Protokoll Sammanträdesdatum 2005-05-30 Landstingsstyrelsen 66-90 Tid: Måndagen den 30 maj 2005, kl 10:00-11:45 Plats: Landstingshuset, Södra vägen 9, Halmstad Ledamöter Mats Eriksson (m) Göran Karlsson (c) Dan Skantz (s) Gun Marie Stenström (m) Lisbeth Waagstein (m) Eva Johansson (c) Bo-Christer Windehem (fp) Marianne Kronbäck (kd) Inger Johansson (s) Maud Lanne (s) Agneta Karlsson (s) Kjell-Arne Andersson (s) Sasa Sacipovic (v) ordförande 1:e vice ordförande 2:e vice ordförande Ersättare Ann-Christin Essunger (m) Annica Carlsson (m) Rolf Åsberg (m) Arne Andersson (c) Bengt Eliasson (fp) Elisabeth Pettersson (kd) Lena Angviken (mp) Kerstin Zander (s) Kristina Johansson (s) Hans-Jörgen Wahlhed (s) Ove Andersson (s) Tjänstemän Mona Boström Anette Henriksson Lena Kierkegaard Rune Lejon Ann Fröström Kerstin Bengtson landstingsdirektör ekonomidirektör hälso- och sjukvårdsdirektör personaldirektör informationschef kanslidirektör, sekreterare 1 (26)
66 Justering utse Dan Skantz att jämte ordföranden justera protokollet. 67 Godkännande av föredragningslista godkänna den utsända föredragningslistan med de ändringarna att ärendena Förlängning av visstidsförordnande för Kristina Wallentin och Förlängning av visstidsförordnande för Irene Takanen utgår samt med tillägg av ärendet Inskränkningar i patients rätt att använda elektronisk kommunikation samt rätt att granska och kvarhålla brev eller andra försändelser från patient. 68 Anmälan av inkomna/utgående skrivelser notera skrivelserna till protokollet. Följande skrivelser anmäles för anteckning till protokollet: 1. av Landstingsförbundets styrelse: A 05:08 - Insyn och sekretess - i statliga företag, i internationellt samarbete (SOU 2004:75). B 100 nr 05/0258 2 (26)
A 05:09 - En lag om Sveriges indelning i län och landsting (SOU 2004:128). B 100 nr 05/0260 A 05:10 - Utveckling av god företagshälsovård - ny lagstiftning och andra åtgärder (SOU 2004:113). B 100 nr 05/0261 A 05:11 - Ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter (2004/05:URF2). B 100 nr 05/0263 A 05:23 - Sammanträdesplan för år 2006. B 100 nr 05/0313 A 05:24 - Konkurrensbrott - En lagstiftningsmodell (SOU 2004:131). B 100 nr 05/0314 A 05:25 - Överenskommelser mellan staten, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet om en fortsatt satsning för utveckling av primärvården och äldrevården respektive psykiatrin. B 100 nr 05/0315 2. Etiska kommitténs arbete. 3. Ansökan om projektmedel - riskbruk alkohol. 4. Protokollsutdrag från Västra Götalandsregionen - Avsägelse av uppdrag som ledamot i Samverkansnämnden Västra Götalandsregionen och Landstinget Halland, 3-2005. Kos050001 5. Södra Regionvårdsnämnden - Representation i det nya DRG-rådet. B 100 nr 05/0241 6. Västra Sjukvårdsregionens protokoll 2005-04-19. 7. Broschyr från Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Justitiedepartementet - Dekor eller deltagare? 8. Tackkort från Bo-Christer Windehem för uppvaktning på högtidsdagen. 9. Tackkort från Lars Olof Ljungberg för uppvaktning på högtidsdagen. 3 (26)
Landstingsfullmäktigeärenden 69 Delårsbokslut per 31 mars med årsprognos 2005 Kos 050049 Landstingsstyrelsen beslutar föreslå landstingsfullmäktige besluta att lägga delårsbokslutet per den 31 mars 2005 till handlingarna. Delårsbokslut 1 för 2005 med årsprognos har tagits fram med hjälp av underlag som inhämtats från nämnderna. Resultatet per 31 mars 2005 för respektive nämnd och totalt samt prognos för helår med kommentarer framgår av efterföljande rapport. I den tillgänglighetsmätning som skedde under mars 2005 för allmänläkarvård i primärvården redovisas att tillgängligheten har förbättrats jämfört med föregående mätning 2004 och uppgår nu till 90 procent. Enligt landstingets mål ska tillgängligheten vara minst 90 procent. Inom länsvården har andelen patienter som har fått behandling inom tre månader generellt ökat jämfört med årsbokslutet, samtidigt som det finns en generell minskning av andelen patienter som