Oönskad graviditet och abort Sexuellt överförbara infektioner Gynekologiska och andrologiska problem Identitets- och könsutveckling Könsroller och attityder Relationer till partner, familj, vänner och omgivning Tonårs- och kroppsutveckling Livsstilsfrågor och levnadsvanor (t ex inaktivitet, kost, vikt, sömn, stress, tobak/alkoholbruk och drogmissbruk) Kuratorerna vid mottagningen ska erbjuda stödjande och bearbetande samtal till enskilda ungdomar. Mottagningens medicinska personal ska erbjuda undersökning Preventivmedelförskrivning Provtagning,undersökning och i förekommande fall ge viss behandling avseende: sexuellt överförbara infektioner,gynekologiska och andrologiska problem Följande riskfaktorer och riskbeteenden ska speciellt uppmärksammas: Självdestruktivt beteende Våld, hot och övergrepp Hedersrelaterad problematik Bristande omsorg i hemmet Bristande skolanpassning Tobak- och alkoholbruk eller annat drogmissbruk 6. SAMVERKAN Ungdomsmottagningen ska kontinuerligt ha en nära samverkan med andra aktörer som inom närområdet arbetar med ungdomar. Ungdomsmottagningen ska samverka med socialtjänst och skola. Ungdomsmottagningen ska medverka till att utveckla väl fungerande samarbetsformer med husläkarmottagningar, barn- och ungdomspsykiatri (BUP), allmänpsykiatri, beroendevård, övriga vårdgivare i närsjukvården och berörda frivilligorganisationer. Väl fungerande rutiner för samverkan och överföring ska finnas för de verksamheter dit ungdomsmottagningen har en lotsande funktion. Rutiner för samverkan ska finnas dokumenterade. Särskild överenskommelse om samverkan och ärendeöverföring vid psykisk ohälsa hos ungdomen ska finnas med lokal BUP-mottagning, husläkarmottagning och allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning. Samverkan ska bedrivas på ett sådant sätt att ungdomen upplever insatserna som en helhet. Behovet av insatser ska alltid tillgodoses på effektivaste nivå utifrån en helhetssyn på ungdomen och dennes behov. Ungdomsmottagningen ska tillsammans med övriga berörda i vårdkedjan, vid behov medverka i planeringen av ungdomens fortsatta vård. Verksamheten ska ha ett nätverk med andra ungdomsmottagningar för att främja erfarenhetsutbyte och säkerställa att ungdomar vid behov kan hänvisas till annan mottagning. 3

7. Jämlik verksamhet Ungdomsmottagningens insatser ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Verksamheten vid mottagningen ska bemöta ungdomar på lika villkor oavsett sexuell identitet, etnisk, religiös, kulturell och livsfilosofisk tillhörighet, funktionshinder och kön. Ungdomsmottagningen ska säkerställa ett likvärdigt omhändertagande inklusive tillgång till besökstillfällen för pojkar och flickor. 8. Tillgänglighet Insatser i rimlig tid innebär att ingen ska behöva vänta oskälig tid på de insatser som han eller hon har behov av. Ungdomsmottagningen ska följa de riktlinjer för prioriteringar som vid varje tidpunkt gäller enligt lag och landstingets respektive kommunens riktlinjer. Tillgängligheten ska vara god, vilket bland annat innebär att vid tidsbokade besök till barnmorska och kurator ska målet vara att erbjuda tid inom en vecka och vid besök till läkare inom två veckor. Öppet hus är ett komplement till de tidsbokade besöken. Om särskilda behov finns hos enskild ungdom bör mottagningen erbjuda att ta emot besök i annan lämplig lokal exempelvis hos skolhälsovården. Mottagningen har kvällsöppet minst en gång per vecka. Vid de tider då mottagningen inte har öppet ska telefonsvarare ge information om mottagningens öppettider. Verksamheten ska svara för att det finns lättillgänglig och lättförståelig information om öppettider och tidsbeställning. Det ska vara möjligt för uppdragsgivare och samarbetspartners att kommunicera med mottagningen via telefon, brev, telefax och e-post. Tillgång till rådgivning per telefon av barnmorska och kurator ska finnas. Tidsbokning per telefon ska erbjudas alla vardagar som mottagningen har öppet. Information om ungdomsmottagningen med tider för tillgänglighet, verksamhetens innehåll, personal samt vägbeskrivning till mottagningen ska finnas tillgänglig på Vårdguiden och på kommunens hemsida. Uppgifter om mottagningens öppettider, telefontider, personal ska även lämnas till Landstingets EK-katalog och kommunens eventuella motsvarighet. 9. LEDNING/SAMORDNING För ledning och samordning av verksamheten skall finnas styrgrupp, arbetsgrupp och APTmöten. Styrgrupp Deltagare i gruppen består av Rinkeby- Kista verksamhetsområdeschef och Spånga- Tenstas respektive avdelningschef samt landstingets verksamhetschef för Järva Västerort med ansvarsområde BMM, BVC samt UM, chefen för Rinkeby- Kistas Resursenhet (chef för kuratorerna) chefen för Familjestöd i Spånga - Tensta samt landstingets enhetschef (chef för barnmorskorna). Styrgruppen träffas 2 gånger/år och dess uppgift är att: 4

