Grundbestämmelser för Ungdomsverksamheten inom Flygvapenfrivilliga 2013-04-10
Innehållsförteckning Inledning Sid 3 Inriktning, syfte och målsättning Sid 4 Organisation Sid 6 Allmänna riktlinjer Sid 10 Ungdomskurser och övrig ungdomsverksamhet Sid 15 Rekrytering Sid 19 Ansökan och antagning Sid 20 Utrustning Sid 21 Planering, budgetering och rapportering Sid 23 Ekonomi Sid 24 Kursplaner Sid 25 Organisationsmärke Sid 32 Ungdomsidrottsmärket Sid 33 2 (34)
Inledning Grundbestämmelser för Ungdomsverksamheten inom Flygvapenfrivilliga fastställes att gälla från 2013-04-10 och anger övergripande och för alla FVRF regioner gemensamma bestämmelser för genomförande av ungdomsverksamhet inom Flygvapenfrivilliga. Då ungdomsverksamhet genomförs i samarbete med eller tillsammans med Försvarsmakten, ska även myndighetens centrala och lokala bestämmelser följas. Vid gemensam utbildning med andra frivilligorganisationers ungdomsverksamhet, ska hänsyn tas till dess bestämmelser. Bestämmelser för ungdomsverksamheten inom Flygvapenfrivilliga fastställda 2004-09-09 upphävs härmed. 2013-04-10 Jan Otterström Utbildningschef Flygvapenfrivilliga 3 (34)
Inriktning, syfte och målsättning Inriktning Flygvapenfrivilliga är en modern och kvalificerad frivillig försvarsorganisation vars verksamhet ska stödja Försvarsmakten och samhällets kris- och beredskapssystem. Flygvapenfrivilligas verksamhet ska omfatta försvarsupplysning samt rekrytering och utbildning av både vuxna och ungdomar. Den stadgemässiga grunden framgår av Flygvapenfrivilligas stadgar, övriga styrande dokument för ungdomsverksamheten är: SFS 1994:524 FFS 1995:20 H FRIV 2008 FM och FVRF bestämmelser i övrigt som omfattar ungdomsverksamhet. Flygvapenfrivilligas ungdomsverksamhet omfattar såväl utbildning som föreningsverksamhet, och vänder sig till både flickor och pojkar. Alla ungdomar som är fast boende i Sverige får delta i utbildningen. För ungdomar som påbörjar GU-F och/eller befattningsutbildning krävs svenskt medborgarskap. Verksamheten ska inriktas mot områdena Försvarsmakten, Flygvapnet, hälsa, ledarskap och pedagogik och där Försvarsupplysning samt Försvarsmaktens Värdegrund ska vara en central del i utbildningen. En tydligt Flygvapenprofil ska eftersträvas i all verksamhet. En positiv syn på Försvarsmakten, och de frivilliga försvarsmaktsorganisationerna ska förmedlas till ungdomarna, så att ungdomarna väljer att fortsätta sitt engagemang i Flygvapenfrivilliga och/eller Försvarsmakten. Detta kräver en välplanerad utbildning med skickliga instruktörer med god kunskap om hur verksamhet för ungdomar ska genomföras. Ungdomsverksamheten ska alltid präglas av hög utbildningskvalitet och professionalism, med ett högt säkerhetsmedvetande, ordning, god kamratskap hos såväl elever som befäl. Verksamhetens genomförande ska baseras på Försvarsmaktens värdegrund och gemenskap och ledorden öppenhet, resultat och ansvar vara tydliga. Flygvapenfrivilligas ungdomsverksamhet ska ta hänsyn till deltagarnas olikheter, gällande såväl intresse som social/kulturell bakgrund och förutsättningar. Eleven ska alltid stå i centrum och det är ytterst viktigt att varje enskild elevs personliga utveckling stimuleras. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 4 (35)
Syfte Syftet med ungdomsverksamheten inom Flygvapenfrivilliga är att: Bereda ungdomar meningsfull fritidssysselsättning. Skapa en positiv verksamhet som gynnar ungdomarna, samhället, Försvarsmakten och Flygvapenfrivilliga. Skapa förutsättningar för personlig utveckling Väcka intresse för ett fortsatt engagemang inom Flygvapenfrivilliga och de övriga frivilliga försvarsorganisationerna. Informera om försvaret och dess verksamhet. Informera om olika yrken inom Försvarsmakten. Gentemot ungdomar som fyllt 18 år stödja FM rekrytering till engagemang inom Försvarsmakten. Målsättning Huvudmålsättningar Ge kunskap om Försvarsmakten, med huvudinriktning mot Flygvapnet. Skapa förutsättningar för att utveckla ett flygintresse. Ge kunskap om de frivilliga försvarsorganisationerna, med huvudinriktning mot Flygvapenfrivilliga. Informera om grundläggande militär utbildning GU-F och GMU - som grund för fortsatt yrkesutbildning inom Flygvapnet och Försvarsmakten. Öka intresset för idrott. Ge kunskap om vikten av en god hälsa. Ge förutsättningar för att utvecklas som individ, gruppmedlem och ledare. Övriga målsättningar: Ge möjlighet att delta i internationellt utbyte med liknande organisationer i andra länder. Öka den personliga förmågan att förmedla kunskap, presentera information samt leda verksamhet på grupp nivå. Skapa medvetenhet om egna värderingar, attityder och beteenden. Entusiasmera och intressera för fortsatt engagemang inom frivilligförsvaret. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 5 (35)
Organisation Ansvarsförhållanden i stort Flygvapenfrivilligas utbildningsavdelning ansvarar för: Att Flygvapenfrivilligas ungdomsverksamhet övergripande planeras, budgeteras, följs upp och redovisas enligt utfärdade bestämmelser. Att utarbeta erforderliga kompletterande anvisningar så att ungdomsverksamheten och bestämmelserna för ungdomsverksamheten ständigt utvecklas. Att varje flygvapenregion ges förutsättningar för att planera, genomföra, följa upp, utvärdera och utveckla sin ungdomsverksamhet. Att föra Flygvapenfrivilligas talan avseende ungdomsverksamhet mot Försvarsmakten och motsvarande organisationer samt övriga frivilliga försvarsorganisationer. Respektive flygvapenregion ansvarar för att: Ungdomsverksamheten ges den prioriet som erfordras för att genomföras och utvecklas i enlighet med Riksförbundsstyrelsens beslutade mål samt erhållna utbildningsuppdrag från Försvarsmakten Skapa en funktion (motsv) som ansvarar för och säkerställer planering och genomförande av ungdomsverksamheten över tid. Planera, genomföra, följa upp, utvärdera och utveckla sin ungdomsverksamhet. Fastställda utbildningsbestämmelser efterföljs och där så erfordras fastställa regional tillämpningar. Instruktörer och funktionärer som ges i uppgift att delta i regionens ungdomsverksamhet har rätt kompetens för uppgiften. Följa upp instruktörer och funktionärer inom ungdomsverksamheten, delge feedback och vid behov föreslå vidareutbildning Ett högt säkerhetstänkande genomsyrar all ungdomsverksamhet. Till Flygvapenfrivilligas kansli föreslå lämpliga ungdomar till de utbildningar (motsv), internationella utbyten mm, som planeras och hanteras av kansliet. Övergripande organisation Utbildningschefen Flygvapenfrivilliga fastställer Grundbestämmelser för Ungdomsverksamheten inom Flygvapenfrivilliga. Utbildningsavdelningen vid Flygvapenfrivilligas kansli leder och samordnar övergripande planering, budgetering, uppföljning, utvärdering och utveckling av ungdomsverksamheten. Flygvapenfrivilligas ungdomsting består av två ungdomsrepresentanter per region; totalt tio ungdomar. Ungdomstinget sammanträder i god tid (4-6 veckor) före det att Flygvapenfrivilliga har riksförbundsstämma. Ungdomsting väljer två representanter till Flygvapenfrivilligas riksförbundsstyrelse med uppgift att företräda Flygvapenfrivilligas ungdomar samt fattar beslut om förslag till förändringar och inriktningar avseende ungdomsverksamheten, som ungdomsrepresentanterna ska driva centralt. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 6 (35)
