Luftföroreningar i Skåne

Luftföroreningar i Skåne Sammanställning över utsläpp av luftföroreningar i Skåne under perioden 1980-12 på uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund Beleverket, medgivande från Hässleholm Miljö AB Hässleholm den 21 november 14 Åkesson Miljökonsult AB Anders Åkesson

1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2 2 Uppdraget 4 3 Sammanfattning 4 3.1 Förslag på förbättringsåtgärder 4 4 Inledning 5 4.1 Utsläppen redovisas enligt nedan: 5 4.2 Uppdraget 5 5 Underlag för rapporten 6 5.1 Rapporter 6 6 Beskrivning av databaserna 7 6.1 Länsstyrelsen 7 6.2 SCB data samverkansorganet RUS 7 6.3 ÖEDB 9 6.4 Skillnader mellan databaserna 9 7 Utsläpp av svaveloxider (SO 2 + SO 3 ) 9 7.1 Fakta om föroreningarna 9 7.2 Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå 9 7.3 Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer 11 7.4 Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå 14 7.5 Utsläppens variationer över tiden 17 7.6 Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1980, 00 och 12 19 8 Utsläpp av kväveoxider (NO + NO 2 ) 8.1 Fakta om föroreningarna 8.2 Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå 8.3 Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer 21 8.4 Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå 23 8.5 Utsläppens variationer över tiden 26 8.6 Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1980, 00 och 12 28 9 Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) 29 9.1 Fakta om föroreningen 29 9.2 Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå 29 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 2(46)

9.3 Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer 30 9.4 Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå 32 9.5 Utsläppens variationer över tiden 35 9.6 Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1980, 00 och 12 37 10 Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) 38 10.1 Fakta om föroreningarna 38 10.2 Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå 38 10.3 Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer 39 10.4 Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå 41 10.5 Utsläppens variationer över tiden 44 10.6 Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1990, 00 och 12 45 11 Bilagor 46 11.1 Bilaga 1. Tabellerade data. 46 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 3(46)

2 Uppdraget Åkesson Miljökonsult AB har fått i uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund att genomföra sammanställningar och jämförelser mellan de tre använda emissionsdatabaserna i länet. Dessa är Länsstyrelsens tidigare sammanställningar, Förbundets egen emissionsdatabas ÖEDB samt RUS-projektets som här benämns SCB. Den närmare preciseringen av uppdraget framgår av avsnitt 4.2. 3 Sammanfattning Sammanfattningsvis är jämförelser mellan de olika baserna är starkt begränsade av två skäl; 1) gemensamma årtal med data saknas (undantag 1990 och 00 för Länsstyrelsen och SCB samt 08 för ÖEDB och SCB) och att 2) industri och energi har olika innebörd i baserna. Utöver detta saknas det rådata till Länsstyrelsens data och för SCB:s data. Vissa slutsatser samt rekommendationer för det fortsatta arbetet med emissionsdatabaserna göra nedan. Genomgången visar på en mycket tydlig trend på hur utsläppen varierat sett över tiden. Vid ingången till 1980-talet dominerade de stora fasta punktkällorna medan trafiken stod för en relativt blygsam andel. Redan år senare, år 00, har punktkällornas fått ge vika för trafikens utsläppsökningar som idag dominerar utsläppen. Genom ett aktivt arbete har särskilt vägtrafikens utsläpp återigen minskat vilket framgår av utsläppsstatistiken för 11 och 12. Stoftutsläppen ingår inte i denna sammanställning. Uppgifter från ÖEDB avseende stoftutsläpp visar att den största enskilda utsläppskälla i länet inte är trafiken utan den småskaliga vedeldningen. Kort kan det därför konstateras att utsläppen har övergått från ett mindre antal stora utsläppskällor till ett stort antal små utsläppskällor. 3.1 Förslag på förbättringsåtgärder För att få fram rådata avseende RUS-projektet SCB -databasen är det lämpligt med ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelsen och andra datainsamlande myndigheter. De data som står till buds under innevarande sammanställning är inte tillräckligt detaljerade för att kunna göra direkta jämförelser mellan de olika databaserna. ÖEDB bör om möjligt förse industriobjekten med två underkategorier alternativt lägga två punktkällor vid varje industri en för industriella processer och en för panncentraler. På detta sätt kan en jämförelse med SCB-data bättre genomföras. Om Länsstyrelsedata ska kunna beräknas för senare år krävs det tillgång till miljörapporter för åren 00 och framåt. De senaste åren finns att tillgå via SMP men inte för åren innan 07. Ett annat problem med miljörapporternas emissionsdeklarationer är de tröskelvärden som har införts. Dessa medför att relativt höga utsläppsvärden inte finns registrerade. För att få tillgång till samma datafångst som de tidigare sammanställningarna skulle krävas att Länsstyrelsen tillsammans med de kommuner som har tagit över tillsynen för miljöfarlig verksamhet initierar ett samarbetsprojekt för att kontakta A- och B-verksamheter. Med andra ord skulle detta kräva betydande arbetsinsatser. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 4(46)

4 Inledning 4.1 Utsläppen redovisas enligt nedan: Följande föroreningar redovisas: Svaveldioxid Kväveoxider Flyktiga organiska ämnen Koldioxid från förbränning av fossila bränslen Kommunvis uppdelning i länets 33 kommuner. Branschvis uppdelning i enligt följande: Vägtrafik Arbetsmaskiner etc inkl. järnväg Sjöfart Flyg Industri Energi (för VOC även småskalig vedeldning i bifogade Excelfiler) Följande år redovisas: 1980 och 1985 (ej VOC) samt 1990, 1995, 00, 05-12. Till denna sammanställning finns det ett flertal excelfiler. För att studera de kommunvisa utsläppen hänvisas till dessa excelfiler. Av utrymmespraktiska skäl redovisas utsläppen för hela kommunen undantaget vissa enstaka diagram över utsläpp från några kommuner. Dessa redovisas mest för att åskådliggöra hur databaserna skiljer sig åt när kommunvisa data studeras. 4.2 Uppdraget 1. Kommunvis redovisning avseende parametrarna svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska föreningar (VOC), och fossil koldioxid. Redovisas i tabellform i bilaga 1 samt som kommunvis kvot mellan de olika databasernas utsläppsvärden. 2. Utsläppen fördelas i branschfördelningar som framgår i den nationella databasen. (http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus/sv/statistik-ochdata/nationell-emissionsdatabas/pages/default.aspx) Redovisas i tabellform i bilaga 1 samt aggregerat i figurer som vägtrafik samt summa energi och industri. 3. Beräkningarna baseras på de uppgifter som finns officiellt tillgängliga via den nationellt till kommun nedbrutna statistiken genom länken under punkt 2. Redovisas i tabellform i bilaga 1 samt aggregerat i figurer som vägtrafik samt summa energi och industri. 4. Redovisning sker för åren 1990, 00 samt åren 05-10 från uppgifter från ovanstående länk. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 5(46)