fått ett första planerat läkarbesök inom tre månader. I jämförelse med 2004 motsvarande period ligger antal besök 2005 inom primärvården på något lägre nivå. Antalet telefonkontakter har minskat. Antal besök inom den privata primärvården ligger på motsvarande nivå som förra året. Sjukhusens produktion till hallänningarna var under de tre första månaderna högre än planerat. Besöken och antalet vårddagar inom psykiatrin ligger något över planerad volym, men under föregående års utfall. Antalet läkarbesök inom specialistvården i Kungsbacka ligger något under planerad nivå. Sjukfrånvaron har under årets tre första månader ökat. För första kvartalet 2004 hade 69,5 procent av personalen ingen sjukfrånvaro alls. Motsvarande siffra för 2005 är 68,3 procent. 4 (26)
Årets resultat uppgår efter tre månader till 33,4 mnkr och helårsprognosen pekar på ett överskott på 75 mnkr, varav nämndernas helårsresultat beräknas till ett positivt resultat på 7,7 mnkr och 67,3 mnkr för finansieringsposter. Nettokostnadsandelen efter tre månader uppgick till 97,3 procent och prognostiseras till 98,5 procent för 2005. Jämfört med 2004 års siffra, 100,2 procent, är det en förbättring mot landstingets mål där nettokostnadsandelen långsiktigt bör vara högst 98 procent. Landstingsstyrelsen konstaterar att nämnderna och verksamheterna gör ett mycket gott arbete för att nå en ekonomi i balans vid ingången av 2006. Åtgärderna för att hålla nere nettokostnadsutvecklingen ger synliga resultat i delårsbokslutet. För en fortsatt utveckling mot en ekonomi i balans krävs att nämnderna fullföljer detta goda arbete. Skrivelse från landstingsstyrelsen (Kos050049, 2005-05-04) Delårsbokslut 2005-03-31 med årsprognos - Bilaga 70 Åtgärder för ekonomi i balans Lk/030135 Landstingsstyrelsen beslutar föreslå landstingsfullmäktige besluta att godkänna nämndernas redovisningar. Landstingsstyrelsen beslutar för egen del att mot bakgrund av beskrivna verksamhetsförändringar följa upp eventuella konsekvenser för länssjukvårdsnämndens vårdgrannar. I Mål & Budget 2005 och ekonomisk plan för 2006-2008 beslutade landstingsfullmäktige att de nämnder som vid årsskiftet 2004/2005 är i obalans ska efter samråd med landstingsstyrelsen upprätta en åtgärdsplan som visar hur nämnden når ekonomisk balans senast vid ingången av 2006. Åtgärdsplanerna med konsekvensbeskrivningar ska kontinuerligt redovisas för landstingsfullmäktige. 5 (26)
Länssjukvårdsnämnden, Primärvårdsnämnden Halmstad och Primärvårdsnämnden Laholm hade vid årsskiftet en ekonomi i obalans. Nämnden har, enligt beslut i landstingsfullmäktige, inkommit med åtgärdsplaner. Skrivelse från landstingsstyrelsen (Lk/030135, 2005-05-03) Skrivelse från länssjukvårdsnämnden (Lk/030135, 2005-04-27) Skrivelse från Primärvården Halmstad (05.990.6/03, 2005-05-04) Skrivelse från Primärvården Laholm (05.991.4/04, 2005-05-03) 71 Försäljning av fastigheten Kv Bolmen 1 samt del av Getakärr 6:16, Varbergs kommun Lk/040159 Landstingsstyrelsen beslutar föreslå landstingsfullmäktige besluta att till Varbergs kommun försälja fastigheterna Kv Bolmen 1 samt del av Getakärr 6:16 belägna inom Varbergs kommun mot en överenskommen köpeskilling av 14 miljoner kronor och i övrigt på de villkor som framgår av upprättat köpeavtal. Lokalerna inom fastigheten Kv Bolmen 1 disponeras idag genom hyreskontrakt helt av Varbergs kommun och Hallands Länsmuseer. Detta innebär således att Landstinget Halland icke till någon del driver egen verksamhet inom fastigheten. Mot denna bakgrund har diskussioner förts med Varbergs kommun om ett övertagande av fastigheten. Härvid har kommunen uttryckt ett intresse av att förvärva fastigheten Kv Bolmen 1 förutsatt att angränsande del av fastigheten Getakärr 6:16, enligt bifogade karta, också omfattas av köpet. På detta markområde finns två byggnader som disponeras helt av landstinget, dels Gula villan som idag används som fackliga expeditioner och dels Landstingshälsan. Omfattningen av det markområde som försäljningen avser uppgår till ca 31 600 m 2 medan befintliga byggnaders bruttoarea uppgår till ca 5 000 m 2. Skrivelse från landstingsstyrelsen (Lk/040159, 2005-05-03) Karta över föreslagen ny tomtgräns 6 (26)
