Minnesanteckningar från det fjärde mötet i Praktikfallsgruppen den 19 januari 2016

Datum: 2016-01-21 Stina Levin, Bredbandsforums kansli Stina.levin@pts.se Minnesanteckningar från det fjärde mötet i Praktikfallsgruppen den 19 januari 2016 tagare Deltagare Anne-Marie Fransson (ordförande) Robert Liljeström Per Norrthon Peter Wallström Göran Hagman Christian Elmehagen Susanna Malm (sjuk) Madeleine Hedin (via skype) Kajsa Frisell Lars Lundberg Joakim Reinius Anne Mousa Ståhl Tony Blomqvist Camilla Jönsson Teemu Korhonen Stina Levin Mattias Svanold Anna Wibom Organisation Organisation IT&Telekomföretagen TeliaSonera IP-Only Post- och telestyrelsen Telenor Tieto Tele2 Hudiksvalls kommun IT&Telekomföretagen IT&Telekomföretagen Ljungby kommun Region Gotland IT Norrbotten SSNf Combitech Bredbandsforums kansli Bredbandsforums kansli Bredbandsforums kansli Bredbandsforum, PTS, Box 5398, 102 49 Stockholm. Telefon: 08-678 55 00 Webbplats: www.bredbandivarldsklass.se E-post: bredbandsforum@pts.se

Kommande möten 5 februari 9-12, Valhallavägen 117 Ordförande Anne-Marie inleder och redogör för dagens agenda Ordföranden presenterar syfte och mål med dagens möte, att vi: har fått en kort resumé av diskussionen på det extrainsatta mötet den 14 januari har fått möjlighet att diskutera förslag från arbetsgruppen enligt utkast inför mötet har fått en uppdatering av resultatet av förstudien Anna redogörelse från extrainsatt möte den 14 januari Förutsättningar olika i olika kommuner Stora och små kommuner har olika långa beslutsvägar Kortare beslutsvägar i små kommuner enklare process Gräns om 11 000 invånare om man ser till beslutsvägar Man har kommit olika långt, olika grad av mogenhet i användandet av e-tjänster Stödet från den regionala nivån skiftar ett län som inte arbetar samordnat med e-hälsa får det jobbigare Diskussion om roller och ansvar Digitala agendor måste involvera alla delar från infrastruktur till tjänster Handlingsplaner vem, vad, hur och när Uppföljning av handlingsplaner Koppla till RUS I Norrbotten e-hälsosamordnarroll på kommunförbundet samt e- nämnde för länets kommuner. Bistår i både piloter och upphandlingar. Tjänsteleverantören gör det som kravställs Konkurrenspräglad dialog i LOU Bredbandsforum 2/18

Utmaningar Man har gått från köp/sälj till att mäta nyttan i upphandlingar förutsätter djup insikt i organisationen för att förstå behov Dialog i upphandling viktigt E-hälsa nytt sätt att arbeta, inte en parallell struktur. Nya processer anpassade till befintliga tjänster Upphandlingar inkluderar ofta anslutning Hanterar kommunallagens bestämmelser Ger många olika routrar hos brukaren inte optimalt Man betalar för anslutning flera gånger Öppen router som kan hantera flera parallella tjänster önskvärt Elnätens leveranssäkerhet Utbildning och tid för utbildning Utbildningar finns men på för hög nivå Stimulansbidrag har gett positiv effekt, men det behövs mer. Mer behövs framför allt att utbildningssatsningar når verksamhetsnivån och att goda exempel sprids på alla nivåer. Tid för utbildning måste finnas Roamingfrågan Stor utbyggnad Apple-SIM Frågan lämnas utan förslag Mobila e-hälsotjänster ansvarsfrågan viktig exempelvis om en brukare går iväg utan att meddela Mobila tjänster: Förstå vad mobilnäten klarar av Kommunen måste ha en bild av vad som är möjligt hos respektive brukare Viktigt att skilja på olika typer av e-tjänster: omsorg inte akut (resonemanget utgår från praktikfallet, de tre användningsfallen är inte tidskritiska som många sjukvårdstjänster), sjukvård tidskritiska tjänster Förslag som diskuterades: Regionala Digitala Agendor: Måste innehålla koppling till tjänster och RUS. Handlingsplaner och uppföljning viktigt. Stimulansmedel till kommuner för att främja utbildning, coachning, systemutveckling och utrustning. Utgå från standarder så att inte hjulet Bredbandsforum 3/18

