Konstnärsnämnden ISBN 978-91-978001-2-9 Ansvarig utgivare: Ingrid Elam Konstnärsnämnden, Maria skolgata 83, 118 53 Stockholm Tel: 08-50 65 50 00 Fax: 08-50 65 50 90 E-post: info@konstnarsnamnden.se Hemsida: www.konstnarsnamnden.se Grafisk formgivning: Mu ab Tryck: Davidsons Tryckeri, Växjö Konstnärsnämnden 2012
Årsredovisning 2011
Innehållsförteckning Förord...9 1 Inledning...11 2 Verksamheten 2011 i sammanfattning...11 2.1 Verksamhetens intäkter och kostnader per prestationstyp...13 Sammanfattning och bedömning...14 3 Konstnärsnämndens uppgift...17 3.1 Kvalitet...17 3.2 Jämställdhet...18 3.3 Mångfald...19 3.4 Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete...19 3.5 Samverkan...20 3.6 Kommunikation, webb och ärendehantering...20 Webbstatistik...21 Sammanfattning och bedömning av resultatet...21 4 Regeringsuppdrag...23 4.1 Samverkansråd inom ramen för kultursamverkansmodellen...23 4.2 Kulturella och kreativa näringar...23 4.3 Europeiskt samarbete OMC...24 4.4 Samverkan vid inrättandet av Statens musikverk samt samverkan med Musikverket om ökad jämställdhet...24 4.5 Övriga regeringsuppdrag...24 4.6 Remisser...25 Sammanfattning och bedömning av resultatet...25 5 Stipendier och bidrag...26 5.1 Mål för stipendie- och bidragsfördelningen...26 5.2 Bidragsgivning inom konstområdena...28 5.3 Stipendier och bidrag per bidragsform...36 5.3.1 Arbetsstipendier...36 5.3.2 Stora stipendier...43 5.3.3 Långtidsstipendier...44 5.3.4 Inkomstgarantier...47 5.3.5 Pensionsbidrag, efterlevandebidrag och tillfälliga bidrag...48 5
5.3.6 Assistentstipendier...49 5.3.7 Målinriktade arbetsstipendier...50 5.3.8 Projektbidrag...51 5.3.9 Samarbetsprojekt på musikområdet...53 5.4 Internationellt utbyte och verksamhet...56 5.4.1 Bidrag till internationellt kulturutbyte och resebidrag inom områdena musik, teater, dans och film...56 5.4.2 Iaspis...60 5.4.3 Internationella dansprogrammet - IDP...68 5.4.4 Kvalitativa aspekter och bedömning av den internationella verksamheten...74 5.5 Kvalitativa aspekter och sammanfattande bedömning av resultaten av stipendie- och bidragsgivning...76 6 Bevakning av konstnärernas ekonomiska och sociala situation samt förutsättningar för konstnärligt skapande...78 6.1 Konstnärernas sociala och ekonomiska situation samt förutsättningar för konstnärligt skapande...78 6.1.1 Utredningar...78 6.1.2 Samverkan med myndigheter och ideella organisationer...80 6.2 Trygghetssystemen...80 6.2.1 Information om trygghets- och skattesystemen...80 6.2.2 Tillämpning av specifika regler, stöd och rådgivning...80 6.2.3 Kulturarbetsmarknaden...80 6.3 Bedömning av verksamhetsgrenen bevakning av konstnärernas ekonomiska och sociala villkor samt förutsättningar för konstnärligt skapande...81 7 Organisation...82 8 Övriga mål och återrapporteringskrav...84 8.1 Regionala utfallet...84 8.2 Kompetensförsörjning...84 9 Ledamöter i styrelser, arbetsgrupper och referensgrupp samt personal under år 2011...86 6
10 Finansiell redovisning...88 10.1 Resultaträkning...88 10.2 Balansräkning...89 10.3 Anslagsredovisning...91 10.3.1 Redovisning mot anslag...91 10.3.2 Redovisning av bemyndiganden...92 10.4 Tilläggsupplysningar...93 10.5 Noter...96 10.5.1 Resultaträkning...96 10.5.2 Balansräkning...98 10.5.3 Anslagsredovisning...101 10.6 Sammanställning över väsentliga uppgifter...103 7
Förord Sverige har en konstnärspolitik och en myndighet som har till uppgift att stödja konstnärerna samt bevaka och informera om deras förutsättningar för konstnärligt skapande. Ju mer vi rör oss i internationella kulturpolitiska sammanhang desto mer inser vi hur unikt detta är. Vi har ett direkt konstnärsstöd inom samtliga konstarter sedan slutet av 1970-talet, visserligen väldigt olika i storlek, men i alla fall. Ett stöd som utgår ifrån konstnärernas egna initiativ. I många länder finns inget liknande stöd och än mer sällsynt är att någon instans på statlig nivå har ett bevakningsuppdrag