Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. Om Tysklands nationella reformprogram för 2013

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2013) 355 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION Om Tysklands nationella reformprogram för 2013 Och rådets yttrande om Tysklands stabilitetsprogram för {SWD(2013) 355 final} SV SV

2 Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION Om Tysklands nationella reformprogram för 2013 Och rådets yttrande om Tysklands stabilitetsprogram för EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna och 148.4, med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken 1, särskilt artikel 5.2, med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation 2, med beaktande av Europaparlamentets yttrande 3, med beaktande av Europeiska rådets slutsatser, med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande, efter att ha hört ekonomiska och finansiella kommittén, och av följande skäl: (1) Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet kommissionens förslag till en ny strategi för tillväxt och sysselsättning Europa Strategin bygger på en utökad samordning av den ekonomiska politiken med inriktning på ett antal nyckelområden där åtgärder måste vidtas för att stärka förutsättningarna för hållbar tillväxt och god konkurrenskraft i Europa. (2) Rådet antog den 13 juli 2010, på grundval av kommissionens förslag, en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik ( ) och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik 4, vilka tillsammans utgör de så kallade integrerade riktlinjerna. Medlemsstaterna uppmanades att beakta de integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik. (3) Den 29 juni 2012 beslutade stats- och regeringscheferna om en "tillväxt- och sysselsättningspakt" som ska ge samstämmiga ramar för insatser på nationell nivå, EU-nivå och i euroområdet, under utnyttjande av alla tänkbara hjälpmedel, instrument och strategier. De beslutade också om åtgärder som ska vidtas på medlemsstatsnivå, EGT L 209, , s. 1. COM(2013) 355 final. P7_TA(2013)0052 och P7_TA(2013)0053. Rådets beslut 2013/208/EU av den 22 april SV 2 SV

3 och uttalade bland annat medlemsstaternas fasta engagemang att uppnå målen i Europa 2020-strategin och genomföra de landsspecifika rekommendationerna. (4) Den 6 juli 2012 antog rådet en rekommendation om Tysklands nationella reformprogram för 2012 och avgav sitt yttrande om Tysklands uppdaterade stabilitetsprogram för (5) Den 28 november 2012 antog kommissionen tillväxtöversikten 5 som markerar inledningen av 2013 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Den 28 november 2012 antog kommissionen dessutom, på grundval av förordningen (EU) nr 1176/2011, sin andra rapport om varningsmekanismen 6, i vilken den inte identifierade Tyskland som en av de medlemsstater för vilka en fördjupad översyn skulle utföras. (6) 14 mars 2013 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för att åstadkomma finansiell stabilitet, finanspolitisk konsolidering och tillväxtfrämjande insatser. Rådet betonade också behovet att genomföra en differentierad, tillväxtfrämjande finanspolitisk konsolidering för att återställa normala lånevillkor i ekonomin, främja tillväxt och konkurrenskraft, ta itu med arbetslösheten och krisens sociala följder, och modernisera den offentliga förvaltningen. (7) Den 17 april 2013 lade Tyskland fram sitt stabilitetsprogram 2013 som omfattar perioden och den 12 april 2013 även sitt nationella reformprogram för Av hänsyn till deras inbördes samband har de båda programmen bedömts samtidigt. (8) Baserat på en bedömning av 2013 års stabilitetsprogram enligt rådets förordning (EG) nr 1466/97 anser rådet att Tysklands offentliga finanser på det hela taget varit sunda och att det medelfristiga budgetmålet har uppnåtts. Det makroekonomiska scenariot för budgetprognoserna i programmet är trovärdigt. De makroekonomiska prognoserna i stabilitetsprogrammet är i stora drag i linje med kommissionens vårprognos 2013 vad gäller den ekonomiska tillväxtens tempo och mönster under 2013 och 2014, samt med kommissionens uppskattning av Tysklands potentiella tillväxttakt på medellång sikt. Syftet med den budgetstrategi som beskrivs i programmet är att garantera att det medelfristiga budgetmålet uppnås även framöver. Programmet bekräftar det tidigare medelfristiga målet på -0,5 % av BNP. Det medelfristiga målet är i linje med kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. Tyskland uppnådde ett strukturellt budgetöverskott, och därmed sitt medelfristiga budgetmål, under Enligt stabilitetsprogrammet kommer den (omberäknade) 7 strukturbalansen att förbli positiv under 2013 och 2014, vilket i stora drag överensstämmer med kommissionens prognoser, och därmed ges utrymme för automatiska stabilisatorer att komma till sin rätt. Tyskland efterlevde även utgiftsriktmärket under Enligt föreliggande uppgifter från stabilitetsprogrammet kommer tillväxten av de offentliga utgifterna, rensade på diskretionära åtgärder på inkomstsidan, att överstiga utgiftsriktmärket under 2013, men efterleva det under Enligt programmet kommer bruttoskulden att sjunka till 80½ % av BNP under 2013 och fortsätta att sjunka därefter. Efter korrigering av det alltför stora underskottet 2011 befinner sig Tyskland i en övergångsperiod i fråga om efterlevnad av skuldkriteriet, och har gjort tillräckliga framsteg mot att uppfylla skuldkriteriet under Om programmet genomförs som planerat gör landet också COM(2012) 750 final. COM(2012) 751 final. Det konjunkturrensade saldot exklusive engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder, omräknat av kommissionen enligt den allmänt vedertagna metoden och baserat på uppgifterna i programmet. SV 3 SV

