\ T Vaasan keseiyliopisto 1970 Ruotsinklelen lukion opetirsta keisittelev6. kurssi 24 -'26.6;197O Vaasan ke siiyliopistossa pidettiiin kolnipalvdinen ruotsinopetta j il1e tarkoitettu kurssie jolla'pohdl,taan erityisesti- lukio-opetuksen ongelmia. kl-o 25.,6. kh & k1-o 24.6. kl-o 10-11 Kirjailija, Fl Gijsta tr'gren, Sveriges litteratur p& klo 11 trdskeln t111'i9?o*talet rehtori Maire Pesonenn Bredvldl5sningslektyr p& gynnasialstadiet klo 16-1? Yliopettaja Eine Rijnka, Peruskoulun kieltenope'bussuun.rti-telms 17 Ohjelmasta ilmoitetaan mydhemmin 10-12 Prof. At<e Granlund, Grarnmatiska problem 14-16 Ylioplstonlehtori Kai A. Saanila, Synpunkter p5 v&rens stud.entuppgifter ffo-*tt=f8*uelefiid$ta*itroi-te taa.n uybhe.ttrmin " :# 26.6. lrlo 10-12 Adjunkt Bo /ans*on, Spr&kuniiervisnlngen pa det nya klo klo 14- svenska g;mnasiet 1r-j4 FM llove Kangas alustaa keskustelun aiheesta:.kiinnostaako opettajien jatkokoufutus ollenkaan yliopistoja? KeskusteJua
Lukio-opetuksen kurssi Vooson kesciyliopistoisq Vaasan kcsiyliopistossa plilc- piprklcoin iulkaisemaan a,lan te- Eiiin 24.-28. 6. kolmipiiviiinen oksen. Yliopettaja Eine Ritnkii ruotsinkielen lukion opetusta esittelee pepuskoulun kielten kiisittclcvl kurssi. OhJelmaan opetussuunnitblm,an. Opettajien kuuluu mm. kcviiiin ylioppilas. hekuudessa o'n patjon epiieltctrtiivicn pohilinta" kieliopiltri- vyyttii niiste muutoksista, jotka sla onge[ni:r kiistttclevl esitel- uudessa opetussuunnitelmassa mi, peruskoulun kielten ope- kcskevat kieltenopetuksen siseltussuunnltclnaan Deruhtynl- tiiii ja firntimiiiirda. ErEs maarnnca sehil csitys Buotsin uudcn- me huornattavimmista k66nntiseikaisen lukion opctumenetel- vaikeuksien asiantuntijoiete, mtstii. professori Ake Granlund luennoi \faasa 30'11,70 ;F:_----:T-
{!; i}i.. r. r;.&!!ffffi*ffii;i Pohjola-\orden nojd med kulturtraktaten Den iikade ekonomiska sats_ ningen pa kultursamarbetet frin staternas sida med samnordiska och bilaterala fonder, kulturav_ tal och planer pa rdtt omfattande gemensamma sekretariat inneber betydligt bdttre mcijtighe. ter en hittills att bedriva en planmdssig nordisk kulturpolitik, Samtidigt kan det vara De sin plats att i tid besinna itt nordismen f,tirfelat sitt mal, om den i framtiden huvudsakligen blir en angeliigenhet fiir Ambitsmiin och funktiondrer, understrdk Arsmiitet. Fiireningens ordf,iirande, programdirektiir Christoffer Schildt iippnade md,tet och konstaterade att Helsingforsavdelntngen nu verkat i 25 Ar som en avdelning ansluten till fiir_ bundet Pohjola-Norden, som tillkom 4r 1946. Arsmdtesfairhandlingarna leddes av ambassadtir Tyyne Leivo-Larsson med pol. mag. Gustav af Hdllstriim vid protokollet. Ar/ den digra verksamhetsberdttelsen framgick det att ftjr. eningen kunnat gladja sig At stor publikanslutning och publicitet, speciellt gdller det zigenaraktio_ nen i mars 1970 med bl.a. systrarna Katarina och Rosa Taikon och debatten "F6rstAr vi varandra i Norden?" i oktober 1970. De friimsta samnordiska arrangemangen var skolungdoms_ mtitet i Helsingfors i maj och f6reniagarna Nordens huvudstadsavdelningars gemensamma resa till slands festspel pi sornmaren. Styrelsen fick tre nya medlemmar Sedan verksamhetsberdttel. sen godkdnts, bokslutetfaststiillts och styrelsen beviljats ansvarsfrihet, valdes styrelse f6r Er 19?1. Nya medlemmar av styrelsen blev fil. mag. Carl Appelberg, fil. kand. Tove Kangas och stud. Monica Mel6n. De 6vriga tretton styrelsemedlemmarna omvaldes: programdirekt6r Chris. toffer Schildt, med. kand. Timo Nors, ekonomierldet Reino Hus- 1{i
' lf, lgel E oq F \ H { % QCR E A n o % FR t \ Sr & R el e e aqlt < ro a r$ff Fr (noe FEE t a r rf ut O lr F f, FT ul o H z
Lu {r,o,{ t L,{ t b [-, Jo/ 7C Suenskan i finsku skolor EtL)r (c; k)l/1 r-t 'n Svenskundervisningen har haft f undersiikning av elevernas luncef6r tjugotvl Ar pa sig atth?ivuinstallning till olika skolimnen da"sig och visa vad den kan 6stadi meilanskolans hcigsta klass har illna{s,.-ar 1948 'inliitdes niimiiviickt uppmdthpamhct i synnerhet har i sina ledarspalter den 5 den' nes r5lknat upp tlera olika, beak' tansviirda aspekter: standarden J hos gvenskldrarna och bristerna i deras utbildning, drtbtickerna, un. dervisningsspraket och -metoderna samt de segt kvarlevande efterdypingarna av spr[kstriden Dl man i samma artikel efterlyser inliigg i diskussionen fran de hall, som bd,r ha nagon inblick i saken, kan det kanske vara atrt intresse att ta del av svensklsrar. nas syn pi situationen. -'l i LErarnc lider iiverhuvudtaget avl - att de't lr mycket svdrt att 8e,^au-l ruivla med engelskan i popularitet. minheten information 11" :i: lsrai"riiira uppenbara, attvi inre arbetsfiilt. Tidningarna e^r TJ":: lrta.- uui,o"u, ndrmare ga in pa snala med spaltutrymme, dt.<iet l;;". l;;;"'rk;il"" r;""":;""" a" i geller att fa in sakligi :qpty-:; lmt" r."""" komma *"""'* som god tvaa ningar om skolans arbete, fransett l;i;;;';; fiern; som kommer r.#'";;l;; l:lll"u j::lo"n' atminstone pa sina r'ar.. v'r inte, vad har da fdrsva- Det heter visserligen att allt stort lr"i a"i'ir"**"r."nf sker tyst (oftirmdrkt. - ---- --- som sdden vdxer, som vattnet flyter), men Under ungefiir femton Ar, 6ren att tiga ihiel allt det som berijr ltg+g,-tgss, radde det en skriande arbekftirhallandena inom en vlss brist pa svenskliirare, och underdet var endast ramlagen; secan!na i allr..ranhet. Nuner8 hr dxll sektor kan val knappast gagna ut- visningen skijttes av inkompetenta vecklingen. lldrarkrafter. [drarkrafter, vilket var a]"lra a)"lra m,estl Att svenskans stiillning i finska ddesdigert pa lagstadiet. Sedan skolor tas upp qyp till lur diskussion just, Jqe' lnumerus lrlurl]gru5 clausus urdusus hade rldqe stdngt shrrel in-i rrl- -., - --.+^-^. --:r,+i* h^4 -a- rrti l.. '.. -- '- l 41r 5r ytterst.viktigt Det ser uti ltradet tiil flera fakulteter bijrjadei sorn om man pa svenskt hall hade len tillstr$mnins till den historisklugnat sig betrdffande svenskansl ltrtotoglska, tog kal pa ii.