72 Stiftelsen Äskhults Gamla By Kos050052 Landstingsstyrelsen beslutar föreslå landstingsfullmäktige besluta att Landstinget Halland inte har något att erinra mot föreslagna stadgeändringar. Kungsbacka kommun har i skrivelse till Landstinget Halland redovisat förslag till nya stadgar för Stiftelsen Äskhults Gamla By (nedan Stiftelsen). Kungsbacka Kommunfullmäktige beslutade 2003-03-13, 52, att ställa sig bakom Vision Äskhult (nedan visionen) och att tillstyrka förslaget att Västkuststiftelsen skall ha ansvar för mark och bebyggelse omfattande Äskhults Gamla By samt att Kulturnämnden skall vara huvudman för bl a den publika verksamheten. Av visionen framgick också att huvudmannaskapet för Stiftelsen skulle ses över. Vid genomgång av ärendet framkom att de stadgar som antogs vid bildandet av Stiftelsen år 1963 alltjämt gällde. De revideringar som skett av stadgarna sedan dess hade såvitt kunnat konstateras inte varit föremål för beslut i korrekt ordning. Detta innebar bl a att sittande styrelse inte var i behörig ordning utsedd, inte heller var det möjligt att utse ny styrelse. Till följd härav förordnade Länsstyrelsen i Halland i beslut 2003-11-27, den sittande styrelsen. Länsstyrelsen ålade samtidigt Stiftelsen att snarast möjligt hos Kammarkollegiet ansöka om permutation beträffande föreskrifterna av vem en styrelseledamot skall utses samt till följd härav utse nya styrelseledamöter. Stiftelsen rår över Äskhults Gamla By endast genom arrendeavtal med Västkuststiftelsen som äger egendomen. Arrendeavtalet går ut år 2012. Till följd av att kommunen antog vision Äskhult är det idag Västkuststiftelsen som i praktiken sköter mark och bebyggelse i Äskhults Gamla By. Den publika verksamheten handhas av Kulturnämnden. Stiftelsens gällande ändamålsföreskrifter omöjliggör idag någon ändring av situationen. Med hänsyn till de komplikationer detta föranleder har Stiftelsens styrelse valt att söka permutation även avseende stiftelsens nu gällande ändamålsföreskrifter. För det fall Kammarkollegiet godkänner ansökan om permutation kommer stiftelsens ändamål vara att stödja verksamheten i byn. 7 (26)
Skrivelse från landstingsstyrelsen (Kos050052, 2005-05-04) Skrivelse från Kungsbacka kommun (Kos050052, 2005-02-23) Stadgar Stiftelsen Äskhults Gamla By (2005-03-04) - Bilaga 1 Grund för och kommentarer till ändring av Stiftelsen Äskhults Gamla By stadgar (2005-03-04) - Bilaga 2 73 Ändring i Arvodesreglemente för förtroendevalda Lk/020224 Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att godkänna att arvodesreglementet ändras i enlighet med bilaga A. Arvodeskommittén beslöt vid sammanträde den 19 januari 2005 att ändra i arvodesreglementet för ordförande och vice ordförande i Närsjukvårdsnämnden Kungsbacka samt i Psykiatrinämnden. Ändringarna föreslogs gälla fr o m 1 januari 2005. Efter Arvodeskommitténs sammanträde diskuterades förslaget med landstingsstyrelsens presidium. Under diskussionen framkom ytterligare synpunkter. Arvodeskommittén tog åter upp ärendet vid sammanträde den 2 mars 2005 för fortsatt diskussion. Med upphävande av kommitténs beslut från januari 2005 beslöt arvodeskommittén att föreslå att arvodesreglementet ändras för ordförande och vice ordförande i Närsjukvårdsnämnden Kungsbacka samt i Psykiatrinämnden i enlighet med Bilaga A. Ändringen föreslås gälla fr o m den 1 juli 2005. Skrivelse från landstingsstyrelsen (Lk/020224, 2005-05-04) Arvodesreglemente för förtroendevalda - Bilaga 8 (26)
