Fud-program 2007 s yttrande 2008-01-28 INNEHÅLL 1 Allmänt...1 2 Generella synpunkter...2 3 Del l, SKB:s handlingsplan...2 4 Del lll, Teknikutveckling inom kärnbränsleprogrammet...3 4.1 Återtag...3 4.2 Alternativ förvarsutformning...4 5 DEL IV Säkerhetsanalys och naturvetenskaplig forskning...4 5.1 Klimatutveckling...5 5.2 Kapseln som barriär...5 5.3 Andra metoder...6 5.4 Geosfären...6 5.5 Biosfären...7 Bilaga 1 Granskning av FUD-07, SKB:s program för forskning, utveckling och demonstration av metoder för hantering och slutförvaring av kärnavfall, utlåtande från Antonio Pereira (säkerhetsgruppens expert). 1 Allmänt s yttrande bygger på den granskning som gruppens medlemmar genomfört och noterat. Synpunkterna har diskuterats i gruppen och alla står bakom nedanstående yttrande. I gruppen ingår: Rigmor Eklind, ordförande Matti Wahlström Sven-Åke Johansson Lars Blomberg Christer Brorson Mattias Bäckström Johansson Lars-Olof Jönsson Åke Nilsson Catharina Lihnell Järnhester Ingmar Idh Carl Johan Rydh Antonio Pereira Kaj Nilsson, sekreterare 1
2 Generella synpunkter SKB presenterar i sin FUD-07 ett forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprogram av hög kvalité. Det är det sista programmet som SKB presenterar före ansökan år 2009 om att uppföra ett geologiskt förvar för använt kärnbränsle i Sverige. FUD-07 är, i det stora hela, ett ambitiöst och välstrukturerat program. Kärnan i programmet, adresserar dels till tekniken som är nödvändig för att bygga ett slutförvar (DEL III) dels till den naturvetenskapliga forskningens och säkerhetsanalysens behov (DEL IV) inför den nästkommande säkerhetsanalysen SR-SITE. SR-SITE kommer att utgöra det tekniska och vetenskapliga underlaget till ett beslut om ett eventuellt tillstånd för att uppföra ett slutförvar och var förvaret ska lokaliseras (Forsmark eller Laxemar). FUD-07 programmet sträcker sig bortom själva ansökans datum, dvs. bortom året 2009. En allmän kommentar som löper som en röd tråd genom hela granskningen av FUD-07 är kopplad till följande frågeställning: vilka delar av SKB:s program måste vara kompletta för att möjliggöra en väl underbyggd ansökan vid slutet av år 2009 och vilka är de obesvarade frågor som man kan skjuta fram till senare myndighetsgranskningar och beslut. Den frågan kan inte enbart besvaras av SKB, utan även myndigheterna bör, i samråd med SKB komma överens om var ribban ska ligga när ansökan sammanställs. Dessutom bör kommunerna ges tillfälle att få en inblick i hur myndigheterna resonerar om de frågor som anses ha prioritet inför granskningen av den kommande säkerhetsanalys SR-SITE. När kommunen ska fatta sitt vetobeslut är det viktigt att väsentliga frågeställningar är utklarade. Detta gäller såväl säkerhetsfrågor som påverkan på samhället. Det är önskvärt att uppgifterna finns i ansökan men senast i samband med kommunens vetobeslut. Vi vill peka på vikten av att forskning och metodutveckling fortsätter även sedan SKB fått tillstånd att genomföra ett slutförvarssystem. Nya forskningsresultat kan ge ännu säkrare slutförvar och mindre påverkan på hälsan och miljön. Vi kommer i våra synpunkter och kommentarer om FUD-07 delvis att följa rapportens struktur i Del l - VI. 3 Del l, SKB:s handlingsplan Kostnader för att ta omhand allt avfall från kärnkraftverken och de andra anläggningarna som ingår i avfallssystemet bygger på att drifttiden för reaktorerna är 50 år för Forsmark och Ringhals och 60 år för Simpevarp. Avgifterna för kärnkraftverken bygger på en längre intjänandetid än tidigare, 40 år mot tidigare 25 år. Det innebär att om någon reaktor stängs tidigare än den angivna tiden kommer pengarna inte att räcka. Intjänandetiden är kopplad till politiska beslut om framtida urfasning av kärnkraften. Ett politiskt ställningstagande till hur länge reaktorerna får vara i drift är förmodligen inte möjligt för närvarande. En maximal intjänandetid bör ändå övervägas utan att det resulterar i bindande beslut om urfasning. 2
