Ett Stockholm som investerar för framtiden. Antaget vid distriktskongressen i april 2009

Ett Stockholm som investerar för framtiden Antaget vid distriktskongressen i april 2009

2 (38) Ett Stockholm som investerar för framtiden Det regionala programmet är det dokument där vi samlat uttrycker våra visioner och ambitioner inom en stor mängd områden. Här återfinns såväl resonemang och analyser, som långsiktiga mål och konkreta krav. De senare ska dock inte ses som bitar ur ett valmanifest. Valmanifest utarbetas och beslutas i särskilt ordning. Programmet bygger på partidistriktets rådslag, där nio arbetsgrupper bearbetat olika politikområden, Distriktsstyrelsen har kompletterat rådslagsarbetet med ytterligare några sakpolitiska områden. De flesta politiska förändringar låter sig inte genomdrivas på endast en politisk beslutsnivå, varför många av de krav och uppmaningar som återfinns i programmet riktar sig till flera beslutsnivåer i samhället. 1. Framtid Stockholm I Stockholm finns mycket att vara stolt över. Här i vår del av världen får vi leva i fred, vår frihet att tänka och tycka trycks inte ner med brutala metoder, vårt samhälle har sociala skyddsnät och vårt välstånd har växt under lång tid. Vi har storstadens mångfald, puls och spänning i förening med en skärgård och en storslagen natur. Stockholmsregionen med dess skärgård har en stark tillväxtpotential. En levande skärgård där människor ska kunna bo och arbeta är en betydelsefull utvecklingsfaktor. En utbyggd infrastruktur i form av modern, miljövänlig och snabb kollektiv båttrafik i regionen ökar attraktionen. Vi har framgångsrika företag och framstående universitet. Vi har ett rikt kulturliv och har kunnat öka vårt kulturella kapital genom invandring från andra länder. Under mer än ett århundrades kamp för demokrati, välstånd och rättvisa har människor skapat det samhälle som är dagens Stockholm. Vår arbetarrörelses del i samhällsbygget kan ingen någonsin bortse ifrån. Stockholm står nu på tröskeln till ett nytt decennium. I vilken riktning Stockholm ska gå påverkar vi gemensamt. Historien har inte tagit slut. Samhällsbygget måste fortsätta. Vi socialdemokrater är övertygade om att alla förlorar när några ställs utanför. Vi ser hur klyftorna ökar. Hur oförrätterna drabbar. Hur makt och resurser inte fördelas jämlikt. I Stockholm samsas två världar. En där framtiden är ljus och hindren få. En annan där arbetslöshet och osäkra anställningar hotar och där andrahandskontrakt och diskriminering är vardag. Alla behöver få makt att forma sina drömmars Stockholm. Stockholm kan visa vägen och bli världens modernaste region i världens modernaste land.

3 (38) Stockholmarnas möjligheter och utmaningar är många. En internationell och globaliserad värld ställer till exempel krav på forskning och utbildning i världsklass, samverkan mellan företag och offentliga institutioner i syfte att bland annat attrahera internationellt kapital för att utveckla näringsliv och välfärd. Socialdemokraternas mål är en Stockholmsregion som står sig väl i den internationella konkurrensen. I vår framtidsvision finns en öppenhet för det nya, för innovativa företag, för forskning i fronten av utvecklingen, för arbetsglädje och skapande kultur. Visionen rymmer allas lika rätt att skaffa sig kunskaper, växa och arbeta, en grön och hållbar livsstil, en välfärd som främjar det goda livet med familj och vänner och där demokratin genomsyrar samhällslivet. Omkring oss ljuder nu varningsropen om att hela världen går in i den djupaste ekonomiska krisen på många decennier. Vägen ut ur krisen finns i insikten om att människors agerande, konsumtion och investeringar å ena sidan styrs av oro för framtiden, å andra sidan av viljan till lust och engagemang. Vi bekämpar krisen bäst genom att öka människors framtidstro. Oron stillas genom trygghet. Tillsammans kan vi forma samhället så att människor inte är rädda för att testa sina drömmar. Lusten väcks genom frihet. Möjligheten att själva forma sitt liv i arbete och i vila, i samlivet med nära och kära och i nyfiket sökande efter kunskap. Engagemanget skapas av samhörighet. Den som lämnas utanför känner ingen inlevelse för att framtiden är ett gemensamt projekt. Stockholmsregionen är ett Sverige i miniatyr. En region med elintensiv basindustri i norr, tjänsteproduktion i mitten och fordons- och annan spetsindustri i söder. Vårt varierade näringsliv, vår varierade arbetsmarknad och vår mångfald kan utvecklas till starka konkurrensfördelar. Ge plats för drömmar om Stockholm. Lämna ingen efter. Stockholm behöver investera för framtiden. 2. Växtkraft Stockholm Ett Stockholm i arbete Viljan till arbete är Stockholms största tillgång. Arbete ger inkomst och utveckling för den enskilde samtidigt som det bygger samhället och skapar grunden för vår gemensamma välfärd. De närmaste åren står vi inför en situation där många riskerar att slås ut från arbetsmarknaden. Vi behöver en stark och moderniserad arbetslinje med en politik för entreprenörskap som skapar jobb, en aktiv utbildnings- och arbetsmarknadspolitik som skapar möjligheter att komma vidare till nya jobb, och en väl fungerande inkomsttrygghet om vi förlorar jobbet. Den socialdemokratiska politiken går ut på att öka tillväxten och hindra utslagning från arbetsmarknaden.