-arst'dllning pa skolschemat, sedan "om lkrafterna tid universiteret och riksdagen stadfdste att den blevr lsor,r kansl(e.ta- bidrabil Lrll derr obligaforisk i grundskolan. Men lojii.nrna staniiarden hos sorahliirar, den kom till har en stark tendens lrlng lrrlrirri Avcn diir, oct: nran fl.r kunnat skdnjas att nagga av anta- anra..tt sr.anrjiicden hos studeran- et veckotimmar till det minsta den--r r{lirn:.cr t)ar sl;git Liksorh miijliga. Det blev bara 12 timmar linorn verje annan yrkepgrupp (respektive 6) i grundskolan, mot liinns dei bland svenskldrarrta mer 15 i den gamla mellanskolan. Re- lor:h ntindre kvalificerade utivare. ;dan i den nuvarande mellanskolani lav yrket, och i likhet med andra,har timantalet sjunkit till 14, i "A-l l;prikhiarp iinskar vllt de att dei i gon skola till -i6"s; 13, sedan engelskan lras utuf.ning kunde giiras sa att.] tii*ii--a"t ;;;tket T taro-l lilr--"*-matnyttis'med tanke pa verkets klass, med hela 19 tim- ldet praktiska skolarbetet. A andmar i mellanskolan, och svenskan lra sidan maste det nog siigas, att b6rjar i klass. ldet just nu finns massor rned go- Alldeles nyliges har gymnasi. lda, vdlutbildade och intelligenta kommitt6ns betiinkande offentlig' lsvensklsrare, vilka dessutom dr gjorts. DAr erbjuds svenskan en- langeldgna our att utbilda sig vidast 2 * 2 * 2 timmar och inga l dare genom kurse och studier de efter det andra vdrldskriget l och scm erbjiid nagorlunda gvnn- metoderna da? 'te har nog -..4n samma miiltigheter tagg" tydligen!tu"- inte geden ti kunskaper i lftirnyats'.men "tt sve.tika-ipre- sa fort som det skulle lnomgaende ket. a e rob6cker och rnetoder "enligt aukb fa'va vittnesb,iird" 5r f<iraidrade. Svenskan i vart land harl tviirtom gatt i tdten irrom sprak- undervisningen just pa dessa om- r6den. Men vara l5rare har fiir stora klasser (i svenskan fir inte ens nybiirjarklasserna delas som r det fiirsta frdmmande spraket) och fd,r manga veckotimmar. En modern, levande undervisningkriiver av lararen mycket fijrberedelse och den dr sa anstrangande, om den genomfiirs effektivt, att fyra skoltimmar per dag borde vara ett tillltet maximum. Vi finnar dr inga iivegmiinniskor i det avseendet. Vi ger inte i land med en a'rbetsbiirda som ir stiirre'dn i1 andra liinder utan att resultaten blir lidande av det. Det som hiir har sagls om metoderna gdller lramfiir at mellanskolan. gymnasiet Er nog undervisningen av allt att dtima Annu mycket mera fiiraldrad dn den skulle behriva vara. Dhr praktiseras nog, dr jag rddd, mest principen: Jag iir som jag kommer ihag att min egen l,iirare gjorde ndr jag sjdlv Satt pa skolbdnken. Varftir? Des fdr att det dr latta-st sa och dels fdr att ocksa eleverlna vlll ha det sa. En mycket ensidtg trdning fcir studentexamen iir popuiir Det lar hdnda, att om ldraren fiirsdker komma med n6got arnat dn iirningsboken, sl blir Dreverna oroliga och stbiler lsra-,'en till svers; lar.ar vi oss i stud,"niexlmeu om 1.i giir si hdr? Svenskliira-aas arl'etsbtirda i gyrnnasler h4r de.sutom varit dnnu o 6rrc dn 'i mellanskolan. Det h.ar int* grund.rt nya lektorat trott ati rkororna he.la tiden har vuxit snabb trkt. rrtan en dldre lektor har fatt lta sig undervisningen flera, tgtteliha parallellklasser. mlrrga skolor, Lnte al- a, har dldre lektorn i srlenska haft mycket stdrre klasser att undervisa dn lektorerna i det ftirsta frdmmande spraket, vilka alltid da och da kan fi nagon mindre, ldttare grupp bland sina elever Siirskilt hemarbetet har under sadana fdrhallanden blivit ytterst betungande. NAgon lindring har nu Astadkommits, om man har fiiljt FLMSF:s (Fdrbundet f,6r ldrarna li i moderna sprik i Fihland) Fih.tandl relkommendation befrdffande be. grdnvring av antalet prov.
1oerliirare Eine Riinkii lotogralerad oid. en lektion i saenska pd, fred,agen i klass V B i, Frdn aiinster "Rijnkii Anne lohanr*o, io[iaror" och Marja-Liisa :;lx:"lr*fnormallyeeet. e finssfprakiga dades ar te4s och -;?-*;ir"'il; ldroverkens ^.^""Tkf:ggdrening, som grun_ andrat namn och heter Svensk_ rararna i Finland (Suomen ruo.ts-in.ope'ttaj at), har d r un- hela sin existens hait hand om ma, utan att fa nagon ersiittning frir sin mcida. Fdrst under de allri senaste tiderna, da ftirenlngel har vuxit, Atnjuter sekreteraren och skattmdstare'n en liten ld,n. DA en svensk HghingforStidning i en intervju beskyllde vara. svenskliirare fiir passivitet, er vi angeldgna orn att frarnhalla dessa fakta, fdr att en okunnig ung medlems stallningstagande inte i framtiden skall skada oss i vara be'miidanden. f " _Delta8andet i sin fortbildning llrar lararna sjiilva bekostat, mei i"loslraq av sommaren 1968, de fcirsta gangen l:l^-f{, qrer. fick stipen- bad.e fran staten och Kulturio.ld:"- fiir- Sverige och Finland. LrK_alectes har rri. nu fatt l6fte urderstrid om fran bada hailen ror ocksi ndsta sommars kurs i Lund. _-Jdmfdr:da med andra spr&kldrare har vi varit helt beroende eget initiativ; av t.ex. England, amello 1" T rr.ktand salsar p_a,under,hlingen mycket 'nc i engetska ocp.*t. l.: synnerhet f<jr tysk)- _"i"r:tr r,q,.drr35 givande turser :r"-:. r"r'fuj. rtuciciesor i landet, t,lt,.srails. dels dels pa mycket' frir- }:ntc?, u-i".cr. Sverige har trd a1l- tagit det liir givet itt,uo,""k. li:", lo1 os.{' d!t har inte ht,stat trndet nigod+.:ng. en sorn sag! detta nu synes den mest brennande frasan vara inskrdnkningen av svenskans timantal i gymnasiet. En s6dan kurs som planeras iir trakig och ofruktbar. Den grundar sig pa 12 timmar i grundskolan, varmed hela skolkursen skulle omfatta 18 timmar mot 24 i deh nuvarande skolan och 20 tirnrnar i 1920- och 1930-talets skola. praktiken kommer det att leda tiu att det bur mycket svlrt att viilja svenskan' till ett iimne i studentskrivningarna. Det hade i sa fall varit bdttre att ha svenskan. fonr-sralbart 6mne med ett ordentligt antal veckotimmar. SA har ringen slutits. Vi dr ddr vi biidade n6r Finland blev sjdlvstiindigt. Eller rdttare sagt: vi har tagit ytterligare ett steg tillbaka fran den punkten. Maternatiken vaf, enligt undersiikningen det minst' populdra dp. net hos mellanskolans femteklassister. Diirav dras inte den slutsatsen att dess andel pa schemat b,iir pressas ner. Tvdrtotr, den skall iikas, f6'r att den behdvs. Vore det inte det rdtta tdnkeslittet dven betrdffande svenskan? Eine Rtinke