Regional organisation Vid varje flygvapenregion ska det finnas en funktion (motsv) med ansvar för ungdomsverksamheten inom regionen. Funktionen kan vara organiserad inom regionsstyrelsen eller som fristående funktion underställd regionsstyrelsen. Funktionen benämns lämpligen Ungdomssektion. Den som är huvudansvarig för ungdomsverksamheten ungdomsansvarig i respektive region - är tillika den som leder funktionen och är chef för ungdomssektionen. Vederbörande ingår lämpligen i regionstyrelsen som vald ledamot eller adjungerad. Funktionens/ungdomssektionens organisation, arbetssätt och sammansättning bestäms på regional nivå. Kurschefer, instruktörer, och funktionärer som genomför ungdomsverksamheten är underställda funktionen/chefen för ungdomssektionen. Exempel på regional organisation: Regionstyrelse Funktion för ungdomsverksamheten/ Chef Ungdomssektionen Kurschef Kursansvarig GK Kursansvarig FK Kursansvarig LK 1 Kursansvarig LK 2 Elever Elever Elever Elever Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 7 (35)
Befattningsbeskrivning Särskild uppmärksamhet ska läggas på den personliga lämpligheten för alla befattningshavare inom ungdomsverksamheten. Eftersom ungdomar i den ålder som ungdomsverksamheten omfattar är särskilt påverkbara, ska särskilda krav ställas på befattningshavarnas förmåga kommunicera med ungdomarna och att agera som föredömen avseende värderingar, attityder och uppträdande. Chef ungdomssektionen (funktionsansvarig) Uppgift: Chef ungdomssektionen är utsedd av regionstyrelsen och ansvarar för att ungdomsverksamheten inom regionen planeras och genomförs enligt Flygvapenfrivilligas bestämmelser och givna utbildningsuppdrag. Lämplig Ska vara utbildad instruktör inom frivillig försvarsorganisation eller motsv. bakgrund: Ska vara utbildad ungdomsinstruktör. Har mångårig erfarenhet från ungdomsverksamheten. Bör ha genomfört kurschefskurs. Har god kännedom om Flygvapenfrivilliga och frivillig försvarsutbildning. Ska vara väl insatt i de bestämmelser som styr ungdomsverksamheten. Kurschef Uppgift: Kurschefen är underställd funktionsansvarig/chef Ungdomssektionen. Kurschefen planerar och leder tillsammans med kursansvariga genomförandet av beslutad ungdomsverksamhet. Kurschefen ansvara för att kurserna genomförs enligt med de bestämmelser som styr ungdomsverksamheten och som inkluderar övningsledarens ansvar jml SäkI. Lämplig Ska vara utbildad instruktör inom frivillig försvarsorganisation eller motsv. bakgrund: Ska vara utbildad ungdomsinstruktör. Bör ha genomfört kurschefskurs. Har mångårig erfarenhet från ungdomsverksamheten. Har god kännedom om Flygvapenfrivilliga och frivillig försvarsutbildning. Kursansvarig Uppgift: Detaljplanerar och genomför tillsammans med underställd/-a instruktör/-er och eventuella funktionärer beslutad kurs. Säkerställer den röda tråd som krävs då kurs genomförs genom flera utbildningstillfällen. Lämplig bakgrund: Som kursansvarig kan tjänstgöra person som är utbildad kurschef eller handledare instruktör och som varit instruktör vid ungdomsutbildning. Även instruktör som har mångårig erfarenhet som instruktör för ungdomar kan tjänstgöra som kursansvarig. Har god kännedom om Flygvapenfrivilliga och frivillig försvarsutbildning Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 8 (35)
Instruktör Uppgift: Lämplig bakgrund: Krav: Genomföra utbildning enligt kursansvarigs direktiv. Varit aktiv inom ungdomsverksamheten som funktionär eller ungdom. Ovanstående gäller dock ej då specialinstruktör från mil förband eller civilt utb-område, t.ex segelflyg mfl deltar i utbildningen. Ha övergripande kännedom om Flygvapenfrivilliga och flygvapenregionen. Vara väl insatt i Flygvapenfrivilligas bestämmelser om ungdomsverksamheten. Ha genomfört GU-F eller GMU alternativt fullgjort yrkes- eller reservofficersutbildning. Godkänd instruktör inom frivillig försvarsorganisation och ha genomfört Instruktörskurs Ungdom (motsv) Ovanstående gäller dock ej då specialinstruktör från mil förband eller civilt utb-område, t.ex segelflyg mfl deltar i utbildningen. Funktionär vid ungdomsverksamhet Uppgift: En funktionär är underställd chef ungdomssektion eller kurschef. En funktionär stödjer sin ledning inom angivet ansvarsområde, vilket anges och är anpassat till aktuell verksamhet. Lämplig Som funktionär kan verka instruktörselev, blivande instruktörselev, erfaren bakgrund: ungdom som genomfört LK 2 eller person med motsvarande kompetens. Ska ha erfarenhet från flerårigt engagemang inom ungdomsverksamheten. Ska ha kännedom om Flygvapenfrivilliga och frivillig försvarsutbildning. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 9 (35)
Allmänna riktlinjer Verksamhetens genomförande I ungdomsverksamheten får den delta som elev, som fyllt 15 år och t o m det kalenderår eleven fyller 20 år. Elev vid ungdomsutbildning ska vara folkbokförd i Sverige. Detta avser dock enbart de som är medlemmar i Flygvapenfrivilliga och inte utländska ungdomar som inom ramen för internationellt samarbete medverkar tillfälligt i ungdomsverksamheten. Försvarsmaktens regler och rutiner gäller beträffande tillträde till militärt område för ickesvenska medborgare. Den som antas till utbildningen ska ha tillräckliga förutsättningar för att på ett godtagbart sätt kunna tillgodogöra sig utbildningen. Det avser förmåga i svenska språket och allmän fysisk förmåga. En icke myndig ungdom ska ha vårdnadshavarens skriftliga medgivande för att få delta i ungdomsverksamheten. Sådant medgivande bör formuleras och avse helt verksamhetsår. Skriftligt medgivande erfordras ej för myndig elev. Det föreligger inget krav på flygvapenregionen eller kursledningen att anpassa