Landstingsstyrelseärenden 74 Landstingsstyrelsens delårsbokslut 31 mars med årsprognos 2005 Kos050049 delårsbokslut 31 mars och årsprognos 2005 noteras. Landstingsstyrelsens resultaträkning efter tre månader uppvisar ett positivt resultat om 2,3 mnkr och årsprognosen pekar på ett positivt resultat om 12,2 mnkr, varav 10 mnkr i resultat redovisas för den landstingsgemensamma verksamheten och 3,2 mnkr för styrelsens egentliga verksamhet. I årsprognosen ingår också Konsult & stöd med ett beräknat underskott på 1 mnkr, varav Landstingshälsan minus 1,4 mnkr och Landstingsupphandling plus 0,4 mnkr. Landstingsstyrelsen har för att kunna finansiera kompletteringsbudgeten ianspråktagit 8,3 mnkr av styrelsens fonderade eget kapital. Fokus i verksamheten under året är att fortsätta att arbeta med åtgärder för ekonomi i balans samtidigt som utvecklingsinsatser genomförs. Arbete pågår med att kartlägga hallänningarnas behov av hälso- och sjukvård, som ska ligga till grund för prioriteringar och fördelning av resurser. Landstinget Halland har bildat en lokal projektgrupp som tagit fram ett handlingsprogram med åtgärder för att möta den utökade vårdgarantin. Styrelsens dialog med medarbetare, brukare och hallänningar i ett projekt som benämns Utvecklingskraft fortsätter under 2005. Syftet med projektet är att ge underlag för beslut om Hallands framtida hälso- och sjukvård. Skrivelse från landstingsledningen (Kos050049, 2005-04-22) Skrivelse från Konsult och stöd (Kos050049, 2005-04-22) - Bilaga 9 (26)
75 Revisorernas granskning av årsredovisning 2004 för Landstinget Halland Kos050072 yttra sig i enlighet med vad som anförts i ekonomiavdelningens kommentarer. Revisorerna för Landstinget Halland har överlämnat rapport över granskning av årsredovisning 2004 för Landstinget Halland till landstingsstyrelsen för yttrande och övriga nämnder och styrelser för kännedom. Rapporten kommenterar följande huvudområden: förvaltningsberättelse, redovisning, verksamhetsberättelser, finansförvaltning, miljöredovisning samt sammanställd redovisning. Revisorernas synpunkter och iakttagelser kommenteras från ekonomiavdelningens sida under respektive områden. Skrivelse från landstingsledningen (Kos050072, 2005-04-30) 76 Årsredovisning av donationsmedel Kos050070 avge årsredovisning för 2004 för nedanstående stiftelser. utse huvudattestanter enligt nedan. 10 (26)
Enligt stiftelselagen som infördes 1 januari 1996 är landstingets donationsfonder bokföringsskyldiga om fonden har tillgångar som överstiger tio basbelopp enligt lagen om allmän försäkring. Inom landstingsstyrelsens verksamhetsområde finns tre donationsfonder som överstiger tio basbelopp. Huvudattestanter Stiftelsen Apelvikens samfond för sjuka barn Stiftelsen Varbergs sjukhus samfond Stiftelsen Plönningegymnasiets samfond Annica Tallmer/Inga Nilsson Annica Tallmer/Inga Nilsson Christer Larsson/Anette Tordsson En stiftelse som inte är bokföringsskyldig (belopp understigande tio basbelopp) skall enligt stiftelselagen föra räkenskaper över inbetalningar och utbetalningar. Räkenskaperna skall avslutas med en sammanställning för varje räkenskapsår. Av denna sammanställning skall fondens finansiella ställning framgå samt tillgångarnas värde. Genom beslut skedde under 2002 en permutation som innebar att Plönningegymnasiets alla mindre fonder samlades i en samfond. Samfonden fick då ett totalbelopp över tio basbelopp. Samfonden förvaltas av Landstinget Halland enligt Kammarkollegiets beslut. Inom landstingsstyrelsens verksamhetsområde finns sju donationsfonder som understiger tio basbelopp. Här har även skett en permutation av Munkagårdsgymnasiets, Katrinebergs folkhögskolas samt Löftadalens folkhögskolas mindre fonder till en samfond för respektive skola. Fonderna skall förvaltas av Landstinget Halland. Stiftelsen Gotton Thomasine Lindes donationsfond Stiftelsen Albert och Alma Johanssons fond Stiftelsen J S Almers fond Stiftelsen Munkagårdsgymnasiets samfond Stiftelsen Katrinebergs folkhögskolas samfond Stiftelsen Löftadalens folkhögskolas samfond Annica Tallmer/Inga Nilsson Yvonne Emanuelsson/Lena Kierkegaard Mats Bertheden/Ylva Johansson Christer Larsson/Solweig Löfsved Gösta Hassel/Inger Christensson Jonny Rydgren/Jan Karlsson Stiftelsernas medel är placerade i en räntefond. Firmatecknare för landstingets stiftelser är Inga Nilsson/Mats Dahlgren och Jenny Persson. Enligt stiftelselagen så särredovisas numera landstingets donationsfonder. angående huvudattestanter skall därmed särskilt beslutas för donationsfonderna. 11 (26)