qt f\ b) {l \'r: ts d, '.\ j:", Undervisa i svenska a de finska skolorna dverliirare Eine Riinkiis arliikel i Hbl, fiir den 20 maj om urider' gen kraftigt och sdkert till sina ttiljder nedrivande. visningen i svenska i vlra finska En alltf$r.kraftigt beskuren skolor btir inte fa passelq opbserverad. kuis 51if ipii.iq, und^rstryker Ur m6n$a synpunkter [r rnagister RijnkA, och diiftltt hennes p6pekanden av sadan artatt ofruktbar genom ati ge et$ lsa den offentligq d,ebatten har svagt und6rvisnlngsresultat att anledning att beakta dem. ' eleverna skulle fi sv&rt att vdlja svenska i studentexamensskrlv- En del av hennes frainstiillning har adress till en irtikel i i Hbl nmgen' fbr n&gra veckor sedan. tur"*i*"t Man maste alltsa befara att Rdnkd gdr gdllande svenskan i.den'nva skolan skulle "tt'u*-l*" impopuldr 5n den har alls fijrhauer sig sa,,att "her- "i.t"11 '*t"r* i +:ridj ;;" t"tl" X"j:t:-::i,111:l;lluf'i:f1g irii ;;i;;"t;;-tjil-'ia'irj'a" uiio t"l" tilriit en meia 1i*11,t11 bocker octr moe,ec*d-**rl,- *T"t"1*11: ":flt.: ^H ;;tuir ;b";isr-vau.o*-"1' 1g15. d:lt d?irfijr att elever' "i'"inf:"'. iivdrlbraren i pvenska i 'i F..:,k"lt: 1lt" S4*ra,*"t{ ;;;;; ;**;il;;.; *j,; "p j* "r"t* i"ll.i:llf' g'ott uiuvte;lv unded tvga att det rinns *' t"siffi:uli" Tlt:tll ddrriir se ugp medan och alls inte fiiraldrad laropox och att undervisningerl i svenska det [r ti4 och undvika att leda delvis gir i spetsen fdr spiakun- ln ul:*tilcen pa spar sorr p r dervisningen i ua* r*a] vi at kar bakat' SprEkundervisning flg i vara ett tnfrluggarue alttst tydligen pa viis 6sh f;rammdtikregler' bdttre sakernas tillstf,r aktfriir'ande tsffekt el ting ytterst pakallat. D rlig faktor'...u"t:landra uppgifter om,, vittnesbiirdet kan docl{ 'll peka pa litteraturen fredsstillande fdrhallanden. Ala inom det studirade spraket och lirarna hdr tydligen '-'- fdr den' och ungjort sig moderna rrrttod".i.-o* iiiraj"- 1act1 int-resse dervisningen skall leda till fiirgrtt 6ver tiu den ;;; magl sj5r-.rnvinda gcir ]Tt' itl liiroboken. "nn""j; spraket som kontaktmedel' ' Detta 5r sirskilt viktigt vld En alldeles sdrskild uppmark' undervisningen i svenska i Finsamhet fiirtjanar aiverlarare Ritn- and, det borde stl fd'st fijr alla. k5s pipeltanden betriiffando den p"1 dr tydligen rikti$ va{,,{o svenska undervisningens planera' understrbks den diskuteratle de'omfattning. Ar 1948, i ett ske' artikeln, att man inte kan sla de da instdllnidgen till svenskan sig tiu ro med rf,tt ramlagen fdr hade blivit en ny oeh sakligt po' den nya skolan gev svenskan bn sitiv, faststdlldes antalet vecko' ohis i den finska grundskolan' timmar i liroverken till 24. Ddr- Undervisningens niirmare utformigenom kunde kurserna utvidgas ning dr en kulturfr'ga av vikt och kraven i studentexamen hii- f6r vlrt samhblle. jas. Enligt nu fiireliggande uppgifter far man rekna med 12 (respektive 6) tirnmar i grundskolan och fiilslagsvis 6 timmar i gymnaslet mot nuvarande 9. Summan skulle alltsa bli 18 timmar under hela skolgangen mot 20 tihmar fiite 1948 och 24 timmar efter detta &r. Bakslaget vore onekli'
r svenskan i finska t\ \J l.lt a\ \^ t)\ skolor meningsful\are! Dr Anna-Liisa Sysi. harjus und,ersiikning om elexefnas instiillning till olika skoliimnen har fiir. anlett mdnga komrnentarer ii, saenskans del. Eltersom iog ren. agt min iked i soppan (Nya Pressen 4. 5) och bliait luggad liir aiil kryddad,e pdst&enden (Hbl 20. 5), tan jag gott bidra till analysen aa ingred,iensat. fla. r\ - ) B-linjen i nordisk filologi vid 5 Helsingfors universitet utbildar sveu-skldrare fiir finska skolor och skiljer sig endast obetydligt f,rtn A-linjen, som star fdr utbildningen av modersmf,lsldrare ftir svenska \{ skolor Efter den kontrastiva ling. j\ vistikens frarnmarsch torde det va. -Q,-i ra ganska klart, x, -- W ; att liiraron behiiver helt anrlra t vid untlervisni-ngen a-v -< J*11 "p:r f.t fir'eleverna friimmande sprik -a -.-, iin vial moalersmilsunilervisningen. Detta har i allmiinhet inte teaktats vid utformaarilet av B- linjens kursfodringar, utan studenterna har ffltt plugga i sig fn -\-* Y \+: sedant som ile inte haft nd.gon anvindning fiir som lirare, -)s Detta gdller framftjr allt sprak- \ historia, men ocksa t.ex. dialekter, 5 ortnamn och en del av den dldre 5 litteraturen. En stude'nt som inte \-- ns behdrskar finlandssvenska och - aldrig hijrt en svensk dialekt har Tiden som ger et'till dessa ur Svenskldrarens synpunkt oniidiga studier, kunde anvdndas bdttre. Mycket UniVersitet fiirusiitter muntliga fattas sprakkunskaper, som genomsnittsstudenten i allmiinhet inte besitter. De flesta som kommer tiu B-injen har sdllan anvdnt svenska i prak- viktigt f6r svenskliirarna, yser med sin- franvaro pa utbildningsschemat. Ala spraklsrare tonde tiken'- de nordiska kontakterna under skoltiden sk6ts mestadelb av ha en grundkurs i allm?in sprakvetenskap och en god portion av finlandssvenska skolungdomar, och eftersom dessa ofta kan finska, 'tilliimpad lingvistik. En kurs i talar de inte svenska med sina fonetik finns, men dl studenterna inte har de niidvandiga fiirkun- finsksprlkiga kamrater Universitetet har visserligen disku. skaperna i allmdn lingvistik, 6r sionsgrupper och uttalsprov p& B- det svart fd'r dem att tillgodogiira injen, men ingen obligatorisk kurs sig fonetiken. En grundlig jdmf6,- f, inl{rqingsstudio, F6r,.glla.apdra rarde analysav [usli1gn, syntax- blivande'sprikliirare iri'gar pa" lau. datutstadiet en obli,gatorisk vistel. se' i Vederbdrande 'lanc. Fastdn svenskan dr "andra inhemska" sk ld det av bvan anfiirda skdl vara motiverat att infiira ett liadant pabud ocksd fiir svenskllirarna - och det borde inga redan i cumlaudestudier fdr att.undvika paradcxen att svenskliiraren som 1rnd:rvisar i mellanskola (och alltsvenska) inte har behiivt yttra ett enca svenskt ord utanfiir universr. tetets diirar. den nya grundskolan kommer.,1_ de muntliga sprikkunskaperna att inga fdrutsdttningar att verkligen spela en mycket framtriialando liira sig nagot nyttigt t.ex. om dialekter, utan det blir ett menings- roll och det sgiier stg sjiilvt att eleverna alrlrig lir sig tala och tist utantilldsande. uttala biittre iin modellen de haft att idtta sig efter. detta nu Yistelse i saensk miljd fi,nns det tyviirr alltfiir minga svensklirare som inte kan tala borde oara obligatorisk svenska flytanile och nigorluntla felfritt. pfr utbildningsschernat Ocksl mycket annat som vore en och ebtydelsdaran mellan det frammande spraket och modersma- et skulle ge den blivande ldraren miijligheter att fijrutse och fd,rsti var svlrigheterna ligger ftir eleverna och hur de kan fd,rebyggas och avhjiilpas Olika spr&kunderaisningsmetoder..::..:..: ::i.:.:...::.':i..::.:.:lili-li $'.: ;,-,:.s r::,r:r ::$wf,,, Niir shall ai td, sprd,klaboratorier tiir suenskunderuisningen i tinska skolor? lnte behiiver ha laudatur i Det 5g bakorn +:,g6 f benersta ett sprik, man miste ga (i det fiirra fallet, att man fii locksa veta hur man kan liira ut ter elevens uppm:irksamhet dire faet at analra. Sprikliraren borde pa det som skall inliiras, i det s kiinna till rle olika tvisprikighetsmoalellerna. Han borde vara repning giira konstruktionen aut nare att man lijrsdker genom up gruntlligt fiirtrogen med ile olika teorierna om sprakinl?irningsproeessen och sprf,kundervisningssletoalerna och ha tillfiille att tillempa och jiimfiira dem i praktiken, vilket iimpligast torile ske i sanband mecl auskulteringen. OcksA vid askulteringen tycks man hos sprikliirarna fiirutsiitta kunskaper som inte existerar. Fdr manga nybiirjare utan l&ngvarig praktik i att undervisa blir auskulteringen ett samlande av ldsa knep och detaljer, vars betydelse de inte far klart fdr sig, di de inte kanner till de oiika teorier som ligger bakom undervisningsmetoderna. Ett exempel fran min egen, inte alltfdr avliigsna auskulteringstid: Konstruktionen som skulle inldras var "p A isen". overldraren konstaterade, att det riitta sdttet att f& fram konstruktionen 5r att fraga (i det man visar en bild av skrinnande pojkar): Var 6lt r pbjkarna skridsko? (Svar: pojkarna Sker skridsko pa isen) Samtidigt kritiserade hon en annan skol6, dlir man vid samma tillfdlle fi{gede: Vad giir pojkarna pa isen? (samma svar), eftersom man da enligt henne skapade en ny svarighet (att komma ihag "5ka skridsko"). Men trots det ypperliga tillfiillet inte ett ord till fiirklaring om de tva olika principerna som tigq vetna om vad det 5r de t matisk utan att direkt peka den). Om auskutltanterna ftirst st tade bekantskap med teorierna o sedan tilldmpade deli1 t.ex gefo att halla samma lektion enligt ci ka teorier, skulle de ha rnlrce stiiire miijligheter att jeimjiira 'l olika undervisningsmetoderna, v[ ja ut det biista fd,r varje stadiu och salunda verkligen vara gtir me de undervisar. Kunskaperna om sprlkunder:iri ning fiir6ldras inte li-ka snabbt sq pa vissa andra omraden, men d iir iinda niidviindigt fiir alla spr$ drare att ftilja med utvecklinlrt inom sitt fack - och detta bod liirarna bli vana att giira..5.ffi under studie- och auskulteririgrl den. Det sker viililigtr mycket i4il undervisningen just nu, ochrtl bart den nortliska liiteratur r i mycket ornfettanale. ilren "etch den engelsksprikiga verlrt& t forskningsresultat att bjuds som kan vara nyttiga titf 068 synnerhet inom den ilyra 3rarp forskningens omride.,,- Svenskldrarna har dessutom hi ett extra handikapp: pi grunfl r spraksvirigheterna iir det trolig vis jdmfcirelsevis fa svenskldra
,ryytfve'-trjr- A- ka, om de inte har vanan inne fran studietiden. Yidareutbildning Hittills har svenskldrarfiireningen haft hand om sina medlemmais vidareutbildning. Fiireningen har mec iiverlararen Eine Rdnkd i speken ordnat olika slags kurser och dagar och hdrvid visat be_ rcimdviird energi. Ldrarna har del_ tagit under sin fritid och pi egen bekostnadl - siig mig aen ingen- Jor etler ekonom som inte har ord_ nad Jortbildning pa arbetstid. ng_ en kan ifregasetta styrelserned_ remmarnas stora arbetsinsats eller goda vilja. Vad man givetvis kan ha tinskem6l om dr kursernas sam_ mansiittning - Hbl skriver i en edare (22.il, att sprakundervisnrngen "skall peka pi litteraturen rnom det studerade spraket och vacka rntresse f6'r den," Detta dr ger - och de piirlor till tiirare com lyckas 'lviicka intresse,' er tunnsedda. NAgot tiverdrivet kan man sdga att litteraturinstresset vd dn av stilistisk litteraturanalys. _ utbildningsarrangemangen, Litteraturanalys kunde och s.k. Kulturvdl intar en framtriidande plats na sig pd att verkligen ga svenskliirarf6reningen koncentrera kurserna i tdten som in_ svensk-rdrarfti-rening_ om-sprakundervisningen. en ordnat, Mag. likasa olika bed6m_ Rcinkii talar om informationsklyf-- nrngs- och poiingsdttningsrad. Mag. tan mellan honka etterlyser sjiilv en '.mera liirare och den stora allmiinheten: drarna har ju matnyttig" aldrig, utbildning f6r svensk_ hiirt till dem som raraxna - skriker ge vdrst]: oss alltsa mera sa_ Det vore kanske pa Cant tiden i att b6r- vidareutbildningen som ut_ ja hd,ja riisten. bildningen liimnat oss utan! Mera sadant som det iir svirt att liisa pa egen hand. Mera orn hur vi ska bli skickliga i att undervi_ s a., ltrndre om hur vi ska bli skickliga i att betygsetta vens prestationer. ete_ - Trots alla svenskldrarfdreningens bemiidanden iir det endast en brak_ del av ldrarna som Arligen kom_ mer med pa dessa kurser och far _ Obligatorisk, regetbunalet iter_ kommande vidareutbildning pi arbetstid och med full tiin, ngan enskilal fiirenine kan istadkomma detta utan det borite hiira till statsmaktens iitiggantten. Och var ta pengarna ifring 6orlnffa stu_ dentexamen (buttgeten fiir sturle examensnemnrlen iir i ir c. g60 000 mk!) och anviind en alel av pemg_ arna tilt att utbitda b?ittre lirire och al:irmed fri biittre undervisning Vi kuntte plitlera fiir positiv beltiaing, beriimma i steu;t fiir sparka. Vi kunde sluta ge fyiirr och fii de andra att fiilja virt exempel. Vi kuntle giira skolmiljiin trevligare fiir eleverna och oss sj6lva, minska stressen: avskaffa studentexamen och begreppet prov i dess nuvarande mening. Vi kunde komma med konkreta fdrslag till nya ldrobcicker i svens_ ka _(som ornviixling till den yn. perliga tolveringen), bdcker i fc av parmar med ldstagbara bl.. atta att byta ut vid behov, ldtta att omorganisera (texter, tivning_ ar,_.extrauppgifter allt i ett eniigt individuelit behov), billiga att mo_ dernisera. Vi kunde anviinda tiden som nu gar et i rdttandet av skriv_ ningar till att fcirbereda den mo_ cerna, effektiva och icke_impopu_ ldra svenskundervisning, som vhra elever s& vil behriver. Mag R<inkd har i sin artikel mera nytta av anslag fcir bd,cker Konkreta liirslag Om statsrnakten ilvertog vidare_ a H/ 27.t. Tove Kangas '1 r^ Svenskundervisning n i finska skolor sid. 7 Ett debattinllgg som tar upp brister i universitetsutbild' ningen, awkjieringen och undervisning-srnetoderna och dess-utom framfiir viisa konkreta fiirelag till roligare sven+ ka i ekolan, giirs i dag.