verksamheten för ungdomar med handikapp, medicinering eller annat kräver särskilda åtgärder vid planering och genomförande. Behov av särskild kost ska dock iakttas vid planeringen. Det är funktionsansvarig/chef för ungdomssektionen som på underlag från kurschef besluta om huruvida sökande uppfyller de krav på förutsättningar som krävs för att bli antagen till en ungdomsutbildning. I tveksamma fall ska Flygvapenfrivilliga utbildningsavdelning (via egen regionstyrelse) kontaktas för efterhörande av policy för deltagande. Målsättningen är att varje region under ett verksamhetsår eller som höst- och vårtermin samordnat genomför Grundkurs (GK), Fortsättningskurs (FK), Ledarskapskurs 1 (LK 1) och Ledarskapskurs 2 (LK 2). Ungdomsutbildningen ska bedrivas med hänsyn till skolarbete och kan genomföras som veckokurs, veckoslutskurs eller kvällskurs. Om utbildningen genomförs kvällstid ska särskild hänsyn tas till elevernas bostadsort så att långa resor, tillgänglighet till allmänna kommunikationsmedel och deltagarnas ålder kan möjliggöra deltagande. Det ska också av andra anledningar vara motiverat att bedriva denna på kvällstid. Kurserna genomförs regionalt av respektive region. Möjligheterna till samordning mellan regioner ska tas tillvara. Exempel på samordning kan vara effektivisering av utbildningen, möjligheten till komplettering för elev som med godtagbart skäl missat utbildningstillfälle inom egen region, stimulans till särskilt motiverade ungdomar. Kurserna ska genomföras under ordnade militära former och får ej i sin helhet eller i delar identifieras som militär grundutbildning. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 10 (35)
Ungdomsverksamheten ska genomsyras av öppenhet och transparens. Därför bör elevens målsmän informeras om verksamheten och inbjudas att följa eleven under dennes utbildning, vid något årligt återkommande tillfälle. Likaså bör press och media få möjlighet till information om ungdomsverksamheten. Alla kontakter med media ska samordnas med förbandets infofunktion om utbildningen sker i samverkan motsv. med militärt förband. Verksamheten bör göras omväxlande och anpassas efter ungdomarnas ålder, fysik och kondition. Förberedelser för och genomförandet av utbildningen ska alltid omfattas av en riskanalys. Detta innebär inte att utbildningen inte får vara fysiskt krävande, bara att skaderisken alltid ska hållas på lägsta motiverade nivå. Relaterade förberedelser ska genomföras innan fysiskt ansträngande övningar påbörjas, exempelvis att lektioner i fotvård, tejpning av fötter och omhändertagande av blåsor mm genomförs innan en övning med förflyttning till fots genomförs. Viktigt är att all fysisk ansträngande verksamhet planeras och genomförs på en sådan nivå att eleverna ej skadar sig och har/har haft möjlighet att träna och bygga upp sin fysiska förmåga. Utbildning i stridsmoment Ungdomsutbildningen får inte omfatta någon form av stridsmoment med omyndiga ungdomar (ungdomar under 18 år). Utbildning i stridsmoment får enligt FFS 1995:20 genomföras med elev som fyllt 18 år. Dock bör utbildningsmoment i strid inte regelmässigt heller förekomma med ungdomar som fyllt 18 år. Med utbildning i strid avses utbildning i lösande av stridsuppgift, för enskild soldat eller i förband eller verksamhet där enskild genom träning och övning skall lära sig hantera vapen i kombination med t ex patrulltjänst, försvar eller anfall och som motsvarar en direkt soldatutbildning. När ungdomar fyllt 18 år och är myndiga kan alltså de som vill, delta i grundläggande utbildning i strid. Utbildningen motsvarar i stort den utbildning som soldater får under den första delen av sin grundutbildning. All sådan utbildning leds och kontrolleras av instruktörer som är godkända av Försvarsmakten. Avancerad stridsutbildning i förband (t ex grupps och plutons anfall, eldöverfall etc.) är inte tillåten i Flygvapenfrivilligas ungdomsverksamhet. Utbildning i spräng- och mintjänst får inte bedrivas (gäller såväl teori som praktik). Soldatprov så som det planeras och genomförs för anställda i Försvaret och vuxna inom frivilligrörelsen får ej genomföras med ungdomar. Likartad utbildningskontroll (motsv) och som anpassats till ungdomarnas förutsättningar får däremot genomföras som Kamratmarsch (motsv). Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 11 (35)
Utbildning i vapentjänst Under ungdomsutbildningen genomförs utbildning/information om vapen. Det finns tydliga regler/bestämmelser gällande vapentjänst för ungdomar. Dessa regler utfärdade av Försvarsmakten - ska av alla i utbildningen involverade vara väl kända och noga efterlevas. Reglerna/bestämmelserna innebär att: grundläggande skjututbildning med ungdomar som ej fyllt 17 år ska ske med gevär/kaliber 22. skjututbildning med automatvapen får tidigast genomföras när deltagarna fyllt 17 år och har genomfört grundläggande skjututbildning med gevär/kaliber 22 vapen får inte tilldelas ungdom för enskild förvaring eller enskilt nyttjande. Anm: Att särskilt notera är att t ex en automatkarbin av typ AK 4 och AK 5 är ett automatvapen även om enkelskottsomställare eller särskild anordning för ordnande av enbart enkelskott finns, eller om magasinet till vapnet bara fylls på med en patron. Det är alltså vapentypen som är avgörande, inte möjligheten till automateld eller ej. Grundläggande skjututbildning omfattar grundövningar, skolskjutning och fältskjutning. Fältskjutning ska ske från skjutstationer med särskilt avdelad skjutledare. Skjutmål som används vid skytte med ungdomar får inte vara personliknande. 10-ringade tavlor ska användas. Ungdomarna ska informeras om möjligheterna att delta i skjututbildning inom den Frivilliga Skytterörelsen. Utbildning i vapensystem typ ksp, grg, p-skott 86 och pistol får inte bedrivas. Förevisning av vapensystem men på vilka det inte genomförs utbildning - kan ske i försvarsupplysande syfte. Utbildning i spräng- och mintjänst får inte bedrivas. Förevisning i spräng- och mintjänst kan ske i försvarsupplysande syfte. Utbildning med handgranat får endast avse kastträning och avläggande av prov för fältidrottsmärke för ungdom. Utbildning sker enbart med blind handgranat. Kursintyg, utvecklingssamtal, avskiljning, medinflytande samt värdering av annan utbildning. Efter genomförd avslutad kurs ska varje elev erhålla ett kursintyg. För att kursen ska anses genomförd krävs ett aktivt och engagerat deltagande om minst 85 % av utbildningstiden. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 12 (35)
