TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Cecilia Strömberg, 033 35 73 03 Datum 2015-09-11 Diarienummer 2015/FF0137 042 Tertialrapport 2 - Fritids- och folkhälsonämnden Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden godkänner tertialrapport 2-2015 och att överlämna denna till Kommunstyrelsen. Sammanfattning En rapport för tertial 2, perioden januari - augusti 2015 har upprättats. Under perioden har det hänt en hel del. Världens största orienteringsäventyr, O-ringen har arrangerats i Borås under vecka 29 och 30. Över 30 000 människor har levt och besökt Borås med omnejd. Deltagarna kommer från hela världen och över 40 nationer var representerade. 18 058 kom till start vid den sista etappen på Rya Åsar. Badenheten förbereder för öppnandet av Sandaredsbadet den 1 oktober, projektet jämlik hälsa är i full gång i Sjuhäradshallen, friluftsguiden är tryckt i 30 000 exemplar, utveckling av mötesplatserna Brygghuset och Lundby Park pågår med fokus på trygghet och säkerhet, analys och bearbetning av trygghetsmätning och välfärdsbokslut, anpassning och integrering av det nya föreningsbidraget, utbildning i föreningskunskap samt inbjudan till dialog om serveringstillstånd och kortutbildning i alkohollagen, är bara ett axplock av alla periodens händelser och aktiviteter. Periodens resultat visar på ett överskott för fritidsramen och ett underskott på bidragsramen. Det ekonomiska utfallet följs upp med kontinuitet. Utifrån dagens kända förutsättningar prognostiseras en budget i balans för fritidsramen medan bidragsramen prognostiserar ett underskott motsvarande 850 tkr. Samverkan Samverkan har skett med alla enheter inom nämndens ansvarsområde. Bilagor Rapport; Tertial 2 Fritids- och folkhälsonämnden.
Tertial 2 facknämnder 2015 Fritids- och folkhälsonämnden
Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Strategiska målområden - indikatorer och uppdrag... 5 2.1 Människor möts i Borås... 5 2.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga... 6 2.3 Företagandet växer genom samverkan... 7 2.4 Medborgares initiativkraft gör landsbygden levande... 7 2.5 Ekonomi och egen organisation... 8 3 Nämndens verksamhet 1... 10 3.1 Fritid och folkhälsa... 10 3.2 Resultat... 10 3.3 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys... 11 4 Nämndens verksamhet 2... 22 4.1 Föreningsbidrag... 22 4.2 Resultat... 22 4.3 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys... 23 5 Verksamhetsmått... 25 5.1 Badenheten... 25 5.2 Egen organisation... 25 5.3 Anläggningsenheten... 25 5.4 Brygghusenheten... 25 6 Investeringar... 26 Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 2(27)
1 Inledning Så har då världens största orienteringsäventyr, O-ringen, avverkats i Borås under vecka 29 och 30. Över 30 000 människor har levt och besökt Borås med omnejd. Deltagarna kommer från hela världen och över 40 nationer var representerade. 18 058 kom till start vid den sista etappen på Rya Åsar. En mäktig syn mötte löparna när de sprang in på konstgräset på Borås Arena och över 10 000 åskådare välkomnade med applåder och hejarop. Tävlingen är uppdelad i klasser efter ålder och kunnande. Orienteringsfamilj, elitlöpare eller glad amatör, det spelar ingen roll. O-Ringen 2015 har banor, discipliner och klasser för alla oavsett förkunskaper och fysik. Borås kunde presentera en nyhet i O-ringen sammanhang och det är satsningen på Flex-O. Flex-O står för flexibel orientering och innebär att människor med funktionsnedsättning ska kunna pröva på orientering. Genom stöd från Arvsfonden har vi kunnat anlägga två banor, dels vid Kype och dels vid Kransmossen. O-ringen i Borås kan inte betecknas på något annat sätt än att arrangemanget har varit en stor succé. O- ringen staden som var belägen vid Nordskogen fungerade alldeles utmärkt och cykelavståndet till centrum gav många besök i affärer och på restauranger. Den lokala organisationen för O-ringen har gjort ett fantastiskt arbete och Borås Stad har ställt upp på ett mycket bra sätt. Oerhört glädjande att så många förvaltningar och bolag har ställt upp mangrant för att lösa alla utmaningar med vatten och avlopp, elförsörjning, transporter och logistik, service och värdskap, arenor och övernattning. Veckan kommer att gå till historien som en av de absolut bästa O-ringen arrangemangen någonsin. Den turistekonomiska rapporten är ännu inte färdig, men kommer att bli en spännande läsning. Här kan vi se hur mycket pengar besökarna har spenderat under sin vistelse i Borås. Inom Badenheten börjar öppningen av det nyrenoverade Sandaredsbadet komma allt närmare. Badet kommer att öppnas igen i början av oktober, något försenat jämfört med tidigare besked. Då har badet varit stängt i två år. På Stadsparksbadet finns nu ett utarbetat förslag till renovering och ombyggnad av badanläggningen. Om planerna går i lås så kommer renoveringen att starta under april/maj månad 2016. I Anläggningsenheten så är arbetet med Sjuhäradshallen i praktiken klart för gymnastikföreningarna. En hallallians är bildad av tre föreningar som har ansvaret för verksamheten i gymnastikdelen. I den andra hallen pågår "försöksverksamhet" med ny utrustning och nya inventarier anpassad för människor med funktionsnedsättning. Projektet "Jämlik Hälsa", har fått ekonomiskt stöd från Arvsfonden och har Sjuhäradshallen som sin utgångspunkt. Friluftsguiden är nu färdig och har under sommaren tryckts i 30 000 exemplar. Guiden har blivit väldigt informativ och vacker, ett utmärkt marknadsföringsmaterial av vad Borås kan erbjuda inom friluftslivet. Enheten Brygghuset, består av två mötesplatser för ungdomar och unga vuxna. Dels är det själva Brygghuset och dels Lundby Park. Verksamhetens ledord för 2015 är enkelhet och koncept. Vi fokuserar på att göra vår verksamhet ännu mer tillgänglig för arrangörer av olika slag. Utvecklingen av Lundby Park är spännande och utmanande. Trygghet och säkerhet är prioriterade områden. Brygghusets Produktionsskola är en annan prioriterad verksamhet, där unga vuxna med funktionsnedsättning ska