' t)verllrare Eine Riink?i iterkomrner till lrigan om syenskundervisningen i finska ekolor. Hennes tidigare.artikel ingick 20. $. och dir pitalade hon bla. alqn- -beklagliga ip*+enk.. ningen av eveirikans timantaligymna*iel-den i biirian av den insiinda artikelir omnhmnda uppgateen vai..'e*,t dieku6sion6- inhgg ay: ToYe. Kangas, "Gdr,'Evenskah i finska skbloi rlhertingsfullare!?o sorn ingick i Hbl 27. 5. Herr redaktair en artikel om svenskundervis' ningen i finska skolor den 2? maj papekas manga viktiga synpunrkter och framlcggs fdrslag ti fiirbdttringar. Sorn ' exempel PA normal' lyc ernas satt att arbeta anf6rs tva fragor: 1) Vad giir pojkarna pa isen? 2) Var Akdr pojkarna skridsko? Om det*tlar Vdltt-nl -- ningein att fa eleve-rna att anviin. da ordet is. har 6verldraren re. kommenderat den s-enare fr5gan, Detta beror pa, att svaret till den fcirra kan llda: Poikarna lker sn<ridsko. Det blir alltst ett tullt acceptabelt svar utan att det nya ordet, som det var meningen att dva, kommer med. Man kan visserligin sedan fortsdtta med den andra fragan, men da har det redan fiirgatt en ldngre tid, sedan eleverna h6rde ordet is, och mdnstret gliims hastigt. Att fiir- 1 fattaren inte har uppfattat "ett ord tiu fiirklaring" varfdr man fijrfar pa ett visst sdtt, dr ju bdklagligt VArt arbete vid normallyceerna har savitt jag ftirstar just bestitt i att fiirklara den Saken..En reformator av skolundervisningen behdver k4appast liingre i detta nu fiista,stort dvseende vid de illa belyktade normallyceerna. Den kommittd, som hiir i Hellingfors har utarbetat betiinkandet 6vgr den nya ldrarutbildningen har inte, i motsats ti vad"sqm skett t.ex. i mellersta Finland,,i nigon form utnyttjat den sakkiinnedom, som normallyceernamiijligenskul- e ha iedresgnterat. Man'behd,ver alltsa inte befara, att deras riin pa nagot satt skulle verka'hemmhde pa utvecklingen. De nya ldrarna l kommer att fa en kurs i dmnes. Ftodik genom fiireliisningar.av siirskil<ia ektbrer vid uhiversite. tet; vilha sjdlva inte har rragon undervisningsdkyldighet i skolan, Lararkandidaterna far sedan omsiitta deras teorier i piaktiken de s.k. iivningsskolorna. Dessa lek. torstjdnster tycks dock inte bli si ierpt.t++ tag [enjag lov-.unmio har fiir- hetihos liin'arna miirktes i bii4sn' Man stiillde sig awaktande och let negre dyrbara 6r. 16rg5, innan det fanns tillrdckligt manga f6r-ebilder att ta efter. Nu hdr boken slagit,igenolfr. och, som jag. tror, fijrt' mybket.gott med sig' Men.iag vet,.sk-o1or,.i vilka den hunnit anvd.ndas kanske. i fy,ra. Ars tid' Pi lg?o'tlbet 6r: situdtionen re' dl,n en annan. Nu, dfl fruktcrna iv en ;fiirbiittrail unilervisning skulle kunna visr 8ig, blir det tyilligen niiitviintligt att shapr nya biicker eller nytt lnu-aryisningsmaterial, vad man nu vill lalla det. nr'ed beaktand6 ay det iniskrbnkte antalet veckotimmar. Dir finns oclrsir ett arbetsfdlt fiir unga fiirmigior. Eine Rtinkl
Ruotsinopetlaj atff { o, tnytymattiimi?i jatkokoulutukseen LAhes sata ruotsinopettajaa on ollut jatkokoulutusplivilla Vaasan keldyliopistossa. Keskusteluissa on katitelty ruotsinopettajien j atkokoulutusmahdollisuuksia, joita opettajat gitiivlit l6hes olemattomina. Ruotsinopettaj ien j atkokoulutusta on suurimmaksi osaksi hoitanut Suotsinopettajien oma yhdistys. Opettajat ovat osallistuneet jatkoloulutukseen vapaa-aikanaan ja omalla kustannuksellaan. Kyseessd cn kuitenkin niin suuri tehtdvii, et- 3ei mikadn yksityinen yhdistys pysty siitd vastaamaan, kertoi maisteri 'Tove K a n g a s Vaasan kesdyliopisgosta. Opettajanvalmistuksen opetus. Suunnitematoimikunnan mietinniisle todetaan mm.: "Siiiinnijllinen jatkokoulutus on katsottava nykyaika- Aa peruskoulunopettajan virkaan huuluvaksi ja yhteiskunnan varoin lustannettavaksi." Viime torstaina tpetusministeriue jatetty professori Kalevi Tammisen johdolla opettalanvalmistusta pohtineen komitean hietinn6n kanta lienee sama kuin rdellemainitun komitean, totesi haisteri Kangas. Mietinnijn mukaan opettajainvalfnistusiaitos, joka kuuluu yliopiston ilosofiseen tiedekuntaan hoitaisi kaikki pitkiit, jopa kuukausia kestiivdt jatkokoulutuskurssit. Kouluhal- itus puolestaan jdrjestdisi lyhyempid j atkokoulutustilaisuuksia. Kdytdnniin kielitaito tulee peruskoulussa olemaan ruotsinopettajalle nykyistakin tdrkedmpi. Ensi syksysta tulee ruotsinkielen opiskelijoiu pakolliseksi kahden kuukauden oleskelu Ruotsissa. TAmdkin. aika on liian lyhyt ja lisdksi valmiilla opettajilla ei nykyisin ole mitddn jiirkevid ja taloudellisesti kohtuullisia mahdoliisuuksia parantaa kiiytdnniin kielitaitoaan, toteaa maisteri Kangas. Opettajilla on harvoin aikaa seurata tarvittavaa uutta kirjallisuutta, Kielitieteestd ja kieltenopetuksesta julkaistaan vuosittain satojatuhansia sivuja. Eriis ratkaisu olisi mahdollisesti "kielitietopankki", joka ldhettdisi stidnniillisesti opettajie yhyitd referaatteja uusimmasta kirjallisuudesta ja tarjouksia monisteista suppeammilta kielitieteen erikoisaloilta, totesi Kangas. Tdmdntyyppinen tutkijoille tarkoitettu kokeilu on toiminut tene vuonna Giiteborgin yliopistossa. Kouluhallitus on my6skin julkaissut pientd kotimaisia tutkimuksia referoivaa lehted, mutta sekddn ei ole ollut opettajie tarkoitettu. 9. 8,6, 70 HUR/'DSTAD3B.ADT Vidareurbildningpn f iir kirare i saenska mycl$et bristf iillig Nirmare hundrt finliintbtr lilrare i ivenska har ileltotit vltlareutbllilningsdagatnr Vosa. Vid dlrkusrlonernr tonstotcladg nan ett ler&rnr rvensla ir nrycket intressersde av rtt fi vldareutbililnint, men att miijltgheterna tltl detta br si tott!ort! obcflrtllgo. Den vidareutbildning som hit. tills har funnlts har Suomen ruotsinopettajat Oy (liireningen f6r Finlands larare i svenska) nbltan helt fatt ansvata tdr.'lersrns ha? sjiilva bekostat sina Arllge kur$r, inkl. resor, uppehiille oeh f6rel$. ningar. Svenska staten har inte i ndgon form bidragit till vidareutblld. nlngen. Flera andra l{nder har insett vilket effektivt PR-arbete liirarna utfiir f6r respektive land. De anordnaf till och mgd gratis kurser bade fiir ldrare och elever och bidrar pa olika shtt till att rika kiinnedomen om landets sprlk och ftirhallanden. Den moderniseradp skolan och den ftirlndrade spr6kundervir. ningen gdr en regelbunde,n vidareutbildning livsviktig, frarnhal. ler man slutligen.