Elev som avslutar sin utbildning under kursens gång, ej visat tillräcklig ambition och engagemang eller vid kursens slut ej deltagit minst 85 % av utbildningstiden, erhåller inget kursintyg. Ett skriftligt intyg från kurschef om kursinnehåll, genomförd utbildning mm kan om så efterfrågas erhållas. Elev som genomgått LK 1 eller LK 2 ska utöver kursintyget erhålla ett personligt utvecklingsomdöme/samtal. Utvecklingsomdömet ska delges eleven muntligt. Observera att omdömet ej ska ligga till grund för antagning till kurser mm utan vara ett stöd för ungdomens personliga utveckling. Till de olika kurserna söker sig regelbundet ungdomar som genomfört utbildning i annan form eller hos annan frivilligorganisation. Då dessa olika utbildningar kan skilja sig avsevärt åt, finns ingen generell regel om vilken/vilka andra utbildningar som kan anses motsvara grundkurs, fortsättningskurs, ledarskapskurs 1 resp 2. Beslut om hur annan utbildning ska värderas tas i respektive regionstyrelse. Vid behov kontaktas före beslut Flygvapenfrivilligas kansli/utbildningsavdelningen för samråd. Elev som visat sig vara olämplig ska av funktionsansvarig/chefen för ungdomssektionen avskiljas från verksamheten. Härvid ska regionstyrelsen alltid informeras. Före beslut om avskiljande ska eleven först erhålla en muntlig varning med möjlighet till förändring. Sker ingen förbättring meddelas en skriftlig varning, som även delges förälder eller vårdnadshavare. Märks därefter ingen förbättring hos eleven sker omedelbar avskiljning. Beslut om avskiljning ska alltid dokumenteras. Avskiljning kan även genomföras utan föregående varning vid grova förseelser och felaktigt beteende. Eventuell överklagan av avskiljningsbeslut ställs till aktuell Regionsstyrelse, som bereder framställan och fattar beslut. Sådant beslut går ej att överklaga vidare. Medinflytande På kurs ska det finnas förtroendevalda ungdomar enligt överenskommelse med kurschefen. Antalet förtroendevalda bör vara en per (ca) tio ungdomar. Dessa väljs med hänsyn till kursens omfattning och genomförande - för aktuellt kurstillfälle eller en gång per år av de aktiva eleverna. De förtroendevaldas uppgift är att verka för god kamratskap och trivsel i avdelningen, agera språkrör mellan elever och ungdomsledare/instruktörer, ta emot förslag och problem från andra ungdomar (som inte vill/vågar ta upp dessa med ungdomsledare/instruktörer) och föra dem uppåt. Kurschefen ansvarar för att de förtroendevalda ges möjlighet att hålla egna möten under eller i anslutning till kurstillfälle. De ska även beredas möjlighet att, utan kurschef och instruktörers närvaro, kunna hålla kursens timme. Förtroendevalda ska hålla möte tillsammans med Chef Ungdomssektion en gång per termin, eller oftare om behov föreligger. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 13 (35)
Säkerhetsbestämmelser Det är grundläggande att all ungdomsverksamhet genomförs med största möjliga säkerhetsmedvetande. Flygvapenfrivilligas ungdomsverksamhet omfattas av FM centrala och lokal bestämmelser avseende verksamhetssäkerhet. Inför varje kurs/övning ska en riskanalys enligt FM SäkI genomföras. (se SäkI på FVRF hemsida under dokument) Kurschefen har ansvaret för att sådan riskanalys genomförs och ligger till grund för hur övnings-/utbildningsmoment planeras och genomförs. Samverkan med frivilliga försvarsorganisationer När skäl föreligger att ungdomsutbildningen gynnas av att samordnas med andra flygvapenregioners eller andra frivilligorganisationers ungdomsavdelningar/-sektioner (motsv), kan så ske. Beslut om sådan samordning beslutas av regionstyrelse och Flygvapenfrivilligas kansli orienteras om beslutet. Exempel på påverkande skäl för samordning är när utbildningens måluppfyllnad, kvalitét och effektivitet förbättras eller det finns en tydlig ekonomisk fördel i samordningen. Dock ska nedanstående förutsättningar upprätthållas: Flygvapenfrivilligas identitet ska fortfarande vara väl tydlig i verksamheten. Grundbestämmelser för Ungdomsverksamheten inom Flygvapenfrivilliga ligger till grund även vid samverkan med övriga frivilliga försvarsorganisationer Det ska vid varje gemensamt utbildningstillfälle finnas en gemensam kurschef Vid rapportering från samordnad ungdomsutbildning ska det tydligt framgå att det är en samordnad verksamhet som genomförts samt erfarenheterna av det. Kursrapport från samordnad verksamhet ska skickas till samtliga organisationer som varit involverade i kursen. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 14 (35)
Flygvapenfrivilligas ungdomskurser och övrig ungdomsverksamhet Allmänt Flygvapenfrivilligas ungdomsutbildning bygger på ett kursflöde, där kurssinnehållets omfattning och svårighetsgrad stegras allteftersom eleven genomfört en kurs och övergår till nästa kurs. Genom detta ska eleven tydligt se och uppleva de röda trådar som genomsyrar ungdomsutbildningen som helhet och innebörden i respektive slut- och delmål för kurserna. Utbildningen indelas i följande fyra kurser: Grundkurs, GK Fortsättningskurs, FK Ledarskapskurs 1, LK 1 Ledarskapskurs 2, LK 2 Samtliga kursplaner finns samlade i slutet av detta dokument. Kurstiden omfattar skolåret, alternativt ett kalenderår. Regionerna planerar utifrån fastställda kursplaner och tillsammans med stödjande förband - antal utbildningstillfällen för att genomföra kursen samt när dessa genomförs En kurs omfattar minst 80 utbildningstimmar. För kurs som genomförs genom flera utbildningstillfällen på helger/veckoslut, bör planeras för 6-8 utbildningstillfällen. Detta för att skapa förutsättningar för att kunna hantera uppkommen frånvaro vid t ex vid sjukdom, skol-/examensarbete mm. Fastställda kursplanen ger de förutsättningar varinom kurserna ska planeras och genomföras. Respektive region detaljplanera/-utformar kurserna med hänsyn till lokala förutsättningar. Varje kurs ska ha en kursansvarig. Det är av stor betydelse att han/hon finns med under kursens hela genomförande för att dels säkerställa utbildningens genomförande de röda trådarna och dels för att över tid bygga upp en bra relation med eleverna. Övrig ungdomsutbildning/-verksamhet Respektive region utvecklar omfattningen av den totala ungdomsverksamheten inom sin region. Syftet är att med ytterligare lämpliga aktiviteter utöver de fyra kurserna GK, FK, LK 1, och LK 2 stimulera ungdomarnas intresse för fortsatt engagemang inom Flygvapenfrivilliga och Försvarsmakten. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 15 (35)