Skrivelse från landstingsledningen (Kos050070, 2005-04-29) Förvaltningsberättelser för 2004 - Bilaga 77 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland Kos050082 rapporten En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland ska utgöra underlag vid beslut om inriktningen av hälso- och sjukvården och som stöd till verksamheterna i utvecklingen av det hälsofrämjande arbetet. Ett av landstingets fem övergripande mål är God hälsa. Utifrån detta har rapporten En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland tagits fram. Rapporten är ett inriktningsdokument med förslag på hur hälsooch sjukvården ska utveckla sitt hälsofrämjande arbete nu och framöver. Hälso- och sjukvårdens roll är, förutom att ge behandling och rehabilitering, att genom olika insatser stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin egen hälsa. Det finns mycket goda belägg för att hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete inom hälso- och sjukvården ger goda effekter och är kostnadseffektivt. I rapporten föreslås bl a att den hälsofrämjande inriktningen ska tydliggöras och vara en integrerad del i ledning, styrning och uppföljning av hälso- och sjukvården. Detta förutsätter åtgärder som stimulerar till ett mer hälsoinriktat arbetssätt. Pågående verksamheter med rökslutarstöd och fysisk aktivitet på recept behöver i första hand kompletteras med utveckling av metoder för att motverka övervikt/fetma och riskbruk av alkohol. Skrivelse från landstingsledningen (Kos050082, 2005-04-29) Rapport En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård i Landstinget Halland (2005-04-12) 12 (26)
78 Socialstyrelsens riktlinjer för strokesjukvård 2005 Kos050068 avge yttrande enligt förslag. Socialstyrelsen har skickat ut förslag till riktlinjer för strokesjukvård för eventuella synpunkter senast den 30 juni 2005. Syftet med Socialstyrelsens riktlinjer är att de ska ge nationellt kunskapsstöd i arbetet med hälso- och sjukvårdsprogram och prioriteringar. Arbetet inriktas mot de stora sjukdomsgrupperna och omfattar hela vårdkedjan. Målet är att bidra till att hälso- och sjukvårdens resurser används effektivt, fördelas efter behov och styrs av öppna och tydliga prioriteringsbeslut. Riktlinjerna avser att vara ett stöd både i det medicinska arbetet och i huvudmännens arbete med planering och prioritering. Riktlinjerna för strokesjukvård innehåller rekommendationer om åtgärder vid olika sjukdomstillstånd som har rangordnats efter angelägenhetsgrad, om åtgärder som inte bör ges någon prioritet och om åtgärder som av olika anledningar inte bör utföras i klinisk rutinsjukvård eller utföras alls. Riktlinjerna innehåller även 26 kvalitetsindikatorer. Bedömningar har också gjorts av de ekonomiska och organisatoriska konsekvenser som riktlinjernas förslag kan tänkas medföra. Sjukhuset i Varberg har avgett ett samordnat yttrande för länssjukvården och primärvården i Varberg för primärvården. Enligt landstingsstyrelsen är de föreslagna riktlinjerna väl genomarbetade och baserade på ett både brett och djupt faktaunderlag. De ekonomiska konsekvenserna för landstinget vid genomförandet av riktlinjerna kan för närvarande inte anges. Mer omfattande konsekvensbeskrivningar behövs. Landstingsstyrelsen anger också i sitt svar att ett hälso- och sjukvårdsprogram inom strokeområdet planeras påbörjas våren 2005. Programmet kommer att utgå från Socialstyrelsens riktlinjer för strokesjukvård och utgöra grunden för ett förbättringsarbete inom området. 13 (26)