4 (38) Inom ett antal specifika branscher som har stor samhällsbetydelse och tillväxtpotential är det särskilt viktigt att Stockholm får till stånd en mer aktiv utveckling. Exempel på sådana områden är utvecklingen av nya företag på miljöteknikområdet, IT-området, inom upplevelse- och besöksnäringen, finanssektorn, privata och offentliga tjänster, bygg och konstruktionssektor samt fordonsindustrin. Genom ökat samarbete inom dessa branscher kan en kritisk massa av produktion, forskning och utbildning byggas upp. Exempelvis har cirka 80 procent av miljöteknikföretagen i Sverige mindre än 10 anställda. Tillsammans kan de hitta finansiering och kontakter för både teknikutveckling och exportsatsningar. På liknande sätt kan företag inom besöksnäringen stärkas av ökat samarbete och gemensam konceptutveckling. Två andra viktiga framtidsbranscher för Stockholm är läkemedel och medicinsk teknik. Avgörande för att framgångsrikt kunna klara den globala konkurrensen är att få till stånd en tätare samverkan mellan sjukvården, forskningen och industrin. Den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik syftar i dag huvudsakligen till att kontrollera att de som är arbetslösa söker många jobb inte att de kan få de jobb de söker. En sådan inriktning blir alltmer ineffektiv ju fler som är arbetslösa och ju färre jobb som står att finna. Istället är utbildning en viktig nyckel ut ur krisen. Det står utom allt tvivel att investeringar i utbildning betalar sig. När allt färre har ett jobb att gå till så måste vi istället se till att rusta oss för de nya jobb som kommer att växa fram. Morgondagens arbetsmarknad blir alltmer rörlig, och kräver ett livslångt lärande. Möjligheten till en andra och tredje chans till utbildning behöver förbättras. Därför är det viktigt att finna former för studiefinansiering även för dem som varit yrkesaktiva länge. Det livslånga lärandet kan ske i olika former, såsom formell utbildning, ickeformell samt informellt lärande och anordnas av olika utförare. Folkbildningens unika möjligheter bör tas tillvara. Det är viktigt att använda och utveckla metoder för validering så att erfarenheter, kunskaper och kompetens kan synliggöras. En modell för kompetenssparande behöver utvecklas och utformas som stimulerar till reguljär utbildning, men med möjligheter för den enskilde att göra egna val och styra över pengarna. Ungdomsarbetslösheten växer på ett oroväckande sätt och riskerar leda till att många unga ges en dålig start i arbetslivet. Sommarjobb är ofta många ungdomars första kontakt med arbetslivet. Därför är det en prioriterad uppgift att kommunerna kan erbjuda sommarjobb till ungdomar. Kommunerna bör utveckla konkret samarbete med lokala företag för att kunna möta det faktum att väldigt många ungdomar inte kan hitta ett sommarjobb eller praktikplats på egen hand. Uppmuntra företagskluster inom miljöteknikområdet genom aktiv dialog med företag, organisationer och forskare.

5 (38) Förbättra förutsättningarna för ett aktivt samarbete mellan regionens universitet och högskolor och det omgivande samhället i form av Näringsliv, offentlig verksamhet och organisationer. Utarbeta ett särskilt program för tjänstesektorn som basnäring för att främja en god utveckling av sysselsättning och arbetsvillkor. Inför kompetenssparande med medverkan av staten som är fördelaktigt för både arbetstagare och arbetsgivare och som kommer också lågutbildade och lågavlönade till del. Gör ett omfattande andra kunskapslyft så att alla får möjlighet att läsa in en fullständig gymnasieexamen. Inrätta fler kvalificerade yrkesutbildningar på både högskole- och gymnasienivå. Återupprätta en yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning. Forskningen visar att den ger jobb. Bygg ut högskolornas mastersutbildningar för att ta tillvara dem som nyligen avslutat högskolan och nu riskerar arbetslöshet. Utforma fler högskoleutbildningar så att studenterna redan under sin studietid arbetar med att skapa kontaktnät i arbetslivet. Stimulera framväxten av traineeutbildningar där högskola och arbetsgivare samarbetar. Se till att kommunerna i Stockholm utvecklar samarbeten med det lokala näringslivet för att hjälpa ungdomar till sommarjobb. Öka möjligheterna att komplettera yrkesämnen inom komvux. Ett Stockholm för företagande Stockholm behöver fler entreprenörer. Människors vilja och förmåga att starta, driva och utveckla företag är avgörande för en positiv utveckling. Men genom finanskrisen och den globala långkonjunkturen riskerar många företag att slås ut eller krympa. Politiken måste därför utformas för att främja en omfattande och nyskapande företagsamhet. Nya arbetstillfällen måste hela tiden åstadkommas och mycket talar för att allt fler kommer att behöva skapa sina egna jobb i framtiden. Fler människor måste kunna och våga starta företag. För att nå dit behöver förståelsen för människors drivkrafter att starta företag öka. Likaså behöver en del av dagens attityder och normer gentemot företagsamhet förändras. För det första behöver attityden till företagare och företagsamhet bli mer tydligt positiv. För många är företagandet en livsstil och en chans att förverkliga en dröm, inte i första hand en väg till ekonomisk rikedom. För det andra behöver näringspolitikens fokus förändras eller kompletteras. Hittills har storföretagens villkor dominerat. Nu behövs starkare fokus på småföretagens specifika förutsättningar.

6 (38) För det tredje behöver företagande avdramatiseras. Start och drift av företag har förenklats under många år. Givetvis går det fortfarande att förenkla och underlätta, men jämfört med många andra länder i Europa är det inte svårt att starta företag i Sverige. På ett generellt plan är det bra med politiska beslut som underlättar för nyföretagande genom att se till att det finns en bred efterfrågan i ekonomin. Det är ytterligare ett argument för en rättvis fördelningspolitik som ger fler människor möjligheter att efterfråga varor och tjänster. Den enskilde företagaren måste också ges goda möjligheter att ägna sig åt sitt företagande, vilket underlättas av en pålitlig och väl fungerande offentlig service. Det är ytterligare ett argument för en stark och offentligt finansierad välfärdssektor med bra kvalitet så att man som företagare exempelvis kan känna trygghet över barnens situation i förskola och skola och att ens gamla föräldrar har det bra. Rätt kunskaper är avgörande för att starta och driva företag. Här har samhällets utbildningssystem ett stort ansvar. För att tillräckligt många ska våga starta företag så krävs också bättre trygghetssystem för företagare. Företagare behöver bättre möjligheter att nyttja socialförsäkringar och A-kassa. En annan viktig faktor för att våga driva företag är långsiktigt hållbara spelregler. Återkommande förändringar av olika regelverk är i sig ofta ett större problem än själva innehållet i spelreglerna. Därför är det bra med breda politiska överenskommelser som kan hålla under lång tid. Något som inte är rimligt med dagens skatteregler är att företag krävs på skatteinbetalning innan de själva fått betalt av kunden. Företagare borde inte behöva göra förskottsinbetalning av skatt till Skatteverket. Det är viktigt att redan existerande småföretag uppmuntras att anställa fler. Men för många företagare är det ett stort steg att överhuvudtaget anställa någon, eftersom det medför ansvar som arbetsgivare, mer administration och nya åtaganden. Därför borde de sociala avgifterna konstrueras så att den första anställningen gynnas. För att uppmuntra vissa typer av företagande behövs olika typer av ekonomiska samhällsstöd. Det är viktigt att stödet ges som investeringsstöd och inte som allmänna driftsbidrag. Bara en fjärdedel av antalet företagare är kvinnor. Flera studier visar att kvinnliga företagare har svårare att finansiera sin verksamhet. Särskilda insatser behövs för att se till att det finns riskkapital också i de mindre teknikintensiva branscher där kvinnor oftare finns. För att underlätta utveckling av lokal företagsamhet borde gemensamma servicecenter inrättas i varje kommun. Dessa centra kan till exempel ges namnet Handelshus. Här kan mindre företag få tillgång till olika slags tjänster och samarbeten, till exempel hjälp att identifiera marknader, stöd inom ekonomi, juridik och avtalsfrågor och hjälp att söka EU-medel.