.+] Gor svenskan i finska -skolor men Dr Anna-Liisa Sysiharjus und,ersiikning om. eleaernas instiillning till ol.ika skoliimnen hur fiir. anlett m&nga kommenta-,rer lii, saenskans d,el. Ettersom iog rerl.lagt min sked'i soppan (Nya Pressen 4. 5) och bliait luggad liir oiil kryddade p&std,enden (Hb 20. 5), kan iog gott bidra till au ingrediarf,ser',.--],usen ing sfullare! B-linjen i nordisk filo,logi vid Helsingfors universitet utbildar svenskldrare fiir finska skolor och skiljer sig endast obetydiigt fran A-linjen, som stdr ftjr utbildningen av modersmalslsrare fdr svenska skolor Efter den kontrastiva ling. vistikens frarnmarsch torde det va. ra ganska klart, att liiraren behiiver helt analra 'ett kurrskaper vitl undervisningdr av ftir eleverna friimmande sprik iin viil moilersmilsundervisningen. Detta har i allmiinhet inte beaktats vitl utformanilet av B- linjens kursfodringdr, utan studenterna har fi,tt plugga i sig mycket siilaxt som de inte haft s',,.* -- *'g* 'nigon anrlbntlning fiir som liirare Niir skall oi td, sprdklaboratorier tiir soensltundentisningen i linska sholor? Detta gdlier framfijr allt sprakhistoria, men ocks5 t.ex. dialekter, svenska) inte har behijvt yttra ett beherka ett sprik, man miste ga (i det fdrra fallet, att man fiister elevens uppmiirksamhet direkt?'--'amn och en del av den iildre enrda svenskt ord utanfiir universrtetets ddrrar. ilet i,t anilra. Sprikliraren bortle pa det som skall ir-dras, i det se- ocksi, veta hur man kan lira ut. raturen. En student som inte 5ehiirskar finlandssvenska och nare att man fdrstjker genom upprepning g6ra konstruktionen auto- alen nya grundskolan kommer kinna till rte olika tvisprikighetsmodellerna. Han borde vara \ -g hiirt en svensk dialekt har ile muntliga sprikkunskaperna a,tt itiga ftirutsdttningar att verkligen matisk utan att direkt peka pa spela en mycket framtriialanalo grunalligt fiirtrogen med de olika l5,ra sig nagot nyttigt t.ex. om dialekter, utan det biir ett menings- den). Om auskultanterna ftirst stiltade bekantskap med teorierna och roll och det seiier sig sjilvt att teoriema om sprikinliirningsprocessen och sprakunrlervisningsmeeleverna aldrig ldr sig tala och iist utanti,liisande. sedan tilliimpade dem t.ex genom uttala biittre [n moilellen de haft toalerna och ha tillfiille att tilldmpa och jiimfiira dem i praktiken, att halla samma lektion enligt oli- att rdtta, sig efter. detta nu Yistelse i saensk miljii fi'nns det ka teorier, skulle de ha mycket tyvirr alltfiir minga vilket iimpligast torale ske i sambanil med askulteringen. stiirre 66i1lgheter att jiipftira de svensklirare som inte kan tala borde aara obligatorisk olika undervisningsmetoderna, viilja Tiden som gar At till dessa ur felfritt, svenska flytantle och nigorluntla ' Ocksi vid askulteringen tycks ut det biista fiir varje stadium man hos sprakliirarna fdrut'siitta och salunda verkligen vara medvetna om vad det dr de gtir di 'studier, svenskldrarens synp'unkt onddiga kunde anvdndas bdttre. kunskaper so,m inte existerar. Fiir Mycket de undervisar, Universitet fdrusdtter muntliga fattas mflnga nybtirjare utan l6ngvarig sprakkunskaper, som genomsnittsstlrdenten i allmiinhet inte besitter. kulteringen ett samlande av lijsa p& utbildningsschemat praktik i att undervisa blir aus- Kunskaperna om sprakundervis- OcksA mycket annat som vore De flesta som kommer ti, B-linjen knep och detaljer, vars betydelse viktigt fiir svenskldrarna, lyser har siillan anvdnt svenska i praktiken - de nordiska kontakterna inte kdnner till de olika teorier med sin franvaro p& de inte fir klart fd'r sig, da de utbildningsschemat. Alla sprakliirare torde under skoltiden skdts mestadel; av som ligger bakom undervisningsmetoderna. Ett exempel fran min ha en grundkurs i ailmiin sprak. finfandssvenska skolungdomar, och vetenskap och en god portton av eftersom dessa ofta kan finska, egen, inte alltfiir avliigsna auskulteringstid: Konstruktionen som tilliimpad lingvistik. En kurs i talar de inte svenska med sina fonetik finns, men da studenterna inte har de niidvdndiga fdrkun- skulle inliiras var "p A.isen". 6ver- tinsksrlrakiga kamrater Unij"\itetet har visserligen diskusgrupper och uttalsprov pf, B- det svirt f6r dem att tillgodogiira sdttet att f& fram konstruktionen skaperna i allrniin lingvistik, er lararen konstaterade, att det riitta J-njen; rtlen ingen obligatorisk kurs sig fonetiken. En grundlig jiimfiit tnlirhings$tudio. Fdr. alla andra,ran'de- anahrs avljusliirani. &l}'*titfe- sprakliirare in'flr plffi au- synta+en och ebtyatel+f!4$n'r, mdllin det datrlistddiet err obu,gatotisk vistetse i vedelbiirande land. Fastiin ivenskan dr "andra inhemska" sk ]e det av ovan anfdrda skel vara motiverat att inftira ett liadant pabud ocksa fdr svenskliirarna - och det borde ingi redan i cumlaudestudier fiir att undvika para. Qoxe,n att svenskldraren som undervisar i mellanskola (och ali:' friimmande spreket 6ch modersm&- et skulle ge den blivande leraren mdjligheter att fdrutse och fdlrste var svarigheterna ligger ftjr eleverna ocil hur de kan fiirebyggas och avhjdlpas Olika sprakunderuisningsmetoder dr att fraga (icet man visar en bild om skrinnande pojkar): Var Aker pojkarna skridsko? (Svar: pojkarna Aker skridsko pa isen) Samtidigt kritiserade hon en annan skola, diir man vid samma tillfdlle fragade: Vad giir pojkarna pa isen? (samma svar). eftersom man da enligt henne skapade en ny svarighet (att komma ihag "Aka skridsko"). Men trots det ypperliga tillfiillet inte ett ord till fiirklaring om de tva olika principerna som ett extra handikdpp:'pa grund av spraksvirigheterna dr det trohgtvis jiimfdrelsevis fa 5vgn5kl.artre som ldser fagkhtterptuc,.eifi$r gar g pa enge