kunna skolas in i arbetslivet. Folkhälsoenheten har haft ett omfattande planeringsarbete inför årets hälsovecka den 12-16 oktober. Den arrangeras i samverkan med SÄS, de lokala folkhälsosamordnarna i stadsdelarna och ideella sektorn. I år kommer det att vara en dag med fokus på föreningslivet, en dag om barn och ungas hälsa och slutligen en om äldres hälsa. Inom föräldrastödet har det varit flera utbildningar och inspirationsdagar. I det drogförebyggande arbetet har skolan, socialtjänsten och folkhälsoenheten gjort en samlad insats, för att få en nykter och skadefri läsårsstart för gymnasieelever. Den har innehållit presentation för gymnasieeleverna, undervisningsmaterial för klasser, föräldrabrev till år 1-elevernas föräldrar på svenska och fem andra språk, presskontakter och uppföljning. Borås rent och snyggt hade skräpmätning i Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 3(27)
centrala Borås. Resultatet visade att nedskräpningen minskat generellt, men att fimpproblematiken ökat. Föreningsenhetens arbete har handlat mycket om att anpassa det nya föreningsbidraget som Kommunfullmäktige antog 1 mars i år. De stora ändringarna är att man numera får 150 kr/medlem i grundbidrag för medlemmar mellan 6-20 år samt att administratörsbidraget togs bort och ersattes av ett utökat verksamhetsbidrag. Arbetet med de sociala föreningarna har utvecklats, nätverk och sammankomster med företrädare har blivit ett stående inslag varje år. Syftet är att främja samarbetet med dessa föreningar och deras roll i samhället och samtidigt stärka föreningskunskapen. Arbetet med den så kallade Överenskommelsen har planerats under sommaren och kommer att igångsättas under tertial 3. Överenskommelsen handlar om hur civilsamhället och Borås stad kan samverka kring att utveckla välfärden i Borås. Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 4(27)
2 Strategiska målområden - indikatorer och uppdrag 2.1 Människor möts i Borås Målbild Människor vill möta människor såväl i små som i stora sammanhang. I möten med andra utvecklas vi och får nya insikter. Välarrangerade möten och evenemang bidrar till en positiv bild av staden och stärker självkänslan. Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T1 2015 Utfall T2 2015 Antal genomförda medborgardialoger. 0 3 0 0 Antal arrangemang för ungdomar och unga vuxna på Brygghuset. Antal genomförda medborgardialoger. 198 100 71 123 Medborgardialoger planeras till hösten inom områdena; teckna en överenskommelse mellan Borås Stad och civilsamhället samt för vissa investeringar i aktivitetsplatser. Antal arrangemang för ungdomar och unga vuxna på Brygghuset. Trots ombyggnationer under perioden har det arrangerats en hel del på Brygghuset. Allt från föreläsningar av olika slag till diverse caféarrangemang. För första gången har det anordnats ett poesiarrangemang - "Spoken word". Verksamhetens indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T1 2015 Utfall T2 2015 Antal årskort på Skatehallen köpta av flickor 5 1 2 Antal årskort på Skatehallen köpta av flickor Flera åtgärder har gjorts för att på sikt få ner fler flickor till Lundby Park. Vi har tjejskate två eftermiddagar i hallen, idrottsskola och två helger per år enbart riktad till flickor. Då kommer sverigeeliten till Borås för inspiration. 2.1.1 Kommunfullmäktige Uppdrag Status T2 2015 Genomföra en inventering av samtliga platser för spontan aktivitet i hela Borås. Delvis genomfört Kommentar Idag finns en arbetsgrupp inom Fritids- och folkhälsoförvaltningen som besitter olika kompetenser och lämnar förslag på var de nya aktivitetsplatserna ska vara. Utgångspunkten är resultaten i välfärdsbokslutet och från trygghetsmätningar. Likaså bedrivs ett arbete om att utveckla spår och leder inom kommunen. Här prioriteras bland annat de "vita fläckarna", det vill säga områden som idag inte har något motionsspår eller liknande. Föreningar och privatpersoner skall kunna boka lokaler direkt på nätet i förvaltningens bokningssystem under 2015. Delvis genomfört Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 5(27)
Uppdrag Status T2 2015 Kommentar Verksamhetssystemet Booking har uppdaterats och anpassats för digitala bokningar. Nu återstår en synkronisering med låssystemen, så att hyresgästen kan komma in utan vaktmästarnas hjälp. I Särlaskolan pågår ett försök med nytt låssystem, där du med hjälp av mobiltelefonen får en inloggning för att komma in i hallen. Samarbetet mellan Fritid- och folkhälsonämnden och Sociala omsorgsnämnden behöver utvecklas ytterligare vad gäller kontakter med frivilligorganisationerna. Vi ger därför Fritid- och folkhälsonämnden i uppdrag att se över riktlinjerna för föreningsbidrag, där man prövar möjligheten att som verksamhet räkna administration/samordning i syfte att utveckla samarbetet med de sociala föreningarna. Delvis genomfört Kommentar Arbetet med att teckna en överenskommelse med civilsamhället om insatser inom det sociala området har planerats under tertial 2. Under hösten kommer två stormöten att hållas för intresserade föreningar och organisationer. Fritids- och folkhälsonämnden ska i samverkan med berörda nämnder samt föreningslivet utreda behov och förutsättningar för att bygga en modern evenemangshall på lämplig plats. Delvis genomfört Kommentar Ett antal överläggningar har varit mellan i första hand IF Elfsborg och Borås Basket om en framtida evenemangshall. Under hösten kommer ett konkret förslag att diskuteras och presenteras. Fritids- och folkhälsonämnden ska utveckla och öka antalet brukarråd för de anläggningar som nyttjas av många föreningar. Delvis genomfört Kommentar I Sjuhäradshallen och i Skatehallen finns en samverkan mellan olika aktörer som kan liknas som ett brukarråd. Arbetet kommer att formaliseras och utvecklas ytterligare. 2.1.2 Nämnd Uppdrag Status T2 2015 Skapa en långsiktig plan för utveckling av spår, leder och badplatser Delvis genomfört Kommentar En arbetsgrupp bestående av olika kompetenser arbetar med uppdraget och förslaget kommer att presenteras i början av hösten. Målsättningen är att vi kan starta upp arbetet, utifrån utredningen, under 2016. Lundby Park - den mest jämställda actionparken i Sverige Delvis genomfört Kommentar Ett intensivt arbete med att skapa struktur pågår i området. Vi tar hjälp av föreningar för att kartlägga säkerhetsrisker och hitta åtgärder att förebygga desamma. 2.2 Vi tar gemensamt ansvar för barn och unga Målbild Om fler tar ansvar för barns och ungas uppväxt och lärande skapas bra förutsättningar för barn och unga att utvecklas till engagerade, självständiga och ansvarsfulla vuxna. Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 6(27)