uppfinns på nytt. Viktigt att dessa medel ges till t.ex. politprojekt som sedan kan skalas upp så att inte alla gör liknande saker. Uppföljning av dessa projekt också viktigt. Prova leveranskedjemodellen/processen till regionförbund och kommuner i syfte att vidareutveckla den. Se Minnesanteckningar från arbetsgruppens möte den 14 januari på Bredbandsforums webbplats: http://bredbandsforum.se/om- Bredbandsforum/Vara-arbetsgrupper/Praktikfallsgruppen-AG-XIV/ Stina redogör för utkast till förslag till slutrapport diskussion följer Kommentarer från arbetsgruppen i kursiv text. Om mål och strategier; RDA och KDA bör koppla tillgången till bredband till bl a e-hälsa Regionala och kommunala beslutsfattare samt bredbandskoordinatorer Om utbildning; Utbildningsinsatser på verksamhetsnivå Hur nå ut med befintliga insatser? Vad behöver kompletteras? Hur kan stimulansmedel bidra på ett effektivt sätt? Verksamheten och SKL? SKL sammanställer utbildningsbehov samt listar goda exempel med kontaktuppgifter (även fallgropar och lärdomar) i kunskapsbank SKL SKL sprider goda exempel på hur juridiska frågor samt integritets- och informationsaspekter bör hanteras i e-hälsa Finns redan? Rätt aktör? MFD eller andra myndigheter möjliga mottagare för ett förslag om utbildningsinsatser. MFD bygger redan upp en kunskapsbank, de har ett sådant uppdrag. Bredbandsforum 4/18

Väldigt viktigt att utbildningen hamnar på ett lokalt plan. Nu produceras material på ett nationellt plan och är inte förankrade i verksamheternas verklighet, och når inte heller ut. Det finns en organisation för kommunerna i hela landet, kommunförbund eller regionförbund. Om ansvaret hamnar där kan man göra de lokala anpassningarna som behövs för att få en verklig förankring. Hemtjänsten är inte digital per automatik! Helsingborgs stad ett gott exempel, som också får många förfrågningar om hur man bäst bör göra. Kontakta de för input hur bäst sprida goda exempel. Västerås kommun blev nerringda av enskilda kommuner som ville veta mer. Var ska en kunskapsbank finnas och hur få tillgång till den? Vilken information ska finnas, var och hur? Ge medel för spridning till de kommuner och regioner som utgör goda exempel. Incitament till spridning istället för incitament till inhämtning, då många skulle söka medel enbart för att det går. Viktigt att dessa medel går till pilotprojekt som kan skalas upp så att inte samma eller liknande saker görs på olika ställen. Uppföljning av dessa projekt också mycket viktigt. E-hälsomyndigheten bättre huvudman än SKL då myndigheten förväntas ha ett helhetsansvar för dessa frågor. Ska digitala omsorgstjänster in i den nationella e-hälsostrategin? Här är arbetsgruppen överens om att så borde det vara, kansliets kommentar. Socialdepartementet en viktig part. Huvudman för många projekt som nationell patientöversikt som bättre skulle behöva ta hänsyn till omsorgstjänster. Det finns en otydlighet kring vem som har ansvar för vad i e- hälsofrågor. EN huvudman med tydligt ansvar saknas. Många instanser som finns vet inte vilken roll de ska ha, kan ansvaret för att skapa en rollfördelning och förankra den fortsatt finnas på Bredbandsforum? Kanske kopplat till de regionala bredbandskoordinatorerna. Sverige saknar än så länge en digitaliseringsmyndighet som finns i många andra länder. Rådet för digitalisering av det offentliga Sverige innehåller alla relevanta myndigheter, skulle vi kunna få tid och utrymme där? Möjlig kontaktpunkt. I en mindre region som Gotland är kunskapsbanken det viktigaste. Där letar man alltid goda exempel på hur andra gjort innan. En samlad plats skulle underlätta mycket. Bredbandsforum 5/18