för konstnärerna inom alla konstområden. Det är klart att det finns konst enbart på konstnärernas initiativ i alla länder men det är ett aktivt val om man tycker att den kan och ska finansieras av offentliga medel eller inte. Det är intressant hur vi i dessa tider av globalisering och rörlighet har massor av kunskap om vad som händer i andra länder och kanske djupa kunskaper inom något speciellt konstnärligt fält. På en nyhetsmarknad där enbart förändringar beskrivs får vi reda på att nedskärningar görs i ett flertal europeiska länders kulturbudgetar och i vissa länder rent av dramatiska nedskärningar. Men ofta vet vi egentligen väldigt lite om deras kulturpolitik, kanske ganska lite om vad de vanligtvis finansierar gemensamt och ser som tillhörande den s.k. allmännyttan i samhället. På vilken nivå låg de kulturpolitiska stöden innan nedskärningarna och vad är målsättningarna med deras kulturpolitik? Vad vi ofta inte alls heller vet är ur vilken bas kulturpolitiken har skapats. Vad skiljer t.ex. den anglosaxiska och amerikanska kulturpolitiken från en nordisk? Kulturpolitikens utformning på nationell nivå är alltid sammanlänkad med samhället i stort och mer specifikt de andra politikområdenas utformning, samhällets historia och naturligtvis kultursyn. Svensk kulturpolitik är väldigt speciell, tätt sammanlänkad med samhällets utveckling under 1900-talet. Den underliggande målsättningen är att kultur och konst av god kvalitet ska nå alla medborgare. Det är biblioteket, public-service Tv och radio, institutionsuppbyggnad, folkbildning och kulturskola. Det är till stora delar just en kulturpolitik medan många andra länder till stora delar har en konstområdespolitik. Gällande den svenska politiken för konstområdena finns den mycket starka principen om armslängdsavstånd som delvis får sin styrka i den svenska statsapparatens uppbyggnad med självständiga myndigheter och i kulturens fall dessutom institutioner. En annan del är den starka och historiskt långa samverkan mellan stat, region/landsting och kommun gällande kulturpolitik. Vår konstnärspolitik växer fram parallellt med en välfärdspolitik där alla parter värnar om den goda arbetssituationen och omfattande trygghetssystem. Till stora delar är konstnärspolitiken ett resultat av att det offentliga och konstnärerna och deras organisationer tillsammans har skapat reformer som biblioteksersättningen och visningsersättning (bild- och form), grunderna för Arbetsförmedlingen Kultur och Media, kollektiva upphovsrättsavtal m.m. Vi som dagligen arbetar med att utföra och forma kulturpolitiken i praktisk verklighet har till uppgift att se till att kulturpolitiken, beslutad av folkvalda politiker, utförs efter de mål som är uppsatta. Vi har till uppgift att se till att kulturen, konsten och politiken med dess målsättningar möter varandra i en samtid av förändringar i samhället och konsten. Och just vi på Konstnärsnämnden har till uppgift att visa på konstens kraft när konstnärerna själva får bestämma. Ann Larsson Kanslichef tillika myndighetschef 9
1. Inledning Verksamhetens resultat för 2011 redovisas med utgångspunkt i de mål och återrapporteringskrav som uttrycks i regleringsbrevet och Konstnärsnämndens instruktion, förordning (2007:1 199). Kapitelindelningen följer i stort de återrapporteringskrav som framgår av regleringsbrevet. Förutom en återredovisning per bidragsform sammanfattas bidragens fördelning inom respektive konstområde. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning och analys av måluppfyllelsen där de kvalitativa aspekterna på verksamhetens resultat lyfts fram. 2. Verksamheten 2011 i sammanfattning Till grund för Konstnärsnämndens verksamhet ligger de nationella kulturpolitiska målen. Kulturpolitiska mål Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. För att uppnå målen ska kulturpolitiken - Främja allas möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor, - Främja kvalitet och konstnärlig förnyelse, - Främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas, - Främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan inom kulturområdet, - Särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur. Konstnärsnämnden värnar särskilt om de konstnärspolitiska målen. Nämndens uppdrag är att främja möjligheten för kvalificerade konstnärer som lever och verkar i Sverige att ägna sig åt och vidareutveckla sitt konstnärskap. Det sker dels genom stipendie- och bidragsgivning, genom aktivt stöd för internationalisering och dels genom att förmedla kunskap om konstnärers ekonomiska och sociala situation samt förutsättningar för konstnärligt skapande. Konstnärsnämndens arbete med flera utåtriktade regeringsuppdrag visar på en ny och tydlig roll för nämnden. Inom uppdragens ramar arbetar nämnden för att synliggöra konstnärers sociala och ekonomiska villkor samt förhållanden för konstnärligt skapande. Inom Kultursamverkansmodellen och Handlingsplanen för kulturella och kreativa näringar har nämnden bidragit med såväl ett konst- som konstnärspolitiskt perspektiv. I serien av inkomstutredningar publicerades del 3 som behandlade konstnärernas inkomster, arbetsmarknad och försörjningsmönster. Tack vare regeringens förstärkning av resurserna har nämnden kunnat utöka bevakningen av konstnärers villkor inom trygghetssystemen både genom kontakter med andra myndigheter och i information på hemsidan Konstnärsguiden. Konstnärsnämnden har under året arbetat med att utveckla internationella kontakter och nätverk samt aktivt medverka i Sveriges arbete inom EU. Det unika med Konstnärsnämndens arbetssätt är möjligheten att följa och stödja enskilda konstnärskap genom karriären med de olika behov som uppstår under vägen. Därför är t.ex. det internationella stödet sammankopplat med övriga stipendier och bidrag. Nämndens uppdrag är att följa konstnärens möjligheter till konstnärligt skapande i bred bemärkelse och se på nationella kulturpolitiska möjligheter och förutsättningar i de offentliga transfererings- och trygghetssystemen så att konstnärlig verksamhet finns med i förändringar inom näringspolitiken såväl som inom skattepolitiken. 11
Konstnärsnämndens handläggare och de sakkunniga i arbetsgrupperna ser till att fördelningen av stöd sker i enlighet med uppdraget som innefattar kvalitet, jämställdhet, mångfald, geografisk och genremässig spridning. Under år 2011 har nämnden beslutat om stipendier och bidrag uppgående till ett belopp om 127 miljoner kronor. Det har fördelats 1 398 stipendier och bidrag till konstnärer inom konstområdena bild/form, musik, teater, dans och film. Fördelningen av stöden mellan könen var 715 till kvinnor och 683 till män d.v.s. 51 % till kvinnorna och 49 % till männen. Antalet inkomna ansökningar till nämnden var 7 923, vilket är det största antal ansökningar som myndigheten fått in någonsin. Att antalet ansökningar fortsätter att öka år från år kan bero på många faktorer men slutgiltigt avläsas som ökat ekonomiskt behov från konstnärerna. Det konstområde där antalet ansökningar procentuellt har ökat mest under perioden 2009-2011 är dans (34 %). Inom bild och form skedde en uppgång 2010 medan antalet ansökningar 2011 åter är på 2009 års nivå. Det är framför allt ansökningar till internationellt kulturutbyte i alla dess former som har ökat, och då mest inom dansområdet. Tydligt är konstnärernas ökande vilja till att arbeta, nätverka och samverka över nationsgränserna. Konstnärsnämnden arbetar också genom Internationella dansprogrammet och Iaspis med att utveckla nya internationella samarbeten. Under 2011 har samarbeten utvecklats med samarbetsparter runt om i världen för att etablera nya ateljéplattformar som finns tillgängliga från 2012. Särskilt inom formområdet, som tidigare saknat lämpliga samarbetsparter, finns nu möjlighet till tre nya internationella plattformar. Tabell 1. Stipendie- och