7 (38) Handelshuset kan fungera som en marknadsplats för konkret affärsnytta för de lokala företagen. Genom Handelshuset ska nya företag lättare kunna hitta sina kunder och nya produkter lättare nå ut på nya marknader. Handelshuset blir en mötesplats för erfarenhetsutbyte, där olika typer av kompetenser kan hitta varandra. Handelshuset bör drivas fristående, men med stöd från kommunen. Låt entreprenörskap och företagande bli en naturlig del av undervisningen i alla grund och gymnasieskolor, gärna genom praktiskt arbete. Utveckla trygghetssystemen för egna företagare genom att ge dem rimliga möjligheter att nyttja socialförsäkringar och A-kassa. Avskaffa de nuvarande skattereglernas krav på förskottsinbetalning av skatt för företagare. Omfördela de sociala avgifterna så att de blir lägre för den först anställde. Inför modeller där offentligt stöd för investeringar förenas med krav på motprestation i form av anställningar. Satsa på mer offentlig såddfinansiering genom exempelvis mikrolån och mikrofinansiering till nya typer av företag och affärsidéer som har svårt att få finansiering på annat sätt. Satsa på offentligt stöd i syfte att öka kvinnors företagande. Inför en ny typ av Starta-eget-stöd som inte är kopplat till arbetslöshet eller innebär att trygghet går förlorad. Etablera Handelshus i varje kommun för snabb tillgång till rådgivning om bland annat samarbeten, marknadsföring, affärsidéer, EU-stöd, juridik, skatter och arbetsrätt. Se över LOU (Lagen om offentlig upphandling) utifrån ett småföretagarperspektiv. En reformerad LOU bör innehålla en portalparagraf om korrekt konkurrens samt lokalt och globalt samhällsansvar, istället för dagens detaljreglering. Utarbeta ett regionalt program för att stärka det sociala företagandet i Stockholmsregionen, främst företag och föreningar utan vinstsyfte som kan utgöra ett alternativ eller övergångsvis arbetsmarknad för personer utan möjlighet att delta med full arbetskapacitet. Vi vill att det ska bli lättare att Starta eget tillsammans!. Utveckla avgiftsfritt bredband i hela Stockholm. Detta borde vara en självklar infrastruktur i en kunskapsregion med ambitionen att uppmuntra växande företagsamhet. Ett Stockholm med ordning och reda på arbetsmarknaden Stockholm ska vara en plats som kännetecknas av ordning och reda på arbetsmarknaden med starka fackföreningar. Här ska avtalsenliga löner gälla och skatter och sociala avgifter betalas av alla. Social dumpning och ekonomisk brottslighet är ett gissel för hela samhället. Stockolm ska vara en region med vita jobb.

8 (38) En svart arbetsmarknad snedvrider inte bara konkurrensen och försvagar den ekonomiska basen för välfärden, den drabbar i slutändan både den som arbetar och de seriösa företagarna. Svartarbete bygger ofta på en beroendeställning, och den skapar också en dålig förhandlingsposition för arbetstagaren. De gemensamma insatser mot svartjobb som görs av branschorganisationer, fackliga organisationer, myndigheter och folkrörelser är mycket viktiga. Även de legala redskapen behöver skärpas. I takt med att allt fler utländska företag verkar i Sverige så måste svenska myndigheter öka sitt samarbete med myndigheter i andra länder för att säkra att företagen lever upp till sina sociala och skattemässiga skyldigheter. Tyvärr exploateras många människor som kommer till Stockholm för att arbeta. Allra mest utsatta är de som befinner sig i Sverige utan tillstånd, de så kallade papperslösa arbetarna. De riskerar att bli utvisade och dessutom ofta att bli helt utan ersättning för det arbete som de utfört. Många utländska löntagare hamnar i en svår beroendeställning gentemot arbetsgivaren och vågar inte söka kontakt med facket eller andra för att få sina rättmätiga löner eller andra villkor tillgodosedda. Straffen för arbetsgivare som utnyttjar papperslösa arbetstagare bör skärpas. Risken för upptäckt är idag liten och påföljderna är mycket milda. Oseriösa arbetsgivare som anställer papperslösa bör bli skyldiga att retroaktivt betala mellanskillnaden mellan utbetald lön och vad som är normal lönenivå i branschen. Dessutom bör det bli möjligt att kräva skadestånd av arbetsgivaren för kränkningen som arbetstagaren utsatts för genom att denne utnyttjat deras utsatta situation. Alltmer av offentlig service är upphandlad. Det är därför viktigt att kommuner, landsting och statliga myndigheter utgör föredömen och försäkrar sig om att alltid handla vitt. Skattemedel får aldrig gå till fuskande leverantörer eller till brottslig verksamhet. I all offentlig upphandling måste krav ställas om kollektivavtalsenliga villkor. Det räcker inte att bara ställa krav vid upphandlingstillfället. Offentlig sektor måste löpande göra uppföljningar och en noggrann seriositetsprövning som säkrar att leverantörerna har betalat skatter, sociala avgifter och avtalsenliga löner. Kvalitet i leverans och produktion av varor och tjänster har en mycket tydlig koppling till om verksamheten i övrigt bedrivs seriöst. När vi socialdemokrater uppmärksammar och driver krav som ska säkra att seriösa leverantörer får uppdragen vid offentlig upphandling, så gör vi det för att vi vet att oseriösa leverantörer inte kan ge medborgarna den kvalitetsnivå de har rätt att kräva. Meddelarfriheten ger idag alla offentligt anställda rätten att meddela sig med massmedia utan påföljd från arbetsgivaren. Den offentliga arbetsgivaren har i lag ålagts ett efterforskningsförbud och får inte försöka ta reda på vem som meddelat sig med massmedia. Brott mot denna lag kan leda till fängelse och/eller höga böter och den drabbade kan i förlängningen väcka talan om skadestånd. Den som nyttjat meddelarfriheten garanteras alltid sin anställning genom det lagfästa skyddet. För verksamhet som kommuner och landstings överlåtit till privata arbetsgivare så gäller

