ULRIKA KYRKA Ulrika socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004 ULRIKA KYRKA Ulrika socken Linköpings kommun Linköpings stift Östergötlands län

ULRIKA KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift. Delrapport juni 2004. Innehåll INLEDNING... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 ULRIKA KYRKA... 5 Socknen... 6 Kyrkomiljön... 6 Kyrkogården... 7 Kyrkobyggnaden... 7 KULTURHISTORISK BEDÖMNING... 9 Kyrkogården... 9 Kyrkobyggnaden... 9 HÄNDELSELISTA... 10 Förkortningar... 12 BEFINTLIGA SKYDDSFORMER... 13 KÄLLOR... 13 Övriga inventeringar... 13 Kartor... 13 2

INLEDNING Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år 2004. Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år 2006. Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko-/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår 3

från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet (www.raa.se). Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Anna Lindqvist vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet 4

ULRIKA KYRKA Amundebo 1:21, Ulrika socken, Linköpings kommun, Kinda, Vifolka och Valkebo härader, Nykils pastorat, Linköpings stift, Östergötlands län och landskap Ulrika socken bildades 1736 och en ny kyrka uppfördes året därpå. Kyrkan fick en nästan medeltida form i timmerkonstruktion med högt brant spåntäckt tak och spånklädda fasader. En fristående klockstapel uppfördes 1752. Kyrkan utvidgades åt väster i slutet av 1700-talet och fick då sin nuvarande form med ingången genom ett vapenhus i väster. Interiören, med målningar av S G Stolt, har under senare år återfått sin 1700-talskaraktär. Ulrika kyrka är en av länets få bevarade träkyrkor. I kyrkomiljön ingår bl a bevarade kyrkstallar. Utdrag ur häradsekonomiska kartan 1868-77 5

Socknen Landskapet är skogsrikt och många gårdar i skogsbygden hade mycket långt till närmaste kyrka, vilket skapade problem vid t ex begravningar och barndop. År 1736 fick man tillstånd att bilda en ny socken och att bygga en kyrka. Socknen bildades av delar av Nykils, Gammalkils, Kisas, Västra Hargs och Västra Enebys socknar. Socknen och församlingen fick namnet efter drottning Ulrika Eleonora. Socknen är fornlämningsfattig och huvudnäringarna har varit skogsbruk kompletterat med jordbruk och hantverk. Kyrkomiljön Ulrika kyrka är belägen i en trevägskorsning centralt i samhället. Väster och nordöst om kyrkan finns kyrkstallar, uppförda på 1850-talet, bevarade. Vid en kyrkogårdsutvidgning åt väster 1953 revs den östra delen av stallarna. Kyrkstallarna nordöst om kyrkan är också förkortade, men har fortfarande kvar i sin äldre utformning. Norr om kyrkan och på andra sidan landsvägen ligger den f d socken- och fattigstugan från 1800-talets början. Väster om den uppfördes 1958 ett nytt församlingshem. Den f d prästgården är belägen vid Ycke, några kilometer norr om kyrkan. Ulrika kyrka 1940 6

Kyrkogården Kyrkogården omgärdas av en stenmur med ingångar i söder och öster. Klockstapeln är uppförd 1752 av byggmästaren Gabriel Bragner, som även har uppfört klockstapeln vid Åtvids gamla kyrka i Åtvidaberg. Efter avslutad kyrkogårdsinventering kompletteras beskrivningen och historiken. Kyrkobyggnaden Kungl Maj:t resolution med tillstånd om sockenbildning och att bygga en kyrka föll i januari 1736. Platsen för kyrkan var redan klar och bygget påbörjades omedelbart. Kyrkan var färdigbyggd på ett år och invigdes den 1 juni 1737. Kyrkan fick en snarast medeltida form. Den är uppförd av timmer med rektangulärt långhus med ett smalare rakt avslutet kor. Sakristian fick en ovanlig placering på östra sidan. Den traditionella platsen för sakristian var vid den här tiden på norra sidan av koret. Exteriören är spånklädd och rödfärgad och ingången är via vapenhuset. En koringång finns även på södra sidan. Det branta sadeltaket är spåntäckt. En rad föremål skänktes till kyrkan från olika håll, bl a från drottning Ulrika Eleonora och hennes hovdam Emerentia von Düben. von Düben har bl a skänkt altartavlan som hänger över altaret, som är av trä. Altartavlan föreställer Kristus till bords i fariséen Simons hus och är målad av en okänd svensk mästare i början av 1700-talet. Predikstolen i barockstil skänktes till kyrkan 1745 och har ursprungligen varit i Västra Eneby kyrka. Kyrkorummet har den ursprungliga låga triumfbågeöppningen bevarad. Redan i mitten av 1750-talet var kyrkan för liten och en ny läktare uppfördes i väster. Läktarbarriären och taket i kor och långhus försågs med målningar av målarmästare Sven Gustavsson Stoltz. Läktarens målningar föreställer Kristus och de tolv apostlarna och korets takmålningar treenigheten. S G Stoltz (1710-1766) var bosatt i Vadstena och dekorerade ett stort antal kyrkointeriörer under 1700-talet. År 1797 förlängdes kyrkan åt väster och ett nytt vapenhus uppfördes på västra sidan. Skarvarna mellan tillbyggnaden och det äldre långhuset är tydliga på insidan. Där finns även spår efter äldre igensatta spetsbågiga fönsteröppningar. 7