bidragsärenden 2009-2011 2009 2010 2011 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Inkomna ansökningar 3 709 3 269 6 978 4 200 3 573 7 773 4 276 3 632 7 923 -varav online ansökningar 1 435 1 091 2 526 1 815 1 508 3 323 2 354 1 870 4 224 Beviljade ansökningar 704 670 1 374 724 663 1 387 715 683 1 398 Avslagna ansökningar 3 005 2 599 5 604 3 476 2 910 6 386 3 561 2 949 6 525 Andelen digitala ansökningar fortsätter att öka och utgör nu 53 %. Tabell 2. Antal stipendie- och bidragsutbetalningar 2009-2011 Bidragsutbetalningar 2009 2010 2011 Antal 2 337 2 193 2 150 Av diagrammet nedan framgår att det skedde en nivåökning av antalet ansökningar mellan åren 2008 och 2009, och att ökningen sedan hållit i sig. 12
Diagram 1. Totalt antal inkommande ansökningar år 2006-2011, uppdelat på kvinnor och män. De tre senaste åren har antalet inkommande ansökningar från kvinnor ökat och är nu i majoritet med 54 % av ansökningarna. Inom konstarterna skiljer sig könsfördelningen åt och flest män är aktiva inom musiken, med 64 % av ansökningarna inom konstformen 2011, vilket har sin motsats inom dansen där 72 % av ansökningar skickas in av kvinnor liksom inom teatern där 63 % av de sökande är kvinnor. Diagram 2. Totalt antal inkommande ansökningar år 2006-2011, uppdelat på kvinnor och män i procent. Kansliet utvidgades med en ny handläggare inom bild och form och en utredare till analysavdelningen. En arkivarie/registrator projektanställdes under senhösten för att underlätta övergången till ett processorienterat ärendehanteringssystem. 13
Under hösten 2011 erhöll Konstnärsnämnden en stor donation från en privatperson, Per Gannevik, som testamenterat en del av sin förmögenhet till Konstnärsnämnden för inrättande av en stiftelse i hans namn och för att årligen dela ut stipendier till verksamma konstnärer för att främja kulturella ändamål. 2.1 Verksamhetens intäkter och kostnader per prestationstyp Nämndens förvaltningsanslag var 14 760 000 kr år 2009, 17 506 000 kr år 2010 och 18 015 000 kr år 2011. Tabell 3. Nämndens intäkter och kostnader fördelade på verksamhetsområden tkr Stipendier och bidrag Analys 2009 2010 2011 2009 2010 2011 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 22 666 23 706 26 214 1 518 2 866 3 718 Övriga intäkter 4 157 1 892 231 0 0 0 Summa 26 823 25 598 26 446 1 518 2 866 3 718 Verksamhetens kostnader -26 902-26 050-26 446-1 518-2 866-3 718 Utfall -79-452 0 0 0 0 Lämnade stipendier & bidrag -115 279-125 827-123 307 0 0 0 Utvecklingen av kostnader för avdelningen stipendier och bidrag Kostnadsutvecklingen för stipendierna och bidragen för de olika konstnärsgrupperna följer sammantaget under de tre senaste åren i stort sett utvecklingen av tilldelade medel över statsbudgeten. Medlen till Bildkonstnärsfonden över anslagsposterna Visningsersättning och Bidrag till konstnärer inom områdena bild och form var år 2011 sammantaget 73 875 000 kr vilket är detsamma som år 2010. Visningsersättningen som är 65 325 kr är en ersättning åt bildoch formkonstnärer för att konstnärliga verk av deras hand i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt (visningsersättning) (Förordning (1982:600) om Sveriges bildkonstnärsfond). Kostnaderna för den internationella verksamheten inom bild- och formområdet, Iaspis, förs på anslaget samt delar av verksamheten på förvaltningsanslaget. Medlen till arbetsgruppernas stipendier och bidrag över anslagsposten Bidrag till konstnärer inom musik, teater, dans och film var 34 527 000 kr och föregående år 33 861 000 kr. Det särskilda filmstödet 10:1 ap. 3 var oförändrat 4 270 000 kr varav 800 000 kr avser Stiftelsen Filmform. Under Övriga intäkter i tabell 3 redovisas intäkter från Art Hotel för åren 2009 och 2010, men avtalet gick ut under 2010 och därmed minskade intäkterna. Under Lämnade stipendier & bidrag märks för 2011 en minskning med 2,5 mnkr vilket förklaras med att kostnader för Iaspis verksamhet i Sverige har ökat samtidigt som stödet minskade för bildoch formkonstnärers utlandsvistelse. Dessutom påverkas summan av återbetalda medel, som var större 2011 än 2010. Utveckling av kostnader för analysavdelningen Analysavdelningen har byggts upp successivt under de senaste åren med en tjänst om året. Tidigare gick verksamheten under benämningen verksamhetsgren för bevakning av konstnärers ekonomiska och sociala villkor. 14