2.2.1 Kommunfullmäktige Uppdrag Status T2 2015 Idrottsskolan kommer under året att fortsätta arbetet med att få igång verksamheten i socialt utsatta områden. De satsningar som planeras är bl.a. att informera om idrottsskolan på föräldramöten och samarbeta med stadsdelarna och de föreningar som verkar i områdena. Delvis genomfört Kommentar Idrottsskolan jobbar vidare i våra mest utsatta områden. Särlaskolan har fått en bra start i årskurs ett och kommer fortsätta till årskurs två. Boda/fjärding är ett fokusområde under vintern 2015/2016. Målet är att få igång idrottsskola i årskurs ett. Samtal pågår fortfarande med några skolor om att få komma på föräldramöten för att informera om idrottsskolan. För att lyckas med uppdraget fullt ut behöver vi hjälp av ansvariga för skolan i stadsdelarna med att göra det möjligt för idrottsskolans samordnare att nå ut med information. En hälsofrämjande fond för ungdomar mellan 13 och 25 år som önskar söka medel för t.ex. aktiviteter, material, föreläsare eller studiebesök ska inrättas av Fritids- och folkhälsonämnden. Ej genomfört Kommentar Diskussioner pågår om vad en tänkbar fond kan innehålla och hur ansökningsförfarandet kan gå till. 2.3 Företagandet växer genom samverkan Målbild Borås Stads tillväxt förutsätter ökat företagande. Kreativ samverkan mellan näringsliv, akademi, kommun och andra delar av samhället bidrar till utveckling som skapar arbetstillfällen. Verksamhetens indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T1 2015 Utfall T2 2015 Antal "möjliggörare" som stödjer ungas idéer 25 8 18 Antal "möjliggörare" som stödjer ungas idéer Vårt arbete med möjliggörare har ändrat karaktär. Idag jobbar vi på att koppla möjliggörare till olika projekt. 2.4 Medborgares initiativkraft gör landsbygden levande Målbild Människors engagemang och initiativkraft skapar starka, attraktiva tätorter och en levande landsbygd. Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 7(27)
2.4.1 Kommunfullmäktige Uppdrag Status T2 2015 Fritids- och folkhälsonämnden ska tillsammans med BoråsBorås TME AB arbeta mer med natur- och landsbygdsturism, bland annat genom att marknadsföra kommunens spår och leder. Delvis genomfört Kommentar Friluftsguiden finns nu i tryckt format och är en väldigt vacker och informativ bok om vad Borås kan erbjuda inom friluftslivet. Boken är producerad av Tekniska förvaltningen och Fritids- och folhälsoförvaltningen i samverkan. Länsstyrelsen har lämnat ett ekonomiskt stöd i form av LONA-bidrag. Boken kostar 25 kr att köpa och har tryckts i 30 000 exemplar. 2.5 Ekonomi och egen organisation Kommunfullmäktiges indikatorer Utfall 2014 Målvärde 2015 Utfall T1 2015 Utfall T2 2015 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. 5,9 5,5 5,7 6,3 Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. 5,3 3 5,3 5,4 Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. 44 50 45,5 42,4 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. Vår sjukfrånvaro är fortfarande för hög och vi arbetar hela tiden för att sänka den. Som vi skrev i tertial 1 har vi under 2015 ett hälsoarbete tillsammans med Previa för att så långt det är möjligt förebygga framtida sjukskrivningar för vår personal. Vi är den första förvaltningen inom Borås Stad som gör den här hälsosatsningen för hela personalgruppen. Arbetet inleddes med en utbildning för chefer i februari 2015, där vi gick igenom allt från förhållningssätt och hälsofrämjande ledarskap till hälsoekonomi, synsätt och strategier. Arbetet fortsatte med att vi gick igenom våra styrande dokument, mål och visioner för att sedan göra en djupanalys av hur vårt hälso- och arbetsmiljöarbete fungerar på förvaltningen. All personal har fyllt i en enkät inom hälsoområdet och har sedan erbjudits 1 timmas hälsocoaching av hälsocoacher från Previa. Intresset för Hälsocoacingen har varit stort bland personalen, trots att det var valfritt att delta så är det endast ca en handfull medarbetare som inte varit på samtal med en hälsocoach. Vi hade en workshop och utvärdering av arbetet före sommaren där vi analyserade alla parametrar och gemensamt kom fram till de målområden som vi ska arbeta med i personalgrupperna eller på de olika enheterna under hösten och i framtiden. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbeten. Vi arbetar hårt för att komma till rätta med våra höga siffror för arbetad tid för timavlönade, men uppnår ändå inte vårt mål 2015. Med anledning av att Sandaredsbadet återigen öppnar den 1 oktober har vi gjort ett omfattande arbete när det gäller personalbemanningen på badenheten och vi hoppas därigenom att vi ska komma närmare vår målsättning. Badenheten är beroende av extra personal som kan rycka in med kort varsel när ordinarie personal är sjuk eller hemma för vård av barn. Brygghuset har blivit en fullt ut etablerad verksamhet och till skillnad från tidigare år så behövs personal som kan hoppa in med kort varsel, dock i mindre omfattning än på våra bad. Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 8(27)
Hälsa - 1 år utan sjukfrånvaro, andel i %. Vi har en bit kvar till vårt mål på 50 %, men vi arbetar vidare med insatser, både riktade och generella för vår personal och hoppas att vi ska komma närmare vårt mål innan året är slut. Ur ett längre perspektiv är vår förhoppning och målsättning att den hälsosatsning som vi gjort i samarbete med Previa ska resultera i bättre siffror. Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 9(27)