Norrbotten och en till region arbetade med specifikationer för trygghetslarm, stimulansbidrag kan riktas till någon som arbetar praktiskt med frågan på ett sådant sätt att det kan användas av andra när resultatet är klart. Utbildning anpassad för verksamheterna behöver utformas och få genomslag på lokal nivå. Krav på utbildning även när man tar i privata aktörer som ska erbjuda omsorg. Tydliga mål och hur dessa ska följas upp saknas. Bidrag och stimulansmedel behöver läggas på specifika platser och specifika piloter och inte delas ut brett. Uppföljning måste ske och utvärdering. SKL och Socialdepartementet tar fram en vision om hur vård och omsorg ska digitaliseras som ska presenteras i mars. Där kan omsorgstjänsterna kanske också komma in? Vi gör det lite för svårt det behövs även information och utbildning om enkla frågor dvs de utbildningsinsatser som nu finns behövs också. Olika behov på olika nivåer och i olika kommuner. Pedagogiken i informations- och utbildningssatsningarna är viktig olika kommuner har olika förutsättningar. PTS får i uppdrag att under 2016 göra stickprovsmätningar av mobiltäckning i ett pilotlän kommunerna och landstinget (regionen) i länet mäter i och utanför brukares hem PTS, kommuner och landsting (region) i pilotlän samt regeringen (uppdrag) Stickprovsmätningar behöver förankras regionalt och lokalt. Bra verktyg att få alla att anstränga sig. Mätning är inte detsamma som sanning, det är inte svart eller vitt. Vilka är syftena? Ligger syftet inom detta arbete. Omsorgstjänster ofta i hemmet, viktigt att mäta där. Kansliet redogör för att ett syfte är att öka förtroendet för de mobila täckningskartorna (PTS mätning). Andra syften är att mäta om mobilt finns där det inte finns fast samt om möjlighet till redundans via mobilnätet kan finnas (kommunernas och regionens mätningar). Bredbandsforum 6/18

För att kunna mäta på rätt ställen behöva vi känna till allas utrullningsplaner, annars blir mätningarna meningslösa. Man kör omsorgtjänsterna mobilt idag och då måste man kontrollera att allt fungerar hos kunden är det att slå in en öppen dörr (förslaget)? Omsorgspersonalen vet var täckningen är dålig/bristfällig och om mätningar ska göras så är det lämpligt att peka ut områden. Mer intressant för praktikfallet att mäta om tjänsterna levereras på det sättet som utlovats, ej stickprovsmätning. Några i arbetsgruppen anser att det skulle vara intressant med mätningar för att tillgodose syftena (enligt ovan) men ingen samstämmighet råder. Två delar, en opinionsdel och en verksamhetsdel. Det är viktigt att få beslutsfattare att förstå att vi behöver bygga ut både fast och mobil bredbandsinfrastruktur över hela landet. Den andra delen, att faktiskt leverera tjänsten hamnar på tjänsteleverantörer. Att mäta huruvida tjänsterna levereras som utlovat är något som kontrolleras av tjänsteleverantörer löpande. Detta ska kravställas i t ex en upphandling av tjänst. Kommunen är ansvarig för omsorgen, och vi kan påpeka kommunens ansvar i att vara aktiv, och kommunens roll i att kontrollera och upplysa om brister och vita fläckar och att främja dialog med operatörerna. Viktigt att definiera vad man faktiskt ska mäta, inte så enkelt som att bara se hur många pluppar man har på mobilen. Någon typ av standard behövs eller ett enhetligt sätt. Även information om säsongsvariationer osv. Mätningar skulle kunna kopplas till RDA:er. Just i förhållande till praktikfallen så är det tre specifika paketeringar vi pratar om. Det är denna typ av paketering av tjänst och hur den förhåller sig till olika typer av infrastrukturer som behöver specificeras för en jämställd omsorg dvs. omsorgstjänsterna ska kunna ha samma kvalitet oavsett bredbandsinfrastruktur. Vi bör skriva i rapporten att bra med mätningar men inget förslag om detta. Mätningar kan även kopplas till RDA:er etc. men inte specifikt till praktikfallet. PTS genomför workshopar med regionala bredbandskoordinatorer och kommuner under 2016-2017 i samarbete med SKL och MSB om Bredbandsforum 7/18