9 (38) idag inte meddelarfriheten. Detta orimliga förhållande måste ändras så att denna rättighet gäller även för privat anställda som övertagit ett driftsansvar från kommuner eller landsting. Skapa en bred Allians mot svartjobb. Fördjupa samarbetet mellan branschorganisationer, fackliga organisationer, myndigheter och folkrörelser. Se till att företagare vid uppmaning ska kunna uppvisa registreringsbevis gällande ägarförhållanden och förteckning över anställda. Ge myndigheterna möjlighet att göra oanmälda besök och kontroller vid misstanke om organiserat svartarbete. Utveckla lagstiftningen för att möjliggöra en rutinmässig samverkan mellan berörda myndigheter i syfte att motverka den organiserade brottsligheten. Förbättra svenska myndigheters samarbete med andra länders myndigheter så att social dumpning motverkas. Skärp straffen för de arbetsgivare som utnyttjar papperslösa arbetstagare. Se till att offentlig sektor alltid ställer krav på kollektivavtal vid upphandlingar och att en löpande seriositetsprövning görs av leverantörerna och underleverantörer. Se till att meddelarfriheten gäller även för anställda hos privata arbetsgivare som utför driftsentreprenader åt kommuner och landsting. Reglerna för F-skatt ändras så att de arbetsrättsliga lagarna inte åsidosätts. Ett Stockholm där ingen hålls tillbaka Stockholm måste bryta de diskriminerande barriärer som idag håller tillbaka människor på arbetsmarknaden. Stockholm måste bli bättre på att ta tillvara sin mångkulturella kompetens, ge lika villkor för kvinnor och män, möta funktionshindrade på deras villkor och aldrig låta någon behandlas illa beroende på sin sexuella läggning och identitet. Stockholm ska vara en plats präglat av inkludering. Människor med utländsk bakgrund ställs ofta vid sidan av arbetsmarknaden. Den kulturella och etniska diskrimineringen måste upphöra. Offentliga arbetsgivare bör gå i täten för metoder som stimulerar kompetensbaserad rekrytering genom till exempel anonyma jobbansökningar, tydliga mångfaldsmål för rekrytering och värdesättande av kulturkompetens och kunskaper i främmande språk. Även människor med funktionshinder står i större utsträckning än andra utanför arbetslivet. Arbetsmarknadspolitiken måste utgå ifrån att varje människa är en tillgång för samhället. Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Men orättvisa villkor mellan män och kvinnor är fortfarande ett faktum. Löneskillnaderna är fortfarande stora. Kvinnors möjligheter till karriärutveckling får stå tillbaka då kvinnor ofta har huvudansvaret för hem och familj. Fortfarande finns en norm i samhället där män inte förväntas förändra sitt deltagande i arbetslivet på grund av

10 (38) barn. Att nå mer rättvisa villkor handlar därför inte bara om att stärka kvinnors rätt, utan också om att förändra synen på kvinnligt och manligt. Ofrivilligt deltidsarbete är fortfarande vanligt för många kvinnor. Kvinnor får även i högre grad tidsbegränsade anställningar istället för fasta heltidsanställningar som dominerar bland män. Korta tidsbegränsade anställningar innebär ofta ensidiga arbetsuppgifter, mindre frihet och sämre möjligheter till utveckling i jobbet. Detta påverkar även hälsan negativt. Orättvisorna i arbetslivet bidrar starkt till att klyftorna mellan kvinnor och män består livet igenom. Införa likabehandlingsklausuler i offentliga upphandlingar. Se till att offentliga arbetsgivare prövar metoder som anonyma jobbansökningar, tydliga mångfaldsmål för rekrytering och värdesättande av kulturkompetens och kunskaper i främmande språk. Satsa på progressiva matchningsorganisationer där insatserna kommer tidigt i syfte att stärka förutsättningarna till arbete för nyanlända flyktingar. Utveckla möjligheterna till eget arbete för personer med funktionsnedsättning särskilt stora behov. Se till att arbetsförmedlingen i samarbete med handikapporganisationerna startar nätverk tillsammans med näringslivet, fackliga organisationer och de offentliga arbetsgivarna. Garantera att kommunerna och landstinget erbjuder rätt att jobba heltid. Medverka till ansvaret för hem och familj blir jämställt så att kvinnors rätt till arbete stärks. Avskaffa kommunala vårdnadsbidrag och investera i förskola och skolbarnsomsorgen. Ett Stockholm som vinner i världen Stockholm ska vara en region öppen för världen och med sikte på framtiden, en marknadsplats för handel och näringsliv, en mötesplats för människor från olika kulturer, en importhamn för nya idéer och ett centrum för kultur, historia, idrott och nöjen. I Stockholm ska finnas utbildning, forskning och kultur som slår världen med häpnad. I Stockholms ska vi ställa om till det förnybara samhället, näringslivet ligga i framkant och vi ska ha en välfärd som är till för alla invånare. I Stockholm ska samhället hållas ihop och ingen lämnas efter. Kunskap är den viktigaste faktorn i den internationella konkurrensen. För att Stockholm ska bli en region som vinner i världen behöver insatserna öka för att stärka högre utbildning, forskning och utveckling. En kunskapsintensiv region har alltid ett försteg när det gäller att locka till sig framstående forskare, huvudkontor, internationella idrottsevenemang, globala kontaktnät, möten och konferenser. Utdelningen av Nobelprisen och andra utmärkelser bör ges ökad uppmärksamhet. Stockholm ska vara en region som är i fronten inom forskningen. Forskning spelar en fundamental roll för ekonomisk tillväxt samtidigt som betydelsefulla forskningsresultat och nya kunskaper bidrar till samhällets sociala, kulturella och

11 (38) demokratiska utveckling. En offensiv forskningspolitik med ordentliga resurser är en förutsättning för jobb och välfärd. Flyktingar och invandrare ska vara välkomna i Stockholm. Det är ett förhållningssätt som både rymmer en grundläggande solidaritet med människor från hela världen och en positiv kraft för utvecklig. Arbetskraftsinvandring bör vara en naturlig del i öppenheten mot omvärlden. Flerspråkig arbetskraft och människor med breda kulturella erfarenheter är en stark tillgång för en internationellt inriktad region. Det är viktigt att tillämpa ett jämställdhetsperspektiv även för möjligheterna till asyl och vid introduktionen för nyanlända i Sverige. Nyanlända ses inte alltid som individer, utan som familjer, eller i flera fall för kvinnans del, som ett bihang till mannen. Många gånger kan kvinnan ha egna skäl att få uppehållstillstånd och måste få sin egen prövning. Förändringar i asylsökandes val av boende måste göras för att motverka en ytterligare ökad segregation och möjliggöra för fler kommuner att ta ansvar för mottagande av asylsökande och flyktingar. Den så kallande EBO lagen måste göras om från grunden i synnerhet när det gäller tillämpningen på barnfamiljer. Goda boendeformer måste särskilt ordnas för asylsökande familjer. Kultur och upplevelser betyder mycket för ett Stockholm som vinner i världen. I en globaliserad värld där kommunikationerna är snabba och billiga öppnas också helt nya möjligheter för en ökad turism och upplevelsenäring. Här har Stockholm stora outnyttjade möjligheter, bland annat genom vår storstadsnära och samtidigt unika skärgård och natur. Även kulturen är en viktig del i en växande besöks- och upplevelsenäring. Ett rikt kulturutbud lockar många turister och kan också bidra till bilden av Stockholm som Nordens kreativa centrum, vilket i sin tur stärker förutsättningarna för att locka investeringar och kreativa nyckelpersoner till Stockholm. Kulturutbudet ska inte enbart finnas i regionens centrala delar. På Södertörn finns flera framgångsrika satsningar på upplevelser och kultur. Tom Tits i Södertälje, Cirkus Cirkör i Botkyrka är goda exempel som måste vårdas och ges fler efterföljare. En nationalscen i Stockholms södra förorter bör inrättas med inriktning på nycirkus och internationell scenkonst. Numera produceras väldigt lite film i Stockholm. För att förändra detta borde Filmregion Mälardalen utvecklas med medverkan av fler landsting och kommuner i hela regionen. För att Stockholm ska vara attraktivt på den internationella arenan måste vår grundläggande infrastruktur fungera. Stockholm behöver stora investeringar både i vägnätet och i kollektivtrafiken. Det handlar bland annat om en kraftigt utbyggd tvärbana och tunnelbana. Även sjöfarten är viktig och hamnnäringen i Södertälje, Nynäshamn och Kappelskär ska fortsätta utvecklas. Dubbelspår ska byggas ut på hela sträckan till Nynäshamn-Västerhaninge. Goda flygförbindelser är helt avgörande för Stockholms