Redovisas i tabellform i bilaga 1 samt aggregerat i figurer som vägtrafik samt summa energi och industri. Då uppgifter även från 11 finns tillgängliga har även detta år lagts till (SCB). 5. Jämförelse med tidigare presentationer för 1980-1997, (se bilaga 1-3). Då branschuppdelningarna och beräkningsmetodiken är olika i dessa sker jämförelsen utifrån uppskattningar och bedömningar i en uppdelning i energi, industriprocesser och trafik samt en så kallad «övrig post». Ett försök till uppdatering (uppskattning) av år 1997 års utsläpsvärden till 00 års värden kommer att genomföras. Häri kommer befolkningsökning, antal fordon etc. samt större punktkällor att användas för att «uppdatera värdena». Redovisas i tabellform i bilaga 1 samt aggregerat i figurer som vägtrafik samt summa energi och industri. Tillgång till uppgifter aggregerade för hela länet avseende år 00 har getts. Rådata saknas varför de kommunvisa redovisningarna har baserats på 1997 års värden som har antagits öka lika som hela länet utan hänsyn till de olika kommunernas förutsättningar. De kommunvisa värdena avseende 00 är därför behäftade med fel. Särskilt den delen som avser industrin kan förväntas var felaktig. 6. Redovisning av trender, diagram etcetera i överenskommelse med förbundets styrelse. Redovisas i tabellform i bilaga 1 samt som ett flertal figurer i rapporten i enlighet med styrelsemötet den 18 september 14. Utöver detta har även diskussion förts med ordföranden och ledamöter för beställaren. Separat dialog har skett med Länsstyrelsen. 7. Jämförelse mellan den nationella emissionsdatabasen och Skånes emissionsdatabas. Skillnader kommer att tolkas och redovisas. Redovisas i tabellform i bilaga 1 samt som ett flertal figurer i rapporten i enlighet med styrelsemötet den 18 september 14. Utöver detta har även diskussion förts med ordföranden och ledamöter för beställaren. Separat dialog har skett med Länsstyrelsen. 5 Underlag för rapporten Undersökningen har utförts med utgångspunkt från nedanstående handlingar. 5.1 Rapporter Excelfil från miljöförvaltningen i Malmö stad, Susanna Gustafsson. Uppgifter från ÖEDB uppdelad på Skånes 33 kommuner för åren 08 respektive 12. Utsläpp av partiklar, svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen samt koldioxid. Länsstyrelsens rapporter Luftföroreningar i Skåne avseende utsläpp till luft under perioden 1980-1997. Excelfiler med utsläppsstatistik hämtade från: http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus/sv/pages/default.aspx. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 6(46)

6 Beskrivning av databaserna 6.1 Länsstyrelsen Utsläppen är uppdelade på länets 33 kommuner samt för parametrarna svaveldioxid (SO 2 ), kväveoxider (NO x ), flyktiga organiska ämnen (VOC) samt koldioxid från fossila bränslen (CO 2 ). Utsläppen har redovisats för åren 1980, 1985, 1990, 1995 samt 1997. Ett utkast till summautsläpp för Skåne avseende år 00 finns också att tillgå. Några delvärden avseende enskilda kommuner finns inte. Det saknas uppgifter avseende punktkällor för år 00. De kommunvisa utsläppen för år 00 har beräknats utifrån 1997 års kommunutsläpp och uppräknat med kvoten mellan länets utsläpp för år 00 och 1997. De uppräknade kommunvisa utsläppen är därmed behäftade med fel som till viss del skulle kunna korrigeras vid tillgång till emissionsdata för A- och B-verksamheterna i länet avseende 00. Sådana uppgifter har dock inte med rimliga medel gått att få fram. I det fall Länsstyrelsen skulle kunna få fram sådana uppgifter kan de kommunvisa utsläppsvärdena avseende 00 bli betydligt trovärdigare. Utsläppen är fördelade på vägtrafik, arbetsfordon, arbetsredskap, järnväg, sjöfart, flyg, industri och energi. För utsläpp av VOC är energi uppdelat i småskalig vedeldning samt övrig energi. Dessutom tillkommer för VOC även en post för bensinavgång vilken har inräknats i vägtrafiken. Databasen har antagits vara baserad på emissionsuppgifter från miljörapporter, nedbrutna nationella uppgifter (arbetsfordon och arbetsredskap), data från MariTerm AB 1, antal registrerade fordon, medelkörsträckor samt emissionsfaktorer från Naturvårdsverket. Det saknas dock verifierade uppgifter som stödjer detta. Beräkningsmetodiken är angiven i Länsstyrelsens rapport över utsläppen från perioden 1980-1997. Metodiken är dock knapphändigt angiven. En granskning av dessa beräkningar och uppdatering till nyare år ligger därför utanför ramen för denna studie. 6.2 SCB data samverkansorganet RUS Databasen finns att tillgå via länken: http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/rus/sv/pages/default.aspx. RUS är ett samverkansorgan som ska stödja, vägleda och samordna länsstyrelsernas arbete och det regionala arbetet i miljömålssystemet. Förkortningen RUS står för Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet. Verksamheten i RUS organiseras av en styrgrupp med representanter från länsstyrelser, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting. En stor skillnad gentemot de två andra baserna är att denna redovisar utsläpp från industriella processer vilket inte inbegriper industrins anläggningar för energiförsörjning typ pannor etc. Pannorna ingår istället i begreppet Energiförsörjning. Begreppen industri och energi inte kan direkt jämföras med de andra baserna. För summautsläppen för sektorerna industri och energi finns det förutsättningar för en relevant jämförelse. 1 MariTerm AB har på uppdrag av Skånes Luftvårdsförbund beräknat och redovisat utsläppen från Sjöfarten i Skåne med omkringliggande områden. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 7(46)