Sammanfattning och bedömning Konstnärsnämnden har med verksamheten 2011 levt upp till de nationella kulturpolitiska målen, framför allt de konstnärspolitiska, och som också finns i instruktion och regleringsbrev. Det som särskilt bör lyftas fram av årets verksamhet är begreppen kvalitet, konstnärlig förnyelse, internationellt och interkulturellt kulturutbyte, jämställdhet och samverkan. Kvalitet Konstnärsnämnden arbetar ständigt med kvalitetsbegreppet och har under året - Sett över bidragsformer och anpassat efter rådande behov - Lyft fram redovisningarnas resultat och gjort uppföljning av flera bidragsformer - Fört en kvalitetsdiskussion, som också innefattar kvalitet i jämställdhet och mångfald samt genremässig och geografisk spridning, i arbetsgrupper och styrelse - Fört diskussionen om konst- och kvalitetsbegrepp med regionerna inom Kultursamverkansmodellen - Tagit fram en modell för kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom nämnden Konstnärlig förnyelse Bedömningen av ansökningar om stipendier och bidrag innefattar konstnärlig förnyelse. Förnyelsen innebär inte bara nya former och uttryck utan innefattar också fördjupning och kvalitativ utveckling. Se vidare avsnittet om kvalitet, 3.1. Internationellt och interkulturellt utbyte Konstnärsnämnden har lång erfarenhet av internationellt och interkulturellt utbyte. Under 2011 har ansökningarna inom det internationella området ökat med 7 %. Verksamheten har utvecklats genom - Deltagande i EU-samarbetet om konstnärers mobilitet i Europa - Nya samarbetspartners i världen för längre arbetsvistelser, särskilt inom konstområdena form och dans - Fler expertbesök inom bild/form samt dans som ger effekter i ett ökat kulturutbyte - Svenska konstnärer med rötter i andra länder är betydelsefulla för att förmedla kontakter och samarbeten - Inom musikområdet har utbytet med Asien och Latinamerika ökat - Intresset för längre vistelser har ökat inom alla konstområden. Jämställdhet Konstnärsnämnden har under ca 15 års tid arbetat med könsuppdelad statistik och kan t.ex. sammanfatta bidragsgivningen för 2011 i följande: 54 % av ansökningarna var från kvinnor, och bidragen fördelades med 51 % till kvinnliga sökanden. Kvinnorna erhöll 55 % av de utdelade medlen. Frågor om jämställdhet lyfts fram i nämndens rapporter. På regeringens uppdrag samverkar nämnden med Statens musikverk och Kulturrådet om stöd för att förbättra jämställdheten inom musiklivet. I nämndens bidragsgivning har en liten men ändå förskjutning skett inom musiken. Från 2009 till 2011 har antalet ansökningar från kvinnor ökat från 33 % till 36 % och andelen utdelade medel till kvinnor har under samma period ökat från 31 % till 37 %. 2011 publicerades en engelsk översättning av Konstnärernas inkomster ur ett jämställdhetsperspektiv. Ekonomi, arbete och familjeliv av Marita Flisbäck. Rapporten har spridits i internationella och europeiska nätverk. Samverkan Konstnärsnämnden är en samverkande myndighet med ett brett kontaktnät och en kontinuerlig kommunikation med andra myndigheter och konstnärsorganisationer. Under 2011 har nämnden utvecklat kontakter med Försäkringskassan och Skatteverket i dialog om konstnärers villkor inom trygghetssystemen. Genom regeringsuppdragen har nämndens roll som samverkanspart förstärkts. De internationella programmen innebär samverkan såväl nationellt som internationellt. 15