Exempel på ytterligare aktiviteter är möjligheterna till flygning i olika former, fördjupningar inom kursernas olika ämnesområden, utnyttjande av specifika lokala resurser mm. Det är viktigt att kunskap om denna typ av ytterligare verksamheter för ungdomar förutom GK, FK, LK 1 och LK 2 - är känd och ständigt utvecklas. Inom denna ytterligare verksamhet ska särskild vikt läggas på verksamheter som riktar sig mot de ungdomar som genomfört Lk2 och som har ytterligare år kvar som ungdom. Det är även inom denna ytterligare verksamhet som direkt rekryterande verksamheter mot Försvarsmaktens yrken har sin plats och får enligt Försvarsmaktens riktlinjer genomföras med ungdomar som fyllt 18 år. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 16 (35)
Regional verksamhet Krav för deltagande i all form av utbildning är att ungdomen ska vara registrerad medlem i Flygvapenfrivilliga samt ha erlagt medlemsavgift för det verksamhetsår som utbildningen omfattar. För att tillräkna sig kursen som genomförd och ge tillträde till nästa högre kurs ska deltagandet under kursen vara minst 85 % av kurstiden Grundkurs (GK) Krav för att delta: Slutmål: Eleven ska vara fyllda 15 år. Eleven ska efter kursen ha erhållit erforderliga faktakunskaper, förståelse och färdigheter som krävs för fortsatt deltagande inom Flygvapenfrivillig ungdom. Kursen ska ha lett till en upplevd positiv och förtroendeskapande bild av Försvarsmakten och då för flygvapnet i synnerhet. Efter kursen ska eleven förstå uppbyggnaden av Flygvapenfrivilliga som organisation och sin egen placering och roll i denna. Verksamheten ska ha varit så upplagd att eleven entusiasmeras och motiveras till ett fortsatt deltagande inom Flygvapenfrivillig ungdom. Fortsättningskurs (FK) Krav för att delta: Slutmål: Eleven ska ha genomfört GK eller fått invärderat annan likvärdig ungdomsutbildning. Eleven ska efter kursen ha befäst sina vid grundkursen erhållna kunskaper och färdigheter. Frågor kring moral och etik samt individuella värderingar ska ha diskuterats med en djupare insikt om olika människors olikheter och acceptans av dessa. En med utgångspunkt från genomförd GK - ökad förståelse för betydelse av samspelet mellan individer i grupp skall vara uppnådd. Kursen ska ha lett till ett ökat personligt intresse för ledarskapet. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 17 (35)
Ledarskapskurs 1 (LK 1) Krav för att delta: Slutmål: Eleven ska ha genomfört FK eller fått invärderat annan likvärdig ungdomsutbildning. Eleven ska genom kunskaper om tillämpat ledarskap och retorik samt förståelse av att vara ett gott föredöme kunna agera med ökat ansvar som ledare. Ledarskapskurs 2 (LK 2) Krav för att delta: Huvudmålsättning: Eleven ska ha genomfört LK 1och bedömts lämplig att genomföra LK 2. Eleven ska med erhållna ledarskaps- och instruktörskunskaper kunna medverka vid enklare instruktörsmoment (under handledning av godkänd instruktör) och som ledare inom Flygvapenfrivilligas ungdomsverksamhet. Övrig regional utbildning Ungdomar kan, när så är lämpligt och efter beslut av regionstyrelse, delta i regionens övriga utbildningstillfällen. Denna tid räknas inte in i övrig ungdomsutbildning.. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 18 (35)
Rekrytering Grundläggen vid all planering och genomförande av rekrytering av ungdomar mot Försvarsmaktens yrken är, att detta inte får ske förrän ungdomen fyllt 18 år. Det är av stor vikt att nyrekrytering mot ungdomsverksamheten genomförs kontinuerligt av respektive region. Hänsyn ska tas till ekonomi och organisation. All nyrekrytering ska ske på sådant sätt att resultatet står i proportion till resurserna. Formerna för nyrekryteringen bestäms på regional nivå men bör huvudsakligen inriktas mot ungdomar mellan 15 och 16 år för att skapa en så pass homogen grupp inom GK som möjligt. Inriktningen för nyrekryteringen är upp till respektive region att bestämma. Dock får ingen uteslutas från möjligheten att delta på grund av felaktig ålderskategori enligt inriktningen för rekryteringen, då ungdomen i övrigt uppfyller kraven för deltagande. Nyrekrytering planeras och genomförs regionalt utan direkt styrning från Flygvapenfrivilliga centralt. Exempel på former av rekrytering är: Föreläsningar och utställningar i skolor samordnat med FM. Utdelande av info-blad i olika sammanhang. Samverkan med studievägledare (motsv) på grundskolor och gymnasium. Medverkan vid festivaler, utställningar och militära arrangemang. Reklam i radio/tv. Annonsering/medverkan på ungdomssajter på Internet. Utsändning av SMS och MMS till ungdomars mobiltelefoner. Affischering där ungdomar finns, skolor, idrottsanläggningar etc. Använda eleverna för att sprida information till sina kamrater. Bjuda in lokal press/radio/tv till olika kurstillfällen. Flygvapenfrivilliga tillhandahåller centralt framtaget rekryteringsmaterial för beställning. Detta bör kompletteras med regionalt framtaget material. Nyrekryteringen ska vara en prioriterad aktivitet inom ungdomsverksamheten, eftersom den ligger till grund för genomförandet av grundkursen, som i sin tur ligger till grund för hela det erfarenhetsindelade kurssystemet. Dock är det ännu viktigare att behålla de ungdomar som valt att genomföra ungdomsverksamhet fortsättningsvis som medlemmar, aktiva eller passiva, inom Flygvapenfrivilliga. Särskilda insatser bör därför göras inom regionen när ungdomen lämnar ungdomsverksamheten för att göra sin militära utbildning, t.ex GU-F eller GMU. Att internrekrytera ungdomarna till vuxenverksamheten är av högsta prioritet. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 19 (35)
Ansökan och antagning För regionala kurser tar (vid behov) respektive region fram regionala ansöknings- och antagningsförfaranden samt blanketter och anmälan på regionens hemsida. För centrala kurser används blankett i Flygvapenfrivilligas kurslista eller på Flygvapenfrivilligas hemsida: www.fvrf.se, Regionerna har här ett ansvar att informera om möjlighet till centrala kurser och internationellt deltagande. Det åligger regionerna att i samband med antagningsförfarandet säkerställa att de sökande uppfyller antagningskraven för respektive kurs och verksamhet. Dessutom, om sökanden ej fyllt 18 år, att målsman gett sitt tillstånd för deltagande. Ungdomsverksamhet som är kopplad till kursplan, ska i princip vara gratis för eleven. Dock kan kostnader i samband med extra/speciella aktiviteter (exv. kostnader för segelflyg/liknande) belasta den enskilde eleven. Den sökande ska även av regionen informeras om de avgifter som kommer att utkrävas (t.ex medlemsavgift) samt vad dessa avgifter omfattar (t.ex försäkring, utbildning, mat och logi, medlemstidning). I antagningsbeskedet (motsv) bör en orienterande och tydligt utformad presentation av ungdomsverksamheten bifogas. Exempel på innehåll är: målsättning, viktiga datum, anmälningsförfaranden, kontaktpersoners adresser och tfn-nr samt hur vårdnadshavare ska kunna komma i kontakt med ansvariga såväl innan, efter som under kurstillfällen/övningarna. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 20 (35)