Utsläppen har redovisats för åren 1990, 00, 05, 06, 07, 08, 09, 10 samt 11. Utsläppen är fördelade på nedanstående utsläppskällor. Energiförsörjning Energiförsörjning Energiförsörjning Energiförsörjning Energiförsörjning Energiförsörjning Industriprocesser Industriprocesser Industriprocesser Industriprocesser Industriprocesser Industriprocesser Industriprocesser Transporter Transporter Transporter Transporter Transporter Transporter Transporter Transporter Transporter Transporter Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedelsanvändning Lösningsmedelsanvändning Jordbruk Jordbruk Jordbruk Jordbruk Jordbruk Jordbruk Jordbruk Jordbruk Jordbruk Avfall och avlopp Avfall och avlopp Avfall och avlopp Avfall och avlopp Avfall och avlopp Internationell luftfart och sjöfart Internationell luftfart och sjöfart Internationell luftfart och sjöfart Internationell luftfart och sjöfart alla Elvärmeverk Bränslehantering Panncentraler Raffinaderier Egen uppvärmning alla Mineralindustri Kemisk Industri Metallindustri Pappersmassaindustri Användning av fluorerade gaser Övrig industri alla Personbilar Lätta lastbilar Tunga lastbilar och bussar Mopeder och motorcyklar Slitage från däck och bromsar Slitage från vägbanan Inrikes civil sjöfart Inrikes flygtrafik Övriga transporter alla Arbetsmaskiner Hushållets arbetsmaskiner Skotrar och fyrhjulingar alla Färganvändning Lösningsmedel från produkter alla Tarmgaser från idisslare Kogödsel Svingödsel Hästgödsel Hönsgödsel Fårgödsel m.m. Odling på organogena jordar Övrigt jordbruk alla Avfallsupplag Behandling av avloppsvatten Förbränning av farligt avfall Övrig hanterig av farligt avfall alla Internationell luftfart (LTO) Internationell luftfart (Cruise) Internationell sjöfart på svenskt vatten 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 8(46)

6.3 ÖEDB I emissionsdatabasen ÖEDB, som ursprungligen från år 02, har uppdaterats och kompletterats i omgångar ingår ca 100 000 olika emissionskällor i Skåne. Huvudparten av källorna är trafiklänkar. Varje trafiklänk omfattar bl.a. trafikflöden för lätta och tunga fordon, vägprofil och vägtyp. Övriga källor är bl.a. sjöfart, industrier, energianläggningar, flyg, järnväg, småskalig uppvärmning och arbetsmaskiner/arbetsredskap. Utsläppskällorna är koordinatsatta med en hög upplösning och genom vissa söknycklar kan exempelvis kommunvisa uttag göras. Utsläppsvärden finns att tillgå för åren 08 och 12. För år 08 har vissa korrektioner genomfört i samråd med Susanna Gustafsson på miljöförvaltningen i Malmö. Bl.a. har det lagts till vissa större punktkällor. Vid utleverans från basen i detta uppdrag har utsläppen avseende år 12 varit kommunvis fördelade på vägtrafik, industri och energi. För år 08 har de kommunvisa utsläppen redovisats som totalutsläpp exklusive sjöfart och flyg. Sjöfart och flyg har redovisats för de samlade utsläppen för länet. 6.4 Skillnader mellan databaserna Genom att databaserna är uppbyggda på väsensskilda sätt och med olika söknycklar går det inte att generellt sett översätta från en bas till en annan. Det går därför inte att direkt uppdatera äldre databaser med hjälp av de nya baserna. SCB basen sorterar efter industriella processer exklusive panncentraler etc. som oftast finns inom de industriella verksamheterna. De övriga två baserna definierar industri som all verksamhet som finns inom en industriell anläggning. Begreppet industri kommer därmed att vara olika. På motsvarande sätt kommer begreppet energi att utgöra en större delmängd inom SCB:s bas då denna här inkluderar även panncentraler etc. som är belägna inom industriella anläggningar. I det fall ÖEDB kan byggas om så att industri delas upp i två mindre delmängder som energi respektive processer bör det kunna finnas förutsättningar för att kunna använda SCB och ÖEDB parallellt och därmed kunna jämföra ÖEDB:n med utsläpp från andra län. 7 Utsläpp av svaveloxider (SO 2 + SO 3 ) 7.1 Fakta om föroreningarna Vid förbränning av svavelhaltiga bränslen emitteras svavel till luften, huvudsakligen i form av svaveldioxid (SO 2 ). I atmosfären reagerar dioxiden med vatten under bildande av svavelsyrlighet (H 2 SO 3 ) som sedan oxideras till svavelsyra (H 2 SO 4 ). Dessa föreningar försurar mark och vatten samt orsakar rost och vittring på byggnader. 7.2 Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå I uppdraget ingår att genomföra jämförelser mellan de tre olika databaserna. Problemet är att Länsstyrelsens redovisningar finns bara fram t.o.m. år 1997 (här uppdaterade till 00) medan ÖEDB finns först fr.o.m. år 08. Dessa två kan därför inte jämföras med varandra. Jämförelser har därför skett mellan SCB och ÖEDB samt mellan SCB och Länsstyrelsens data. Nedanstående diagram visar jämförelser mellan de olika databaserna. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 9(46)

De första tre figurerna visar utsläppen av svaveldioxid i Skåne under perioden 1980 t.o.m. 12. Diagrammen är uppdelade med och utan utsläpp från sjöfart och flyg. Vid en granskning av databaserna framgår det att övriga utsläpp såsom fasta källor och vägtrafik visar relativt lika utsläppsvärden i motsats till sjöfart och flyg som visar på betydande skillnader mellan de olika databaserna vilket torde bero på olika beräkningsmetodiker. Figur 1. Utsläpp av svaveldioxid i ton per år under perioden 1980-12. Av figur 1 framgår det tydligt att för de totala utsläppen av svaveldioxid är det meningslöst att försöka gå över från Länsstyrelsens data till SCB eller ÖEDB. Överensstämmelse mellan de olika databaserna blir betydligt bättre då jämförelsen avser utsläppen exklusive sjöfart och flyg, se figur 2. Figur 2. Utsläpp av svaveldioxid exklusive sjöfart och flyg i ton per år under perioden 1980-12. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 10(46)

