EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.5.2012 COM(2012) 310 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Spaniens nationella reformprogram för 2012 och om avgivande av rådets yttrande om Spaniens stabilitetsprogram för 2012 2015 {SWD(2012) 310 final} SV SV
Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Spaniens nationella reformprogram för 2012 och om avgivande av rådets yttrande om Spaniens stabilitetsprogram för 2012 2015 EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR UTFÄRDAT DENNA REKOMMENDATION med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken 1, särskilt artikel 5.2, med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser 2, särskilt artikel 6.1, med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendationer 3, med beaktande av Europeiska rådets slutsatser, med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande, efter att ha hört ekonomiska och finansiella kommittén, och av följande skäl: (1) Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet Europeiska kommissionens förslag till en ny strategi för sysselsättning och tillväxt Europa 2020. Strategin bygger på en utökad samordning av den ekonomiska politiken med inriktning på ett antal nyckelområden där åtgärder måste vidtas för att öka Europas potential för hållbar tillväxt och konkurrenskraft. (2) Rådet antog den 13 juli 2010 en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (2010 2014) och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik 4, vilka tillsammans utgör de så kallade integrerade riktlinjerna. Medlemsstaterna uppmanades 1 2 3 4 EGT L 209, 2.8.1997. s. 1. EUT L 306, 23.11.2011, s. 25. COM(2012) 310 final. Rådets beslut 2012/238/EU av den 26 april 2012. SV 2 SV
att beakta de integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik. (3) Den 12 juli 2011 antog rådet en rekommendation om Spaniens nationella reformprogram för 2011 och avgav ett yttrande om Spaniens uppdaterade stabilitetsprogram för 2011 2014. (4) Kommissionen antog den 23 november 2011 den andra årliga tillväxtöversikten, vilket inledde den andra europeiska planeringsterminen med integrerad politisk förhandssamordning förankrad i Europa 2020-strategin. Den 14 februari 2012 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, rapporten om varningsmekanismen 5, i vilken den identifierade Spanien som en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning. (5) Den 2 mars 2012 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för säkerställandet av finansiell stabilitet, finanspolitisk konsolidering och åtgärder för att främja tillväxt. Europeiska rådet underströk behovet av att på ett differentierat och tillväxtfrämjande sätt konsolidera de offentliga finanserna, återställa en normal utlåning till näringslivet, främja tillväxt och konkurrenskraft, bekämpa arbetslösheten och de sociala konsekvenserna av krisen och modernisera den offentliga förvaltningen. (6) Den 2 mars 2012 uppmanade Europeiska rådet också de medlemsstater som deltar i europluspakten att lägga till ytterligare åtaganden som är inriktade på ett litet antal viktiga, tidsmässigt lämpliga och mätbara reformer så att målen med pakten kan uppnås. (7) Den 30 april 2012 lade Spanien fram sitt stabilitetsprogram för perioden 2012 2015, och sitt nationella reformprogram för 2012. För att kunna beakta inbördes samband mellan de båda programmen har de bedömts samtidigt. Kommissionen har också i en fördjupad granskning enligt artikel 5 i förordning (EU) nr 1176/2011 bedömt om Spanien har drabbats av makroekonomiska obalanser. Kommissionen konstaterade i sin fördjupade granskning 6 att Spanien har drabbats av mycket allvarliga obalanser, som inte är alltför stora, men som det finns ett trängande behov av att åtgärda. (8) Baserat på bedömningen av stabilitetsprogrammet enligt artikel 5.1 i förordning (EG) nr 1466/97 anser rådet att det makroekonomiska scenariot bakom programmet i stort sett är rimligt för 2012 och därefter optimistiskt. I kommissionens vårprognos 2012 beräknades BNP-tillväxten nå -1,8 % under 