Utrustning Ungdomar som genomför ungdomsverksamhet inom Flygvapenfrivilliga får tilldelas uniformsliknande överdrags- och skyddskläder samt övrig personlig utrustning enl. militära utrustningsbestämmelser. Denna utrustningslista får vid behov, och då i samverkan med materielansvarig enhet, kompletteras alternativt reduceras. Klädseln ska vara utformad enligt gällande bestämmelser: På fältjacka 90 vänstra bröst, ovanför namnbrickshållaren, bärs ett textilmärke med texten Ungdom. Detta beställs genom stödjande förband. På fältjacka 90 vänster överärm bärs svensk flagga samt därunder Flygvapenfrivillig ungdoms organisationsmärke för ungdom i aktuell version (se nedan). På fältjacka 90 eller namnbricka får bäras ungdomsidrottsmärke, enligt samma bestämmelser enligt som för soldatprovsmärke. Jrf UniRF Inga kragspeglar eller övriga märken bärs. Flygvapenfrivillig ungdoms organisationsmärke finns i sex versioner för att identifiera olika utbildningssteg (Se i slutet av detta dokument) Uniformen får endast bäras under verksamhet ledd av Försvarsmakten eller frivillig försvarsorganisation samt i samband därmed under direkt färd till och från bostad. Det är viktigt att under utbildningen poängtera vikten av korrekt bärande av uniformen samt vård av sin personliga utrustning. Kurschef och instruktörer har ansvar för att eleverna följer gällande bestämmelser. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 21 (35)
Övrig utrustning All övrig utrustning (personlig och gemensam) som används vid ungdomsverksamheten ska handhas med varsamhet och enligt de bestämmelser som finns för respektive materielobjekt. Det är därför viktigt att övningsansvarig kontrollerar eventuella förändringar, nyutgåvor mm. av reglementen, säkerhetsinstruktioner, lokala föreskrifter samt övriga anvisningar och bestämmelser som kan påverka utrustningens handhavande. Detta görs lämpligen i samverkan med stödjande frivilligsektion. Privata persedlar och utrustning innefattas inte av de försäkringar frivilligutbildningen tillhandahåller. Förlust eller skada bestrids i sin helhet av den enskilde. All civil och privat utrustning (som eleven ev vill använda i utbildningen) ska godkännas av kursledningen före användande. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 22 (35)
Planering, budgetering och rapportering Planering Detaljplanering för nästkommande år med underlag till budget görs av respektive flygvapenregion. Lämpligen görs planeringen under ledning av chefen för ungdomssektionen. Representanter för resp region kallas årligen (sep - nov) till centralt planeringsmöte under ledning av utbildningschefen Flygvapenfrivilliga. Budgetering Flygvapenfrivilliga budgeterar den egna centrala ungdomsverksamheten. Respektive flygvapenregion budgeterar regional verksamhet (GK, FK, LK 1 och LK 2) Rapportering Ungdomsutbildning rapporteras till Flygvapenfrivilliga utbildningsavdelning snarast (inom två (2) veckor) efter genomförandet på fastställd kursrapportblankett. Tillsammans med denna blankett medsänds: Kallelse Program Deltagarlista Resräkning Ungdom (ev) Reseräkning Instruktör/Funktionär Ev räkningar, fakturor och kvitton för utbetalning Allt insänt underlag för kursen ska vara märkt med kursnamn och -nummer. Allt underlag som medför någon form av utbetalning av Flygvapenfrivilliga, ska vara godkänt/attesterat av chefen för ungdomssektionen. Om inte fakturor eller räkningar som härrör till utbildningstillfället är tillgängliga vid kursrapporteringen ska detta inte försena insändandet. Dessa underlag skickas till Flygvapenfrivilliga så snart de inkommit till regionen. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 23 (35)
Ekonomi Ekonomiska förmåner Grunden till ersättningar regleras i H FRIV kap 7. Personal som planerar och leder ungdomsverksamheten specifikt, t.ex Chef ungdomssektionen, erhåller arvode som funktionär enligt nedan. Kurschefer, instruktörer och funktionär som tjänstgör inom ungdomsverksamheten erhåller följande förmåner: Timarvode (ett timarvode/per utbildningstimme). Antal arvode och ev övriga förmåner regleras med ett av C ungdomssektionen utfärdat tjänstgöringsavtal. Timarvode vid för- och efterarbete (dialog i god tid före resp kurs) Reseersättning bostaden utbildningsplatsen (T o R). Försäkring under kurstillfället samt under resa till och från kursplatsen. Dagpenning och veckokursarvode vid utbildning tre dagar eller längre. Utrustning enligt resp. regions regler. Elev som genomför central eller regional kurs erhåller följande förmåner: Fri förläggning, förplägnad Fri resa till och från kursplatsen. Beslut Reseersättning Uu och Reseräkning ungdom finns på (www.fvrf.se under Dokument) Fri utbildning Försäkring under kurstillfället samt under resa till och från kursplatsen. Fri militär utrustning Finansiering Ungdomsverksamheten finansieras i första hand genom HKV utbildningsuppdrag för ungdomsverksamhet, vilka fördelas till regionerna på årsbasis. Utöver dessa bidrag kan regionerna på egen hand söka ekonomiskt stöd genom t ex kommunala bidrag, fonder och sponsorer. Uppföljning Chefen för ungdomssektionen ska kontinuerligt följa upp det ekonomiska läget för regionens ungdomsverksamhet. Vid tidpunkter som anges av Flygvapenfrivilligas kansli sker dialog mellan Flygvapenfrivilligas kansli/utbildningsavdelningen och regionernas ungdomssektioner, för att säkerställa tilldelad ekonomin. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 24 (35)
Kursplaner Flygvapenfrivilligas ungdomsutbildning Innehållsförteckning Inledning Allmänt Kursintyg Utvecklingsomdöme Kursstorlek Kursplan Grundkurs, GK Kursplan Fortsättningskurs, FK Kursplan Ledarskapskurs, LK 1 Kursplan Ledarskapskurs, LK 2 Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 25 (35)