behovs- och riskanalys, kontinuitetsplanering samt kravställning gällande elektronisk kommunikation; info om bredbandsinfrastruktur, stöd till byanät PTS, regionala bredbandskoordinatorer, SKL och MSB samt regeringen (uppdrag) Detta behöver specificeras ytterligare. Kopplingen till de tre specifika praktikfallen är för svag. Vi har identifierat att det behövs information om hur man gör en kontinuitetsplanering och RSA i förhållande till dessa tjänster. Där behöver fokus läggas och inte bakas ihop med t ex generell info om bredbandsinfrastruktur. Ta enklare tag, bra delar men komplicera inte. Avgränsa bort information om bredbandsinfrastruktur och stöd till byanät. Inventera per län hur man bäst når ut till kommunerna, det kommer se olika ut på olika håll i landet och i olika kommuner hur man bäst når ut. Regionala bredbandskoordinatorer löser inte frågorna. Kommuner är suveräna. Regionala bredbandskoordinatorer kan utföra själva kartläggningen och därefter utföra utbildningsinsatserna. Bredbandsskolan finns ju nu. PTS går då kanske regionalt och inte direkt till byanät. Det är i texten inför förslaget beskrivet att PTS m fl gör informationsoch utbildningssatsningar kopplat till anskaffningsvägledningen ingår den i detta förslag? Svar: Ja. Kan vi använda bredbandskoordinatorerna på ett bra sätt? Denna kommunikationsväg från nationellt till regionalt till lokalt finns ju nu och vi bör förhålla oss till det. Bredbandskoordinatorer ska vara marknadsförare ut mot byanät och kunna förklara om robust fiberförläggning. Detta är en kärnfråga för Gotland, bra förslag. Ska PTS initiera inventeringen hur det ser ut per län? De håller ju i Bredbandsskolan? Det finns kommuner som bara behöver information och goda exempel, utbildning behöver anpassas. Regionala bredbandskoordinatorer kan göra inventeringen. Här flikar kansliet in att förslaget är att PTS m fl anordnar workshopar och att i det ligger att det är en dialog och att anpassningar ska göras till kommunernas Bredbandsforum 8/18

behov, med hjälp av bredbandskoordinatorn (som då t ex inventerar via sitt nätverk). Workshop och dialog låter bra. Behåll förslaget men renodla det enligt följande: PTS genomför workshopar med regionala bredbandskoordinatorer och kommuner under 2016-2017 i samarbete med SKL och MSB om behovs- och riskanalys, kontinuitetsplanering samt kravställning gällande elektronisk kommunikation; info om bredbandsinfrastruktur, stöd till byanät. ---------- SKL utvecklar upphandlingsmallar och ramavtal med tekniska aspekter och kompletterar kravställning på lösningar för sammankoppling av bredband och e-hälsotjänst där UPS är en integrerad del SKL SKL kravställer öppna och skalbara lösningar för sammankoppling av bredband med e-hälsotjänst (utreder om även kryptering bör integreras) SKL Inera eller Kommentus snarare? Vad finns redan hos t ex dessa och Kammarkollegiet, och vad behöver kompletteras? Mall behöver inte innebära att man specar allt i detalj utan kan också innebära att man visar vilka områden som behöver behandlas t ex. vilka tekniska krav en tjänst ställer, om det finns standarder att peka på. Uppfattningen är att det behövs mer teknik i upphandlingsmallar och vägledningar. Kan också ta mer karaktären av en checklista. Den ena sidan är att ensa terminologi och svara på vanliga frågeställningar (patientsamtycke t ex). Den andra är att samordna och få högre volymer i upphandlingar genom att fler använder samma mallar och tillvägagångssätt. Bra med en grundmall med möjlighet att göra på sitt eget sätt, snarare än ett ramavtal anser någon. Här inflikar dock någon annan att ramavtal kan Bredbandsforum 9/18