.{ 4LZ bdpsuo Ntt lvw $lqylssoysqn^rnll mec iiverldraren Eine R6nkd i spetsen ordnat olika slags kurser och dagar och hiirvid visat be' rdmdvdid energi. Liirarna har deltagit under sin fritid och PA egen bekostnad! - sdg mig den ingeni6r eller ekonom som inte har ordnad fortbildning pa arbetstid. ngen kan ifragasiitta styre'lsernedlemmarnas stora arbetsinsats eller vdcka iniresse f6r den." Detta iir ju i och fijr sig riktigt, i synnerhet da det ghller modersmilet, men ytterst svart att fd'rverkliga i friga om ett frdmmande sprak' Fd'rst i gymnasiet bdrjar eleverna ha de sprakliga resurser som behtivs f6r att tiverhuvudtaget fi ett begrepp om vad en fdrfattare s5- ger - och de P?irlor till ):drare rom lyckas "vdcka intresse" ar hrnn{&dda, N6got iiverdrivet kan man siiga at.t litteraturinstresset vd senale kommer trots undervisningen och siillan PA grund av den. Vad leraren enligt min me- iin av stilistisk litteraturanalys. - Litteraturanalys och s k. Kultur de intar en iramtrddan<ie Plats P& kurserna som svensftdrarfiireningen ordnat, likasa olika bediimnings- och podngsettningsrad. Mag. Rdnkii efterlyser sjiilv en "mera matnyttig" utbildning fijr svensk- drarna - ge oss allka mera sa',cant i' vidareutbildningen som utbildningen liimnat oss utan! Mera sadant som det dr svirt att lasa pi egen hand' Mera om hur vi ska bli skickliga i att undervis a, mindre om hur vi ska bli ele- skickliga i att betygsiitta vens prestationer. Trots alla svenskliirarl6renrngens bemiidanden iir det endast en brakdel av ldrarna sorn irligen kommer med PA dessa kurser och far ta del av vidareutbiidningen - t.ex. 40 ldrare i Lund i sommar. Med beaktande av de narmast obefintliga anslagen dr ju redan detta bra, men vi har dnnu tiiinligen tangt kvar till idealet, som utgdr grunden fdr all effektiv sprekundervisning i framtiden: Obligatorisk, regelbunilet iterkommantle vitlareutbiltlning pdt arbetstiil och meil full liin. ngen enskilal fiirening kan istatlkomma' 'letta utan det bortle hiira till stalsmaktens iliggantlen. Och var ta pengarna ffrin? Avskaffa studentexamen (butlgeten fiir stuile examensnemnden 6r i er c. 960 000 mk!) och anvind en tlel av Pengarna till att utbiltla bittre liirare och tlirmed fd b[ttre undervisning / Konkreta fdrslag Om statsrnakten iivertog vidare' "'---.'** utbildningsarrangemangen, kundel sven,skldrarfijreningen koncentreral sig pa att verkligen SA i tdten,ir-. traa l om sprakundervisningen. wlag ] Rijnkd talar om informationsklyftan rnellan thrare och den stora allmiinheten: ldrarna har ju aldrig hiirt till dem som skriker vdrst' Det vore kanske Pi tiden att bdrja hiija riisten. Vi kuntle Pliittera fiir Positiv beliiling, beriimma i stii[et fiir sdarka. Vi kunate sluta ge fyror o"tt tt de andra att fiilia virt 'l/i exempel. kunile giira skolmiljiin irevligare fiir eleverna och oss sjiilva, minska stresen: avskaffa studentexamen och begreppet prov i tless nuvaranile mening' Vi kunde komma med konkreta fiirslag till nya ldrobiicker i svenska (som ornviixling till den YPperliga tolviringen), bticker i form iv pe.-at med dstagbara blad, ldtta att byta ut vid behov, ldtta att o,morganisera (texter, dvningar, extrauppgifter allt i ett enligt individuellt behov), billiga att modernisera. Vi kunde anvdnda tiden som nu gar At i riittandet av skrivningar till att fdrbereda den moderna, effektiva och icke-impopuliira svenskundervirsning, som vara elever sa vdl behiiver. Mag Rdnkd har i sin artikel om svenskan i finska skolor (Hb 20.5) kallat mig ung och okunnig' Orn de ungas och okunnigas stdllningstaganden ibland inspirerar sakkunniga till debatter sorn bidrar till att belysa och kartldgga de gemensamma Problemen, be' kdnner jag mig giirna till denna kategori. Tove Kangas lbr-,.ff r
Y ksityi nen y hdi sty s ruolsinopettojien iqtkokoul utto; ens Ruolsinopetto'ioin iotkokoulutus on mooasomme suurimm,oksi osoksi yksityisen yhdisryksen, Suomen Rri--inopenrq,iot ry:n vorosso. Yhd;istys on iririestd nyt useclnd vuonno kursseio sekci kotimciosso etki Rt -,rssa. Ttimiinvuotinen kurssi on Vooso,n kesriyliopiston iiiriesriimti. Se olkoi keskiviikkono io poiittyy tdrnciiin. Kurssillo on liihes soto osonottoioo. Elokuusson iotkokouh*uskurssi lundisso. Eilen iecitelmiii fil.moisi. Tove K o n g o s ruolsinopettoiien iofkokoulutuksesfo' Hdn oli oseftonut esityksensii lqrsyviiksi otsikoksi: Kiin,n'ostookopetfoiien iotkokoululus ollenkocn yliopistoio? Hdrn suositfeli mm. kielitietopon kin oikoonso,o,mislo kielteno pefto ii e. - Kieltenopetrtajien koulutuk- opett/aj,an k<lu,hltuksen hiem n den bai kahden yaihto'a Ruo'tsirn s cl uudeltreenj6rjestely perus- keinoteko'isesti kolmeen osata- ja Su,ornern ybopistojern viililla? koulu,n tarpeita vastaavaksri atl- voitrteeseen: Kir Eaa hahmottua, sarnoi mairst. ja opetr.r,staito, j Ka,nnas. - Viirne to,rstaina j5tefr den ensinmainih tlin opetusminieterille prof. Ka- - Kun lukik levi Tammirsen johdolla opetta- ylioppilastut:ki,nr janval,mi,stusta pohtine'en ko'rni- poistamisrta ja kr tean mietintci, josta kuitenkin viiko,lla jiitti o toistaiseksi on saatu julkisuu,teen muistion,"josss r sangen vd,hiin tietoja. osalta ylioppilar - Ruotsrnopettajien jatkokou- reellista poistan lurtusta on suurimmaksi osaksi toivoa, ettd tiimr hoitanut ruotsinopettajien oma tenopetusta rajo yhdistys. Opettajat ova't osallis- hivuo,sin,a poist' tuneet jatihokoulutukseen vapaa- mdkin lisdd l ailkanaan ja omall,a kustannuk- osuutta, varsin sellaan. Kyseessd on kuitenkin missd tarvitaan niin suuri tehthvii, ettei mikiiiin kielitaitoa. Erinr yksity':n yhdistys pysty sitii nrin kielitaito vastai -an. Ssn takia jatkokou- ruotsinopettajall utus orrs'i saatava mahdollisim- kedmpi kuin tiil man pia,n sdiinrntilliseksi, p,akol- lanni,n- ja saksi liseksi, palkall"iseiksi ja virka-ai- olleet meiti pare kana trapahtuvaksi Tdhdn asti sa kielitaidon yliopisto on ollut kiinnostun'ut koska ovat jor vain opettajien tuottanrisesta, maan ao. maas mutta on jdttdnyt heidbt orman kaa,n on tulos,ba onnensa nojaan valmistumisen si syksystd alli jii,lkeen. kuu,kauden ole - Nykyisen koulutulrsen puut- opiskeiijoille pi teista voidaan keskustella. ko,ska kuukautta on juu'ri niitd pirtiiisi jatkokoulutuk- r.rppimisen kann sella poistaa. Aion rajoittua vain aika, jo,skin ti jatko-opintojen suoranai,sesti krtin ei mitiiiin. l kielti koskevaan puoleen ja suu- tolle: olisiko r rimma'ksi osaksi sivr.r,uttaa peda- nisoida sur.lrirsut gogisen puolen. Jaan kielten- kielen opiskelij ^drallc kaikile opettajille lyhyi,td refe_ ng.tmwyi jillf 'ffi xp*.5i:*f $t{"fl!