2012 och -0,3 % under 2013 mot -1,7 % och 0,2 % i programmet. I enlighet med förfarandet vid alltför stora underskott är syftet med den finanspolitiska strategi som presenteras i programmet att minska det offentliga underskottet till under 3 % av BNP fram till år 2013, huvudsakligen med hjälp av utgiftsbegränsningar, men även med hjälp av vissa inkomstförstärkande åtgärder. Baserat på (nya beräkningar av) det strukturella saldot 7 är den genomsnittliga årliga förbättringen av det strukturella saldot enligt programmet 2,6 % av BNP för 2011 2013, vilket är över den finanspolitiska ansträngningen på i genomsnitt över 1,5 % av BNP under perioden 2010 2013 som rekommenderas enligt förfarandet vid 5 6 7 COM(2012) 68 final. SWD(2012) 159 slutlig. Konjunkturrensade engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder, omräknade av kommissionens enheter på basis av informationen i programmet enligt den allmänt vedertagna metoden. SV 3 SV
alltför stora underskott. Efter korrigeringen av det alltför stora underskottet bekräftar programmet att målet på medellång sikt om en balanserad budget i strukturella termer skulle vara nästan uppnått 2015 med ett strukturellt budgetunderskott på 0,2 % av BNP. Det medelfristiga målet återspeglar kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. Den planerade anpassningstakten i strukturella termer under 2012 2013 utgör tillräckliga framsteg mot det medelfristiga målet, och tillväxten av de offentliga utgifterna, med hänsyn tagen till diskretionära åtgärder på inkomstsidan, ligger i linje med de utgifter som anges som riktmärken i stabilitets- och tillväxtpakten. Enligt programmet beräknas den offentliga skuldkvoten nå sin topp år 2013 och därefter börja minska. 2014 och 2015 kommer att vara en övergångsperiod för Spanien och de planer som presenteras i programmet skulle säkerställa tillräckliga framsteg i riktning mot uppfyllandet av det skuldminskningsriktmärke som ges i stabilitets- och tillväxtpakten. Underskottet och skuldjusteringen har stora negativa risker. Den makroekonomiska utvecklingen kan komma att bli mindre gynnsam än väntat. Dessutom är åtgärderna inte tillräckligt specificerade från 2013 och framåt. De regionala regeringarnas iakttagande av budgetramarna, som lämnat övrigt att önska den senaste tiden, en större känslighet för intäkterna på grund av den pågående strukturanpassningen, de osäkra inkomsteffekterna av den finanspolitiska amnestin och eventuella ytterligare finansiella räddningsinsatser medför också en risk för den finanspolitiska strategin. Strikt genomförande av lagen om budgetstabilitet och antagandet av kraftfulla finanspolitiska åtgärder på regional nivå skulle reducera risken för att de uppställda målen inte nås på regional nivå. Med hänsyn till den decentraliserade arten av Spaniens offentliga finanser är en stark skattemässig och institutionell ram av avgörande betydelse. Rådet välkomnar kommissionens avsikt att göra en ingående bedömning av genomförandet av rådets rekommendation om korrigering av det alltför stora underskottet, och också beakta den annonserade fleråriga budgetplanen för 2013 2014 under de närmaste veckorna. (9) Spanien antog 2011 en pensionsreform som utgör ett viktigt steg för att stärka de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Spaniens försämrade ekonomiska utsikter begränsar dock reformens effekter på de förväntade åldersrelaterade offentliga utgifterna. Dessutom måste reformen fortfarande kompletteras med konkreta åtgärder för att förstärka den övergripande sysselsättningsstrategin för äldre arbetstagare för 2012 2014. (10) I Spanien är skatteandelen av BNP bland de lägsta i EU och skattesystemets effektivitet kan förbättras genom att öka andelen indirekta skatter som är mer tillväxtfrämjande. Det finns i synnerhet utrymme för att bredda mervärdesskattebasen genom att se över den omfattande användningen av skattebefrielser och nedsatta skattesatser. Det spanska skattesystemet innehåller också en skevhet som gynnar skuldsättning och som gör det mer förmånligt att köpa bostad än att hyra tack vare möjligheten att göra ränteavdrag på lån. (11) Spanien har gjort betydande framsteg när det gäller omstruktureringen av den finansiella sektorn. Omstruktureringen måste fortsätta, för att garantera att icke livskraftiga banker löses upp och livskraftiga banker kan fullgöra sin funktion som kreditgivare till realekonomin på ett hållbart sätt och utan att otillbörligt snedvrida konkurrensen. Med tanke på de försämrade makroekonomiska utsikterna kan det vara nödvändigt att ytterligare stärka bankernas kapitalbas. SV 4 SV