12 (38) internationella anseende. En utbyggnad av kollektivtrafiken till och från Arlanda har högsta prioritet. Även de kollektiva trafikförbindelserna till Skavsta bör förbättras. Tågförbindelser med höga hastigheter till Göteborg och Malmö/Köpenhamn byggs ut. Om intäkterna från trängselskatten gick till både vägar och kollektivtrafik skulle möjligheterna till snabbare utbyggnad av kollektivtrafiken öka. Av största vikt är att tvärbanan byggs ut och att tunnelbanan förlängs via Odenplan till Karolinska och Solna. Även Spårväg Syd mellan Älvsjö och Flemingsberg ska ges hög prioritet. Kollektivtrafikens kapacitet över Saltsjö-Mälarsnittet måste öka. När Förbifart Stockholm är färdigbyggd bör därför filer reserveras för kollektivtrafik. I framtiden kommer det att behövas ytterligare utbyggnad av kollektivtrafiken. Den regionala planeringen behöver planlägga byggandet av spårbunden kollektivtrafik till Nacka, Barkarby och Täby/Arninge. Även en framtida tunnelbanering runt hela regionkärnan bör utredas. Investera mer i utbildning, forskning och utveckling för att stärka vår internationella konkurrenskraft. Se till att landstinget omgående avsätter minst 1 procent av sin omsättning till medicinsk forskning och utveckling årligen. I ett längre perspektiv bör landstinget ha som mål att avsätta 2 procent av omsättningen till forskning och utveckling. Gör Södertörns högskola till universitet. Ge såväl Norra stationsområdet som Flemingsberg goda möjligheter att utveckla forskning, utbildning och kommersialisering inom biomedicin och medicinsk teknik. Skapa ett snyggare och renare Stockholm. Öka insatserna mot skadegörelse och se till att klotter tas bort inom tjugofyra timmar. Erbjud goda förutsättningar för institutioner och organisationer inom Östersjöregionen att etablera sig i Stockholm. Ge goda möjligheter till arbetskraftsinvandring. Se till att samtliga kommuner i Stockholmsregionen tar sitt fulla ansvar för att ta emot flyktingar. Stimulera framväxten av spännande kultur och upplevelser även utanför regioncentrum. Inrätta en nationalscen i Stockholms södra förorter med inriktning på nycirkus och internationell scenkonst. Utveckla filmregion Mälardalen. Utveckla besöksnäring och turism i regionen genom att bygga ut stöd och ökad kompetens. Stärk företag inom besöksnäringen genom att stimulera ökat samarbete och gemensam konceptutveckling. Bygg ut vägar och kollektivtrafik i Stockholm.

13 (38) Se till att staten tar sitt finansieringsansvar för investeringar i infrastrukturen i Stockholm. Se till att trängselskatten bidrar till finansieringen av både vägar och spår. Ställ krav på att företag som drar nytta av infrastruktursatsningar är med och finansierar dessa. Ett Stockholm närmare Mälardalen Efter hand som kommunikationerna byggts ut har arbetsmarknaderna runt städerna i Mälardalen knutits ihop mer med varandra. Redan idag utgör Stockholms arbetsmarknadsregion ett område som sträcker sig långt utanför länsgränsen. Enligt Nutek kommer hela Sörmlands, Västmanlands och Uppsala län successivt att utgöra en allt mer gemensam arbetsmarknad ihop med Stockholm. Utvecklingen gör de existerande administrativa gränserna föråldrade. Transportsystemet behöver fortsätta att byggas ut i syfte att understödja utvecklingen mot ett mer sammanhållet Mälardalen som är internationellt konkurrenskraftigt med andra storstadsområden i världen. Genom snabba och säkra transporter och en arbetspendling över längre avstånd kan förutsättningarna för jobb och tillväxt stärkas. En satsning på ett sammanhållet Stockholm/Mälardalen sker inte på bekostnad av andra regioner. Tvärtom. Ett sammanhållet Stockholm/Mälardalen konkurrerar med exempelvis regionerna runt och i Köpenhamn, Hamburg och Amsterdam om forsknings- och utvecklings resurser, internationella etableringar och internationell handel. I Danmark har nyligen en regionreform genomförts som stärkt Köpenhamnsområdets konkurrenskraft. Ett problem för Mälardalen är avsaknaden av ett regionalt styrelsesystem. Utan ett samlat storregionalt beslutsfattande och länsgränser som bättre överensstämmer med den funktionella arbetsmarknadsregionen riskerar både Stockholm och övriga Mälardalen att tappa mark. Regionförstoring är en nödvändig realitet och organiseringen av den offentliga sektorn måste hänga med i utvecklingen. Det är därför önskvärt att bilda en större region mellan Stockholms län och de angränsande landsting och kommuner i Mälardalen som så önskar. Ett mer samlat regionalt beslutsfattande i Mälardalen behövs bland annat för att få till stånd nya investeringar i trafikens infrastruktur som kortar restiderna, för att förbättra den fysiska planeringen och mildra dess miljöpåverkan, för att säkra kvaliteten i sjukvården, och att stärka förmågan att dra nytta av det regionala samarbetet inom den Europeiska Unionen. När det gäller sjukvården så är de flesta av dagens landsting alldeles för små för att kunna klara av en högkvalitativ sjukvård i framtiden. Nya behandlingsmetoder och nya läkemedel ställer redan höga krav på förändringsförmågan i vården. Långsiktigt talar allt för att en väl fungerande sjukvård kräver en djupare samverkan och ett större befolkningsunderlag.

