HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Telefon 035-16 71 00 - www.hh.se Sida 1 (5) Akademin för lärande, humaniora och samhälle Kurskod: Svenska: språk och litteratur för ämneslärare åk 7-9 III, 30 hp Swedish: Language and Literature 30 credits Grundnivå Fördjupningsnivå: grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav (G1F) Kursplanen är fastställd av Forsknings- och utbildningsnämnden (2015-06-25) och gäller studenter antagna höstterminen 2015. Kursens inplacering i utbildningssystemet Kursen ingår i lärarprogram med inriktning mot ämneslärarexamen årskurs 7-9 om 270 hp. Behörighetskrav 30 hp inom Svenska: språk och litteratur för ämneslärare åk 7-9 I och II. Kursens mål Under kursen ska studenten ytterligare vidga och fördjupa sin kunskap för att fungera som lärare i svenska i gymnasiet. Studentens litteratur- och språkdidaktiska medvetenhet ska vidareutvecklas under kursen så att han/hon som blivande svensklärare kan stödja och stimulera elever i deras utveckling inom ämnet. Under kursen ska studenten också utveckla grundläggande färdigheter i att läsa och reflektera kring forskningsresultat samt i vetenskapligt skrivande. Delkurs 1: Litteraturen efter 1900 7,5 hp redogöra för drag som är typiska för perioder, genrer och författarskap i prosan och lyriken efter 1900 i ännu högre grad än i tidigare kurser tillämpa ett textanalytiskt sätt att läsa litteratur och göra didaktiska reflektioner om läsning i skolan diskutera intermediala aspekter hos texter tillämpa kunskaperna från delkursen i planeringen av boksamtal i en undervisningssituation reflektera kring sin egen och skolelevers läsning i ett receptionsteoretiskt perspektiv Delkurs 2: Språkets variation och mångfald 7,5 hp redogöra för olika typer av språklig variation i svenskt språkbruk redogöra för olika definitioner av flerspråkighet samt problematisera flerspråkighetens språkliga och sociala effekter reflektera kring hur språkvariation tydliggör identitet och maktstrukturer tillämpa kunskaperna om språkets variation och mångfald i ett didaktiskt sammanhang värdera språksituationen i den svenska skolan utifrån variablerna kön, klass och etnicitet Delkurs 3: Berättande i olika medier 7,5 hp redogöra för grunderna i en intermedial analys jämföra olika texters berättande ur ett intermedialt perspektiv arbeta praktiskt med drama, film och andra former av visuell kultur kritiskt reflektera över textbegreppet utifrån ett intermedialt perspektiv och i ett didaktiskt sammanhang Delkurs 4: Klassrumsforskning med fördjupningsuppgift 7,5 hp
Sida 2 (5) redogöra för aktuell klassrumsforskning och några av de problemformuleringar, metoder, material och resultat som förekommer redogöra för och själv tillämpa grunderna i vetenskapligt skrivande läsa, sammanställa, tolka och dra slutsatser av en större mängd vetenskaplig litteratur reflektera kring klassrumsforskningens betydelse för den egna yrkesverksamheten problematisera språk- och litteraturdidaktiska frågeställningar, liksom i viss mån språk- och litteraturvetenskapliga teorier och metoder samt relevanta etiska aspekter delta aktivt i uppsatsseminarier och där kritiskt granska andras arbete Kursens huvudsakliga innehåll Kursen består av fyra delkurser: Delkurs 1: Litteraturen efter 1900, 7.5 hp Literature after 1900, 7.5 credits Delkursen speglar prosans och lyrikens utveckling från 1930 till våra dagar. Fokus ligger både på svenska och internationella verk. Studenten beredes rikliga tillfällen att i seminarieform fortsätta uppöva sin förmåga att analysera och tolka en litterär text mot bakgrund av en litteraturdidaktisk kontext. Faktorer som kön, klass och etnicitet diskuteras. En inblick i intermediala aspekter och i teorier om mötet mellan läsare och text i litteratur ges. Delkurs 2. Språkets variation och mångfald, 7.5 hp Language Variation and Diversity, 7.5 credits Inom delkursen problematiseras fem variabler med betydelse för språklig variation: ålder, kön, klass, etnicitet och region. Med region avses geografiskt bundna dialekter och regionalt språkbruk. Även attityder till språkvariation och ovannämnda variablers koppling till identitet och makt behandlas. Fokus ligger på svenska förhållanden, men exempel från andra språkområden kan även komma att användas. Delkurs 3. Berättande i olika medier, 7.5 hp Narration Through Different Forms of Media, 7.5 credits Kursen behandlar olika texter ur ett intermedialt och didaktiskt perspektiv. En rad olika medieprodukter analyseras, såväl svenska som internationella sådana: dramatexter, musikvideor, spelfilmer och serieromaner. I kursen ingår också didaktiska