(12) I februari 2012 antog den spanska regeringen en omfattande reform av anställningsskydds- och lönebildningssystemet för att ta itu med den höga arbetslösheten och den kraftiga segmentering på arbetsmarknaden. Effekterna av denna måste övervakas, särskilt när det gäller löneutvecklingen och minskningen av segmenteringen. För att möta utmaningen fullt ut behöver denna reform kompletteras med en mer djupgående revidering av de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna för att förbättra anställbarhet och jobbmatchning. (13) För att hantera Spaniens höga ungdomsarbetslöshet bör handlingsplanen för ungdomsfrågor genomföras utan dröjsmål, inklusive för lärlingsutbildning och praktikplatser. Även om Spanien har vidtagit åtgärder för att råda bot på antalet ungdomar som lämnar skolan i förtid är siffrorna fortfarande höga och döljer stora skillnader mellan regionerna. (14) Fattigdomen har ökat med 1,1 miljoner fler människor som riskerar att hamna i fattigdom än 2010 och barnfattigdomen ligger alarmerande högt på 26,2 %. Andelen fattiga bland de förvärvsarbetande med tillfällig anställning är mer än dubbelt så hög som bland dem med fast anställning. (15) Tjänster inom fria yrken är fortsatt skyddade från konkurrens i Spanien. En reform av tjänsterna inom fria yrken skulle kunna öka BNP eftersom de är ett viktigt bidrag till andra sektorer inom ekonomin. Särskild vikt bör läggas vid att undanröja omotiverade och oproportionella hinder när det gäller vissa höggradigt reglerade yrken (t.ex. notarier, registratorer, domstolstjänstemän). Dessutom är Spanien det land i EU där det tar längst tid att få ett verksamhetstillstånd. Bristande samordning mellan lokala, regionala och nationella myndigheter har skapat en uppsjö av regler, ofta överlappande, och en segmentering av Spaniens inre marknad. Anpassningen av stora externa obalanser kräver lättnader när det gäller exportverksamhet. Spanien står också inför många och komplexa utmaningar inom energisektorn vilka är ett allvarligt hinder för att produkt- och tjänstemarknaderna ska fungera effektivt. (16) Spanien har gjort flera åtaganden inom europluspakten. Åtagandena, och genomförandet av de åtaganden som presenterades 2011, avser att främja sysselsättningen, förbättra konkurrenskraften, förbättra hållbarheten i de offentliga finanserna och stärka den finansiella stabiliteten. Kommissionen har utvärderat genomförandet av åtagandena inom europluspakten och de bedöms vara endast delvis genomförda. Resultaten av denna utvärdering har beaktats i rekommendationerna. (17) Kommissionen har inom ramen för den europeiska planeringsterminen genomfört en omfattande analys av Spaniens ekonomiska politik. Den har bedömt stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet och lagt fram en fördjupad granskning. Den har beaktat inte bara programmens relevans för en hållbar finanspolitik och socioekonomisk politik i Spanien utan även i vilken utsträckning som unionens regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet av att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå. Kommissionens rekommendationer inom ramen för den europeiska planeringsterminen återspeglas i rekommendationerna 1 8 nedan. SV 5 SV