14 (38) Satsa på regionförstoring för bättre konkurrenskraft och tillväxt. Investera i förbättrade kommunikationer inom Mälardalen, särskilt kollektivtrafik. Bilda en direktvald region i Mälardalen som ersätter dagens landsting och får ansvar för utvecklingsfrågor, infrastruktur, kollektivtrafik, vissa kulturoch utbildningsfrågor och hälso- och sjukvård. 3. Välfärd Stockholm Ett Stockholm där vardagen fungerar Tekniska landvinningar som informationsteknologins intåg i vår vardag, ökad internationalisering och ett allt kunskapsintensivare arbetsliv ger allt fler större möjlighet att förverkliga sina drömmar. Men ibland kan möjligheterna förvandlas till krav. Mer och mer av livet kan komma att upplevas handla om att räcka till och göra rätt val, om att planera och fördela tid. I arbetet eller på fritiden, som förälder eller som ungdom, som konsument eller medborgare allt oftare ställs vi inför situationer som innebär en utmaning. Enligt Centrum för Folkhälsa riskerar var femte kvinna och var sjätte man i Stockholm sin hälsa på grund av stress. Men livet ska inte behöva vara en kapplöpning under ständig press. Vi behöver frihet att själva kunna styra över både fritid och arbetstid. Vi socialdemokrater tror inte på politiska beslut som griper långt in i människors privata sfär. Men politiken kan förändra grundläggande samhällsfunktioner så att stressen i vardagslivet motverkas. Ser man till småbarnsföräldrars situation är det lätt att förstå den ständiga stressen: upp tidigt, laga frukost åt familjen, klä på barnen, lämna på förskola för att sedan ta sig till jobbet, skynda tillbaka hem till hämtning på förskola och barnens fritidsaktiviteter. Barnen behöver kanske också få föräldrarnas stöd och hjälp i skolarbetet. Idag känner många föräldrar en allt större oro för att välja fel skola, för att få vänta på en förskoleplats, för mobbning, för droger och våld. Kraven handlar också om märkeskläder och mode, en aktiv fritid, nya prylar och ny teknik. Stressen smittar lätt över till barnen. Det finns oroande tecken på att allt fler barn mår dåligt av omgivningens krav. När barn och unga mår dåligt ska samhället finnas till hjälp, men lika viktigt är att hela vuxenvärlden reagerar mot tendenser till hets och press i ungdomskulturen. Även resan till och från jobbet riskerar bli en stressfaktor med väntan på inställda tåg eller försenade bussar. Om man inte föredrar att sitta i bilkö. Väl på jobbet handlar det många gånger om hektiska arbetspass innan det är dags att jaga vidare, mellan stämpelklockan och ambitionen att vara en bra förälder.

15 (38) Stärk de anställdas inflytande över sin arbetssituation. Ge utrymme för flexibla arbetstider och möjlighet till distansarbete, för kompetensutveckling och till förebyggande hälsovård, för en grundläggande anställningstrygghet och rätt till heltid. Arbeta för att kommunerna och landstinget skapar mönsterarbetsplatser och på så sätt utgör goda föredömen. Arbeta för att Sverige fortsätter att utveckla världens bästa föräldraförsäkring. Dela föräldraförsäkringen i tre lika delar; en del var för respektive förälder och en valfri del. Inför nolltolerans mot offentliga myndigheter som inte fungerar på medborgarnas villkor. De flesta ärenden hos myndigheter ska kunna skötas hemifrån via telefon eller Internet. Bygg ut och förbättra kollektivtrafiken, så ska vi som resenärer alltid kan lita på en snabb, trygg och pålitlig resa. Förändra i skattesystemet för att stimulera tillväxt inom tjänstesektorn. Ett Stockolm där alla får bestämma Välfärdens verksamheter ska finansieras solidariskt över skattesedeln och vår tillgång till dem avgöras av våra behov. På det sättet sker en omfördelning från den med stora resurser till den med stora behov. Det är så vårt samhälle kan hålla ihop, utvecklas och bidra till en större jämlikhet. På samma sätt som graden av jämlikhet är ett mått på ett gott välfärdssamhälle, så är valfrihet och egenmakt viktiga utgångspunkter för människors välfärd. Genom att den som behöver vård, skola eller omsorg får välja var den ska ges och av vem ger vi makt och inflytande till den enskilde på ett sätt som både är önskvärt och efterfrågat. Vi kan aldrig stå för en politik som bara ger valfrihet till dem som privatfinansierar sin vård eller skola. Det är viktigt att alla människor har tillgång till vägar som ger makt att påverka och utöva sina demokratiska rättigheter i samhället. Därför är det angeläget med ett stort mått av brukarinflytande i kommunerna, att stödja föreningslivet och att bryta den underrepresentation som finns av politiker med invandrarbakgrund lokalt, regionalt och nationellt. Vår utgångspunkt är att alla ska få bestämma på lika villkor. Valfrihet får inte övergå i valtvång eller tas till intäkt för system som sätter privata företags intressen framför medborgarnas. Välfärdssystem som enbart finns till för att gynna privatdriven sjukvård, skola eller omsorg ser inte till medborgarnas bästa. Verklig mångfald i välfärden erbjuder välfärdstjänster av hög kvalitet i såväl offentlig regi som i privata, kooperativa och ideella alternativ. För oss har mångfalden ett egenvärde och vi vänder oss emot en politik som leder till ensidighet åt något håll. Som medborgare ska man alltid kunna känna en trygghet i att oavsett vilka val man gör bland de offentligt finansierade välfärdstjänsterna, så ska kvaliteten alltid hålla en

16 (38) hög nivå. Ansvaret för resurstilldelning och kvalitetskontroll ska aldrig kunna läggas på den enskilde, utan alltid vara ett politiskt ansvar. För att brukarna ska kunna göra rationella val så måste det finnas en öppen redovisning av all verksamhet som finansieras med våra gemensamma resurser. Av den ska framgå alla de krav som kommunen eller landstinget har ställt upp och hur väl man når dessa kvalitetskrav. Staten ska kunna ställa krav på kommunerna att garantera att alla medborgare oavsett var de bor har rätt till likvärdig kvalitet och tillgänglighet till välfärden. Det får inte vara så att det i vissa bostadsområden sker en utarmning av välfärdstjänster, medan det i andra områden sker en överetablering. Såväl skolor, särskilda boenden, hemtjänstenheter och vårdcentraler med kommunen eller landstinget som huvudman kan oftare ges en mer självstyrande roll. De självstyrande verksamheterna ska kunna ges frihet att bestämma om innehåll och inriktning för att kunna profilera sig och möta olika behov hos brukarna. Genom att göra det lättare för de anställda att påverka besluten, så tror vi att både kvalitet och effektivitet främjas. Även brukarna kan genom ökad grad av självförvaltning ges större inflytande över till exempel skolan eller sitt boende inom de allmännyttiga bostadsbolagen. Välfärdens resurser inom kommun och landsting bör fördelas till utförarna utifrån två huvudprinciper. Dels hur väl utförarna uppfyller de politiskt fastställda kvalitetskraven, dels utifrån de olika behoven hos brukarna av välfärdstjänsterna. Såväl socioekonomiska som andra behovsrelaterade faktorer ska tas med i utformningen av resurstilldelningen. Öka valmöjligheten av olika utförare, men skärp kvalitetskraven. Lagen om valfrihetssystem (LOV) bör ersättas av Lagen om Kvalitetsval (LOK), som säkrar den enskildes kvalitet och valfrihet men förhindrar att privata företag ges en fri dragningsrätt på våra gemensamma skattepengar. Ge alla kommuninvånare rätt till inflytande, närhet och tillgänglighet i välfärden. Ge anställda inom kommunerna och landstinget större möjlighet att övergå i självförvaltning eller så kallade intraprenader. Ge brukarna större direkt inflytande över kommunala verksamheter. Ge välfärdens utförare resurser utifrån brukarnas olika behov och utifrån utförd kvalitet. Ett Stockholm att växa upp i Alla barn och ungdomar i Stockholm har rätt till en bra start i livet. Därför går den socialdemokratiska politiken ut på att utjämna ekonomiska och sociala klyftor för att göra livschanserna mer jämlika.