Skrivelse från landstingsledningen (Kos050068, 2005-05-17) Skrivelse från landstingsstyrelsen (2005-05-30) Skrivelse från Sjukhuset i Varberg (2005-05-10) Skrivelse från Primärvården Varberg (C108/05, 2005-05-16) 79 Palliativ vård landstingets insatser för en värdig vård i livets slut - förstudie Lk/040062 Landstingsstyrelsen beslutade enligt arbetsutskottets reviderade förslag. yttra sig enligt förslag. Yrkande Marianne Kronbäck (kd) yrkade att i skrivelsen till Revisorerna i Landstinget Halland, stryka meningen på sidan 2, 4:e stycket: Styrelsen delar rapportens bedömning att de som behöver palliativ vård får sådan vård. Under överläggningen framfördes förslag om att ändra texten i skrivelsen till Revisorerna i Landstinget Halland, sidan 2, 4:e stycket till: Styrelsens bedömning är att de som behöver palliativ vård får sådan vård. Skrivelsen till Revisorerna, med denna ändring, utgör arbetsutskottets reviderade förslag. Proposition Sedan överläggningen avslutats ställde ordföranden proposition på arbetsutskottets reviderade förslag och Marianne Kronbäcks (kd) yrkande och förklarade sig ha funnit att arbetsutskottets reviderade förslag bifallits. Reservation Marianne Kronbäck (kd) reserverade sig till förmån för eget yrkande. Revisorerna i Landstinget Halland har uppdragit åt Komrev att genomföra en förstudie av den palliativa vården i Landstinget Halland. 14 (26)
Syftet med rapporten har varit att få svar på frågan om den palliativa vården är ändamålsenlig och om den kommer alla invånare till del på lika villkor med utgångspunkt från patientens eget val. I rapporten konstateras bl a att det saknas en samlad övergripande styrning av den palliativa vården. Det saknas mål, strategier och policy för den palliativa vården. Det saknas även ett samlat vårdprogram som omfattar hela vårdkedjan. Landstingsstyrelsen delar rapportens bedömning att de som behöver palliativ vård får sådan vård. Styrelsen anför vidare att landstingets mål inte anger mål för konkreta verksamheter utan är av mer övergripande karaktär. Landstingsstyrelsen anger också att det under våren 2005 planeras ett nytt hälso- och sjukvårdsprogram inom området palliativ vård och att programmet kommer att bli en bra grund för fortsatt utveckling inom området. Skrivelse från landstingsledningen (Lk/040062, 2004-05-12) Skrivelse från landstingsstyrelsen (2004-05-30) Protokoll från sammanträde med Komrev (2004-12-15) Revisionsrapport - Palliativ vård - landstingets insatser för en värdig vård i livets slut, förstudie (november 2004) 80 Uppföljning av remissfrihet för sjukgymnastisk behandling Kos050069 konstatera att uppföljningen i huvudsak visar att remissfriheten för sjukgymnastisk behandling haft positiva effekter samt beslutar att återföra resultatet till driftnämnderna. Landstingsstyrelsen beslöt i december 2000 att fr o m 1 mars 2001 avskaffa remisskravet för behandling hos offentlig och privat sjukgymnast samt att en uppföljning sker av de ändrade reglerna om ett år från ikraftträdandet. En sådan uppföljning har dock ej skett. 15 (26)
I en motion till landstinget i mars 2004 föreslog Stefan Bengtsson (c) m fl att beslutet om remissfrihet för sjukgymnaster utvärderas och eventuellt begränsas för att säkerställa att en samverkan sker med andra yrkesgrupper inom primärvården. I motionssvaret angav landstingsfullmäktige i mars 2005 att det inte fanns skäl att förändra nuvarande remissfrihet till sjukgymnastisk behandling. Fullmäktige beslöt dock att göra en fördjupad uppföljning av det slopade remisskravet. Landstingets kansli har skickat ut en enkät till slumpvis utvalda sjukgymnaster och primärvårdsläkare. Även förvaltningscheferna inom primärvård och närsjukvård har tillfrågats. Någon patientenkät har inte skickats ut eftersom remissfriheten har varit i bruk så länge att flertalet patienter inte bedöms ha något att jämföra med. Sammanfattningsvis framgår av uppföljningen att det slopade remisskravet har haft positiva effekter på vården samt att såväl sjukgymnaster, läkare som förvaltningschefer generellt har en positiv inställning till remissfriheten. Skrivelse från landstingsledningen (Kos050069, 2005-05-18) 81 God sed för styrning av kommun och landstingsägda bolag Kos050058 avge yttrande till Sveriges Kommuner och Landsting enligt upprättat förslag. Sveriges Kommuner och Landsting har inlett ett arbete med projektnamnet God sed för styrning av kommun- och landstingsägda bolag. Ett utkast är nu framarbetat och förbunden önskar nu kommuners och landstings synpunkter på detta. 16 (26)