3 Konstnärsnämndens uppgift Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta om statliga bidrag och ersättningar till konstnärer, i den utsträckning detta inte är någon annans uppgift, och i övrigt fullgöra de uppgifter som följer av särskilda föreskrifter. Myndigheten ska hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden samt förutsättningar för konstnärligt skapande. Det innebär också att löpande bevaka trygghetssystemens utformning och tillämpning i förhållande till konstnärlig verksamhet. Myndigheten ska i sin verksamhet integrera ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv samt ett internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete. Resultatredovisningen ska lyfta fram de kvalitativa aspekterna vid redovisningen av verksamhetens resultat. 3.1 Kvalitet Konstnärsnämnden är mån om att kvalitet finns i all verksamhet, från bemötande, tillgänglighet, administration, i publikationer till bidragsbeslut. Frågan om konstnärlig kvalitet har också aktualiserats under 2011 då de regioner som ingår i kultursamverkansmodellen efterfrågat mer kunskap och vägledning och Konstnärsnämnden har också inbjudits att delta i seminarier i frågan om konstnärlig kvalitet och konstnärspolitik. Vi har därför valt att i årets redovisning ägna bedömning av konstnärlig kvalitet ett avsnitt. Att göra en bedömning av verksamhetens kvalitet inom bidragsgivningen kan avse ett flertal aspekter. I regleringsbrevets målsättning för bidragsgivningen står att bidragen ska nå kvalificerade konstnärer och i 12 i förordning (1976:528) om bidrag till konstnärer står att hänsyn ska tas till konstnärlig kvalitet vid fördelning av konstnärsbidrag. Ytterligare en aspekt på bidragsfördelningens kvalitet är att bidragen kontinuerligt anpassas till de nya behov som uppkommer. Nämnden har under senare år gjort flera tyngdpunktsförskjutningar i bidragsgivningen och inrättat nya typer av stipendier. Den andra aspekten gäller kvaliteten i de administrativa förfarandena. Från konstnärlig kvalitet till konstnärliga kvaliteter Vid bedömningen av ansökningarna tas i första hand hänsyn till konstnärlig kvalitet, den konstnärliga verksamhetens omfattning och behov av ekonomiskt bidrag. Enligt förordningen ska konstnärerna vara professionellt verksamma, vilket är ett faktum som kan fastställas objektivt. Diskussionerna vid bidragsgivningen är koncentrerade till konstnärlig kvalitet. Vid bedömning av ansökan om bidrag och stipendier använder sig Konstnärsnämnden av s.k. subjektiv kvalitetsbedömning, den troligtvis vanligaste metoden för kvalitetsbedömning inom konsten. En bedömning vars legitimitet grundar sig på ledamöternas samlade kompetens och meriter. De slutgiltiga besluten om vem som får motta ett stipendium eller bidrag är en subjektiv avvägning av en mängd faktorer, såsom t.ex. konstnärens tidigare verksamhet, ledamöternas tilltro till att konstnären kan genomföra projektet och att resultatet är av tillräcklig konstnärlig kvalitet osv. För att detta system ska uppnå maximal legitimitet har ledamöterna i bedömande grupper tidsbegränsade mandat. Nämnden lägger ned ett stort arbete på valet av ledamöter i de arbetsgrupper samt referensgrupp som styrelsen utser. Grupperna ska vara sammansatta så att ledamöterna besitter olika perspektiv. Dessa skiljer sig åt för att man besitter kunskap om olika genrer inom konstarterna, bor i olika delar av landet, har olika kön, representerar olika generationer och olika etniska bakgrunder. Alla dessa drag som särskiljer ledamöterna ifrån varandra utgör grunden för att diskussionen om konstnärliga kvaliteter förblir levande. Att kvalitetsbedömningar inom konstområdena är tidsbundna och att kvalitetsbegreppet är mångdimensionellt och olika betoning kan läggas på olika kvaliteter innebär att Konstnärsnämnden ständigt har kvalitetsfrågorna under uppsikt. Det finns anledning att understryka att kvalitetsbedömningar inom det professionella konstområdet ofta kan sättas i 17