SKB:s huvudtidplan bygger på förutsättningen att inget beslut kommer att överklagas. Vilka blir konsekvenserna om det blir ett överklagande? Hur länge kan man klara att lagra använt kärnbränsle i nuvarande CLAB utan utbyggnad? Vi efterlyser en plan för hur myndigheterna arbetar med frågan om informationsöverföring, markering av plats och dokumentation av deponeringsområdet inför framtiden. En redovisning av vilka insatser som görs och det internationella samarbetet är av intresse. I samband med diskussioner om lokalisering talas det om krav och kriterier för slutförvaret. Det gäller bl a geologiska och hydrologiska krav. I säkerhetsredovisningar utgår man från att olika krav på platsen ska vara uppfyllda. Vår fråga gäller myndigheternas uppfattning: Är krav och kriterier för ett slutförvar tydligt och överskådligt redovisade så att de kan jämföras med platsens förutsättningar? En annan fråga till myndigheterna gäller de osäkerheter som gäller bergets egenskaper på förvarsdjup och som inte kan detaljundersökas förrän man bygger förvaret. Är dessa osäkerheter hanterbara så att den långsiktiga säkerheten kan säkerställas? 4 Del lll, Teknikutveckling inom kärnbränsleprogrammet SKB redovisar de behov som finns inom den tekniska utvecklingen som är nödvändig för att bygga ett geologiskt förvar, i olika linjer (produktionslinjer i SKB:s terminologi): berglinje, buffertlinje, kapsellinje, återfyllningslinje, förslutningslinje, återtag och alternativ förvarsutformning - KBS-3H. Detta är ett välstrukturerat tillvägagångssätt. Speciellt intressant är att SKB anger för varje linje i DEL III av rapporten, vilka uppgifter företaget anser mest angelägna på kort sikt, där de röda rektanglarna i sektionerna som berör de olika linjerna anger de frågor som SKB anser måste vara besvarade år 2009. Det är dock för oss oklart hur mycket forskning och fullskaleförsök som kommer att återstå när tillståndsansökan lämnas in 2009 till miljödomstol och myndigheter. Återfyllningen i deponeringstunnlar och andra tunnlar är ännu inte utprovad i fullskaleförsök. Teknikutvecklingen inriktas på att utveckla metoder och utrustning för konceptet med naturligt svällande lera. Tiden för fullskaleförsök där resultat kan redovisas i den kommande ansökan är begränsad. Programmet för krav på kapseln innefattar försök till år 2013. Myndigheterna kommer att pröva många av dessa resultat i samband med ansökan om provdrift som planeras runt 2018 medan kommunerna bara har ett tillfälle att avgörande kunna påverka besluten. Vi önskar besked från myndigheterna vilka tester och resultat som krävs för att tillståndsansökan 2009 ska anses komplett. 4.1 Återtag Den metod/teknik som SKB anser ha högst potential för att frilägga kapslarna och möjliggöra ett återtag är en hydrodynamisk metod. Metoden är enkel och bygger enbart på känd teknik. SKB:s alternativa förvarsmetod, KBS3-H, innebär att flera kapslar förs in i långa horisontella hål. Återtag för KBS3-H bör även studeras. 3
Möjligheten till återtag får inte påverka den långsiktiga säkerheten. Såvitt vi tolkat förutsättningarna är detta möjligt. 4.2 Alternativ förvarsutformning Den alternativa utformningen som SKB tar upp är KBS3-H. Det innebär att flera kapslar ligger efter varandra i ett långt hål. Metoden kräver annan deponeringsteknik och utrustning. En demonstrationsanläggning finns i Äspö. Enligt SKB:s preliminära bedömning klarar metoden kraven på långsiktig säkerhet. En säkerhetsanalys genomförs av Posiva i Finland och resultaten därifrån kan ge information om säkerheten. En av fördelarna med KBS3-H är att betydligt mindre bergmassor behöver sprängas ut. Därmed minskar också miljöpåverkan av transporter vilket vi ser som positivt. 