(18) Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat Spaniens stabilitetsprogram, och dess yttrande 8 avspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan. (19) Rådet har mot bakgrund av resultaten av kommissionens fördjupade granskning och av denna utvärdering granskat Spaniens nationella reformprogram för 2012 och Spaniens stabilitetsprogram. Rådets rekommendationer enligt artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011 återspeglas särskilt i rekommendationerna 1, 3, 4, 5 och 7 nedan. HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Spanien att vidta följande åtgärder under perioden 2012 2013: 1. Göra en årlig genomsnittlig strukturell finanspolitisk ansträngning på över 1,5 % av BNP under perioden 2010 2013 i enlighet med rekommendationen enligt förfarandet vid alltför stora underskott genom att vidta de åtgärder som antogs i budgeten 2012 samt anta den annonserade fleråriga budgetplanen för 2013 2014 senast i slutet av juli. Anta och genomföra åtgärder på regional nivå i linje med de godkända omfördelningsplanerna och strikt tillämpa de nya bestämmelserna i lagen om budgetstabilitet vad gäller insyn och kontroll av budgetgenomförandet. Upprätta en oberoende finanspolitisk institution som tillhandahåller analyser och rådgivning och som övervakar finanspolitiken, och som också uppskattar budgetkonsekvenserna av föreslagen lagstiftning. 2. I snabbare takt höja den lagstadgade pensionsåldern och påskynda införandet av hållbarhetsfaktorn i pensionsreformen samt förstärka den övergripande sysselsättningsstrategin för äldre arbetstagare med konkreta åtgärder för att vidareutveckla livslångt lärande samt förbättra arbetsvillkoren och främja återintegrering av denna grupp på arbetsmarknaden. 3. Införa ett beskattningssystem som är förenligt med de finanspolitiska konsolideringsansträngningarna och som i större utsträckning främjar tillväxt, inbegripet en övergång från skatt på arbete till konsumtions- och miljöskatter. Särskilt ta itu med de låga mervärdesskattintäkterna genom att bredda skattebasen för mervärdesskatt. Säkerställa en mindre gynnsam skattemässig behandling av skuldsättning och bodstadsägande (i motsats till att hyra). 4. Genomföra reformen av den finansiella sektorn, i synnerhet genom att komplettera den pågående omstruktureringen av banksektorn genom att ta itu med situationen med kvarvarande svaga institutioner, lägga fram en omfattande strategi för att på ett effektivt sätt ta itu med tidigare tillgångar som ärvts i bankernas balansräkningar, och inta en klar ställning vad gäller finansiering och användning av back stop - möjligheter. 5. Genomföra arbetsmarknadsreformer och vidta ytterligare åtgärder för att öka de aktiva arbetsmarknadsåtgärdernas effektivitet genom att göra dem mer målinriktade, genom att öka användningen av utbildnings-, rådgivnings- och jobbmatchningstjänster, genom att stärka deras koppling till passiva åtgärder, och genom att stärka samordningen mellan nationella och regionala offentliga arbetsförmedlingar, och då även för att utbyta information om lediga platser. 8 Enligt artikel 5.2 i förordning (EG) nr 1466/97. SV 6 SV
6. Se över utgiftsprioriteringar och omfördela medel för att främja tillgång till finansiering för små och medelstora företag, forskning, innovation och ungdom. Genomföra handlingsplanen för ungdomsfrågor, i synnerhet när det gäller kvaliteten på och arbetsmarknadsanpassningen av yrkesutbildning och utbildning, och fortsätta ansträngningarna att minska avbruten skolgång och öka deltagandet i yrkes- och vidareutbildning genom förebyggande, ingripande och kompenserande åtgärder. 7. Vidta särskilda åtgärder för att motverka fattigdom, genom att effektivisera underhållsbidragen och förbättra anställbarheten för utsatta grupper. 8. Vidta ytterligare åtgärder för att öppna upp tjänster inom de fria yrkena, inklusive höggradigt reglerade yrken, korta handläggningstiderna för att få verksamhetstillstånd och undanröja hindren för företagsverksamhet till följd av överlappande och många olika regler på olika förvaltningsnivåer. Slutföra el- och gasförbindelserna med grannländerna och ta tag i underskottet i samband med eltarifferna på ett övergripande sätt, särskilt genom att förbättra kostnadseffektiviteten i elförsörjningskedjan. Utfärdad i Bryssel den På rådets vägnar Ordförande SV 7 SV