Samtidigt byggdes kyrkorummets ursprungliga bemålade plana tak om till ett flackt brädvalv. De av Stoltz bemålade takbrädorna återanvändes, men utan någon inbördes ordning. Tillbyggnaden gav även plats för en ny orgel. Orgeln är utförd av Johan N Cahmans verkstad 1734. Den levererades ursprungligen till Kisa kyrka men såldes redan 1757 till Sunds kyrka. År 1794 såldes den vidare till Ribbingshovs säteri i Norra Vi socken varpå den slutligen 1798 uppsattes av orgelbyggaren Pehr Schiörlin i Ulrika kyrka. Under 1800-talet gjordes inga större förändringar av kyrkan. Koret fick dock ett något annorlunda utseende genom att bl a en ny altarring tillkom 1844. Vid sekelskiftet 1900 förändrades kyrkans inre betydligt genom att väggar och tak försågs med vitmålad papp. Samtidigt målades i stort sett all fast inredning och snickerier vita. Även kyrkans yttre spåntäckta fasad målades vit. När detta kom till Riksantikvarieämbetets kännedom påbörjades en lång brevväxling om orsak och verkan av den utförda renoveringen. Redan 20 år senare fick arkitekten Erik Fant i uppdrag att restaurera kyrkan. Syftet med restaureringen avser dels praktiska åtgärder, dels estetiska genom försättandet av särskilt interiören i ett skick som bättre harmonierar med den i och för sig vackra och karaktäristiska gamla kyrkans kynne och traditioner. Det dröjde dock till 1953 innan Fants förslag helt kom till utförande och året därpå, under pågående renovering, avled han 65 år gammal. Stadsarkitekten i Norrköping, Kurt von Schmalensee, övertog ledningen för renoveringsarbetena. Restaureringens mål var fortfarande att återge kyrkan det utseende den hade vid byggandet 1737 och vid utbyggandet 1797. Erik Fant (1889-1954) var kontrollant vid restaureringen av Vreta klosterkyrka 1915-17 och medarbetare till den blivande riksantikvarien Sigurd Curman. Fant kom att genomföra ett stort antal restaureringsuppdrag för såväl kyrkor som profan bebyggelse i Östergötland, som t ex Linköpings slott och nya slottet på Bjärka Säby. Ulrika kyrka blev hans sista uppdrag. Kyrkans nuvarande karaktär, såväl exteriört som interiört, präglas av den omfattande renoveringen 1953-1954. Stoltz målningar på tak och väggar, som varit gömda under pappbeklädnaden, togs fram och konserverades. Dörrarna avlutades och de vitmålade inventarierna återfick ett äldre utseende. Vid sekelskiftets renovering hade kyrkan även försetts med nya fönsterbågar och kyrkorummet med nya öppna bänkar. De förra ersattes nu med kopplade fönster med antikglas i blyspröjsar och bänkkvarteren blev återigen slutna. En dopfunt av trä, som Erik Fant ritade för kyrkan redan 1924, blev nu utförd. 8

KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan, kyrkogården och klockstapeln utgör tillsammans med den f d socken- och fattigstugan, församlingshemmet och kyrkstallarna en väl sammanhållen bebyggelsemiljö. De förr så vanliga kyrkstallarna utgör idag en mycket sällsynt byggnadskategori i Östergötland. De berättar om en tid då det var kyrkplikt och om den långa väg som många kyrkobesökare hade att färdas. Kyrkogården Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering Kyrkobyggnaden Ulrika kyrka utgör en av Östergötlands få träkyrkor. Kyrkan tillkom på initiativ av befolkningen i en skogsbygd med mycket lång väg till kyrkan. Den har en nästan medeltida karaktär med sitt branta spåntäckta sadeltak och rödfärgade spånpanel. Byggnadsskicket visar på ett tydligt och intressant sätt på en lantlig träbyggnadskonst med gamla traditioner och kyrkans utformning är helt ett verk av bygdens folk. Kyrkans interiör präglas i hög grad av den renovering som påbörjades 1924 av arkitekt Erik Fant och avslutades 1954 av arkitekt Kurt von Schmanlensee, då ambitionen var att återställa kyrkan till sin 1700-talsgestaltning. Interiören har mycket av sin ursprungliga inredning och bemålning bevarad, som t ex predikstol, altartavla och dörrar. Målningarna på läktare, tak och väggar har ett mycket stort konsthistoriskt och regionalt värde då de är utförda av den länsanknutna målaremästaren S G Stoltz. Delar av hans målningar finns även kvar under de nuvarande ytskikten i långhusets brädvalv. Orgelns tillkomst och hur den kom till Ulrika kyrka utgör en mycket intressant historia. Sammanfattning Kyrkan och kyrkogården med tillhörande klockstapel och kyrkstallar utgör en mycket värdefull bebyggelsemiljö. Kyrkans exteriör representerar en ålderdomlig kyrkobyggnadstradition med timmerkonstruktionen och sitt branta spåntäckta sadeltak och de spånklädda väggarna. Läktarbarriärens målningar, som aldrig varit övermålade, och de framtagna målningar på väggar och tak har ett mycket stort konsthistoriskt värde. Orgelverket och fasaden har tillsammans mycket stora kulturhistoriska och musikaliska värden. 9

HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. 1684 Specifika inventarier altartavla, svenskt arbete av okänd mästare. Skänktes till kyrkan 1743. Sockenk 1736 Sockenbildning, församlingen utbruten ur Nykil, Gammalkil, Västra Harg, Kisa och Västra Eneby. BC 1736-1737 Nybyggnad Kyrka av timmer med rektangulärt långhus med ett smalare, rakt avslutet kor, samt sakristia i öster. Byggmästare Sven Samuelsson i Valvik. Sockenk. SB 1737 Invigning den 1 juni. BC 1742 Nybyggnad Vapenhus. Sockenk 1742 Specifika inventarier lillklockan gjuten av Magnus Hultman, Norrköping, omgjuten 1926. BC 1743 Specifika inventarier altartavla, målad 1684, skänktes till kyrkan av friherrinnan Emerentia von Düben. BC 1744 Specifika inventarier storklockan gjuten hos Gerhard Meyer, Stockholm, gåva av drottning Ulrika Eleonora, omgjuten 1926. BC 1745 Fast inredning predikstol i barockstil från Västra Eneby kyrka, skänkt av Elisabet Hadorph, med anknytning till Hofby. BC 1752 Nybyggnad Klockstapel uppförd av Gabriel Bragner. Sockenk 1755 Ändring ombyggnad, ny läktare i väster. Sockenk 1755-1775 Arkitekturbunden utsmyckning målningar i korets och långhusets tak samt på läktarbarriären av Sven Gustavsson Stoltz. Sockenk 1797 Ändring ombyggnad, långhuset förlängdes åt väster. Eventuellt nytt vapenhus eller det äldre flyttades. Sockenk. BC 1797 Ändring ombyggnad, interiört, det plana kyrkorummet täcktes av ett flackt brädvalv med återanvändning av äldre takbrädor, läktaren flyttades åt väster. Sockenk 1798 Fast inredning Orgel tillverkad 1734 av Johan N Cahman, Stockholm för Kisa kyrka. Uppsatt i Ulrika kyrka av Pehr Schiörlin, Linköping, förändrad 1855, 1926 och 1970. RAU 1800 ca Ändring ombyggnad, fönstren utvidgades. BC 10