5 DEL IV Säkerhetsanalys och naturvetenskaplig forskning Säkerhetsanalysen SR-SITE kommer att utgöra det vetenskapliga underlaget till kommunernas, myndighetens (SSI/SKI) och regeringens beslut om ett geologiskt förvar för använt kärnbränsle. Den teknik som behövs för att bygga förvaret inverkar till stor del på säkerhetsanalysen. Scenarierna som ingår i den långsiktiga analysen utgår från att olika kriterier (krav) för förvaret ska vara uppfyllda. Det gäller krav på kopparkapseln, bentoniten runt kapseln, återfyllningen i tunnlarna mm. Det gäller också krav på platsens förutsättningar beträffande bergets egenskaper och grundvattenförhållanden. Men inför ansökan år 2009 kommer en del teknisk utveckling att återstå. Därför kommer scenarierna som ska ingå i SR-SITE att vara behäftade med osäkerheter som bara kan reduceras när man vet hur bra tekniken för att bygga förvaret är. SKB och myndigheterna bör komma överens om en lägsta nivå på forskning och utveckling som bör vara klar när ansökan görs år 2009. Vi anser inte att myndigheten ska vänta på det som ska levereras av SKB utan man bör diskutera vilken forskning som är tidsmässigt prioriterad. Kopparkorrosion har kommit i fokus sedan två forskare påvisat anaerob korrosion på koppar. Det är angeläget att dessa forskningsresultat följs upp av myndigheterna så att det inte kvarstår frågeställningar när tillståndsansökan granskas. Det framgår i Fud-programmet att även annan korrosion på gjutjärnsinsatsen behöver utredas. Även dessa frågeställningar behöver vara utklarade när tillståndsansökan är klar. 4
5.1 Klimatutveckling Under rubriken klimatutveckling redovisar SKB en historisk återblick i ett 100 000 års perspektiv. Tre klimattillstånd har betydelse för säkerheten i ett förvar, tempererat tillstånd, permafrosttillstånd och glacialt tillstånd. Även övergångarna mellan klimattillstånden analyseras. Klimatet förändras kontinuerligt i ett långt tidsperspektiv. Strandlinjer förskjuts, permafrost och inlandsisar bildas och försvinner. Ett säkert slutförvar måste klara alla dessa förhållanden som ger höga tryck på kapseln, ändrade grundvattenförhållanden mm. Den senaste istiden, Weichsel, analyseras och kunskaper från den används för att beräkna framtida klimatförhållanden. Under en cykel på ca 100 000 år växlar klimatet flera gånger mellan permafrost och tempererat klimat. Oskarshamn beräknas att vara täckt av is endast under en kort period, några tusen år. SKB beskriver även mänsklig påverkan på klimatet med en ökad växthuseffekt och höjning av havsytan. Medelisutbredningen under Weichsel-istiden var relativt liten och den omfattade fjällkedjan och det närmaste låglandet. Under en sådan kvartär medelisutbredning är Forsmark och Oskarshamn isfria områden. Till detta bör tilläggas att områdena är fullt beboeliga eftersom de med stor sannolikhet inte kommer att vara täckta av vatten. Några nya uppgifter finns redovisade i Fud-programmet. Ett exempel är att Oskarshamn inte hamnar under havsnivån förrän efter nästa istid om ca 100 000 år. SKB har gjort beräkningar på hur djupt permafrosten kan tränga ner i berggrunden. Frågan har varit om frosten kan tränga ner till förvarsnivå. Enligt SKB:s beräkningar kan frosten tränga ner till ca 160 m djup i Oskarshamn och till ca 250 m i Forsmark. Permafrosten bedöms således inte kunna nå slutförvaret som planeras på 500 700 m djup i Oskarshamn eller ett ytligare förvar på ca 400 m i Forsmark. SKB skriver att: När en inlandsis växer till och drar sig tillbaka påverkas bergspänningarna i det berörda området, vilket eventuellt skulle kunna ge reaktivering av befintliga sprickzoner i form av glaciala skalv. Frågan är om det kan uppstå nya sprickor som kan påverka den långsiktiga säkerheten. Risken för kraftiga jordskalv och vilka effekter det kan få har diskuterats sedan förstudietiden. År 2006 genomförde Oskarshamn tillsammans med Östhammar ett seminarium, en expertutfrågning, över ämnet. Experter beräknade risken för jordbävningar i ett slutförvar. (Utfrågningen finns dokumenterad och kan beställas på LKO:s sekreteriat.) I Fud-programmet framgår att SKB fortfarande har mycket kvar att utreda innan den slutliga ansökningen lämnas in. 5.2 Kapseln som barriär Kapseln med sitt kopparhölje är den viktigaste tekniska barriären i säkerhetssystemet. Enligt säkerhetsredovisningen SR-can är det korrosion på kapseln som är den kritiska faktorn för säkerheten. SKB forskar på olika typer av korrosion och bedömer 5