åstadkomma flexibilitet samtidigt som det specificerar vissa saker och skapar upphandlingsvolym. Vissa aspekter är måsten, att nationella standarder osv följs, men det ska finnas en öppenhet på lokal nivå att upphandla själv. SKL enda möjliga mottagaren av förslaget om det är mallar etc som avses. Kommentus upphandlade digitala trygghetslarm med stöd från regionalt håll. Det är en fördel med nationella ramavtalsupphandlingar som alla kan haka på. Ramavtalet kan innehålla konkurrensutsättning (flexibilitet) samtidigt som det har strategivalen i botten (grundavrop). Någon instämmer i detta och ytterligare någon är tudelad och framhåller att vissa delar i en e-häslotjänst är ett måste och andra delar är valbara. Vidare måste det finnas en koppling mellan olika nationella system exempelvis måste kommunala e-hälsotjänster kunna hänga ihop med landstingets genom SITHSkort eller liknande. Informationsbehovet konvergerar olika aktörer behöver komma åt samma slags information. Skalbara lösningar behöver definieras närmare. Den tekniska miljön kommer se olika ut i olika kommuner. Att samordna det på en region är mycket komplicerat. På vilken nivå och på vilket sätt ska det vara skalbart? Bra att lyfta frågan om kryptering. Både open source och kryptering är viktigt. Plattform för e-hälsa (för kommunala verksamheter) ser olika ut i olika kommuner, kryptering kan vara färdig i vissa applikationer. Erfarenheten från Västerås är att kryptering behöver ligga på tjänstenivån, då ökar möjligheterna för öppenhet och skalbarhet. UPS är bra att ta med i diskussionerna om vad som kan ingå men det är väldigt olika behov beroende på tjänst. UPS kanske inte är lösningen för vissa tjänster. Peka på behovet av att analysera tjänstens behov för att få en komplett kravställning. Det är främst upphandlingsmallar (även checklistor) och upphandlingsstöd som är bättre anpassade för e-hälsa som arbetsgruppen efterlyser. Detta ger full flexibilitet i upphandlingen på regional och kommunal nivå men ökar kunskapen om viktiga frågor att beakta. Bredbandsforum 10/18

Arbetsgruppen är inte helt samstämmig i frågan. Vissa av deltagarna önskar mer upphandlingsstöd från nationellt håll (SKL, Inera, Kommentus, Kammarkollegiet, Kommentus upphandlade ramavtal för digitala trygghetslarm). Eftersom många kommuner är små och kan behöva draghjälp i upphandlingarna från regionalt håll så blir det gissningsvis regioner som får gå före och göra dessa upphandlingar (kansliets anmärkning). IT&Telekomföretagen utreder behovet av standardiserad lösning för fast och mobilt bredband inom Arena Välfärdsteknologi (SSNf:s avstalsstandarder utgör underlag) IT&Telekomföretagen samt branschaktörer Det finns ett stort behov på lokal nivå, såsom hos byanät, att få information utifrån om vad som är rimliga miniminivåer för att t ex kunna leverera e- hälsotjänster. Det finns en problematik i tidigare arbete på området e-hälsa när fungerar bredbandsinfrastrukturen? Säkerhet och kryptering är också viktiga frågor. Det görs ett arbete vad gäller infrastrukturen just nu, SSNf uppdaterar just nu sina certifieringar, det som sker i robust fiberanläggning. Ta hand om detta arbete först och främst. Arena Välfärdsteknologi har som fokus att skapa förståelse hos beslutsfattare om behovet av välfärdsteknologi och digitalisering. Det är medlemsföretag och SKL som drar upp riktlinjer och program. Området välfärdsteknologi (där bl a omsorgstjänster ingår) kommer att adresseras. När man tittar på tjänsten behöver man utgå ifrån användaren av tjänsten, och sedan översätta användarens behov till det tekniska språket. Brukarperspektiv och sedan telekomspråk. Ta i beaktande vad som händer om man då lägger tjänsten på brukarens privata abonnemang. Vi behöver hitta en grundprincip om rimliga nivåer. Instämmer. Problemet är ute i fiberföreningarna. Håller inte riktigt med. Man kan lägga e-hälsotjänster på privata abonnemang och så kommer det att bli. Vi behöver använda den befintliga bredbandsinfrastrukturen. (Det finns också drivare för utvecklingen av e- hälsotjänster via privata abonnemang, kansliets anmärkning.) Bredbandsforum 11/18