1844 Ändring ombyggnad, interiör, ny altarring, altartavlan försågs med ny målad omramning med kolonner m m, predikstolen ombyggdes. ATA 1855 Ändring fast inredning orgelverket från 1798 års orgel om- och tillbyggdes av AP Kullbom, Linköping, senare förändrad 1926 och 1970. RAU 1875-1899 Teknisk installation kaminer i långhusets nordöstra hörn samt i sakristian. ATA 1899 Ändring ombyggnad, exteriör, omläggning av taket till järnplåt, som beströks med linolja och mynja. ATA 1900 Vård/underhåll ytterväggarna målades med en vit oljefärg och dörrarna med svart. ATA 1900 Ändring ombyggnad, interiör väggarna klädda med förhydningspapp och målade med vit oljefärg. Takvalvet målades i ljus matolin, något skiftande i blått. Altarring, predikstol, läktare och dörrar målades med vit oljefärg. Nya fönsterbågar, målades vita in- och utvändigt. ATA 1902 Ändring fast inredning, den slutna bänkinredningen ersattes av nya öppna bänkar. ATA 1921 Ändring ombyggnad, trätunnvalvet inkläddes med en tunn fasspontpanel. ATA 1924 Uppmätningsritning av kyrkan och förslag till restaurering, arkitekt Erik Fant. ATA 1925 Ändring ombyggnad, interiör, nytt golv i kyrkorummet. Gravar påträffades i den västra delen, som sannolikt legat under det gamla vapenhusets golv. Östgöta Correspondenten 1925-10-14 1926 Ändring fast inredning, orgelverket från 1798 nedmonterat och ersatt med en ny orgel bakom den gamla fasaden, återuppsatt 1970. RAU 1926 Specifika inventarier storklockan från 1744 och lillklockan från 1742 omgjutna hos K G Bergholtz, Stockholm. BC 1926-1950 Ändring ombyggnad, interiör, nytt vindfång i långhusets västra del, nya trappor till läktaren, inbyggt förråd i läktarunderbyggnad på norra sidan. ATA 1948 Teknisk installation förslag till elektrisk klockringning. ATA 1950 Teknisk installation nytt värmesystem. Sockenk 1953 Ändring ombyggnad, exteriör, spån lades över det svartmålade plåttaket på kyrkan och klockstapeln försågs med spåntak, kyrkans ytterväggar rödfärgades åter. Arkitekt Erik Fant, Stockholm. ATA 11

1953-1954 Ändring ombyggnad, interiör, fasspontpanelen i taket togs ner, kaminernas skorstensstockar monterades ner, den ena läktartrappan borttogs och utrymmen för förråd, TC m m anordnades. Nya kopplade fönster med antikglas i blyspröjs. De öppna bänkarna ersattes av slutna bänkkvarter. Korgolvet utvidgades mot väster. Altarringen avkortades. Predikstolen återställdes. Väggarnas pappbeklädnad i långhus, sakristia och vapenhus avlägsnades. Kyrkorummets bröstning av pärlspontpanel avlägsnades. Framtagande av tak- och väggmålningarna samt originalfärgsättningen på predikstol och läktarbröstning m m. Arkitekter Erik Fant, Stockholm och Kurt von Schmalensee, Norrköping. Konservator Bertil Bengtsson, Linköping ATA 1954 Specifika inventarier dopfunt av trä, ritad 1924 av arkitekt Erik Fant. ATA 1970 Ändring fast inredning, det 1926 nedmonterade orgelverket återuppsattes av bröderna Moberg, Sandviken. RAU 1982 Vård/underhåll, exteriör, renovering av klockstapeln och översyn av kyrkans spåntak. Byggnadsingenjör Ture Jangvik, K-konsult, Linköping. ATA 1990 Vård/underhåll, spånen och det underliggande plåttaket avlägsnades och nytt spån lades. Rödfärgning av fasaderna. ATA 1997 Vård/underhåll, exteriör, omtjärning av yttertaket. Ahrén Booark AB. ATA 1997 Renovering, interiör, ommålning, ombyggnad av WC-utrymme i vapenhus, borttagande av de bakre bänkraderna och förändring av underbyggnaderna vid läktartrapporna., konservering av bemålad inredning. Ahrén Booark AB. Konservatorer, Östergötlands länsmuseum. ATA 1997 Specifika inventarier nytt liggande textilskåp. ÖLM 2003 Renovering orgeln renoverades. K 2004 Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnaden och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift Förkortningar ATA - Antikvariskt-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet BC Cnattingius, Bengt, Ulrika kyrka, Linköpings stifts kyrkor, 1969. K- Kyrkan RAU Unnerbäck, R. Axel, Orgelinventarium, Sthlm 1988. Sockenk.- Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, Riksantikvarieämbetet 2000; rev. 2003-12-09 SB - Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del I, Uddevalla 1946. ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv 12

BEFINTLIGA SKYDDSFORMER Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Ulrika kyrkomiljö, K74, är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983. KÄLLOR Antikvariskt-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet Cnattingius, Bengt, Ulrika kyrka. Linköpings stifts kyrkor, 1994. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2000; rev. 2003-12-09 Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, N-Ö, Norrköping 1877. Sveriges Bebyggelse, Östergötlands län, del I, Uddevalla 1946. Tisell-Carlsson, Birgitta, Hjärtats ikonografi och målarmästare S G Stoltz verksamhet. Ingår i Kyrka i Bruk. Meddelande från Östergötlands länsmuseum 1996. Unnerbäck, R Axel, Orgelinventarium, Sthlm 1988. Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. Östergötlands läns kalender 1872. Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Kartor Häradsekonomisk karta 1878 Ekonomisk karta, 1947 och 1982, blad 7F 8f Ulrika 13