fråga, särskilt när gränser ska dras och konstnärer ska vägas mot varandra. I det stora hela synes de kvalitetsbedömningar som görs i nämndens bidragsfördelande organ överensstämma med dem som kommer till uttryck i den kulturella offentligheten. Exempelvis att filmer med stöd av Konstnärsnämnden väljs ut att medverka i internationella filmfestivaler och att t.ex. en bildkonstnär får arbeta koncentrerat för att skapa en utställning som ger gehör både bland publik och i konstkritiken. Det förtjänar emellertid att påpekas att offentliga bedömningar i press och media av konstnärliga prestationer endast omfattar en mindre andel av konstnärerna, exempelvis musiker med solistuppgifter och skådespelare i de större rollerna. Nämndens bidragsgivning och bedömningar är bredare och gäller även konstnärer som inte har denna synlighet på den offentliga arenan, men vilkas insatser är av lika hög konstnärlig kvalitet. Här ges inte samma möjligheter till omedelbara jämförelser mellan nämndens och andras bedömning, men erfarenheten visar att de som får stöd från nämnden med tiden ofta kommer att inta framträdande platser inom sina områden om de inte redan gör det. Bedömningen av kvalitet måste även förstås i ett genusperspektiv då kvinnor och män har olika grad av tillgång till de arenor som bekräftar en konstnärs status i kvalitetshänseende. Bedömningarna måste också ta hänsyn till de speciella svårigheter som konstnärer med utländsk bakgrund har att göra sig gällande i sitt nya sammanhang. Ytterligare en aspekt är den geografiska spridningen över landet. Kvalitet i den administrativa handläggningen Kvaliteten i den administrativa handläggningen av bidragsärendena gäller bl.a. säkerheten i hanteringen av ansökningarna, hur väl rutinerna för databehandlingen fungerar, informationen om stipendierna och hur ofta de kan sökas, något som numera till stora delar sker digitalt. Ett nytt processorienterat ärendehanteringssystem har införts vilket påverkar såväl diarium som arkivhantering. Policy och rutinbeskrivningar utarbetas angående bidrags- och beslutshanteringen. Nämnden strävar efter att se över och förbättra handläggningen. Nämndens hemsidor är av stor betydelse för den utåtriktade informationen och uppdateras kontinuerligt. Nämnden har under långt tid fokuserat på användarvänlighet och service gentemot de ansökande konstnärerna. Kansliet har även utökat och utvecklat underlag, rutiner och service gentemot de ledamöter som bedömer ansökningar. 3.2 Jämställdhet Konstnärsnämnden har sedan 1998 redovisat offentlig statistik över bidrag och stipendier uppdelat på kön. Redovisningen avser såväl antal sökande/bidragsmottagare som hur bidragens totala belopp fördelas mellan könen. Ledamöterna i nämndens styrelser, arbetsgrupperna och referensgruppen, har en jämställd representation mellan könen. Alla bidrags- och stipendiebeslut vid nämnden ska beakta att jämställdhet är en målsättning i antal bidrag samt i medelstilldelning. Konstnärsnämnden använder begreppet statistisk jämställdhet och avser därmed en fördelning där ettdera könet är representerat eller förfogar över resurser till minst 40 % men med målet om en 50-50 procent fördelning enligt definition av SOU 2006:42 Plats på scen. Av årets ansökningar var 54 % från kvinnor och bidragen fördelades med 51 % till kvinnliga sökanden. Kvinnorna erhöll 51 % av de utdelade medlen. Nämnden publicerade våren 2010 en jämställdhetsanalys Konstnärernas inkomster ur ett jämställdhetsperspektiv. Ekonomi, arbete och familjeliv. Analysen är ett av tre delmoment i den stora inkomstutredningen över konstnärers inkomster. Den tredje delen av utredningen Konstnärernas inkomster, arbetsmarknad och försörjningsmönster publicerades 2011 och presenterar även den resultat ur ett genusperspektiv. Konstnärsnämnden har tillsammans med Kulturrådet i uppgift att samverka med Statens musikverk kring uppdraget om att främja jämställdhet inom musiklivet 2011-2014. 18