Figur 3, nedan visar en uppförstoring av åren 00 till 12 från figur 2 för att tydliggöra skillnaden mellan baserna. Figur 3. Utsläpp av svaveldioxid exklusive sjöfart och flyg i ton per år under perioden 00-12. Sammanfattningsvis är överensstämmelsen mellan baserna, då utsläppen från sjöfart och flyg exkluderas, mycket god med undantag för ÖEDB:n avseende år 08. Om samma förhållande mellan ÖEDB och SCB även gäller för andra år går inte att uttala sig om. För 12 kan ingen jämförelse göras då data från SCB för 12 saknas. Om ÖEDB saknar någon punktkälla eller om olika emissionsfaktorer för transporter och/eller förbränning går inte att uttala sig om. Förslagsvis kanske kan ett samarbetsprojekt mellan Skånes Luftförbund och SCB leda till att sådana data blir tillgängliga. Nästa kapitel redovisar jämförelser fördelat på två tunga sektorer; energi- och industrisektorn samt vägtrafik. 7.3 Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer Nedanstående figurer visar jämförelser mellan de olika databaserna. Då energi och industri har en annan definition i SCB än de andra två baserna sker en jämförelse enbart mellan summa industri och energi respektive vägtrafik. Figurerna nedan visar utsläppen av svaveldioxid i Skåne under perioden 1980 t.o.m. 12. Genom summeringen av industri och energi elimineras de olika definitionerna för industri och energi mellan de olika databaserna. Den starkt negativa trenden beror bl.a. på naturgasintroduktionen på mitten av 1980-talet, sänkt svavelhalt i eldningsoljor, rökgasrening med kalk/kalksten mm. Variationerna mellan de olika åren återspeglar också hur varma eller kalla de enskilda åren varit där 10 var ett mycket kallt år med hög fjärrvärmeproduktion. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 11(46)

Figur 4. Utsläpp av svaveldioxid i ton per år under perioden 00-12. Figur 5. Utsläpp av svaveldioxid i ton per år under perioden 00-12. År 1990 uppvisar en stor skillnad mellan SCB och Länsstyrelsen i motsats till 00, se figur 4. Eftersom inga rådata finns att tillgå går det inte att uttala sig huruvida SCB saknar vissa punktkällor i sin databas avseende år 1990 eller om Länsstyrelsen har räknat på högre emissionsfaktorer än SCB. Figur 5, visar en uppförstoring av åren 00 till 12 från figur 4 för att tydliggöra skillnaden mellan baserna. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 12(46)

Figur 6. Utsläpp av svaveldioxid i ton per år under perioden 00-12. Figur 7. Utsläpp av svaveldioxid i ton per år under perioden 00-12. Av figur 6 och 7 framgår det att överensstämmelsen mellan SCB och Länsstyrelsen är mycket dålig. Om det beror på olika emissionsfaktorer eller olika transportarbeten eller en kombination av dessa går inte att uttala sig om. Enligt figur 7 skulle det kunna antas att överensstämmelse mellan SCB och ÖEDB är mycket god. Detta förutsätter dock att utsläppen för åren 11 och 12 är förhållandevis lika. I kommande kapitel görs ett försök att jämföra baserna på kommunal nivå. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 13(46)

7.4 Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå Nedanstående två figurer visar jämförelsen mellan de tre databaserna för utsläppen exklusive sjöfart och flyg. Någon jämförelse kan dock inte göras mellan ÖEDB och Länsstyrelsen då några data för ett gemensamt årtal saknas. Stapel 34 är blank och stapel 35 avser Skåne som helhet. Av figur 8 och 9 framgår det att SCB avseende Perstorps kommun uppvisar ett utsläppsvärde som vida överstiger ÖEDB och Länsstyrelsen. Det kan bara spekuleras i varför det är så. För att utvärdera skillnaderna närmare erfordras det tillgång till rådata som ingår i de olika baserna. Figur 8. Kvoter av beräknade utsläpp av svaveldioxid kommunvis mellan SCB och ÖEDB exklusive sjöfart och flyg för år 11/12. Figur 9. Kvoter av beräknade utsläpp av svaveldioxid kommunvis mellan SCB och Länsstyrelsen exklusive sjöfart och flyg för år 00. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 14(46)

Nedan, figur 10-14, följer länet storstäder (>100 000 invånare) samt en medelstor stad och en mindre kommun. Generellt sett är överensstämmelse mellan de olika databaserna dålig. För Helsingborg och Lund är överensstämmelse mellan databaserna relativt god. Figur 10. Utsläpp av svaveldioxid, Malmö exklusive sjöfart och flyg, 00-12. Figur 11. Utsläpp av svaveldioxid, Helsingborg exklusive sjöfart och flyg, 00-12. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 15(46)

Figur 12. Utsläpp av svaveldioxid, Lund exklusive sjöfart och flyg, 00-12. Figur 13. Utsläpp av svaveldioxid, Hässleholm exklusive sjöfart och flyg, 00-12. Figur 14. Utsläpp av svaveldioxid, Perstorp exklusive sjöfart och flyg, 00-12. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 16(46)

7.5 Utsläppens variationer över tiden För att kunna genomföra en beräkning över hur utsläppen har förändrats sett över perioden 1980 och 12 erfordras det en översättning mellan de olika databaserna vilket inte kan göras. Om man använder medelvärdena av alla tre databaserna med undantag för ÖEDB år 08 erhålls följande diagram. Figur 15. Utsläpp av svaveldioxid, exklusive sjöfart och flyg, 1980-12. Utsläppen från 1980 skulle då ha minskat från 39 300 ton till 1 640 ton dvs. med cirka 96 %. Med andra ord en betydande utsläppsminskning förutsatt att ÖEDB:n för 12 antas kunna jämföras med Länsstyrelsens för år 1980 vilket i och för sig är lite av en spekulation. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 17(46)

Utsläppen har med dessa antaganden varierat enligt nedanstående tabell, figur 16. Årtal ton SO 2 Utsläppsreduktion gentemot 1980 1980 39 262 0% 1981 1982 1983 1984 1985 25 730 34% 1986 1987 1988 1989 1990 9 442 76% 1991 1992 1993 1994 1995 3 895 90% 1996 1997 3 936 90% 1998 1999 00 2 613 93% 01 02 03 04 05 2 017 95% 06 1 979 95% 07 2 009 95% 08 1 902 95% 09 1 761 96% 10 1 984 95% 11 1 823 95% 12 1 639 96% Figur 16. Utsläpp av svaveldioxid, exklusive sjöfart och flyg, 1980-12. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 18(46)