3 Nämndens verksamhet 1 3.1 Fritid och folkhälsa 3.2 Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Utfall 2014-08 Utfall 2015-08 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Tkr Statsbidrag 710 1 929 185 1 000 815 Avgifter och övriga intäkter 25 482 27 361 45 101 44 286-815 Summa intäkter 26 192 29 290 45 286 45 286 0 Personal -24 842-25 286-38 997-39 897-900 Lokaler -61 627-62 266-92 618-92 618 0 Övrigt -32 352-30 969-49 239-49 739-500 Kapitalkostnader -5 338-6 659-10 007-10 007 0 Summa kostnader -124 159-125 180-190 861-192 261-1 400 Buffert (endast i budget) 0 0-1 325-1 325 0 Nettokostnad -97 967-95 890-146 900-148 300-1 400 Kommunbidrag 98 000 99 529 146 900 146 900 0 Resultat efter kommunbidrag 33 3 639 0-1 400-1 400 Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Resultat jfr med tillgängliga medel 0 0 0 0 0 33 3 639 0-1 400-1 400 Ackumulerat resultat 0 0-2 342-2 342 0 Resultatanalys Fritidsramen visar för perioden ett överskott motsvarande 3 639 tkr i jämförelse med budget. Det är framförallt verksamhetskostnaderna som har ett kraftigt överskott för perioden. Detta kan bland annat bero på att leverantörer ligger efter i fakturering samt att verksamheterna har högre kostnader från sommaren och till årets slut. Intäkterna är lägre än budgeterat för perioden. Vid en jämförelse med föregående år, samma period, kan dock konstateras att vi har fått in ca 3 000 tkr mer i intäkter. Detta beror bland annat på att faktureringsrutinerna har förbättrats, men också på grund av att vi har varit lyckosamma med ansökningar till externa samverkanspartner. Under året har vi fått bidrag från Arvsfonden för projektet Jämlik hälsa och LONA-medel för Tillgänglighetsanpassning runt sjön Kolbränningen. Personalkostnaderna visar ett överskott i jämförelse med budget och överskottet kan härledas till badenheten. I dagsläget prognostiseras ett underskott motsvarande 1 400 tkr på Brygghusenheten. Underskottet avser beviljade medel ur den sociala investeringsfonden. För perioden är de redovisade kostnaderna som belastar den sociala investeringsfonden 774 tkr. Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 10(27)
För året finns en buffert avsatt motsvarande 1 325 tkr. I dagsläget visar bufferten ett överskott motsvarande 883 tkr. Bufferten kommer att användas för att täcka diverse omkostnader i samband med öppnandet av Sandaredsbadet men också till eventuella andra satsningar inom fritidsramens verksamhetsområde. 3.3 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Verksamheternas nettokostnader Tkr Gemensam fritidsadministration Utfall 2014-08 Utfall 2015-08 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Tkr Intäkt 30 23 0 0 0 Kostnad -5 557-5 710-8 506-8 506 0 Nettokostnad -5 527-5 687-8 506-8 506 0 Anläggningsenheten Intäkt 10 977 13 762 20 878 20 878 0 Kostnad -73 775-76 841-116 716-116 716 0 Nettokostnad -62 798-63 079-95 838-95 838 0 Badenheten Intäkt 11 475 11 791 19 563 19 563 0 Kostnad -29 979-29 678-46 998-46 998 0 Nettokostnad -18 504-17 887-27 435-27 435 0 Evenemang Intäkt 365 220 0 0 0 Kostnad -4 688-1 901-2 830-2 830 0 Nettokostnad -4 323-1 681-2 830-2 830 0 Folkhälsoenheten Intäkt 1 161 1 355 1 789 1 789 0 Kostnad -2 724-3 004-4 982-4 982 0 Nettokostnad -1 563-1 649-3 193-3 193 0 Fritids- och folkhälsonämnd Intäkt 0 0 0 0 0 Kostnad -317-457 -817-817 0 Nettokostnad -317-457 -817-817 0 Tillståndsenheten Intäkt 1 160 1 372 1 853 1 853 0 Kostnad -1 540-1 656-2 339-2 339 0 Nettokostnad -380-284 -486-486 0 Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 11(27)
Tkr Brygghusenheten Utfall 2014-08 Utfall 2015-08 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Tkr Intäkt 1 026 767 1 205 1 205 0 Kostnad -5 581-5 933-7 675-9 075-1 400 Nettokostnad -4 555-5 166-6 470-7 870-1 400 Buffert Intäkt 0 0 0 0 0 Kostnad 0 0-1 325-1 325 0 Nettokostnad 0 0-1 325-1 325 0 Totalt Intäkt 26 194 29 290 45 288 45 288 0 Kostnad -124 161-125 180-192 188-193 588-1 400 Nettokostnad -97 967-95 890-146 900-148 300-1 400 3.3.1 Gemensam fritidsadministration Analys av verksamheten Gemensam fritidsadministration är den samlade benämningen för de gemensamma administrativa kostnaderna. Den gemensamma fritidsadministrationen innehåller kostnader som kontorshyra, lönekostnader för administrativ personal, övergripande marknadsföringsinsatser, diverse kontorskostnader och IT-kostnader samt inköp av telefoner. Budgeten rymmer också kostnader för kommungemensamma stödsystem som fördelas till varje förvaltning och gemensamma kompetenshöjande insatser. Arbetet med ständiga förbättringar är en del av vårt dagliga arbete. Ständiga förbättringar handlar om ett förhållningssätt där vi har mod att testa nytt och lära av misstag och framgångar. Att arbeta med ständiga förbättringar skapar förutsättningar för effektiva flöden och en optimal verksamhet. Att minimera "slöserier" gör att vi kan fokusera på de vi är till för. Under maj månad besökte större delen av förvaltningen Lund och Malmö under två dagar. Det är ett led i vår omvärldsbevakning att studera goda exempel i vår omvärld. Respektive enhet träffade motsvarande personal i Lund/Malmö och ett erfarenhetsutbyte kunde ske. Förvaltningen försöker att göra en liknande resa varje eller vartannat år och studiebesöken är mycket uppskattade. I februari 2015 startade förvaltningen ett hälsoarbete tillsammans med Previa för att så långt det är möjligt förebygga framtida sjukskrivningar för vår personal. Vi är den första förvaltningen inom Borås Stad som gör den här hälsosatsningen för hela personalgruppen. Arbetet inleddes med en utbildning för chefer i februari 2015, där vi gick igenom allt från förhållningssätt och hälsofrämjande ledarskap till hälsoekonomi, synsätt och strategier. Arbetet fortsatte med en genomgång av våra styrande dokument, mål och visioner för att sedan göra en djupanalys av hur vårt hälso- och arbetsmiljöarbete fungerar på förvaltningen. All personal har fyllt i en enkät inom hälsoområdet och har sedan erbjudits 1 timmas hälsocoaching av hälsocoacher från Previa. En workshop och utvärdering av arbetet har skett före sommaren. Tre prioriterade områden har tagits fram vilka blir utgångspunkten i det kommande arbetet. Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 12(27)