att korrosion i syrefri miljö genom inverkan av sulfider är den process som begränsar kapselns funktion. Det är angeläget att även den typ av kopparkorrosion med inverkan av väte som två forskare på KTH redovisat följs upp. Myndigheternas krav på vidare forskning på denna typ av korrosion efterlyses. 5.3 Andra metoder Transmutation och djupa borrhål beskrivs översiktligt i FUD-programmet. Transmutation förutsätter upparbetning och separation av det använda bränslet. Syftet med transmutation är att minska mängden långlivade radionuklider. Om processen med transmutation kan utvecklas innebär det att kvarvarande radioaktivitet minskas med en faktor 100 jämfört med direktdeponering. Ett slutförvar behövs ändå för restprodukter även om det inte ställs samma långsiktiga krav på ett sådant förvar. Forskning på transmutation bedrivs i flera länder och genom Eu-projekt. SKB följer och stöder forskningen. Tekniken är ännu inte tillgänglig och praktiskt användbar. Metoden kan bli användbar i en framtid men processen med ett geologiskt förvar måste fortsätta. I tidigare FUD-granskningar har metoden djupa borrhål framhållits som lämplig för att göra en jämförelse med KBS3-metoden. Myndigheterna har föreslaget att SKB ska göra en jämförelse på säkerhetsmässiga grunder. I FUD-programmet framför SKB att osäkerheterna är så stora att det inte är meningsfullt att göra en sådan bedömning. Vi vill veta om myndigheterna delar den uppfattningen. 5.4 Geosfären Analysen av långsiktig säkerhet utgår från det tillstånd som råder när förvaret just förslutits. Detta kräver i sin tur kännedom om tillståndet som rådde innan förvaret byggdes och hur det sedan påverkades. Fud-programmet beskriver de processer i geosfären som bedöms kunna inverka på den långsiktiga säkerheten exempelvis: värmetransport, grundvattenströmning, gasströmning/gaslösning, rörelser i berget, rörelser i intakt berg, termisk rörelse, reaktivering rörelser längs befintliga sprickor, sprickbildning, tidsberoende deformationer, erosion, grundvattenkemi, radionuklidtransport, mikrobiologiska processer m.m. Sammantaget beskrivs ett 25-tal processer som har påverkan på geosfären och därmed på säkerheten. Några av processbeskrivningarna är väl genomgångna och dokumenterade medan andra knappt är påbörjade. Det återstår fortsatt forskning för att få en fullständig bild om vilka processer som påverkar säkerheten. 6
5.5 Biosfären Kunskap om biosfären är viktig eftersom det är där som eventuella utsläpp av radionuklider ger konsekvenser för hälsan och miljön. Det bedrivs en omfattande forskningsverksamhet inom området med bl.a. ett åttiotal publicerade rapporter. En ny metodik används för biosfären, bl.a. när man beräknar en landskapsdos. Syftet är att beskriva de från radiologisk synpunkt viktigaste processerna i biosfären samt ge ett tillräckligt vetenskapligt stöd för att bedöma miljökonsekvenserna för bygge o drift av ett förvar. För radionuklidtransporten är den vertikala transporten mellan övergången i berget till recipienten viktigast. Den påverkar var utsläpp kan ske och därmed vilka ekosystem som berörs. Transportprocesserna är viktiga och den viktigaste variabeln är vattenomsättningen. Rörelserna i ytvatten påverkar hur olika biosfärsobjekt kopplas samman. Det finns i redovisningen en uppdelning i terrestra ekosystem (skog, jordbruk och myr) samt akvatiska (rinnande vatten, sjö och hav). I de terrestra systemen är sumpskogar och myrar mest intressanta när man avser radionuklidtransport. Den torra hällmarksskogen t.ex. är mindre intressant. Myren är det typekosystem som beräknas kunna ge högsta dosen till människan i det terrestra ekosystemet - till och med högre än från brunnar. Man konstaterar att nyttoavkastningen från en myr är låg. Det som kan ställa till problem med dos till människan är i första hand utdikning, uppodling och eldning av torv. Vad som kan vara intressant att veta är hur permafrost, tundra eller en glaciation kan påverka denna vattentransport av radionuklider. Vi frågar oss också om det finns andra transportvägar för radionuklider än de som har beaktats av SKB. Kan t ex bakterier som finns i bergmassan påverka transporten av radionuklider eller på annat sätt påverka säkerheten? Rigmor Eklind Ordförande i säkerhetsgruppen 7