7.6 Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1980, 00 och 12 För åren 1980 och 00 har utsläppsuppgifterna baserats på Länsstyrelsens data medan avseende 12 har baserats på ÖEDB:n. Nedanstående pajdiagram åskådliggör tydligt vilka som är de stora utsläppskällorna. Figur 17-19. Utsläpp av svaveldioxid fördelat på olika sektorer avseende åren 1980, 00 respektive 12. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 19(46)

8 Utsläpp av kväveoxider (NO + NO 2 ) 8.1 Fakta om föroreningarna Kväveoxider (NO x ) bildas vid alla typer av förbränning, dels på grund av bränslets kväveinnehåll, dels på grund av att förbränningsluftens kvävgas och syrgas vid upphettning reagerar med varandra. I själva utsläppet dominerar kväveoxiden (NO) som dock oxideras vidare till kvävedioxid (NO 2 ). Kvävedioxid oxideras i vattenlösning till salpetersyra (HNO 3 ) som försurar och göder mark och vatten. Under solljusets inverkan bildar kväveoxider tillsammans med flyktiga organiska ämnen ozon (O 3 ), som är en mycket reaktiv gas mot växtlighet, andningsorgan och oxidationskänsliga material. 8.2 Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå Figurerna nedan visar jämförelser mellan de olika databaserna. De första två figurerna ( och 21) visar utsläppen av kväveoxider i Skåne under perioden 1980 t.o.m. 12. Diagrammen är uppdelade med och utan utsläpp från sjöfart och flyg. Vid en granskning av databaserna framgår det att övriga utsläpp såsom fasta källor och vägtrafik visar relativt lika utsläppsvärden i motsats till sjöfart och flyg som visar på betydande skillnader mellan databaserna vilket torde bero på olika beräkningsmodeller. Figur. Utsläpp av kväveoxider i ton per år under perioden 1980-12. Av figur framgår det tydligt att för de totala utsläppen av kväveoxider är det meningslöst att försöka gå över från Länsstyrelsens data till SCB eller ÖEDB. Överensstämmelse mellan de olika databaserna blir betydligt bättre då jämförelsen avser utsläppen exklusive sjöfart och flyg, se figur 21. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm (46)

Figur 21. Utsläpp av kväveoxider exklusive sjöfart och flyg i ton per år under perioden 1980-12. Sammanfattningsvis är överensstämmelsen mellan baserna, då utsläppen från sjöfart och flyg exkluderas, god med undantag för ÖEDB:n avseende år 08. Om samma förhållande mellan ÖEDB och SCB även gäller för andra år går inte att uttala sig om. För 12 kan ingen jämförelse göras då data från SCB för 12 saknas. Om ÖEDB inkluderar någon punktkälla som SCB saknar eller om olika emissionsfaktorer för transporter och/eller förbränning går inte att uttala sig om. Förslagsvis kanske kan ett samarbetsprojekt mellan Skånes Luftförbund och SCB leda till att sådana data blir tillgängliga. Nästa kapitel redovisar jämförelser fördelat på två tunga sektorer; energi- och industrisektorn samt vägtrafik. 8.3 Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer Nedanstående figurer visar jämförelser mellan de olika databaserna. Då energi och industri har en annan definition i SCB än de andra två baserna sker en jämförelse enbart mellan summa industri och energi respektive vägtrafik. Figurerna nedan visar utsläppen av kväveoxider i Skåne under perioden 1980 t.o.m. 12. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 21(46)

. Figur 22. Utsläpp av kväveoxider i ton per år under perioden 1980-12. Genom summeringen av industri och energi elimineras de olika definitionerna för industri och energi mellan de olika databaserna. Den starkt negativa trenden beror bl.a. på kväveoxidavgiften, naturgasintroduktionen på mitten av 1980-talet, förbättrad förbränningsteknik, rökgasrening med SNCR-teknik mm. Variationerna mellan de olika åren återspeglar också förutom i viss mån hur varma eller kalla de enskilda åren varit där 10 var ett mycket kallt år med hög fjärrvärmeproduktion. År 1990 uppvisar en stor skillnad mellan SCB och Länsstyrelsen i motsats till 00, se figur 22. Eftersom inga rådata finns att tillgå går det inte att uttala sig huruvida SCB saknar vissa punktkällor i sin databas avseende år 1990 eller om Länsstyrelsen har räknat på högre emissionsfaktorer än SCB. Dock kan det konstateras att ÖEDB uppvisar signifikant högre utsläpp vilket kan antingen bero på att SCB saknar någon eller några punktkälla/or som ÖEDB omfattar eller på att 12 års utsläpp de facto var högre. Figur 23. Utsläpp av kväveoxider i ton per år under perioden 1980-12. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 22(46)

Av figur 23 framgår det att överensstämmelsen mellan SCB och Länsstyrelsen är relativt god. Utsläppen från vägtrafiken visar en relativt god överensstämmelse mellan de olika databaserna. Data från Länsstyrelsens visar dock på högre utsläpp för år 1990 men på lägre utsläpp för år 00 än vad SCB redovisar vilket kan bero på olika emissionsfaktorer och/eller olika uppgifter om volymen på genererat trafikarbete. I kommande kapitel görs ett försök att jämföra baserna på kommunnivå. 8.4 Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå Nedanstående två figurer visar jämförelsen mellan de tre databaserna för utsläppen exklusive sjöfart och flyg. Någon jämförelse kan dock inte göras mellan ÖEDB och Länsstyrelsen då några data för ett gemensamt årtal saknas. Stapel 34 är blank och stapel 35 avser Skåne som helhet Av figur 24 framgår det att SCB uppvisar ett utsläppsvärde som är något mindre än ÖEDB och Länsstyrelsen. För att utvärdera skillnaderna närmare erfordras det tillgång till rådata som ingår i de olika baserna. 1% 100% Kvot SCB/ÖEDB 80% 60% 40% % 0% 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 Figur 24. Kvoter av beräknade utsläpp av kväveoxider kommunvis mellan SCB och ÖEDB exklusive sjöfart och flyg för år 11/12. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 23(46)

Figur 25. Kvoter av beräknade utsläpp av kväveoxider kommunvis mellan SCB och Länsstyrelsen exklusive sjöfart och flyg för år 00. Nedan, figur 26-30, följer länet storstäder (>100 000 invånare) samt en medelstor stad och en mindre kommun. Generellt sett är överensstämmelse mellan de olika databaserna dålig. Figur 26. Utsläpp av kväveoxider, Malmö exklusive sjöfart och flyg, 00-12. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 24(46)