moment, där studenten får tillfälle till praktiska tillämpningar. Delkurs 4. Klassrumsforskning med fördjupningsuppgift, 7.5 hp Classroom Research, 7.5 credits Delkursen knyter an till aktuell klassrumsforskning. Under delkursens gång läses och diskuteras en större mängd vetenskaplig litteratur, såväl avseende vetenskapligt arbetssätt som didaktisk relevans. Studenten genomför även en egen litteraturstudie kring en vald frågeställning som dokumenteras i en mindre vetenskaplig uppsats. Delkursen avslutas med ett ventileringsseminarium, där studenten lägger fram och försvarar sin uppsats. Undervisning Undervisningen består av föreläsningar, lektioner, seminarier samt obligatoriska övningar individuellt och i grupp. Examination Som betyg för hel kurs används något av uttrycken Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Examinationen sker muntligt och skriftligt. Delkurs 1 examineras genom obligatoriska seminarier, en reflekterande kursdagbok samt en hemtentamen. Delkurs 2 examineras genom obligatoriska seminarier, ett grupparbete samt en hemtentamen. Delkurs 3 examineras genom obligatoriska seminarier, en gruppvis redovisning samt en hemtentamen. Delkurs 4 examineras genom obligatoriska seminarier, en egen uppsats samt ett avslutande ventileringsseminarium. Om studenten vid första examinationstillfället får betyget underkänd har studenten rätt till ytterligare högst fyra examinationstillfällen. Handledning ges i normalfallet endast under den termin då studenten för första gången är registrerad på kursen. Om uppsatsen inte godkänts vid det första examinationstillfället har studenten rätt till ytterligare ett handledningstillfälle under närmast följande termin som kursen ges. Om särskilda skäl föreligger kan akademichef, efter skriftlig framställan från studenten, besluta om ytterligare handledning. Kursvärdering I kursen ingår kursvärdering. Denna ska vara vägledande för utveckling och planering av kursen. Kursvärderingen ska dokumenteras och redovisas för studenterna. Kurslitteratur (Litteraturlista reviderad 2015-06-15)
Sida 3 (5) Delkurs 1: Litteraturen efter 1900 Ämnesteoretisk litteratur Arping, Åsa (2005), ur Feministiska litteraturanalyser 1972-2002 Lund: Studentlitteratur. Degerman, Peter & Johansson, Anders. Läsa normalt. En kritik av Rosenblatts reader-response teori. I Tidskrift för litteraturvetenskap 2010: 3-4 (s. 59-68). Elleström, Lars (1999), ur Lyrikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Holmberg, Claes-Göran & Ohlsson, Anders (1999), ur Epikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur. Lund, Hans (red) (2002), Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel. Lund: Studentlitteratur (s. 71-78). Lundström, Stefan & Olin-Sceller, Christina (2010), Narrativ kompetens. En förutsättning i multimodala textuniversum? I: Tidskrift för litteraturvetenskap 2010: 3-4 (s. 107-117). Murray, Janet H. (1999), ur Hamlet on the Holodeck. The Future of Narrative in Cyberspace. Cambridge, Mass: Mit Press. Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar m.fl. (2009), ur Litteraturens historia i Sverige. Stockholm: Norstedts. Olsson, Bernt & Algulin, Ingemar (1990), ur Litteraturens historia i världen. Stockholm: Norstedts. Öhman, Anders (2002), ur Populärlitteratur. De populära genrernas estetik och historia. Lund: Studentlitteratur. Skönlitteratur Boye (1940), Kallocain. Duras (1985), Älskaren. Edelfeldt (1991), Natur som pdf. Garcia Marquez (1981), Krönika om ett förebådat dödsfall. Grebe och Träff (2009), Någon sorts frid. Hassen Khemiri (2003), Ett öga rött. Hemingway (1927), Berg som vita elefanter som pdf. Holmqvist (1995), Kostym som pdf. Joyce (1914), Eveline som pdf. Lagerkvist (1944), Dvärgen. Larsson (2003), Solstorm. Linderborg (2007), Mig äger ingen. Mansfield (1922), Gardenpartyt som pdf. Martinsson (1936), Mor gifter sig. Moberg (1949), ur Utvandrarna. Munroe (2009), ur Nära hem. Oksanen (2008), Utpressning. Sandel (1952), Barnet som älskade vägar som pdf. Söderberg (1905), Doktor Glas. Woolf (1924), Den nya klänningen som pdf. Lyrik Anyuru, Boye, Ekelöf, Gullberg, Håkansson, Jäderlund, Lugn, Olsson, Södergran, Tranströmer och Åkesson. Delkurs 2: Språkets variation och mångfald Andersson, Lars-Gunnar (2008), Dialekter och sociolekter. I: Sundgren, Eva (red), Sociolingvistik. Stockholm: Liber (s. 34-70). Ask, Sofia (2012), Språkämnet svenska - ämnesdidaktik för svensklärare. Lund: Studentlitteratur. (Kap. 7) Bellander, Theres (2008), haloo babe... tack såå mkt för ditt mess! Om ungdomars skrivande inom olika kommunikativa verksamhetstyper. I: Svensklärarföreningens årsskrift.