#::"3f,tf:iii*ii:"f:*#i"-1*#i:i: Turskin Tu,skin paljo,akaaorliioittelm. llgisqaulen kirjallisuus KrrJalluru.us 6rit- ios {YlltliTen on erit- jo'uksia halvoista mo,nisteista sanon, eha'valmiitta ""ii.jr.'".\i-il;5"h: ram laaja' iuo1.l""i,i,t: mutta myti5,englantia suppeammilta kielitieteen erita,jarli k;kir"te;iiiiiii6-fi.i: llifyyi"?.taissa tapah'turhwin koisaloilta Tdmiintyyppinen, "i t c 1"rtt vuoaittain kalliiksi. Ruotsinruotsi ohjeeksi Ka!ken,_loua oni kieltenopetta_ jien kannalta merkitysti. fieupanhkj tiihettiiisi siiiinniillisesti
Vr*So 26,6,74 Kielitietoponkki kieltenopettoiilld*"' Y ksity t nen y hd i sty s ruotsinopettajien - iqtkokoul utto; qnq Ruotsino,petto,ioin iotkokoulufus orr moossqmme suurimmoksi osoksi yksityisen yhdistyksen, Suomen Ruqt$noPettq,iol ry:n vorosso. Yhdistys op idriesiliinp useono yuonno kursseio sekd koiimoosso ettti Ruotsisso. Tiirniinvuotinen krjrssi on Voossn ke,s<iyliopision iiiriesttimii. Se olkoi keskiviikkono io Podtqry tdrn<idn. Kurssillo on liihes soio osonottoioo. Elokuuason iotkokoulutuskurssi tundisso. Eilen eaitelmtii fil.moist. Tove K q n g o s ruofsinopettoiien lotkokoulutukse,sto. Hdn oli osettonut esifksensii kysyvdksi otsikoksi: Kiin,nostboko opetfoiien iotkoko,u,lutus ollenkcon yliopistoio? Hiin sucriitteli mm. klelitietopon kin oiko,onsoom isto kielteno pefi o ii e. Ltuksen hieman den bai kahden vraihtos Ruotsin kolmeen osatra- ja Suo,men yliropistojen viilllla? niin suuri tehtiivh, ettei mikii[n kielitaitoa. Erino yksityinen yhdistys pysty s:ifii ncin kielitaito mutta on jiittiinyt heidit ornan kaan on tulossa r onn nrsa nsjaan valmistumisen si syksy,std alkr jalkeen. kuukauden oles - Nykyisen koulutuksen puut- opiskelijoilte pa teirsta voidaan keskustella. koska kuuk,autta on- juuri niit6 piteisi jatko'koulutuk- oppimisen kanna sella poistaa. Aion rajoittua vain aika, joskin ti( jatko-opintojen suoranaisesti kuin ei mitiiiin. X kieltd lcoskevaan puoleen ja suu- tolle: olisiko m rimmaksi o,saksi sivuuttaa peda- nisoida suurrsuul gogisen yqursr. puolen. Jaan Arsr! u- [ielten- ^relsrl kielen vl/rrasuj( opiskelil<
jille tarkoi,tettu. Tdllafur,en opettajien kielitietopankki voisi olls yhteipohjoismainen, ja kttt yliopistot suroriftaisivart tyiinjson siini mita kirjallisrutta kukin seuraa, sen ei tervittsisi tulla laatlliiksi. Ruotsin.ruotsi ohjeekri laa, lienee - ainoa keino viihentiia.",{{sterl Kankaan esitebniin, iifif o-il-"n or*"ti" f*on f"i"i.""s*u" j iilkeen- syntyneessii keskustelusi!;i fit-i*imuinaistietil, jotka sa todet{in- jatkokoulutuksen. ff"iui"ei" niopistossa eniri - syk- P.$Ytt9*' Suhteet Ruotsiin ovat i*iiii^"'.ii"ti"atii"- G"aitu#J- t9"t"i1+. j1..se1.yuotsi ry93- h6...r;-fi",tta iiivos murteita, sinruo'tsi..olisi otettava opet-ukpaita,nn'i-lstoa' ja -kielitrlstoriaa. qesqa yhb enemmdn ohieeksl ceritiede on erittdin "o- ill:l "t,"*'#lt## i?ihlt ettd Ruotsin valtio joutuu urhraamaan rhhad emigranttien kieltenopetukseen, mutta sitii ei liikene vapaaehto seen kielem opetuksen tukemiseen ulliomailla. Ruotsi,nki'elen tunrtimiiilren viihe,neminen huolestutti myiis opettajia. Peruskoiulu- ja lu: 5l*1ue'Hiil"'T"fiTuJ ran perustietoutta, -i"'t."i*dfi-"6i ettii pyst'yi- h6ssd aj,assa ei piiiistl tt]19k1 ;il*;;il;i"" siin, mika taas ei ole eduksi "Ea t-a-:irit"tkisrfoe tilanteersta, mielenkiinnon siiilyttiimiseksi. ;lil i;il-relseuii oeet'tiiaru ousi..jat'kokoulutusta olisi jiirjg-s.!'9-t-; alt"i seurat" t rtti k#iilis,uut- tdvii -mviis. kotimaassa' FFi+3 ta? Kielitieteestd ja kieltenope.- vorsi hankxra Klellttedon, Klerli.f..""t" julkai'sta"an vuosittiin taito olisi haett'ava Ruotsista'
FOn,STAn, v varandra NORDEN? Sprilkfi$a kommunikationsproblem DEBATT SVENSKA HANDELSHOGSKOLAN, AUDTORUM MAXMUM mindagen den 26 oktober 1970 kl. 19.30 Korta inledrfingsanf iiranden : o Den dans'k-qorsk-svenska sprirkgemenskapen Lektor Allan B e r t h e se n o Varfiir skandinaviska sprflk? s,l2indska synpunkter Lektor Svavpr S i g mu n d s s o n utopi? o Sl2ipar vi efter i vir svenskundervisning? Overinspekttir Jotr,k<r A. R aih o Den dansk-finska sprikmuren - hur skall den raseras? Rektor Peklta Aurkia o Finskan som nordiskt sprik Fil.kand. Su,lo Huo v i n e n o Engelska i 4ordiska sammanhang - skandal eller praktisk liisning? F r i d i s k u s s i o n efter inledningsanftirandena Hdlsningsord: ptogramdirektij'r Christoffer S c h i d t Debattledare: fil.lcand. Tove K a n g a s ARRANGOR: POHJOLA-NORDEN HELSNGFORS R. F. kziiinnli!
\ aa O TOSAMME POHJOLASSA? (ielellisiti kommunikointivaikeuk sia KESKUSTELUTLASUUS RUOTSALASEN KAUPPAKORKEAKOULUN SUURESSA LUENTOSALSSA maanantaina 26. lokakuuta 1970 klo 79.30 Lyhyet alustukset: o Tanskalais-norjalais-ruotsalainen kielenyhtey,s - utopiaako? Lehtori Allan B e r t he s e n o Miksi skandinaavisia kielil? slantilaisen mielipiteitd Lehtori Svavar S i g m u n d s s o n o Onko koulujemme ruotsinopetus jaanyt ajastaan jiilkeen? Ylitarkastaja Jouko A. R aihd a Tanskalais-suomalainen rkielimuuri ja sen murtaminen Rehtori Pekka Aukia o Suomi pohjoismaisena kielenl Fil.kand. Su'lo H u o v i n e n o Englannin kieli pohjoismaisissa yhteyksissd - skandaali vai klytlnniin ratkaisu? Y e i s k e s k u s t e lu alustusten j?ilkeen Tervehdyssanat: ohjelmajohtaja Christoffer S c hil d t Puheenjohtaja: fil.kand. Tove K a n g a s JARJESTAJA: HELSNGN POHJOLA-NORDEN R. Y. vdnci!
ip,s '!it&-.._r_;. r..::s ah ss 'BX SEr SR Ra) o: arx :SH.s' sde :.:e).xi3 s esq L a) s ;B F- o \} R q a). F1 L -\ v CB a o- 6B $' (/f -5r - Hā ofl A v o-f r- -t c A l+i