Figur 27. Utsläpp av kväveoxider, Helsingborg exklusive sjöfart och flyg, 00-12. Figur 28. Utsläpp av kväveoxider, Lund exklusive sjöfart och flyg, 00-12. Figur 29. Utsläpp av kväveoxider, Hässleholm exklusive sjöfart och flyg, 00-12. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 25(46)

Figur 30. Utsläpp av kväveoxider, Perstorp exklusive sjöfart och flyg, 00-12. 8.5 Utsläppens variationer över tiden För att kunna genomföra en beräkning över hur utsläppen har förändrats sett över perioden 1980 och 12 erfordras det en översättning mellan de olika databaserna vilket inte kan göras. Om man använder medelvärdena av alla tre databaserna erhålls följande diagram. Figur 31. Utsläpp av kväveoxider, exklusive sjöfart och flyg, 1980-12. Utsläppen från 1980 skulle då ha minskat från 43 000 ton till 17 900 ton dvs. med cirka 58 %. Med andra ord en god utsläppsminskning förutsatt att ÖEDB:n för 12 antas kunna jämföras med Länsstyrelsens för år 1980 vilket i och för sig är lite av en spekulation. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 26(46)

Utsläppen har med dessa antagen varierat enligt nedanstående tabell: Årtal ton NO x Utsläppsreduktion gentemot 1980 1980 42 969 0% 1981 1982 1983 1984 1985 41 344 4% 1986 1987 1988 1989 1990 33 448 22% 1991 1992 1993 1994 1995 30 108 30% 1996 1997 28 121 35% 1998 1999 00 24 240 44% 01 02 03 04 05 18 902 56% 06 18 164 58% 07 17 487 59% 08 18 140 58% 09 15 916 63% 10 16 361 62% 11 14 728 66% 12 17 859 58% Figur 32. Utsläpp av kväveoxider, exklusive sjöfart och flyg, 1980-12. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 27(46)

8.6 Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1980, 00 och 12 För åren 1980 och 00 har utsläppsuppgifterna baserats på Länsstyrelsens data medan avseende 12 har baserats på ÖEDB:n. Nedanstående pajdiagram åskådliggör tydligt vilka som är de stora utsläppskällorna. Figur 33-35. Utsläpp av kväveoxider fördelat på olika sektorer avseende åren 1980, 00 respektive 12. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 28(46)

9 Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) 9.1 Fakta om föroreningen Koldioxid är den viktigaste klimatpåverkande gasen. Ämnet bildas vid alla typer av förbränning där kol ingår i bränslet. Vid förbränning av biobränslen (trä, biogrödor, halm etc) bildas koldioxid men då gasen här ingår i ett slutet kretslopp räknas nettotillskottet av koldioxid till atmosfären lika med noll. Detta förutsätter att skördeuttaget och tillväxt är lika stora. 9.2 Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå I uppdraget ingår att genomföra jämförelser mellan de tre olika databaserna. Problemet är att Länsstyrelsens redovisningar finns bara fram t.o.m. år 1997 (här uppdaterade till 00) medan ÖEDB finns först fr.o.m. år 08. Dessa två kan därför inte jämföras med varandra. Jämförelser har därför skett mellan SCB och ÖEDB samt mellan SCB och Länsstyrelsens data. Nedanstående diagram visar jämförelser mellan de olika databaserna. De första två figurerna visar utsläppen av koldioxid i Skåne under perioden 1980 t.o.m. 12. Diagrammen är uppdelade med och utan utsläpp från sjöfart och flyg. Vid en granskning av databaserna framgår det att övriga utsläpp såsom fasta källor och vägtrafik visar relativt lika utsläppsvärden i motsats till sjöfart och flyg som visar på betydande skillnader mellan de olika databaserna vilket beror på olika beräkningsmetodiker. Figur 36. Utsläpp av koldioxid i ton per år under perioden 1980-12. Av figur 36 framgår det tydligt att för de totala utsläppen av koldioxid är det meningslöst att försöka gå över från Länsstyrelsens data till SCB eller ÖEDB. Överensstämmelse mellan de olika databaserna blir betydligt bättre då jämförelsen avser utsläppen exklusive sjöfart och flyg, se figur 37. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 29(46)

Figur 37. Utsläpp av koldioxid exklusive sjöfart och flyg i ton per år under perioden 1980-12. Sammanfattningsvis är överensstämmelsen mellan baserna, då utsläppen från sjöfart och flyg exkluderas, realtiv god. För 12 kan ingen jämförelse göras då data från SCB för 12 saknas. Om SCB saknar någon punktkälla eller om olika emissionsfaktorer för transporter och/eller förbränning går inte att uttala sig om. Utsläppet kan också de facto vara högre för år 12 än 11.Förslagsvis kanske kan ett samarbetsprojekt mellan Skånes Luftförbund och SCB leda till att rådata bakom SCB:s utsläppsvärden blir tillgängliga. Nästa kapitel redovisar jämförelser fördelat på två tunga sektorer; energi- och industrisektorn samt vägtrafik. 9.3 Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer Nedanstående figurer visar jämförelser mellan de olika databaserna. Då energi och industri har en annan definition i SCB än de andra två baserna sker en jämförelse enbart mellan summa industri och energi respektive vägtrafik. Figurerna nedan visar utsläppen av koldioxid i Skåne under perioden 1980 t.o.m. 12. Genom summeringen av industri och energi elimineras de olika definitionerna för industri och energi mellan de olika databaserna. Den starkt negativa trenden beror bl.a. på naturgasintroduktionen på mitten av 1980-talet, övergång från fossila bränslen till biobränslen, effektiviseringsåtgärder mm. Variationerna mellan de olika åren återspeglar också förutom i viss mån hur varma eller kalla de enskilda åren varit där 10 var ett mycket kallt år med hög fjärrvärmeproduktion. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 30(46)

Figur 38. Utsläpp av koldioxid i ton per år under perioden 1980-12. Genom summeringen av industri och energi elimineras de olika definitionerna för industri och energi mellan de olika databaserna. Variationerna mellan de olika åren återspeglar också hur varma eller kalla de enskilda åren varit. År 10 var ett mycket kallt år med hög fjärrvärmeproduktion. År 1990 uppvisar en viss skillnad mellan SCB och Länsstyrelsen i motsats till 00, se figur 38. Eftersom inga rådata finns att tillgå går det inte att uttala sig huruvida Länsstyrelsen saknar vissa punktkällor i sin databas avseende år 1990 eller om Länsstyrelsen har räknat på lägre emissionsfaktorer än SCB.. Figur 39. Utsläpp av koldioxid i ton per år under perioden 1980-12. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 31(46)