Inledning Kursplaner enlig nedan anger grundläggande riktlinjer för kursernas genomförande samt ligger till grund för en kursbeskrivning. Kursbeskrivningen kompletterar kursplanen med erfarenheter av vikt samt regional/lokala förutsättningar som påverkar kursernas direkta genomförande. Kursbeskrivningar utvecklas vid resp region och fastställs av resp regionsordförande. Allmänt Flygvapenfrivilliga genomför fyra olika kurser för ungdomar mellan 15 och 20 år: Grundkurs (GK) Fortsättningskurs (FK) Ledarskapskurs 1 (LK 1) Ledarskapskurs 2 (LK 2) ( 80 tim) ( 80 tim) ( 80 tim) ( 80 tim) Ungdomsutbildningen genomförs enl FM Pedagogiska Grunder. Försvarsmaktens krav, elevens behov och målet i fokus är ledord. Eleven ska ges möjlighet till inflytande och ansvar över utbildningssituationen i takt med ökad kompetens. Utbildningen genomförs mot respektive kurs del- och slutmål. Kursledningen, tillsammans med eleverna, kan under kursen ta fram situationsbeskrivningar som leder utbildningen mot slutmålet. Respektive kurs del- och slutmål skall utgöra grund vid skapandet av program mm. Kursens slutmål framgår av respektive kursplan. Det åligger kurschef att vid kursstart informera eleverna om bl a kursens slutmål. Praktisk utbildning väljs före teoretisk vid de tillfällen denna bedöms kunna nå samma slutmål. I den mån gruppens och elevens mognad möjliggör detta är huvudinriktningen problem- och upplevelsebaserad inlärning Kontinuerlig utvärdering under kursen, kopplat till slutmålet, görs gemensamt av kursledning och elever. Kurserna är kompetenshöjande utbildning där tidigare genomförd kurs förutsätts för tillträde till nästkommande. GK, FK, LK 1 och LK 2 genomförs som regional utbildning vid flygvapenregionen. Kurser kan också, vid behov, genomföras som central utbildning. Flygvapnets ungdomsutbildning på sommaren (sommarkurs 1 alt 2) motsvarar inte generellt en Grundkurs (GK). Det ankommer på resp region att invärdera och beslut om sommarkursernas innehåll kontra en GK, innan sommarkursen kan anses motsvara en GK. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 26 (35)
Kursintyg Betyg tilldelas inte vid ungdomsutbildningen. Istället tilldelas av Flygvapenfrivilliga fastställt kursintyg vid genomförd utbildning (ex finns på FVRF hemsida under dokument). För att kursen skall anses som genomförd skall minst 85 % av kursen vara genomförd. Utvecklingsomdöme Vid LK 1 och LK 2 tilldelas och delges elev muntligen ett personligt utvecklingsomdöme. Utvecklingsomdömet utgör ett stöd för eleven för dennes personliga utveckling. Samordnat med utvecklingsomdömet förs även samtal för att ge en prognos om elevens fortsatta utbildning. Utvecklingsomdömet bör omfatta: Elevens förmåga som chef och ledare Elevens förmåga att förmedla information och kunskap Elevens kompetens Eleven som gruppmedlem Elevens pålitlighet att utföra ålagda uppgifter Elevens samarbetsförmåga Elevens förmåga till initiativ och att driva verksamhet Prognos mot nästa kurs Följande gradering kan användas vid samtalet om utvecklingsomdömet: Mycket god God, Godtagbar Icke godtagbar. Kursstorlek Lämplig kursstorlek/organisation är: GK FK LK 1 LK 2 20-50 elever 1 kurschef/kursansvarig och 2-3 instruktörer 10-30 elever 1 kurschef/kursansvarig och 1-2 instruktörer 10-20 elever 1 kurschef/kursansvarig och 1-2 instruktörer 5-10 elever 1 kurschef kursansvarig och 1 instruktör Faktorer som påverkar antal instruktörer är bl a elevantal, erfarenhet hos kurschef och instruktör, årstid, utbildningsmiljö, ekonomi och myndighet/övrigt stöd. Regionstyrelse och chef för ungdomssektionen har ett gemensamt ansvar för organisationen vid ungdomsutbildningen, samt att kurschefer och instruktörer har kompetens och lämplighet för ungdomsutbildning. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 27 (35)
KURSPLAN GRUNDKURS (GK) SLUTMÅL Eleverna skall efter kursen ha erhållit erforderliga faktakunskaper, förståelse och färdigheter som krävs för fortsatt deltagande inom Flygvapenfrivillig ungdom. Kursen skall ha lett till en upplevd positiv och förtroendeskapande bild av totalförsvaret, och då för flygvapnet i synnerhet. Efter kursen skall eleven förstå uppbyggnaden av FVRF som organisation och sin egen placering och roll i denna. Verksamheten skall ha varit så upplagd att eleven entusiasmeras och motiveras till ett fortsatt deltagande inom Flygvapenfrivillig ungdom. DELMÅL Flyg Efter avslutad kurs skall eleven ha: Faktakunskap och förståelse inom flyglära med tyngdpunkt på aerodynamik och flygplanskonstruktion, inriktat mot stridsflygplan. Besökt FU-kompani med tungt flygsystem och därigenom fått faktakunskap om och förståelse för flygtjänsten vid flottilj. Försvarsverksamhet och försvarsinformation Efter avslutad kurs skall eleven ha: Faktakunskap och förståelse för totalförsvarets uppbyggnad och innehåll. Faktakunskap och förståelse om FVRF organisation och demokratiska föreningars beslutsprocess med stämma och styrelse där FVRF används som exempel. Faktakunskap om och färdighet i förläggningstjänst med övernattning i förläggningstält. Faktakunskap om och färdighet i grundläggande sjukvårdstjänst, som kamrathjälp. Faktakunskap och förståelse om FVRF ungdomsutbildings syfte, målsättning och bestämmelser som berör den egna utbildningen. Kunskap om kursplatsens lokala bestämmelser och föreskrifter, personligt uppträdande i uniform samt de bärandebestämmelser som gäller för uniform som berör ungdomsverksamheten. Faktakunskap om och viss färdighet i exercis. Faktakunskap om och färdighet i sambandstjänst med inriktning på radiosamband. Faktakunskap om, förståelse för och färdighet i materielkunskap, handhavande, säkerhetsbestämmelser och skytte med gevär. Idrott och hälsa Efter avslutad kurs skall eleven ha: Faktakunskap om och färdighet i orientering med karta och kompass. Faktakunskap om betydelsen av kondition för god hälsa och genomföra löpning. Givits möjlighet till varierande fysisk träning (ex BRAK, simning, tennis, beeptest etc). Påbörjat träning och ev prov mot Ungdomsidrottsmärket Ledarskap Efter avslutad kurs skall eleven ha: Förståelse för teambildning som verktyg för att samansvetsa en grupp samt genomföra aktivitet med detta syfte. Faktakunskap om, förståelse för och förmåga att utföra dagelevs uppgifter. Förståelse för begreppen etik och moral, och diskuterat värdegrund. ÖVNING Utbildning i förläggningstjänsten med övernattning bedrivs lämpligen vid flertalet tillfällen. ANVISNINGAR Delar av utbildningen kan med fördel bedrivas med enkla hemuppgifter som grund. Det som kan läsas in från böcker och andra civila/militära publikationer utförs lämpligen som hemuppgifter med efterföljande diskussion vid utbildningstillfället. På samma sätt kan t ex simning genomföras av eleven på annan tid än kurstid med uppvisande av intyg från idrottslärare eller personal vid simhall. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 28 (35)