17 (38) Kvalitet och innehåll i förskolan är avgörande. Genom en hög personaltäthet och väl utbildad personal får vi en skola där eleverna känner trygghet och studiero, Det är viktigt med en tydlig uppföljning av studieresultat. Alla ska kunna utveckla sina kunskaper och färdigheter och få en chans till högre utbildning. Många ungdomar tvingas jobba vid sidan av högskolestudierna för att klara sin ekonomi. Det är naturligtvis bra med erfarenheter från arbetsmarkanden, men bara till den punkt då det inte inverkar negativt på studierna. Men cirka 30 procent av studenterna i Stockholm klarar idag inte normal studietakt. Studiemedlen behöver därför successivt förbättras. Det måste vara möjligt att leva som student i Stockholm, i första hand ska insatser ske genom att höja bidragsdelen i studiemedlen och öka bostadsbidraget för studerande. Det är viktigt att sjukvården för barn inte är en plånboksfråga. Många, inte minst ensamstående föräldrar, har idag svårt att få pengarna att räcka till. Därför bör sjukvården för barn vara helt avgiftsfri. Minskade resurser till fritidsaktiviteter har under senare år lett till att många ungdomar inte får chansen att utveckla ett rikt fritidsliv. Ett minskat antal mötesplatser för unga, fler stängda ungdomsgårdar, färre personer som arbetar med ungdomar och ett minskat antal fritidsledare har bidragit till en ökad uppdelning av ungdomar utifrån samhällsklass och etnisk härkomst. Det är viktigt att vända den här negativa utvecklingen och istället stärka samhörigheten i vårt samhälle. Alla barn och ungdomar behöver få möjligheter att komma i kontakt med aktivt kulturskapande. Kultur som en integrerad del i skolan är viktigt. Musik, bild och slöjd stödjer lärandet och är inte roliga timmar som ska kunna väljas bort. Forskning visar att kulturellt aktiva barn lär sig snabbare och enklare och dessutom med större lust och entusiasm. Särskilda kulturdagar i skolan kan vara ett sätt att göra skapande verksamhet mer tillgänglig. Låt barnen delta i föreställningar som teaterarbetare, assistenter bakom kulisserna eller repetera skolans egna föreställningar på teatern eller en annan scen. Genom att utnyttja och samordna kompetensen hos kulturkonsulenter, bibliotekarier och museipedagoger kan pengarna gå till så mycket kulturell verksamhet som möjligt. I unga år är det viktigt att lägga grunden för ett hälsosamt och fysiskt aktivt liv. Idrott handlar inte bara om den fysiska aktiviteten i sig, utan lika mycket om glädjen i en gemenskap. Kommuner och landsting kan med fördel ingå samarbeten med idrottsrörelsen och som också lyfter fram vikten av att idrotten främjar de demokratiska värderingarna, motverkar droger och främjar integration. En aktiv fritid med idrotts- och kulturaktiviteter ökar både den sociala kompetensen och möjligheterna att klara sig i skolans kunskapsämnen. Alla barn och ungdomar borde ha tillgång till daglig fysisk aktivitet, vilket också är viktigt för att bryta trenden med ökat stillasittande och ökad fetma. Övervikt bland barn och unga har ökat till följd av för lite motion, men också på grund av att många äter fel. Pojkar med invandrarbakgrund tränar och tävlar i idrottsförening i större utsträckning än pojkar med svensk bakgrund, medan förhållandet för flickor är det

18 (38) omvända. Andelen ledare med utländsk bakgrund är förhållandevis liten. Hela samhället bör tillsammans med idrotten agera för att förändra denna bild. Idag tar inte samhället tillräckligt ansvar för barn från splittrade hem, missbrukande föräldrar och barn som utsatts för våld. Det här är barn som lätt halkar in i svårigheter i skolan, utanförskap, missbruk av droger och alkohol eller kriminalitet. Förutom väl fungerande insatser från socialtjänsten och skolan borde kommunerna och landstinget tillsammans hjälpa dessa barn att komma in i idrottens värld. Alla barn ska ha rätt till minst 30 timmars förskola per vecka. Förbättra studiemedlen. Inför helt avgiftsfri barnsjukvård. Starta fler fritidsgårdar och som mötesplatser för ungdomar från olika kulturer och samhällsklasser men det handlar också om utökade öppettider och bättre tillgänglighet Öka föreningsstödet till barn och ungdom i både kommun och landsting. Satsa på mer kultur i skolan. Servera mindre socker i skolmåltider och mellanmål och hälsocertifiera alla skolor avseende skolmat, skolhälsovård och idrott på schemat. Se till att landstinget och kommunerna tillsammans med idrottsrörelsen i regionen utvecklar ett projekt för mångfald och integration inom ungdomsidrotten. Ta ansvar för att barnen i utsatta sociala situationer får kontakt med det samlade föreningslivet. Ett Stockholm där alla kan Skolans huvudsakliga fokus måste vara kunskapsuppdraget. Skolan ska ge unga människor färdigheter och erfarenheter som gör dem rustade för att bygga morgondagens samhälle. Skolan ska utmana eleverna och tänja gränserna för vad som är möjligt. Den socialdemokratiska skolpolitiken utgår från att alla barn kan lära sig. Det är bara förutsättningarna som skiljer sig åt. Om eleverna inte når kunskapsmålen så är det varken rätt att skylla på det omgivande samhället eller att ensidigt lägga ansvaret på de enskilda eleverna. Den socialdemokratiska skolpolitiken ställer krav på eleverna, men ställer störst krav på skolan. Skolan är idag uppdelad på för många skolformer vilket försvårar övergångar. Styrningen är ofta alltför detaljreglerad när det gäller skolans arbetssätt, samtidigt som den övergripande kunskapsstyrningen är otydlig. Det måste bli tydligt att skolans huvudsakliga uppdrag är att utveckla och bidra till elevernas kunskapsutveckling. Mål- och styrdokument ska bli färre och mätbara mål för lärandet införas. Alldeles för många lämnar idag skolan utan godkända betyg. Man gör ofta eleverna en björntjänst genom att flytta dem vidare i skolsystemet trots att de inte har tillräckliga kunskaper. Därför bör det införas begränsningar för skolan att kunna