Av figur 39 framgår det att överensstämmelsen mellan databaserna är god. Enligt figur 39 skulle det kunna antas att överensstämmelse mellan SCB och ÖEDB är mycket god. Detta förutsätter dock att utsläppen för åren 11 och 12 är förhållandevis lika. I kommande kapitel görs ett försök att jämföra baserna på kommunnivå. 9.4 Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå Nedanstående två figurer visar jämförelsen mellan de tre databaserna för utsläppen exklusive sjöfart och flyg. Någon jämförelse kan dock inte göras mellan ÖEDB och Länsstyrelsen då några data för ett gemensamt årtal saknas. Stapel 34 är blank och stapel 35 avser Skåne som helhet. Av figur 40 och 41 framgår det att överensstämmelsen mellan baserna är betydligt bättre avseende koldioxoid än svavel- och kväveoxider. Varför stapel 2 (Staffanstorp) uppvisar en sådan låg kvot kan bero på att SCB saknar någon utsläppskälla alternativt att ÖEDB har med ett för högt värde på någon utsläppskälla. Motsvarande kvot mellan SCB och Länsstyrelsen är betydligt bättre, dock avser detta ett annat årtal. Det kan bara spekuleras i varför det är så. För att utvärdera skillnaderna närmare erfordras det tillgång till rådata som ingår i de olika baserna Figur 40. Kvoter av beräknade utsläpp av koldioxid kommunvis mellan SCB och ÖEDB exklusive sjöfart och flyg för år 11/12. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 32(46)

Figur 41. Kvoter av beräknade utsläpp av koldioxid kommunvis mellan SCB och Länsstyrelsen exklusive sjöfart och flyg för år 00. Nedan, figur 42-46, följer länet storstäder (>100 000 invånare) samt en medelstor stad och en mindre kommun. Generellt sett är överensstämmelse mellan de olika databaserna relativt god med undantag för Perstorp där överensstämmelsen mellan databaserna är dålig. Figur 42. Utsläpp av koldioxid, Malmö exklusive sjöfart och flyg, 00-12. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 33(46)

Figur 43. Utsläpp av koldioxid, Helsingborg exklusive sjöfart och flyg, 00-12. Figur 44. Utsläpp av koldioxid, Lund exklusive sjöfart och flyg, 00-12. Figur 45. Utsläpp av koldioxid, Hässleholm exklusive sjöfart och flyg, 00-12. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 34(46)

Figur 46. Utsläpp av koldioxid, Perstorp exklusive sjöfart och flyg, 00-12. 9.5 Utsläppens variationer över tiden För att kunna genomföra en beräkning över hur utsläppen har förändrats sett över perioden 1980 och 12 erfordras det en översättning mellan de olika databaserna vilket inte kan göras. Om man använder medelvärdena av alla tre databaserna erhålls följande diagram. Figur 47. Utsläpp av koldioxid, exklusive sjöfart och flyg, 00-12. Utsläppen från 1980 skulle då ha minskat från 8,97 miljoner ton till 6,12 miljoner ton dvs. med cirka 32 %. Med andra ord en betydande utsläppsminskning förutsatt att ÖEDB:n för 12 antas kunna jämföras med Länsstyrelsens för år 1980 vilket i och för sig är lite av en spekulation. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 35(46)

Utsläppen har med dessa antagen varierat enligt nedanstående tabell, figur 48: Årtal ton CO 2 Utsläppsreduktion gentemot 1980 1980 8 973 0 0% 1981 1982 1983 1984 1985 7 305 400 19% 1986 1987 1988 1989 1990 6 285 500 30% 1991 1992 1993 1994 1995 6 053 000 33% 1996 1997 6 316 100 30% 1998 1999 00 5 809 900 35% 01 02 03 04 05 5 348 000 40% 06 5 133 300 43% 07 4 996 600 44% 08 5 2 000 42% 09 5 084 600 43% 10 5 939 800 34% 11 5 236 0 42% 12 6 119 500 32% Figur 48. Utsläpp av koldioxid, exklusive sjöfart och flyg, 1980-12. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 36(46)

9.6 Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1980, 00 och 12 För åren 1980 och 00 har utsläppsuppgifterna baserats på Länsstyrelsens data medan avseende 12 har baserats på ÖEDB:n. Nedanstående pajdiagram åskådliggör tydligt vilka som är de stora utsläppskällorna. Figur 49-51. Utsläpp av koldioxid fördelat på olika sektorer avseende åren 1980, 00 respektive 12. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 37(46)

10 Utsläpp av flyktiga organiska ämnen (VOC) 10.1 Fakta om föroreningarna Flyktiga organiska ämnen (VOC) utgörs av lösningsmedel, bensin, rengöringsmedel m m. I höga koncentrationer är de skadliga att andas in. Under solljusets inverkan bildar flyktiga organiska ämnen tillsammans med kväveoxider ozon (O 3 ), som är en mycket reaktiv gas mot växtlighet, andningsorgan och oxidationskänsliga material. 10.2 Jämförelser mellan olika databaser -länsstyrelsenivå De första två figurerna visar utsläppen av VOC i Skåne under perioden 1990 t.o.m. 12. Diagrammen är uppdelade med och utan utsläpp från sjöfart och flyg. Vid en granskning av databaserna framgår det att övriga utsläpp såsom fasta källor och vägtrafik visar relativt lika utsläppsvärden i motsats till sjöfart och flyg som visar på betydande skillnader mellan de olika databaserna vilket beror på olika beräkningsmetodiker. Figur 52. Utsläpp av VOC i ton per år under perioden 1990-12. Av figur 52 framgår det tydligt att för de totala utsläppen av kväveoxider är det meningslöst att försöka gå över från Länsstyrelsens data till SCB eller ÖEDB. Överensstämmelse mellan SCB och ÖEDB blir betydligt bättre då jämförelsen avser utsläppen exklusive sjöfart och flyg, se figur 53. Dock blir överensstämmelsen mellan SCB och Länsstyrelsen sämre då jämförelsen avser utsläppen exklusive sjöfart och flyg. Det kan konstateras att i SCB-utsläppsstatistiken utgör sjöfarten en betydligt större andel av utsläppen än i Länsstyrelsen och ÖEDB. Orsaken har inte kunnat fastställas. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 38(46)