Bra att göra det tydligare så att man alltid vet vad som gäller i fråga om kvalitet i bredbandsinfrastrukturen. Fiberföreningar ska bygga a la Skanova. Även stora aktörer har olika kvalitetsnivåer. Kansliet förtydligar här att förslaget i grunden avser aktiv nivå. Det är ganska lätt att lösa de tre tjänsterna i praktikfallet. Det handlar om paketering av en tjänst. Det är olika från fall till fall. Vi har paketeringar som vi anpassar efter förutsättningar och behov. Komplex fråga. Jämför med digitala trygghetslarm. Det var många olika frågor i en. Ett arbete behöver göras, någon typ av enkelhet behövs i en beskrivning av bredbandsinfrastrukturen. Vi har riktlinjer för driftssäkerhet. Kommuner bör komplettera dessa med kravställningar. Byanätsforum en möjlig kanal för att få ut utbildning till den minsta lokala nivån. Det får inte skapas ett A och ett B lag. Kraven för näten måste överensstämma. Det behöver ske ett större arbete att ta fram en tolklåda och skapa ett gemensamt språk och ett sätt att prata om miniminivåer, riktlinjer et c. Det behövs en klassificering av tjänster och vilka krav dessa tjänster innefattar. Detta gemensamma behöver sedan spridas till olika målgrupper på olika sätt. Upphandlingsmallar ett sätt. Riktlinjer och mallar på Byanätsforums hemsida ett annat. Arenan ett tredje. Infrastrukturdelarna tas om hand bl a genom Robust fiberförläggning (som då måste adressera samtliga aktörer och nätdelar), den aktiva nivån behöver också behandlas. I Robusthetsgruppen diskuterades olika robusthetsnivåer går det att definiera dessa på ett begripligt sätt? Denna fråga har en stark koppling till förslaget om ny arbetsgrupp för e- hälsotjänster. Föreslå att den nya arbetsgruppen får i uppdrag att klassificera Bredbandsforum 12/18

tjänster både på vård- och omsorgsområdet och utifrån det se vilka målgrupper som behöver nås och hur och via vilka aktörer man bäst når de. Här ställer kansliet en fråga till Tony om IT Norrbotten kan ta på sig att göra en klassificering av e-hälsotjänsterna i praktikfallet som underlag för en kommande arbetsgrupp. Tony vill fundera på saken. Tre olika klassificeringsparaplyer, text, tal och video. Indelning sedan efter omsorg och vård. Men specificeringar för video ser helt olika ut beroende på om det är en ickeakut omsorgstjänst och en akut sjukvårdstjänst. Fler än fiberföreningar efterfrågar riktlinjer för hårda och mjuka delar av en bredbandstjänst. Bredbandskoordinatorer och kommuner har viktig roll i att informera. Beskriv detta. Peka på vilka behoven kan vara. Leder fram till klassificering av tjänster exempelvis sådant som är tidskritiskt. Tekniken är viktig men det tar en dag att få tekniken på plats och ett halvår att få processen som inkluderar lagstiftning på plats. Men frågan behöver diskuteras. Arbetsgruppsdiskussionen landade i att frågan är viktig men att mer underlag behövs, helst klassificiering av såväl omsorgs- som sjukvårdstjänster för att hitta en minsta gemensam nämnare för välfärdsbredband (kansliets kommentar). Ny arbetsgrupp inom BBF studerar praktikfall för e-hälsotjänst inom avancerad sjukvård BBF styrgrupp Nya och övriga förslag som diskuterades: Det behövs ett forum likt Bredbandsforum på området för e-hälsa (under t ex socialdepartementet) (Finns det redan ett forum i någon form för e-hälsa? Kansliets kommentar) Någon form av öppen samhällsrouter/samhällsplattform behövs (Här anser några att detta främjar utvecklingen genom att förenkla för beställare och få bort en massa tillägg i tjänsteavtalet medan andra menar att det kan skapa en monopolliknande situation, ytterligare någon menar att det är beroende på kommunens storlek, arbetsgruppen kan sluta sig till att skriva att öppna och skalbara Bredbandsforum 13/18

