Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad Borås 161115 Åsa Wahlström Catarina Warfvinge Projektledare Miljöbyggnad är populärt! 2011 2013 2015 1
populärt men behöver ses över 2004: ByggaBo-dialogen drog i gång arbetet i syfte att nå miljömålen 2009: Miljöklassad byggnad började användas 2011: Övertogs av SGBC och blev Miljöbyggnad 2015: Arbetet med revidering startar Kort om Miljöbyggnad 2.2 2
En viktig del i projektet: Vad tycker användarna om Miljöbyggnad 2015 Göteborg den 5 maj hos Ramböll Falun, 8 maj med ByggDialog Dalarna Växjö den 18 maj med Goda Hus Malmö den 19 maj hos Midroc Stockholm den 25 maj hos White Umeå den 29 maj med Hållbart byggande i kallt klimat. Rapporten finns på vår hemsida www.sgbc.se Viktigaste principerna som styr och styrt utvecklingen av Miljöbyggnad Koppling till nationella miljömål Begränsad storlek lagom antal indikatorer Kostnadseffektivt att använda Enkelt att förstå och hantera Baseras på svensk byggpraxis och svenska regler Ska fungera som kvalitetssäkring och inkludera verifiering i färdig byggnad Baseras på handlingar som redan används i bygg- och förvaltningsprocessen Vetenskapligt prövade indikatorer MB ska driva på kunskapsutvecklingen Se rapport från förstudien på www.sgbc.se 3
Endast byggnaden och det som fastighetsägaren kan påverka.. tomt, infrastruktur, närmaste omgivningen Organisation Referensråd Styrgrupp Teknisk support; experter från akademi och bransch Ca 20 personer; fastighetsägare i majoritet + projektägare Arbetsgrupp Basmetod Arbetsgrupp Metodtillägg Projektsamordning Projektledarna 12 gruppledare Arbetsgrupp Arbetsgrupp Arbetsgrupp Arbetsgrupp Energi ny Energi bef. Luftkvalitet Termisk komfort och ljus Arbetsgrupp Arbetsgrupp Arbetsgrupp Fukt Ljud Material Arbetsgrupp Förvaltning Arbetsgrupp Tomt och infrastruktur Arbetsgrupp Byggskede Öppen hearing Öppen remiss 4
Företag som aktivt deltagit i utvecklingsarbetet Energimyndigheten E2B2 SBUF Reviderad tid- och handlingsplan Hearingversion publiceras Remissversion publiceras Hearing Hantering respons från hearing Metod Förstudie Instruktioner Indikatorer Planering Betygsskala Områden Manual Remiss Nyproduktion Befintlig Metod Slutbearbetning 15/11 2015 15/5 2016 16/8 29/6 1/9 15/1 2017 15/3 15/4 5
Arbetsgrupperna kom fram till en bruttolista med 26 önskeindikatorer för nyproduktion Energi Inomhusmiljö Behöver bantas för att följa projektets styrande principer! Material Förvaltning Tomt Byggskede Utredning pågår, oplacerad Miljöbyggnad för nyproduktion Verifiering efter två år Återrapportering vart 5:e år Större ändringar Kvävedioxid är inte längre en egen indikator Certifieringen är giltig så länge återrapportering sker tidsbegränsningen borta. Relevanta indikatorer kompletterade med rutiner för återrapportering enligt Miljöbalken. Kompletterat med indikator för stommens klimatpåverkan En byggnad definieras som nyproducerad tills den varit i drift i fem år. 6
Indikator 1 Energianvändning Återrapportering Återrapportering Återrapportering Mätplan: Placering av energimätare för att underlätta förvaltning och verifiering, gäller för uppvärmning, varmvattenberedning, komfortkyla och fastighetsel. Energirutiner: Plan för uppföljning av energianvändning, gröna hyresavtal mm Återrapportering Indikator 7 Ventilation Krav på CO 2 halt i rumsluften enligt AFS istället för krav på system Enkät eller mätning 7
Indikator 9 Termiskt klimat vinter Betygskriterierna baseras på Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten i stället för BBR MB2.2 Indikator 11 Dagsljus Indikator 11 BRONS SILVER GULD Dagsljusfaktor, DF DF punkt eller DF median 0,8 % DF punkt eller DF median 1,0 % DF punkt eller DF median 1,2 % Eller accepterad BBRavvikelser från byggnadsnämnd Godkänd enkät DF median nytt begrepp som beräknas inom en begränsad del av rummet Lägre krav i betygskriterierna (i samarbete med Boverket) Enkäten tas bort 8
Indikator 13 Loggbok P APPARATER, LEDNINGAR M MI RÖRSYSTEM ELLER RÖRLEDNINGSNÄT Q APPARATER, KANALER, DON M MI LUFTBEHANDLINGSSYSTEM R ISOLERING AV INSTALLATIONER Indikator 14 Utfasning Brons: kandidatämnen Silver: hormonstörande Guld: riskminimeringsämnen, emissioner 9
Ny indikator Stommens klimatpåverkan Byggdel som ska analyseras Stomme (högdel) Brons Silver Guld Hela stommen inkl grundkonstruktion Hela stommen inkl grundkonstruktion A1 A3 = Råmaterial, transport, tillverkning Livscykelns omfattning Krav Byggvaran A1 A3 Beräkna emission av växthusgaser med generiska data. Byggvaran på byggarbetsplatsen A1 A4 Minst xx % av beräknad klimatpåverkan baseras på produktspecifika EPD:er och i övrigt generiska data. Byggvaran på byggarbetsplatsen A1 A4 Minst xx % av beräknad klimatpåverkan baseras på produktspecifika EPD:er och i övrigt generiska data och den ska vara xx % bättre än SILVER A4 = Transport från tillverkning till byggplats EPD Byggvaran på plats på byggarbetsplatsen 10
Miljöbyggnad för fyra skeden istället för två Miljöbyggnad för byggskedet Miljöbyggnad för nyproduktion Miljöbyggnad för befintlig byggnad och ombyggnad Drift och förvaltning för Miljöbyggnad Nytt område och certifiering Miljöbyggnad för byggskedet 11
Det var inte möjligt att inkludera bedömning av Tomt och infrastruktur Utredningen kom fram till att området Tomt och infrastruktur tas om hand i CityLAb. Dvs det kommer inte att ingå i Miljöbyggnad. Remiss på manualer: 15 januari 2017 Manualer 12