KURSPLAN FORTSÄTTNINGSKURS (FK) SLUTMÅL Eleverna skall efter kursen ha befäst sina vid grundkursen erhållna kunskaper. Frågor kring moral och etik samt individuella värderingar skall ha diskuterats med en djupare insikt om olika människors olikheter och acceptans av dessa. En ökad förståelse för betydelse av interaktionen mellan individer och grupp skall vara uppnådd. Kursen skall ha lett till ett ökat personligt intresse för ledarskapet. DELMÅL Flyg Efter avslutad kurs skall eleven ha: Ökat sin förståelse för flyg genom att om möjligt ha genomfört minst ett flygpass. Försvarsverksamhet och försvarsinformation Efter avslutad kurs skall eleven ha: Kunskap om flygvapnets och FVRF historik. Faktakunskap om armén och marinens indelning, gruppering och uppgifter i stort. Ökad färdighet i sambandstjänst med inriktning på radiosamband. Faktakunskap om och färdighet i LABCDE och HLR, samt om möjligt genomföra prov för HLR-bevis. Färdighet i förläggningstjänst med övernattning i skärmskydd. Faktakunskap om flygvapnets indelning, gruppering och uppgifter. Ökad färdighet i skytte med gevär mot ungdomsidrottsmärket. Idrott och hälsa Efter avslutad kurs skall eleven ha: Ökad färdighet i orientering med karta och kompass mot ungdomsidrottsmärket. Genomfört löpning mot ungdomsidrottsmärket. Givits möjlighet till simning mot ungdomsidrottsmärket. Faktakunskap om hur man bygger upp och vidmakthåller en god hälsa och kondition. Fortsatt träning och prov mot Ungdomsidrottsmärket Ledarskap och pedagogik Efter avslutad kurs skall eleven ha: Förståelse för vikten av samspelet mellan individer och gruppen. Ökad förståelse för begreppen etik och moral, och FM värdegrund (ÖRA). ÖVNING Stor del av utbildning bedrivs lämpligen under fältliknande förhållanden. ANVISNINGAR Delar av utbildningen kan med fördel bedrivas med enklare hemuppgifter som grund. Det som kan läsas in från böcker och andra civila/militära publikationer utförs lämpligen som hemuppgifter med efterföljande diskussion vid utbildningstillfället. På samma sätt kan t ex simning genomföras av eleven på annan tid än kurstid med uppvisande av intyg från idrottslärare eller personal vid simhall. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 29 (35)
KURSPLAN LEDARSKAPSKURS 1 (LK 1) SLUTMÅL Ungdomarna skall: Ha teoretisk kunskap avseende ledarskap, grupputveckling och pedagogik. Ha en grundläggande kunskap och förståelse om de processer som ligger till grund för rollen som gruppchef och ledare. Vara ett gott föredöme för yngre kamrater. Kunna agera med ökat ansvar som ledare. DELMÅL Flyg Efter avslutad kurs skall eleven ha: Ökad kunskap om Försvaret och Flygvapnets roll i totalförsvaret. Fortsatt flygning vid flottilj/flygklubb Försvarsverksamhet och försvarsinformation Efter avslutad kurs skall eleven ha: Kunskap om och förståelse för Sveriges säkerhetspolitik och Försvarsmaktens internationella uppdrag. Faktakunskap om, förståelse för och färdighet i materielkunskap, handhavande, säkerhetsbestämmelser och skytte med automatkarbin för ungdomsidrottsmärket, vilket förutsätter att eleven är fyllda 17 år. Idrott och hälsa Efter avslutad kurs skall eleven ha: Ökad färdighet i orientering med karta och kompass för ungdomsidrottsmärket. Genomfört löpning för ungdomsidrottsmärket. Givits möjlighet till simning för ungdomsidrottsmärket. Ökad Faktakunskap om hur man bygger upp och vidmakthåller en god hälsa och kondition. Fortsatt träning och prov mot Ungdomsidrottsmärket Ledarskap och pedagogik Efter avslutad kurs skall eleven ha: Ha kunskaper om teorier avseende ledarskap, pedagogik. Ha en grundläggande kunskap och förståelse om de processer som ligger till grund för rollen som chef och ledare. Kunna agera med ökat ansvar som ledare. Under handledning genomfört två till tre enklare lektioner. ANVISNINGAR Delar av utbildningen kan med fördel bedrivas med hemuppgifter som grund. Det som kan läsas in från böcker och andra civila/militära publikationer utförs lämpligen som hemuppgifter med efterföljande diskussion vid utbildningstillfället. På samma sätt kan t ex simning genomföras av eleven på annan tid än kurstid med uppvisande av intyg från idrottslärare eller personal vid simhall. Ledarskap och pedagogik i form av enklare lektioner skall genomföras företrädesvis inom egen kurs. Om kursledningen finner det lämpligt och möjligt kan enstaka lektion genomföras vid annan ungdomskurs. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 30 (35)
KURSPLAN LEDARSKAPSKURS 2 (LK 2) SLUTMÅL Ungdomarna skall: Med erhållna ledarskaps- och instruktörskunskaper kunna verka som funktionär (enklare lek/övn) och ledare vid ungdomsutbildning som bedrivs av FVRF, FM eller annan frivilligorganisation. Vid dessa tillfällen ska ungdomen alltid handledas av godkänd instruktör. DELMÅL Flyg Efter avslutad kurs skall eleven ha: Ökad kunskap Försvaret och Flygvapnets roll i totalförsvaret. Fortsatt flygning vid flottilj/flygklubb Försvarsverksamhet och försvarsinformation Efter avslutad kurs skall eleven ha: Faktakunskap om frivillig mönstring (GMU/GU-F) och totalförsvarsplikt. Faktakunskap om flygvapnets officersutbildningar och dess yrken. Idrott och hälsa Efter avslutad kurs skall eleven ha: Faktakunskap om och färdighet i hur man planerar och leder ett fysiskt träningspass. Fortsatt träning och slutföranden av prov mot Ungdomsidrottsmärket Ledarskap Efter avslutad kurs skall eleven ha: Faktakunskap om och förståelse för FMt pedagogiska förhållningssätt. Faktakunskap om och färdighet i lektionsplanering. Faktakunskap om, förståelse för och färdighet i att kunna ge och ta feedback. Faktakunskap om och färdighet i olika utbildningsmetoder. Faktakunskap om och förståelse i olika inlärningsstilar. Under handledning kunna genomföra enklare lektion. ANVISNINGAR Delar av utbildningen kan med fördel bedrivas med hemuppgifter som grund. Det som kan läsas in från böcker och andra civila/militära publikationer utförs lämpligen som hemuppgifter med efterföljande diskussion vid utbildningstillfället. På samma sätt kan t ex simning genomföras av eleven på annan tid än kurstid med uppvisande av intyg från idrottslärare eller personal vid simhall. Reviderad: 2013-04-10, Jan Otterström 31 (35)