lösningar är viktigt att beakta (se anteckningar gällande tidigare diskussion)) Combitech redogör för preliminära resultat från förstudien Tidiga konklusioner från kommuner och landsting Värde för samhället Befolkningen blir snabbt äldre, för att över huvud taget klara av vårdbehovet i framtiden krävs smarta e-hälsotjänster på grund av den åldrande befolkningen. Smarta e-hälsotjänster minskar belastning på vård & omsorg. Minskar belastning på miljön (t.ex. gm minskade transporter). Effektivisera kostnader hos kommunerna och kunna styra om pengar dit de behövs bättre. För den enskilda brukaren, bättre livskvalité, skapar trygghet (bl.a. genom att kunna bo hemma längre) och minskar utanförskap. Bidrar till att brukarna kan vara mer delaktiga i sin vård. Generellt Samstämmiga önskemål om färdiga ramavtal och standardiserade krav för e-hälsotjänster. Varje kommun kan ej fördjupa sig i alla lagar, regler, anvisningar utan detta bör skötas på nationell nivå. Det saknas på nationell nivå någon myndighet som har helhetsansvaret. Idag mycket stuprörstänk mellan olika typer av vård/omsorg/tjänster och organisationer. Man skulle behöva en röd tråd genom alla eftersom tekniken inte är gränssättande. Bättre kunskapsspridning skulle också behövas till/mellan kommuner för att undvika att stort insteg vid upphandling. För att klara av det stora behovet av e-hälsotjänster i framtiden är det ett krav med ett tillgängligt och robust bredband till alla oavsett var man bor. Detta är också en demokratifråga. Samordning av upphandling mellan närliggande kommuner. Kravställningar Brist idag med många kravställningar är att de inte är anpassade för glesbyggden. Kommunen har små möjligheter att säkerställa att samma leveranskvalitet gäller i stad och i glesbygd. Det måste finnas tydliga regler och miniminivåer för e-hälsotjänster Kommuner behöver bättre möjligheter att säkerställa att underlev lever upp till de krav som ställs på tjänsten (i upphandling), då kommunen har ansvar mot användaren. Idag är kommunerna helt i händerna på tjänstelev. Bredbandsforum 14/18

Fast vs. Mobilt Det skall inte vara skillnad mellan fast eller mobilt bredband. Kommunerna anser att det skall fungera oavsett kommunikationsbärare. Det krävs att mobiltäckningen blir bättre på vissa ställen. Stort problem utanför storstad! Vissa kan därför inte nyttja tjänsterna. Se över möjligheten till att skapa en samhällskanal? Roaming i mobilnät för samhällstjänster Leveransförmåga När kommuner trappar upp kraven på tillgänglighet av e-hälsotjänster (ex. trygghetslarm) så börjar leverantörer ofta tveka på att lämna garantier De flesta led i leveranskedjan är det idag svårt att ställa krav på (ex. mobiloperatörer) man bör kunna ställa krav på leverantörerna så att de är kompatibla med varandra. Robusthet Nätleverantörerna bör erbjuda redundanta lösningar, detta kan ske exempelvis genom att samverka med andra operatörer och erbjuda roaming. Rakel 4g ej säkert att det blir av, men om tåget går bör någon typ av samordning ske för möjligheterna till t ex redundans. Rakel har högre ställda krav på UPS:er och redundans än övriga nät. Kommentar om att man får mycket för pengarna genom att bygga ut kommersiella nät jämfört med att bygga ut Rakel. Säkerhet Det verkar finnas brister i medvetandegraden kring hantering av känslig information. Tekniska lösningar verkar vara ok. Arbete kring informationssäkerhet, skadlig kod, juridik och personlig integritet varierar kraftigt. Vissa gör det, andra inte och vissa är medvetna om det men har inte börjat arbeta kring frågorna. Tjänsterna kan inte ersätta direkt personlig kontakt utan ska fortfarande ses som ett komplement. Övrigt Det verkar som att man gärna undviker att prata om begreppen robusthet, tillgänglighet och kvalitet eftersom de är diffusa! Då i stort sett allt man köper och bygger idag är anpassat för att följa robusthetsguiden, behöver man inte läsa den dagligen direkt, utan det räcker med att få garantier från leverantörerna att de har följt guiden. (är det så)? Marknaden för trygghetslarm (även andra tjänster) är för liten och det är för lite konkurrens. Tjänsteutvecklingen går för långsamt. Bredbandsforum 15/18