Landstinget Halland har erbjudits att lämna synpunkter på rubricerat utkast. Det är primärt tre frågor som önskas synpunkter på. Behövs en god sed för styrning av kommun- och landstingsägda bolag? Vad är i så fall viktigt att ta upp i seden? Vilken roll ska Sveriges Kommuner och Landsting ha i förvaltningen av seden? Synpunkterna ska lämnas skriftligen till förbunden senast den 30 juni 2005. I det följande lämnas dels en sammanfattande redovisning av utkastet till God sed för styrning av kommun- och landstingsägda bolag med vissa kommentarer, dels ett förslag till svar från Landstinget Halland. Skrivelse från landstingsledningen (Kos050058, 2005-04-28) Sammanfattning av utkast - Bilaga Skrivelse från landstingsstyrelsen (Kos050058, 2005-04-28) Skrivelse från Sveriges Kommuner och Landsting (2005-03-09) Skrivelse från Sveriges Kommuner och Landsting (2005-04-25) Utkast God sed för styrning av kommun och landstingsägda bolag (2005-03-12) 82 Förslag till förändringar i det kommunalekonomiska utjämningssystemet Kos050076 lämna remissvar till Finansdepartementet enligt bilaga. Det nuvarande systemet för kommunalekonomisk utjämning för kommuner och landsting infördes den 1 januari 2005. I den promemoria som Finansdepartementet skickat ut på remiss till bland annat Landstinget Halland föreslås två förändringar som berör landstingen. 17 (26)
Den första förändringen innebär en inskränkning av möjligheten att åberopa fel i underlaget för Skatteverkets slutliga beslut om bidrag och avgifter i utjämningssystemet. Eftersom Skatteverket först meddelar ett preliminärt beslut som fritt går att överklaga torde förändringen inte medföra någon olägenhet. Den andra förändringen innebär att en delmodell för eftersläpande intäkter på grund av snabb befolkningstillväxt införs i kostnadsutjämningen för landsting. Motivet för att införa förslaget är att en kraftigt växande befolkning åsamkar landstingen kostnader direkt och att det är rimligt att ge kompensation för den eftersläpning av intäkterna som förekommer i utjämningssystemet. Denna delmodell skulle varit med i den nya modellen fr o m 2005, men av misstag kom den här förändringen inte med i lagtexten. Ett införande av föreslagen delmodell för snabb befolkningsökning är i dagsläget mest av principiell natur. Vid en tillämpning av de kriterier som gäller för kommuner skulle inget landsting blivit berättigat till bidrag 2005. Skrivelse från landstingsledningen (Kos050076, 2005-05-04) Skrivelse från landstingsstyrelsen (Kos050076, 2005-05-04) Skrivelse från Regeringskansliet (Kos 050076, 2005-04-18) 83 Effektivisering av IT-verksamheten Kos050086 IT-policyn ska efterlevas, vilket bland annat innebär att IT-drift ska skötas av utomstående entreprenör i det fall det är mer effektivt än att driva den i egen regi. all IT-verksamhet som ska drivas i egen regi ska samordnas organisatoriskt inom Konsult & stöd från den 1 januari 2006. ställa krav på minst 10 % effektivisering av de totala kostnaderna inom IT-verksamheten, i jämförelse mellan år 2004 och 2007. 18 (26)