19 (38) skicka elever som inte nått målen vidare genom skolsystemet. Precis som idag ska skolorna i första hand försöka med åtgärdsplaner, mer resurser och extra undervisning. Men om det inte hjälper bör elever gå extra skolår. Andra ska kunna slutföra sin skolgång på kortare tid än normalt. Alla elever ska ha rätt till en god, tydlig, skriftlig och muntlig återkoppling om sin kunskapsutveckling samt behov av stöd när det behövs. De kunskapskrav som samhället ställer bör formuleras som uttryckliga kontrakt mellan eleven, läraren och föräldrarna. Kunskapskontrakten ska innehålla konkreta mål för eleven så att han eller hon kan uppnå de nationella målen. På så sätt ställs höga förväntningar på alla elever och skolans och elevens gemensamma ansvar för resultaten förtydligas. Eleverna ska ha rätt till en likvärdig bedömning och att de betyg som ges verkligen motsvarar kunskapskraven. Genom att klargöra kunskapskraven och ha fler nationella uppföljningar kan detta säkerställas. Det finns för många skolor med bristande kvalitet och måluppfyllelse. Elever och föräldrar måste därför ges verktyg att kunna bedöma skolor genom överskådliga och användarvänliga sammanställningar av skolornas kvalitet. Varje skola ska ha ett fungerande system för systematisk utvärdering och analys av sina resultat. Skolverkets granskningar behöver också utökas. Trygghet och studieglädje är viktigt för att nå skolans kunskapsmål. En alltför stor andel av eleverna upplever idag att de inte har tillräcklig arbetsro och studieglädje i skolan. Därför har de inte heller möjlighet att ta in kunskaper på bästa sätt. Skolledningens och lärarnas betydelse och roller bör göras tydligare i skollagen. Alla anställda ska ha ett tydligt ansvar för att upprätthålla ordningen i skolorna. Lärarna och skolledningen har ett stort ansvar för att eleverna når kunskapsmålen. Därför behöver deras förmåga att klara sin uppgift rustas upp. Om inte lärarna och skolledningen klarar sitt uppdrag blir det förstås mycket svårare för eleverna att nå sina mål. Lärarutbildningen måste därför förändras så att den svarar upp mot de krav som ställs. Ökade krav bör ställas på praktiskt arbete ute på skolorna under utbildningen. Lärarutbildningarna får heller inte vara den enda vägen till läraryrket. Det är nödvändigt att vidga rekryteringsvägarna och mer betona lämplighet och kompetens. Kunskap förvärvas inte bara i klassrummet. Trots detta saknar många skolor organiserade samarbeten med till exempel föreningslivet, näringslivet eller högskolorna. Skolan måste öppna sig betydligt mer mot omvärlden. Genom de samverkansavtal som ingåtts kommunerna emellan är det idag vanligt att eleverna väljer att bedriva sina gymnasiestudier i en annan kommun än hemkommunen. Men det är viktigt att gå vidare så att hela Stockholm fullt ut utvecklas till en gemensam gymnasieregion. Alla elever i hela länet ska kunna söka gymnasieprogram på lika villkor oberoende av i vilken kommun utbildningen ges. Idag råder en brist på yrkesinriktade gymnasieutbildningar. Få kommuner vill ta på sig dessa dyrare utbildningar, viket leder till en överetablering av mer ensidigt studieförberedande program. Det är därför angeläget att finna organisatoriska former för gymnasieskolan som gör det enklare anpassa utbudet till behoven och som säkrar

20 (38) att tillräckligt ansvar tas för dyrare utbildningar. Det är också angeläget att finna former för att förbättra möjligheterna till en mer jämn utbildningskvalitet i hela länet. Inför en sammanhållen skola där skolformen förskoleklass tas bort och omvandlas till en obligatorisk del av grundskolan. Måluppfyllelsen ska vara det obligatoriska i grundskolan inte antalet skolår. Styr nya resurser mot skolans yngre åldrar och fördela resurser utifrån elevernas individuella behov. Lika möjligheter kräver olika resurser. Mest resurser bör finnas i de områden som behöver det allra mest. Erbjud tvåspråkiga elever tvåspråkiga undervisningsformer Möjlighet ges att skriva nationella prov på modersmålet Se till att skolan redan från första årskursen kontrollerar elevernas kunskaper i läsning och matematik för att se vilka kunskaper de har med sig och vilket stöd de behöver framöver. Eleverna har rätt till mer undervisning i skolan. Det kan kräva fler och längre dagar i skolan. Det ska vara möjligt att göra färdigt skolarbetet i skolan istället för hemläxor. Skolan måste därutöver erbjuda elever extra studiehjälp och stödundervisning, bland annat genom studier under kvällar, helger och lov. Inför kunskapskontrakt mellan skolan, föräldrar och varje elev. I låg ålder är kunskapsuppföljningen alltid det viktigaste och under senare år kan betygen vara ett komplement. Inför exakt lika regler för friskolor som för kommunala skolor såväl när det gäller skyldigheter och rättigheter, insyn och uppföljningar. Skolans kvalitet är klart viktigare än vem som driver skolan. Utöka skolornas samarbete med forskare. Utvecklingsarbetet i alla skolor ska ha en vetenskaplig grund och vara forskningsanknutet. Se till att varje skola har en konkret handlingsplan för att skapa arbetsro och goda relationer. Planen ska innehålla en tydlig rättighets- och skyldighetskatalog för elever och föräldrar. Hantera alltid ordningsproblem snabbt och handlingskraftigt. Sanktioner och konsekvenser måste klart framgå. På samma sätt som skolorna har en skyldighet att upprätta åtgärdsprogram måste skolorna få rätt att även varna och under kortare tid avskilja elever från ordinarie undervisning, för att få möjlighet att hantera och lösa en uppkommen situation. Brott i skolan ska alltid polisanmälas. Inför en samma-dag-garanti. Skolan ska samma dag rapportera till föräldrarna om till exempel skolk, mobbning och ordningsproblem. Men skolan ska också själv vidta konkreta åtgärder under samma dygn. Ge rektorer den utbildning som krävs för uppdraget. Inför behörighetskrav och femåriga förordnanden för rektorstjänster. Vidga rekryteringsvägarna till lärarutbildning och erbjud obehöriga lärare större möjligheter att komplettera sin utbildning med en lärarexamen.