Sida 4 (5) Boyd, Sally (2003), Foreign-Born Teachers in the Multilingual Classroom in Sweden: The Role of Attitudes to Foreign Accent. I: International Journal of Bilingual Education and Bilingualism. Vol. 6, No. 3-4. Einarsson, Jan (2009), Språksociologi. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. (Läses enligt anvisningar) Gunnarsdotter Grönberg, Anna (2006), Aktiva Anna säger inte la. I: Språkvård 1 (s. 4-11). Kotsinas, Ulla-Britt (2004), Ungdomsspråk. 3:e uppl. Uppsala. Hallgren&Fallgren (Läses enligt anvisningar). Lindberg, Inger (2009), I det nya mångspråkiga Sverige. I: Utbildning och demokrati vol. 18, 2009:2. (s. 9-37). Milles, Karin (2008)...ett fint ord som utstrålar sexualitet : hur man konstruerar kön genom att diskutera språk. I: Svenskans beskrivning 30. S. 229-239. Musk, Nigel & Wedin, Åsa (2010). Flerspråkighet, identitet och lärande. Lund. Studentlitteratur. (Kap. 2, 4, 5) Pettersson, Gertrud (2005). Svenska språket under sjuhundra år. En historia om svenskan och dess utforskande. Lund. Studentlitteratur.( Kap. 7) Svedner, Per-Olof (2010). Svenskämnet och svenskundervisningen - delarna och helheten. Uppsala: Kunskapsföretaget. (s. 106-110). Delkurs 3: Berättande i olika medier Ämnesteoretisk litteratur Anderson, Lars Gustaf et al. (1999), Filmanalys. Lund: Studentlitteratur Elleström, Lars (2011), ur Visuell ikonicitet i lyrik. Möklinta: Gidlunds, s. 22-38 Elleström, Lars (2010), ur Lyrikanalys. Lund: Studentlitteratur Godhe, Anna-Lena (2012), Att skapa och bedöma multimodala texter inom svenskundervisningen på gymnasiet i: Tionde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, s. 41-49. Holmberg, Claes-Göran & Anders Ohlsson (1999), ur Epikanalys. Lund: Studentlitteratur McCloud, Scott (1995), ur Serier. Den osynliga konsten. Stockholm: Medusa Mehrstam, Christian (2009), Under pälsen. Främmandegöringspedagogik och antropomorfa serier i: Sjunde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning, s. 122-131. Ewert, Jeanne (2004), Art Spiegelman s Maus and the Graphic Narrative i: Narrative across Media. Red. Marie-Laure Ryan. Lincoln & London: University of Nebraska Press, s. 178-193. Sjöberg, Birthe (2005), ur Dramatikanalys. En introduktion. Lund: Studentlitteratur, s. 15-83. Åberg, Anders Wilhelm (2011), Saltkråkan som tv-serie, bok och film i: Starkast i världen! Att arbeta med Astrid Lindgrens författarskap i skolan. Red. Helene Ehriander & Maria Nilsson. Lund: BTJ Förlag, s 152-163. Primärtexter Allers, Roger & Rob Minkoff (1994), Lejonkungen (tecknad långfilm) Andersson, Benny (1995), ur Kristina från Duvemåla (musikal) Canales, Juan Díaz & Juano Guarnido (2006), ur Blacksad. Malmö: Egmont Kärnan.(serieroman) Familjen, Det snurrar i min skalle (2007) (musikvideo)
Sida 5 (5) Ishiyama, Kei (2008), ur Grimms manga. Stockholm: Bonnier Carlsen (manga) Lagerlöf, Selma (1903), Herr Arnes penningar litteraturbanken.se (roman) Luhrmann, Baz (1996), Romeo + Juliet (spelfim) Moberg, Vilhelm (2013), Utvandrarna. Stockholm: Bonnier (roman) Neidestam, Lina (2013), Zelda vs patriarkatet. Stockholm: Kartago (serieroman) Poe, Edgar Allan (1993), Huset Ushers undergång. Stockholm: Lundwall (novell) Shakespeare, William (2003), Hamlet. Stockholm: Ordfront (drama) Shakespeare, William (2003), Romeo och Juliet. Stockholm: Ordfront (drama) Stiller, Mauritz (1919), ur Herr Arnes pengar (stumfilm) Strindberg, August (2012), Fröken Julie. Stockholm: Norstedt (drama) Tan, Shaun (2010), Ankomsten. Göteborg: Kabusa (serieroman) Tan, Shaun (2012), Borttappad. Göteborg: Kabusa (serieroman) Tan, Shaun (2010), The Lost Thing (tecknad film) Troell, Jan (1971), Utvandrarna (spelfilm) Watson, J. Sibley & Melville Webber (1928), The Fall of The House of Usher (stumfilm) Wiberg, David (2012), Dagboksanteckningar från ett källarhål. Stockholm: Lilla piratförlaget (roman) Ytterligare texter kan tillkomma. Delkurs 4: Klassrumsforskning med fördjupningsuppgift Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Hoel, Torlaug Løkensgard (2010). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. (Kap. 2, 4-6, 8) Jarrick, Arne & Josephson, Olle (1996 el senare), Från tanke till text. En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur. Johansson, Bo & Svedner, Per-Olof (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget. Ett urval av aktuell klassrumsforskning tillkommer som gemensam läsning. Litteratur bestäms i övrigt i samråd mellan lärare och student.