4 tillräckliga framsteg mot uppfyllandet av skuldkriteriet under 2013 och skuldriktmärket kommer att uppnås i slutet av övergångsperioden På det hela taget förefaller målen för underskott och skuld realistiska. (9) Tyskland har endast gjort begränsade satsningar för mer kostnadseffektiva utgifter inom hälso-/sjukvård och långvård. Tidigare reformer av hälsosektorn och årets reformer av långvården förefaller otillräckliga för att uppväga de förväntade framtida kostnadsökningarna. Tyskland förefaller vara på god väg att uppfylla det nationella målet för utbildning och forskning men bör sträva efter ännu ambitiösare uppföljningsmål för att komma ikapp de mest innovativa ekonomierna. (10) Tyskland utnyttjar inte i tillräcklig utsträckning de tillväxtvänliga inkomstkällorna. Tillämpningen av minskad mervärdesskattesats (på för närvarande 7 %) för ett numera relativt stort antal varor och tjänster skulle kunna begränsas, och mervärdesskatteförvaltningen skulle kunna se över för att öka effektiviteten, förbättra skatteuppbörden och bekämpa bedrägerier. Tyskland har särskilt låga inkomster från periodiskt återkommande fastighetsskatter (0,5 % av BNP 2011 mot 1,3 % i EU-27), vilket kan lämna utrymme för en ökning av intäkterna från den kommunala fastighetsskatten (Grundsteuer), bland annat genom att se över skatteunderlaget. (12) Det har gjorts vissa framsteg med genomförandet av bestämmelsen om budgetjämvikt som ingår i grundlagen (skuldbroms) sedan förra årets rekommendation, Det verkar emellertid som om specifika genomförandebestämmelser fortfarande måste införas i de flesta förbundsstaterna om man vill kunna använda skuldbromsen effektivt i det årliga budgetförfarandet. (13) Finanssektorn har genomgått en kraftig anpassning och ramverket för reglering och tillsyn har förstärkts. Kommissionens beslut om statliga stöd har fortsatt att driva på omstruktureringen av Landesbanken. Det förefaller emellertid fortfarande finnas administrativa hinder för marknadsdriven konsolidering inom banksektorn, som påverkar finanssektorns allmänna effektivitet. (14) Tyskland har inte börjat med att undanröja betydande hinder för den andra försörjaren i en familj, och framgångarna med att öka tillgängligheten till barnomsorg på heltid och heldagsskola är fortfarande begränsade. Tyskland har gjort vissa framsteg med att förbättra missgynnade personers utbildningsresultat, men alla förbundsstater bör fortsätta att med eftertryck försöka skapa ett skolsystem som ger lika möjligheter för alla. Hittills har endast begränsade politiska insatser gjorts för att minska den höga skattekilen för låginkomsttagare och förbättra integrationen av långtidsarbetslösa på arbetsmarknaden. Tyskland bör göra mer för att minska de höga skatterna och socialförsäkringsavgifterna på låga löner. Ytterligare insatser krävs för att förbättra övergången från vissa typer av avtal, som minijobb, till mer hållbara avtalsformer och på så sätt undvika splittring av arbetsmarknaden. Reallönerna ligger fortfarande under nivån för år 2000, vilket har bidragit till den strukturella minskningen av arbetslösheten från 8 % till 5,5 %, men lönerna har börjat växa dynamiskt sedan des, utan att få neagtiv inverkan på konkurrenskraftens. Samtidigt har löneskillnaderna ökat. (15) Tyskland strävar efter att minimera de sammanlagda ekonomiska kostnaderna av omvandlingen av energisystemet. Detta har ännu inte medför några synliga resultat, och stora risker och potentiella effektivitetsbrister kvarstår. Tyskland gör betydande insatser för att skynda på utbyggnaden av eneginäten. Samordningen av landets nationella energipolitik med grannländernas är otillräcklig. SV 4 SV