Marknaden är visserligen global men just på den svenska marknaden är antalet aktörer för få. Insamling av (anonymiserad) data kan nyttjas till forskning och utveckling. Tidiga konklusioner operatörer Generellt Man ser fördelar med att använda sig av standardiserade gränssnitt och generella kommunikationstjänster. Man bör utnyttja befintlig infrastruktur, inte bygga särskilda nät för samhällsbärande tjänster. Olika infrastrukturer för viktiga tjänster, exempelvis inte alltid lita på den egna brukarens internettjänst. Kravställning Viktigt att inköpare hos ex. kommun förstår vad man kan förvänta sig av ett mobilnät och en fiberanslutning i form av stabilitet och redundans Viktigt att lyfta fram frågor kring robusthet så att man inte bygger en livsviktig tjänst på någonting som kan gå ner Utbilda kravställare/inköpare bättre i begrepp och förkortningar så att kommunikationen kan ske mellan ex kommun och operatör på ett bättre sätt. Leveransförmåga Hög tillgänglighet och redundansförmåga i centrala nät, lika hög tillgänglighet och redundans i accessnät svår/dyr att realisera. En combo av fast/mobilt kan använda samma knutpunkter och i alla fall inte ge redundans på vissa fel. I vanliga avtal är SLA en parameter som definierar när kunden har rätt till vite för ej fungerande tjänst. Inom e-hälsa behöver detta ifrågasättas eftersom vårdbehovet kvarstår och måste hanteras även om den digitala tjänsten slutar fungera. Dvs ett vite hjälper inte nyttjaren av e-hälsotjänsten utan denne behöver alternativ tjänst om den digitala tjänsten inte fungerar. Fullt ansvar för att se till att kedjan av leverans nedåt håller samma krav. Ansvar för att tala om vad man kan förvänta sig vid köp av olika tjänster man tillhandahåller. Den som i sin tur köper tjänster ansvarar i sin tur också för att kunna ställa rätt frågor och förstå systemet de köper. Utveckling går mot prioriterade samhällstjänster i näten Bredbandsforum 16/18

Fast vs. Mobilt På en mobil tjänst bör man aldrig bygga en tjänst som måste var tillgänglig 24/7 eftersom det sker planerade arbeten i nätet, användarantalet varierar och därmed täckningen etc. Därför krävs det en extra noggrann genomgång av tjänsterna i detta fall. Tror inte man kan ställa krav på mobilnäten så att de kan garantera en livsviktig funktion, därtill är det helt enkelt inte så stabilt och att bygga redundanta mobilnät är för dyrt. Tillgänglighet på landsbyggden och dess robusthet Arbetsplan intervjustudie Konsulterna genomför nu intervjuer med intressenter från branschen fram till den 22 januari. Leveransaktiviteter Utkast på utkastet till rapporten skickas till arbetsgruppen den 15/1 Presentation av utkast till rapport med slutsatser - 19/1 Leverans preliminär rapport - 28/1 Granskningskommentarer/behov av förtydliganden åter till Combitech 4/2 Slutleverans av rapport 8/2 Diskussion kring utkast på slutrapport Även i en bakgrundsbeskrivning behöver vi utgå ifrån de tre praktikfallen som gruppen ska utgå ifrån. Kan bli förvirrande att beskriva för brett och sedan ha ett starkt fokus på tre tjänster i resten av rapporten. Viktigare än befolkningsutvecklingen är bristen på arbetskraft. Vi bör vara tydliga med om vi menar att dagens tjänster blir kvar eller om det sker en förändring. Befolkningen blir vidare med digital. Vi behöver tydliggöra i beskrivningen hur digitaliseringen upplevs av brukare och personal. Ofta mer positivt än vad som framställs. Något som saknas i slutrapporten är de underliggande beräkningarna. En beskrivning av de ekonomiska fördelarna med digitaliseringen av omsorgen. Använd Acreos rapport. Affärsmodeller och ekonomi bör adresseras (kortfattat) i arbetsgruppens slutrapport. Ansvaret för att digitalisera hamnar i slutändan på Bredbandsforum 17/18

tjänsteleverantören och ligger i dess åtagande, det är där, i en närmare analys av tjänsteleverantörens roll, som närmare diskussion om affärsmodeller och ekonomi passar in. En sådan här rapport kan bli halvtrist att läsa. Lägg in lite mer empati dvs. fördelar för brukaren. Processmodellen med roller mm i Prezi kopplar till en fortsatt arbetsgrupp då den kan utvecklas med roller etc inom sjukvården. Om arbetsgruppen har synpunkter nu och skickar in dessa (senast 26 januari) kan kansliet utveckla modellen ytterligare redan i detta skede. Summering Tidplan: 26 januari synpunkter på slutrapport till Stina (ev. även om modellen i Prezi) 28 januari utskick av preliminär konsultrapport till arbetsgruppsdeltagarna (kommentarer från arbetsgruppen till Combitech den 4 februari) 5 februari avslutningsmöte 18 februari redovisning för Bredbandsforums styrgrupp Bredbandsforum 18/18