- besluta om ekonomiska och mer övergripande frågor - ta fram riktlinjer för samordningen - årligen fastställa verksamhetsplan - utveckla samarbetsformer Arbetsgrupp Deltagare i arbetsgruppen är personalen samt chefen för Resursenheten samt landstingets enhetschef. Denna grupp träffas ca varannan vecka. Samma grupp träffas 8 10 gånger / år i gemensamt arbetsplatsträff (APT). Vid vartannat tillfälle deltar även chefen för Familjestöd i Spånga Tensta. 10. ANSVARSFÖRDELNING Landstinget tillhandahåller lokaler och svarar för att dessa är ändamålsenliga och uppfyller gällande krav. En eventuell förändrad lokalisering ska godkännas av båda parter. Arbetsfördelning kring hanterandet rörande gemensamma fakturor och andra praktiska verksamhetsuppdrag fördelar personalen emellan sig vilket fastställs i början av varje år. 11. EKONOMI Fördelning av fastighetsrelaterade kostnader fördelas utifrån principen att gemensamma utrymmen delas genom att stadsdelarna och landstinget tar hälften var. Enligt samma princip fördelas kostnad för larm, skadegörelse, skyltar, fax, el och kopiering. Verksamhetsspecifika rum och utrymmen bekostar respektive verksamhet så även övriga verksamhetsspecifika kostnader. Lokalkostnader och övriga kostnader samt deras fördelning som måste fastställas är: - Kostnad per kvadratmeter - Kostnad för larm, städ, borttransport av avfall - Kostnader för fax, kopiering, telefon Stadsdelen Rinkeby- Kista ansvarar för stadsdelarnas del av ungdomsmottagningen inklusive arbetsgivaransvar för samtliga kuratorer. Fördelning av nämnda kostnader beräknas utifrån principen hur stor andel ungdomar som bor i respektive stadsdel. 12. Giltighetstid Föreliggande avtal gäller från och med 2008-03 01 till och med 2010-12 31 med möjlighet till förlängning ett år i taget om någon av parterna inte säger upp avtalet senast sex månader före överenskommelsens slutdatum. Sådan uppsägning ska vara skriftlig. 17. Omförhandling Förhandling om samverkansöverenskommelsens omfattning och inriktning kan begäras av parterna vid väsentliga förändringar av omständigheter som ligger till grund för denna överenskommelse. Begäran ska ske skriftligt. 18. Kontaktpersoner 5

För Stadsdelen: Ingegerd Fernaues Enhetschef för Resursenheten För Landstinget: Louise Dahlström Enhetschef för Kista, BVC, BMM och UM Detta samverkansavtal upprättas i tre likalydande exemplar varv parterna tar var sitt. Stockholm den.. Eva Callenfors Verksamhetschef för Järva och Västerorts barnmorskemottagningar, barnavårdscentraler samt ungdomsmottagningar. Jack Kindberg Stadsdelsdirektör i Spånga Tensta Olle Johnselius Stadsdelsdirektör i Rinkeby-Kista 6