5 (16) Läget i tjänstesektorn har inte ändrats nämnvärt sedan förra året och det finns fortfarande hinder för tillträde till och utövande av vissa yrken. Tyskland bör göra med för att öppna sin tjänstesektor genom att avlägsna omotiverade begränsningar och inträdeshinder, vilket skulle medföra lägre prisnivåer och överkomligare tjänster för låginkomstgrupper. Inom många hantverkssektorer, bland annat byggsektorn, finns det fortfarande krav på att man ska ha hantverkarutbildning (Meisterbrief) eller motsvarande kvalifikation för att få rätt att driva ett företag. Byggsektorn omfattas också av restriktioner i fråga om förfaranden för marknadskommunikation och tillståndsgivning. Många yrkestjänster omfattas dessutom av bestämmelser avseende associationsform och aktieinnehav. Tyskland skulle kunna undersöka huruvida allmänhetens intresse inte skulle kunna skyddas lika väl med mindre tung lagstiftning. Skillnaderna i rättsliga bestämmelser mellan förbundsstaterna tyder också på att det finns utrymme för ytterligare insatser för att identifiera de minst betungande rättsliga arrangemangen och utvidga dem till att omfatta hela landet, och därigenom minska den administrativa bördan för företagen. Den effektiva konkurrensen inom järnvägssektorn är oförändrad. Vad gäller offentlig upphandling är värdet på de avtal som de tyska myndigheterna offentliggör inom ramen för EU:s upphandlingslagstiftning anmärkningsvärt lågt. Det rättsliga förfarandet för översyn av lagen mot konkurrensbegränsningar har ännu inte slutförts. Inom detaljhandelssektorn begränsas nytillträdet till marknaden kraftigt av plan- och bygglagen. (17) Inom ramen för den europeiska planeringsterminen har kommissionen genomfört en omfattande analys av Tysklands ekonomiska politik. Den har bedömt stabilitetsprogrammet och det nationella reformprogrammet. Den har beaktat inte bara programmens relevans för en hållbar finanspolitik och socioekonomisk politik i Tyskland utan även i vilken utsträckning som EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i EU genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Kommissionens rekommendationer inom ramen för den Europeiska planeringsterminen återspeglas i rekommendationer 1 till 4 nedan. (18) I ljuset av denna bedömning har rådet granskat Tysklands stabilitetsprogram, och dess ståndpunkt 8 avspeglas bland annat i punkt 1 i dess rekommendation 1 nedan (19) I samband med den europeiska planeringsterminen har kommissionen dessutom analyserat den ekonomiska politiken i euroområdet som helhet. På dessa grunder har rådet utfärdat särskilda rekommendationer till de länder som har euron som valuta. Som ett land som antagit euron som sin valuta bör Tyskland också garantera ett snabbt och fullständigt genomförande av dessa HÄRIGENOM REKOMMENDERAS att Tyskland under perioden vidtar följande åtgärder: 1. Som planerat bevara en sund finanspolitisk position som garanterar att det medelfristiga budgetmålet uppnås över programmets horisont. Fortsätta en tillväxtfrämjande politik med extra insatser för att göra de offentliga utgifterna för sjuk- och långvård kostnadseffektivare genom bättre integration av vården och ökad fokusering på förebyggande och rehabilitering samt självständigt boende. Effektivisera skattesystemet, bland annat genom att bredda mervärdesskattebasen och se över den kommunala fastighetsskattebasen. Använda allt tillgängligt utrymme för ökade och effektivare tillväxtfrämjande utgifter för utbildning och forskning på alla nivåer i den offentliga förvaltningen. Slutföra genomförandet av skuldbromsen 8 Enligt artikel 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1466/97. SV 5 SV

6 på ett samstämmigt sätt i alla delstater och införa vältimade och relevanta övervakningsförfaranden och korrigeringsmekanismer. 2. Bibehålla villkor som möjliggör löneökningar för att främja inhemsk efterfrågan. I detta syfte bör de höga skatterna och socialförsäkringsavgifterna sänkas, särskilt för lågavlönade, och missgynnade personers utbildningsresultat förbättras. Bibehålla lämpliga åtgärder för aktivering och integration, särskilt för långtidsarbetslösa. Underlätta övergången från icke-standardanställning som minijobb till mer hållbara anställningsformer. Vidta åtgärder för att öka incitamenten för att arbeta och främja arbetstagares anställbarhet, i synnerhet den andra försörjaren i hushållet och lågutbildade arbetstagare, inte minst för att förbättra deras inkomster. I detta syfte avlägsna de skattemässiga hindren för de personer som inte tjänar huvudinkomsten i hushållet och öka tillgången på barnomsorg på heltid och heldagsskolor. 3. Förbättra samordningen av energipolitiken med grannländernas, och begränsa de sammanlagda kostnaderna för omstruktureringen av energisystemet till ett minimum, bland annat genom att se över kostnadseffektiviteten för energipolitiska instrument avsedda att uppnå målen för förnybar energi, och genom att fortsätta att driva på utbyggnaden av de nationella och gränsöverskridande el- och gasnäten. 4. Vidta åtgärder för att stimulera konkurrens inom tjänstesektorn, inbegripet vissa hantverk, särskilt inom byggbranschen, och fria yrken för att främja inhemska tillväxtkällor. Snarast vidta åtgärder för att kraftigt öka värdet på offentliga avtal som är öppna för upphandling. Anta och genomföra den anmälda rättsliga reformen för att förbättra efterlevnaden av konkurrenslagstiftningen i fråga om konkurrenshinder. Undanröja restriktioner i fråga om markanvändning som otillbörligen begränsar nytillträde i detaljhandelssektorn. Vidta ytterligare åtgärd för att undanröja de kvarstående konkurrenshindren på järnvägsmarknaderna. Fortsätta insatserna för att konsolidera banksektorn, bland annat genom att förbättra de administrativa ramarna. Utfärdad i Bryssel den På rådets vägnar Ordförande SV 6 SV