Väsentliga budgetavvikelser och orsaker Posten gemensam fritidsadministration visar för perioden ett underskott motsvarande 16 tkr. De flesta ansvarsområden ligger i dagsläget i enlighet med budget. En förändrad modell för debitering av arbetsplatstjänster påverkar budgeten som avser gemensamma IT-kostnader negativt. Detta ger indikationer på att IT-kostnaderna för 2015 kommer att överstiga budget, något som regleras inom befintlig budgetram. I dagsläget prognostiseras en budget i balans för posten gemensam fritidsadministration. Som tidigare nämnts finns en buffert avsatt motsvarande 1 325 tkr. I dagsläget visar bufferten ett överskott motsvarande 883 tkr. Bufferten kommer att användas för att täcka diverse omkostnader i samband med öppnandet av Sandaredsbadet men också till eventuella andra gemensamma satsningar inom fritidsramens verksamhetsområde. Åtgärder I dagsläget behövs inga direkta åtgärder. Eventuella avvikelser hålls under uppsikt och regleringar görs då inom verksamhetens befintliga budgetram. 3.3.2 Anläggningsenheten Analys av verksamheten Badplatser Vi har fortsatt vår förbättring av badplatserna; under våren har bland annat grillplatserna renoverats vid Almenäs och Storsjöns badplatser. En stabil förankring har byggts upp till hyrtoaletterna, då vi förr haft mycket problem med välta toaletter. Efter förankringen har ingen av dess hyrtoaletter välts omkull. Dock har en hyrtoalett eldats upp och vi har dessutom haft stor vandalisering vid Storsjön genom uppeldning av både grillplatser, bänkar och soptunnor, samt söderslagning av bommar och informationstavla. Nya och informativa informationstavlor med tydliga symboler har tagits fram till Almenäs. Till Almenäs har vi också satt upp en ny skylt med larminformation och badvett där vi också använts oss av bildstöd. Bildstöd är något vi kommer att fortsätta att använda oss av på nya informationstavlor. Parkeringarna vid Almenäs och Sjömarkens badplatser har förbättrats. Pergolan vid Almenäs har tillgänglighetsanpassats. Gungorna vid Rammsjöns, Marsjöns och Tolkens badplatser var inte längre godkända och nya har därför köpts in. Spår och leder Elljusspåret vid Bodavallen, med både stolpar och armaturer, har bytts ut under sommaren. Under hösten 2014 sattes 4 personräknare upp längs våra vandringsleder och under våren 2015 kompletterade vi med ytterligare en utmed promenadslingan/elljusspåret runt sjön Kolbränningen. Besöksantalet vid Kolbränningen är nästan lika stort som i Kype-området! Nya stora informationstavlor med kartor, text och bilder har satts upp vid Kransmossen och Kypegården samt även mellan Sjöbo och Kype och mellan Lasarettet och Kype. Vid Kransmossen har också grillstugan renoverats. Mindre informationstavlor med info om kulturlämningar med mera har satts upp på 15 olika ställen runtom i Kypeskogen. Under höstens hälsovecka kommer förvaltningen tillsammans med Trandareds bibliotek att ha en guidning utmed kulturstigen på Kransmossen. Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 13(27)
Friluftsguiden Boken Friluftsguiden har färdigsställts och tryckts i 30 000 exemplar. Boken innehåller information, kartor, symboler och bilder om totalt 76 olika friluftsområden runtom i Borås. Boken Friluftsguiden är ett gemensamt projekt för Fritids- och Folkhälsoförvaltningen och Tekniska förvaltningen. Boken finns just nu att köpa på Borås Turistbyrå, Kypegården och Kransmossens friluftsgårdar samt ett flertal bibliotek. Fler försäljningsställen kommer att tillkomma. Aktivitetsplatser Den nya konstgräsplanen på Norrby, Kronängsparken, är färdigställd och invigd. Projektet med ett tjejgäng som funderar på fler förbättringar i Kronängsparken pågår fortfarande. Vår del i den nya skolgården på Kristineberg, en tillgänglighetsanpassad lekplats, är färdigställd. Aktivitetsytan på Sjöbo torg som skall användas till yoga, chi-gong, lek o mycket annat är färdigställd och invigd. Boulebana och grillplats är färdigställda vid Kristinebergs centrumhus. Belysning till skateparken är beställd. Vårt egna tillgänglighetsanpassade naturens gym som tagits fram i samarbete med Elfsborgs fystränare är färdigställt. Gymet kommer att kompletteras med tydliga informationstavlar med foton under hösten. Tydliga skyltar med både lättförstådd text och tydliga bilder har satts upp vid både hinderbanan och cykelbanan med information om hur man kan använda de olika hindren. Under våren var aktivitetsplatsgruppen med och berättade om vår verksamhet under Trandaredsdagen. Beslut har tagits om vilka skolplaner som under hösten kommer att få en del av Dalsjöfors nuvarande konstgräs: Borgstena, Sparsör, Lundaskog, Kinnarumma, Svensgärde och Brämhult. Utredning om spår och leder Stort jobb har lagts ner (och läggs ned) i samband med arbetet med en utredning angående kommunens spår och leder. Utredningen kommer att innehålla både en inventering av vad som finns idag, samt förslag på vad som kan göras för att förbättra allmänhetens möjligheter att röra sig i den "nära" naturen. Utredningen kommer att behandla både centrala Borås samt samtliga samhällen utanför staden. Tillsammans med O-ringen organisationen och med stöd från Arvsfonden har ett helt nytt Flex-Oområde vid kransmossen byggts, där personer med funktionsnedsättning kan pröva på orientering utifrån sina villkor. En liknande plats kommer också att byggas vid Kypeområdet. Konstgräsutveckling I Sandared och Dalsjöfors pågår arbetet för fullt med anläggandet av två nya konstgräsplaner. Ett antal planeringsmöten med klubbarna har genomförts under våren samt samråd med övriga intressenter. Placering av konstgräsplanerna, storlek, stängsel, utrustning med mera har diskuterats och fastställts. Planerna beräknas vara klara i september/oktober. Sundholmens kurs- och konferensgård På Sundholmen fortsätter arbetet med en upprustning av övernattningsrum samt uppfräschning av konferensgården. Nya tapeter, slipade golv och större matsal är några åtgärder som genomförts. Anläggningen har varit välbesökt under sommaren, bland annat var hela O-ringenveckan uthyrd til en norsk orienteringsklubb. Sundholmens profil är att vända sig internt till Borås stads förvaltningar och bolag. Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 14(27)