Landstingsstyrelsen beslutade i augusti 2003 att vidta åtgärder för att uppnå balans i ekonomin. En av åtgärderna var att minska overheadkostnaderna (där IT-verksamheten ingår) med 10 % och den allmänna uppfattningen var att det finns betydande effektivisering att göra inom området. Som en del i detta arbete har en särskild IT-översyn genomförts. Konsultföretaget Adwise har i två rapporter redovisat vilka åtgärder som bedöms nödvändiga för att åstadkomma en effektiv utveckling och användning av IT i vården. Vården har under de senaste tio åren upplevt en närmast explosionsartad teknikutveckling. I Landstinget Halland har det, som på många andra håll, resulterat i en mångfald olika tekniska lösningar. Val av plattformar och leverantörer skiljer sig åt mellan olika förvaltningar. Det kostar mycket pengar och skapar problem när de olika systemen ska fungera tillsammans. Den valda modellen har fungerat bra i ett uppbyggnadsskede men nu måste det till en förändring. De av utredarna föreslagna förändringarna är väl förankrade och bedöms kunna ge betydande effektivisering. Den långsiktiga visionen är att patienten bär sin egen information. Vägen dit är att utbyta patientbunden vårdinformation mellan olika vårdgivare. Motivet är dels att patienten kan få bättre kvalitet och säkrare vård, dels att det underlättar arbetet för vårdpersonalen. Utredningen har visat att Landstinget Halland i många delar har en väl fungerande IT-verksamhet. Den politiskt beslutade IT-policyn är bra, men har inte följts i alla sina delar. Utredningen har också påvisat brister i ledningen av ITverksamheten, otydlig beslutsordning, bristande samordning och en sårbarhet i IT-servicen för de mindre förvaltningarna. Bedömningen är att det går att åstadkomma en betydande effektivisering i ITverksamheten. Med stöd av den gjorda utredningen pågår ett arbete i förvaltningen för att förbättra IT-strategin samt ledningsstrukturen och beslutsordningen för IT-området. i dessa delar tas av landstingsdirektören. Därutöver föreslås att landstingsstyrelsen beslutar om att den IT-verksamhet som ska drivas i egen regi, organisatoriskt ska vara placerad i Konsult & stöd. Motivet är att denna åtgärd är en av framgångsfaktorerna om vi ska kunna åstadkomma ett väl fungerande vårdinformationssystem i hela verksamheten. Det ger i sin tur förutsättningar för såväl en effektiv vårdverksamhet som kostnadsbesparingar. Skrivelse från landstingsledningen (Kos050086, 2005-05-04) Konsekvensanalys av föreslagna organisationsförändringar inom IS/ITverksamheten i Landstinget Halland (2005-04-26) 19 (26)
84 Åtgärder mot e-postmeddelanden innehållande skräppost (så kallad spam) Kos050085 det för hela Landstinget Hallands verksamhetsområde senast den 31 augusti 2005 införs ett system där mottagna e-postmeddelanden som markerats med SPAM sorteras bort direkt och läggs i en central karantän varefter meddelandena efter en månad automatiskt gallras. Problemen med spam/skräppost blir allt större. Ungefär 70 procent av all e-post hör idag till denna kategori, och den i särklass största andelen skickas via falskskyltade servrar eller infekterade hemdatorer. Landstinget Halland är fortfarande jämförelsevis ganska lindrigt drabbat när det gäller spam. Cirka 15 procent av landstingets mottagna e-postmeddelanden kan idag anses som spam och detta innebär cirka 7 000 meddelanden per vecka. Det är tillräckligt många meddelanden för att spam ska utgöra en belastning för verksamheten inom landstinget. I syfte att underlätta myndigheternas spamhantering har Statskontoret i samarbete med jurister och tekniker från ett tiotal myndigheter utarbetat en vägledning avseende de åtgärder som är tänkbara ur ett rättsligt perspektiv. Vägledningen syftar till att ge en grund för de bedömningar som varje myndighet har att göra utifrån den egna verksamhetens förutsättningar. Landstinget Halland har i dagsläget ett system som skannar alla mottagna e-postmeddelanden i syfte att hitta och filtrera skräppost. De aktuella e-postmeddelandena markeras sedan med SPAM eller TROLIGEN SPAM beroende på hur stor sannolikheten är att ett mottaget meddelande innehåller spam. Det är sedan upp till den person som tagit emot meddelandet att via sorteringsregler i Microsoft Outlook kassera meddelandet. I syfte att effektivisera landstingets spamhantering ytterligare föreslås landstingsstyrelsen besluta att det inom hela Landstinget Halland, med hjälp av ITtekniska lösningar, senast den 31 augusti 2005 införs ett system där mottagna 20 (26)