Figur 53. Utsläpp av VOC exklusive sjöfart och flyg i ton per år under perioden 1990-12. För 12 kan ingen jämförelse göras då data från SCB för 12 saknas. Om SCB saknar någon punktkälla eller om olika emissionsfaktorer för transporter och/eller förbränning går inte att uttala sig om. Utsläppet kan också de facto vara högre för år 12 än 11.Förslagsvis kanske kan ett samarbetsprojekt mellan Skånes Luftförbund och SCB leda till att rådata bakom SCB:s utsläppsvärden blir tillgängliga. Nästa kapitel redovisar jämförelser fördelat på två tunga sektorer; energi- och industrisektorn samt vägtrafik. 10.3 Jämförelser mellan olika databaser länsstyrelsenivå, enskilda sektorer Nedanstående figurer visar jämförelser mellan de olika databaserna. Då energi och industri har en annan definition i SCB än de andra två baserna sker en jämförelse enbart mellan summa industri och energi respektive vägtrafik. Figurerna nedan visar utsläppen av VOC i Skåne under perioden 1990 t.o.m. 12. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 39(46)

Figur 54. Utsläpp av VOC i ton per år under perioden 1990-12. Genom summeringen av industri och energi elimineras de olika definitionerna för industri och energi mellan de olika databaserna. Det kan klart konstateras att orsaken till Länsstyrelsens höga värden ligger inom energi- och industrisektorn. Eftersom inga rådata finns att tillgå går det inte att uttala sig huruvida SCB och ÖEDB saknar vissa punktkällor i sin databas eller om Länsstyrelsen har räknat på högre emissionsfaktorer än SCB. Figur 55. Utsläpp av VOC i ton per år under perioden 1990-12. Av figur 55 framgår det att överensstämmelsen mellan databaserna är mycket god. Dock kan det antas att ÖEDB:n uppvisar lägre utsläppsvärden än de andra två baserna. Om detta är orsaken eller om utsläppen mellan 11 och 12 minskade betydligt kan inte entydligt klargöras. I kommande kapitel görs ett försök att jämföra baserna på kommunnivå. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 40(46)

10.4 Jämförelser mellan olika databaser kommunal nivå Nedanstående två figurer visar jämförelsen mellan de tre databaserna för utsläppen exklusive sjöfart och flyg. Någon jämförelse kan dock inte göras mellan ÖEDB och Länsstyrelsen då några data för ett gemensamt årtal saknas. Stapel 34 är blank och stapel 35 avser Skåne som helhet. Av figur 56 och 57 framgår det att överensstämmelsen mellan baserna är generellt dålig. Varför stapel 2 (Staffanstorp) uppvisar en sådan låg kvot kan bero på att SCB saknar någon utsläppskälla alternativt att ÖEDB har med ett för högt värde på någon utsläppskälla. Motsvarande kvot mellan SCB och Länsstyrelsen är betydligt bättre, dock avser de olika årtal. Det kan bara spekuleras i varför det är så. För att utvärdera skillnaderna närmare erfordras det tillgång till rådata till de olika baserna. Figur 56. Kvoter av beräknade utsläpp av VOC kommunvis mellan SCB och ÖEDB exklusive sjöfart och flyg för år 11/12. Figur 57. Kvoter av beräknade utsläpp av VOC kommunvis mellan SCB och Länsstyrelsen exklusive sjöfart och flyg för år 00. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 41(46)

Nedan, figur 58-62, följer länet storstäder (>100 000 invånare) samt en medelstor stad och en mindre kommun. Generellt sett är överensstämmelse mellan de olika databaserna relativt dålig. Figur 58. Utsläpp av VOC, Malmö exklusive sjöfart och flyg, 00-12. Figur 59. Utsläpp av VOC, Helsingborg exklusive sjöfart och flyg, 00-12. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 42(46)

Figur 60. Utsläpp av VOC, Lund exklusive sjöfart och flyg, 00-12. Figur 61. Utsläpp av VOC, Hässleholm exklusive sjöfart och flyg, 00-12. Figur 62. Utsläpp av VOC, Perstorp exklusive sjöfart och flyg, 00-12. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 43(46)

10.5 Utsläppens variationer över tiden För att kunna genomföra en beräkning över hur utsläppen har förändrats sett över perioden 1990 och 12 erfordras det en översättning mellan de olika databaserna vilket inte kan göras. Då Länsstyrelsens databas skiljer så mycket ifrån de andra två används inte Länsstyrelsens databas för att studera utsläppen sett över tiden. Om man använder medelvärdena av SCB och ÖEDB erhålls följande diagram. Figur 63. Utsläpp av VOC, exklusive sjöfart och flyg, 1990-12. Utsläppen från 1990 till 12 skulle då ha minskat från 26 700 ton till 10 000 ton dvs. med cirka 62 %. Räknat enbart SCB:s värden kommer minskningen att från 1990 till 11 att uppgå till 69 %. Med andra ord en betydande utsläppsminskning. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 44(46)

Utsläppen har med dessa antagen varierat enligt nedanstående tabell, figur 64: Årtal ton VOC Utsläppsreduktion gentemot 1990 1990 26 700 0% 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 00 15 100 43% 01 02 03 04 05 11 0 58% 06 10 400 61% 07 10 000 63% 08 9 500 64% 09 9 400 65% 10 8 800 67% 11 8 0 69% 12 10 000 62% Figur 64. Utsläpp av VOC, exklusive sjöfart och flyg, 00-12. 10.6 Utsläppens fördelning över olika sektorer för åren 1990, 00 och 12 För åren 1990 och 00 har utsläppsuppgifterna baserats på Länsstyrelsens data medan avseende 12 har baserats på ÖEDB:n. Nedanstående pajdiagram åskådliggör tydligt vilka som är de stora utsläppskällorna. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 45(46)

Figur 65-67. Utsläpp av VOC fördelat på olika sektorer avseende åren 1990, 00 respektive 12. 11 Bilagor 11.1 Bilaga 1. Tabellerade data. 1980-12 i Skåne. Åkesson Miljökonsult AB, Åkaregatan 15 B, 281 38 Hässleholm 46(46)