3.3 Mångfald Nämnden arbetar med att mångfaldsperspektivet parallellt med jämställdhetsperspektivet ska genomsyra verksamheten. Perspektiven ska beaktas i allt från rekrytering av personal och ledamöter till bidrags- och stipendiegivning. Många stipendie- och bidragsansökare är idag svenskar med utländsk bakgrund eller utländska medborgare verksamma i Sverige. Bland nämndens ledamöter i de beslutande grupperna finns en medvetenhet om målsättningen att etnisk och kulturell mångfald ska främjas. Arbetsgruppen inom musik, arbetsgruppen för teater-, dans- och filmkonstnärer samt referensgruppen för Internationella dansprogrammet, vars ledamöter utses av nämndens styrelse, tillsätts så att det innefattar att ledamöterna ska representera etnisk och kulturell mångfald. Ledamöterna i Sveriges bildkonstnärsfond utses av regeringen med samma inriktning. Det är dessutom av största vikt att ledamöterna oavsett egen etnisk eller kulturell bakgrund som grupp omfattar kunskap om genrer och konstyttringar utanför de rådande normerna för att rätt kunna bedöma inkomna ansökningar. Om sådan kunskap saknas i en beslutande grupp adjungeras eller tillfrågas utomstående expertis. Nämndens viktigaste insats är att mångfaldsperspektivet har getts en ökad närvaro i alla de olika gruppernas diskussioner och överväganden inför beslut om ansökningar. Detta har också påverkat de val som görs till förmån för sökande som representerar en annan kultur än den västerländska. Nämnden har arbetat med att utåtriktad information om nämnden och stipendier och bidrag finns i engelsk version och de sökande kan ansöka på engelska. Nämnden har också arbetat aktivt med att information om stipendie- och bidragsverksamheten ska nå ut till nya grupper genom öppna informationsmöten och direkta utskick. Inom analysavdelningen ska studier omfatta ett mångfaldsperspektiv. Den stora studien Konstnärernas inkomster, som baseras på SCB:s inkomstregister, redovisar för första gången andelen konstnärer som är födda utomlands, vilka utgör 13 % av de ca 21 000 konstnärer i underlaget. Studien redovisar även dessa konstnärers inkomster. 3.4 Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete Nämnden har utvidgat sitt internationella arbete inom annan verksamhet än stipendie- och bidragsgivning. Nämnden deltar i ett EU-samarbete om konstnärers mobilitet i Europa och har i övrigt utökat sin bevakning av EU:s arbete med kultur- och konstnärspolitiska frågor. En bättre internationell överblick eftersträvas i syfte att kunna jämföra olika kulturpolitiska satsningar. Konstnärsnämndens internationella nätverk utvecklas genom deltagande vid enstaka nätverksmöten, ett aktivt medlemskap i IFACCA och ett nordiskt samarbete kring internationalisering. Samtliga avdelningar arbetar med att öka kompetensen om konstnärsstöd och internationellt utbyte i andra länder. Nämndens omfattande stöd till internationellt kulturutbyte för konstnärer inom myndighetens alla konstområden gör internationaliseringen till en självklar del av verksamheten. Under året har nämnden arbetat med att ytterligare utveckla formerna för internationaliseringen av dans- och formområdet. Samarbete har etablerats inom dansen för längre arbetsvistelser; en i New York och en i Berlin. Inom formområdet har fyra städer i världen undersökts för eventuellt samarbete som kan börja 2012. Nämnden har också fått regeringens uppdrag att fr.o.m. 2012 utveckla former för internationalisering inom musikområdet. Stödet till internationellt och interkulturellt utbyte inom stipendie- och bidragsgivningen grundas på de enskilda konstnärernas egna initiativ och syftar till att ge konstnärlig fördjupning och t ex. vidga arbetsmarknaden. Allt fler konstnärer har viktiga delar av sin verksamhet utanför Sverige. Utbytena ska grundas på ett aktivt och dokumenterat engagemang från det inbjudande landets kulturliv. Se vidare 5.4 Internationellt utbyte och 4.3 Regeringsuppdrag. 19