Väsentliga budgetavvikelser och orsaker Resultatet för perioden är + 1 847 tkr. Under perioden har enheten blivit tilldelade statliga bidrag, från Arvsfonden till projektet jämlik hälsa, samt LONA-bidrag för tillgänglighetsanpassning runt Kolbränningen. Projektet jämlik hälsa visar för perioden ett överskott motsvarande 419 tkr och LONA bidraget på 150 tkr har ännu inte tagits i anspråk. Borås Arena visar ett överskott för perioden motsvarande 553 tkr, trots ett underskott på intäkterna. Detta beror på att hyreskostnaderna inte ligger i fas med budget. Under perioden har också ersättning för förstörd utrustning inkommit. Denna kommer att justeras bort i bokslutet då intäkten tillhör investeringsbudgeten. Ett underskott finns på verksamheten för övriga fritidsanläggningar. Det största underskottet kan härledas till Boråsparken där intäkterna inte täcker de kostnader förvaltningen har för anläggningen. Åtgärder har vidtagits under sommaren för att komma till rätta med obalansen inför 2016. Budgeten som avser vandringsleder och badplatser visar för perioden ett överskott motsvarande ca 500 tkr. Under hösten kommer flertalet beställda arbeten faktureras och därefter beräknas budgeten för dessa verksamhetsposter vara i balans. Åtgärder Förutom de åtgärder som vidtagits på Boråsparken finns det för dagen ingen anledning till några extraordinära åtgärder. Budgeten följs upp varje månad per objektsnivå och åtgärder vidtas vid behov. 3.3.3 Badenheten Analys av verksamheten Borås Stad satsar på friskvård, folkhälsa och rekreation i sju olika bad. Badenheten inom Fritids- och folkhälsoförvaltningen har fyra publika bad, Stadsparksbadet, Borås Simarena, Sandaredsbadet och Dalsjöbadet. Här erbjuds allt från utbildning i simkunnighet och badsäkerhet i och vid vatten till bad, träning och avkoppling samt social samvaro. På Viskaforsbadet bedriver skolan egen simundervisning. Asklandabadet är anpassat och hyrs ut till personer med olika funktionsnedsättningar. Målen i verksamheten följer Vision 2025 och fokuserar på att skapa mötesplatser och ta ansvar för barn och unga. Dessa mål arbetar vi kontinuerligt med både genom att erbjuda vattenträning i grupp, simundervisning för alla oavsett ålder med babysim-simlekis-elementär simundervisningvuxensimskola- crawl kurser för både nybörjare och erfarna. Vi arbetar också ständigt med att öka tillgängligheten oavsett om man har någon typ av funktionsnedsättning eller etnisk bakgrund som begränsar möjligheten till att vistas på någon av våra anläggningar. I våra bad-shoppar hyr vi ut och säljer burkini. Under våren och sommaren 2015 fortsatte det unika samverkansprojekt "Sommardoppet" med simklubbarna SK70 och SK Elfsborg, SLS (Södra Älvsborgs läns förening) och Borås Stad. Tillsammans erbjöds alla 5-åringar i Borås Stad gratis kurser i vattenvana. Borås Stad prioriterar åldersgruppen 5 år för att öka simkunnigheten i framtiden. Gratis vattenvanekurser hölls i sommar på Stadsparksbadet, Borås simarena och Dalsjöbadet under veckorna 18-27. Totalt deltog 173 barn. Detta är 111 barn färre än förra året. Det lägre antalet barn beror på att Simklubben Elfsborg hade 8 färre grupper i år än förra året. Deras situation inför årets Sommardopp var sådan att de helt enkelt inte klarade av att ta emot fler än 5 grupper. Vi satsar på fler grupper nästa säsong. När det gäller skolornas simskoleverksamhet startade vi under våren fler uppsamlingsheat för att alla elever i åk 6 skall klara det nationella målet på 200 m, varav 50m ryggsim. Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 15(27)
Borås stads friskvårdssatsning behåller sin popularitet, där alla anställda erbjuds fria bad på de publika anläggningarna. Även satsningen som görs tillsammans med Västra Götalandsregionen är uppskattad. Här erbjuds alla anställda att bada till ett reducerat pris, inte som tidigare bara de Landstingsanställda. Stadsparksbadet har under årets 8 första månader erbjudit stadens invånare olika former av verksamheter. Förutom de vanliga grupperna såsom babysim, minisim, simlekis, simskola, vattensäkerhetsgrupp, vuxensim och crawlskolor har vi en dag i veckan erbjudit arombastu på kvällen. Detta har varit ett mycket uppskattat inslag. Vi har även jobbat med att utbilda andra yrkesgrupper i Staden i HLR (Hjärt- och lungräddning), DHLR (Defillibrering, hjärt- och lungräddning) samt Barn HLR. Stadsparksbadet är nu en certifierad hjärtsäker zon. Vi har också jobbat vidare på renoveringsplanerna samt en tillbyggnad av Stadsparksbadet. Renoveringen ser nu ut att bli av med start i april 2016. Borås Simarena har nu gått in i det femte verksamhetsåret. Vi kan glatt konstatera att allt fler Boråsare har hittat nyttan med motion och träning i vatten. Samverkan med simklubbarna sker kontinuerligt för att tävlingar, läger och utbildningar skall kunna genomföras. Svenska Simförbundet, Västsvenska Simförbundet och olika simklubbar återkommer med bokningar för arrangemang. Vi prövade i år att utvidga föreningsdriften på Borås Simarena över sommaren. Detta genomfördes genom att personal från Borås Simarena alltid bemannade anläggningen med minst en ordinarie personal på dag- resp kvällspass. Övriga tjänster bemannades med personal från simklubben. Detta innebar att vi på Borås Simarena inte anställde några semestervikarier i år. FAR (Fysisk Aktivitet på Recept) är på väg att utvecklas ännu mer. Detta som ett steg efter avslutad rehabilitering på SÄS (Södra Älvsborgs Sjukhus). Samtal och möten med sjukgymnasterna har genomförts under våren. Träningsredskap har inhandlats, som används flitigt av våra besökare. SK Elfsborg kunde öppna Alidebergsbadet 12 maj och stängde för säsongen 16 augusti. SK Elfsborg genomförde i år Västsvenska Distriktmästerskapen för både juniorer och seniorer på Alideberg 5-7 juni. Dalsjöbadet har under våren bland annat jobbat med att ta fram nya, mer anpassade ritningar, för utebastun. Vi har även tillsammans med Anläggningsenheten på vår förvaltning och Dalsjöfors GoIF börjat se över utbudet för motionsspår i närområdet. Detta för att vi vill bredda utbudet till fysisk aktivitet i och runt vår anläggning och då även kunna knyta ihop motionsspåren med vårt nya utegym som stod färdigt under våren. Under sommaren kunde vi även genomföra vår sommarsimskola, i år med 3 grupper som fick simundervisning dagligen under sommarlovets inledande veckor. Gruppverksamheten går som tidigare bra med i princip fulla grupper på samtliga sim- & crawlskolor samt gott om besökare på våra vattenträningspass. Sandaredsbadet håller stängt sedan den 1/10 2013 på grund av en större renovering. Verksamheten på badet ligger därför av förklarliga skäl nere för tillfället. Simklubben SK70: s verksamhet har flyttats och just nu bedriver de sin verksamhet på Borås Simarena, Dalsjöbadet och Stadsparksbadet. När det gäller simundervisningen för skolorna så har alla skolor utom Sandaredsskolan valt att följa med personalen till Borås Simarena. Renoveringen av simhallen är nu inne i sitt slutskede och vi hoppas på en öppning av badet 1 oktober 2015. Etappen med idrottshallen fortskrider som planerat och beräknas vara klar vid årskiftet 2015/2016. Föreståndarna på de olika baden träffas kontinuerligt för att gemensamt planera personalresurser, arbeta kring personalfrågor, verksamhet, säkerhetsarbete, budget och marknadsföring. Enheten fortsätter att utveckla de olika badens verksamheter med utgångspunkt i Vision 2025 och Borås Stads ledstjärnor; professionalism, engagemang och lärande. Ett digert arbete har pågått hela våren och sommaren med att planera verksamheter och schema för de personalförflyttningar vi gjort under augusti månad. Vi förbereder för tillbakaflytt av personal till Sandaredsbadet och också för stängning på grund av renovering av Stadsparksbadet. Detta kommer att fortgå under hösten. Under andra tertialen har besöken på de tre, publika baden ökat. Stadsparksbadet har haft 169 051 besök. Borås Simarena har haft 101 433 besök och Dalsjöbadet har haft 25 190 besök. Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 16(27)
Väsentliga budgetavvikelser och orsaker Resultatet för tertial 2 visar ett överskott på 403 tkr. Under årets första åtta månader visar verksamhetskostnaderna ett överskott medan intäkterna för perioden är lägre än budgeterat. De bokförda intäkterna ligger dock högre än samma period föregående år. Åtgärder Vi känner oss trygga med nuvarande resultat. Vi följer upp resultatutvecklingen med kontinuitet för att i god tid kunna göra eventuella anpassningar för att få en budget i balans vid årets slut. Det pågår också ett ständigt arbete med att utveckla och förnya vår verksamhet för att på så sätt locka fler besökare till våra bad. 3.3.4 Evenemang Analys av verksamheten Under rubriken evenemang samlas specifika satsningar som ligger utanför den traditionella verksamhetsbudgeten. Hittills under året har det varit fokus på Gina Tricot Horse Show med SM i hästhoppning, ungdoms SM i bordtennis, Linnémarschen och SM i hopprep. Det största arrangemanget har dock varit succén med O-ringen, se beskrivning i Inledningstexten. Väsentliga budgetavvikelser och orsaker Under 2015 finns 2 830 tkr avsatta i evenemangsbudgeten. Den största delen av dessa riktas till O- ringen. Under ett par år har nämnden blivit tilldelade investeringsmedel för diverse större åtgärder och anpassningar i och kring våra anläggningar som en följd av diverse större evenemang. De kapitalkostnader som uppkommer genom dessa större investeringar ryms inom budgeten för evenemang. Uppföljningen av beviljade investeringsmedel som avser Evenemangstaden Borås görs i rubrik sju, Investeringar. Resultatet för O-ringen är ännu inte klart, det är först när tävlingen är avklarad vi kan summera de olika kostnadsposterna. Under september månad hoppas vi kunna göra bokslut för arrangemanget. Åtgärder Inga åtgärder behöver göras. Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 17(27)
3.3.5 Folkhälsoenheten Analys av verksamheten Under tertialen har enheten haft ett omfattande planeringsarbete inför årets hälsovecka den 12-16 oktober. Den arrangeras i samverkan med SÄS, de lokala folkhälsosamordnarna i stadsdelarna och ideella sektorn. I år kommer det att vara en dag med fokus på föreningslivet, en dag om barn och ungas hälsa och slutligen en om äldres hälsa. Mer information finner man på boras.se/halsoveckan På boras.se/folkhalsa finner man en länk till folkhälsodata. Här tillgängliggörs statistik som har med befolkningens hälsa att göra. Föräldrastödsområdet har haft flera utbildningar och inspirationsdagar: Grundutbildning I Cope barn för 5 cope-ledare, maj Prova på-tillfälle i augusti för Cope barn i samarbete med BREC. Tillfället gavs med somaliskt och arabiskt språkstöd. I maj genomfördes en booster i Motiverande Samtal (MI) på Borås Arena med 36 deltagare från Borås och Göteborg. Två utbildningar i föräldramötespedagogik hölls i augusti, i samarbete med Navet. Målgrupp var pedagoger i förskolan och BVC.Drygt 30 deltagare deltog per tillfälle. Föräldrastödsprogrammet DAGS har börjat implementeras. Det var en DAGS - presentationsdag i juni och utbildningsdag för informatörer i augusti. Högstadieskolorna har fått erbjudande om att ta med DAGS påföräldramöten i början av hösten. Två skolor har hittills nappat, Dalsjöskolan åk 7,8 och 9 och Kunskapsskolan åk 7 och 8 Inom det drogförebyggande arbetet har skolan, socialtjänsten och folkhälsoenheten gjort en samlad insats, för att få en nykter och skadefri läsårsstart för gymnasieelever. Den har innehållit presentation för gymnasieeleverna, undervisningsmaterial för klasser, föräldrabrev till år 1-elevernas föräldrar på svenska och fem andra språk, presskontakter och uppföljning. Borås rent och snyggt hade skräpmätning i centrala Borås. Resultatet visade att nedskräpningen minskat generellt, men att fimpproblematiken ökat. Det anordnades en fototävling via Instagram, vilken resulterade i 800 bidrag. Vernissage på Orangeriet i september. Väsentliga budgetavvikelser och orsaker Borås Stad får genom avtalet med Hälso- och sjukvårdsnämnden ca 1 272 tkr. Dessa medel rekvireras och utbetalas i januari och augusti. Här finns en del av förklaringen till svårigheterna med att göra uppföljning av verksamheten. Dessutom planeras en stor del av aktiviteterna till hösten och därför antas enheten ha en budget i balans vid årets slut. För andra tertialen är resultatet plus 1 042 tkr. Åtgärder Inga åtgärder behöver vidtas. Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 18(27)
3.3.6 Fritids- och folkhälsonämnd Analys av verksamheten Budgeten avser främst arvoden till förtroendevalda men också eventuell teknisk utrustning och eventuella kurs- och konferensavgifter som är kopplat till det politiska uppdraget. Under perioden har också kostnader som avser kommunövergripande medlemskap belastat budgeten. Medlemskapet i ECAD (European Cities Against Drugs) ligger inom nämndens ansvarsområde. I övrigt inryms diverse mindre administrativa kostnader i samband med nämndsammanträden. Väsentliga budgetavvikelser och orsaker Budgetavvikelsen för perioden visar ett överskott på 88 tkr. Ingen budgetavvikelse förespås i dagsläget vid årets slut. Åtgärder Inga åtgärder behöver göras. 3.3.7 Tillståndsenheten Analys av verksamheten På Tillståndsenheten påbörjades under juni ett arbete för att effektivisera ansökningsprocessen. Verksamhetssystemet AlkT har större möjligheter än vad som används i dagsläget och det har hållits ett par utbildningstillfällen med företaget som håller i systemet. Förvaltningen har beställt uppgraderingar och installering av en e-tjänstmodul. Under slutet av augusti presenterades en mätning (SKL:s undersökning Insikt), avseende Borås Stads myndighetsutövning och service till företagen. Där hade man bland annat synpunkter på effektiviteten och bemötande när man ansöker om serveringstillstånd. Förvaltningen har tillsatt en projektledare som kommer att arbeta utifrån en åtgärdsplan för att förbättra enhetens bemötande, tillgänglighet och effektivitet. Utvecklingsarbetet pågår under hösten och integreras med ovan nämnda uppgraderingar. För att tillgodose tillståndshavares behov av utbildning till sommarpersonal, bjöd Tillståndsenheten in till en kortutbildning i alkohollagen. I kursen deltog 24 personer från serveringsställen i Borås Stad och samverkanskommunerna. Under andra tertialen har man även haft tre samordnade tillsyner tillsammans med polisen, räddningstjänsten och skattemyndigheten, varav en initierades av Länsstyrelsen och skattemyndigheten. Försäljningsställen med tobak, folköl och receptfria läkemedel får tillsyn löpande. Här har enheten en bra samverkan med polismyndigheten som både bedriver egen tillsyn och samordnad tillsyn tillsammans med förvaltningens tillsynshandläggare. Väsentliga budgetavvikelser och orsaker Ambitionen är att fakturera tillsynsavgifter för serveringsställen med serveringstillstånd första halvåret. I år har det inte kunnat göras dels på grund av hög arbetsbelastning under våren, men även för att man avvaktat en integrering mellan verksamhetssystemen för ekonomi och handläggning av ärenden. Det innebär att en stor del av enhetens intäkter kommer under andra halvåret. Under första tertialen och en bit in på andra tertialen hade man behov av att hyra in personal, för att möta upp söktrycket. Åtgärder Förvaltningen har gjort en intern personalförstärkning för att möta upp behoven av utveckling, snabba på utredningstiderna samt få bättre kontinuitet på enheten. Dessutom startar en period med intensivt utvecklingsarbete i september. Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 19(27)
3.3.8 Brygghusenheten Analys av verksamheten Övergripande: Arbetet med att implementera en Produktionsskola inom Brygghusenhetens olika verksamheter samt utveckla Ung till Ung metodiken har varit prioriterade verksamheter. Brygghuset Verksamheten på Brygghuset utvecklas kontinuerligt. Vi har fokus på vårt uppdrag, "en mötesplats för ungdomar och unga vuxna fullt ut". Verksamhetens ledord för 2015 är enkelhet och koncept. Vi fokuserar på att göra vår verksamhet ännu mer tillgänglig för arrangörer av olika slag. Nätverkande är vårt verktyg. Glädjande för verksamheten är att Spoken Word och Poetry slam är på väg att etablera sig i huset. I augusti genomfördes en mycket lyckad poesikväll och det finns intresse att dra igång workshops för intresserade unga. Under juli månad har personalen ägnat sig åt underhåll och reparationsarbeten av lokalerna, såsom ommålning av bord och väggar. Studio 14 har tillgänglighetsanpassats när det gäller skötsel av tekniken. Ett stambyte av värmesystem har genomförts under maj-september. Konsekvenserna av detta har varit att Brygghuset inte kunnat hålla öppet för verksamhet i vanlig ordning. Vid genomgång av vår bokningskalender tertial 2, kan följande siffror utläsas: Arrangemang 52, möten 86 och utbildningsdagar 37. Bion har börjat användas allt mer och under perioden bokades den vid 23 tillfällen för film och föreläsningar. En sommarskola har genomförts under veckorna 25-28. Sammanlagt deltog 60 elever. Detta är tredje gången Brygghuset har arrangerat sommarskola i samverkan med de olika stadsdelarna och resultatet är mycket bra. Brygghusets "Ung till ung" metodik kompletterar sommarskolans lärare och skapar en inbjudande och lärande miljö för eleverna. Under sommaren har vi haft 12 st ferieungdomar i olika uppdrag. Bland annat har en grupp genomfört en marknadsundersökning för att se hur Brygghuset når ut till vår målgrupp. Resultatet har varit mycket positivt. Caféet har avvecklats som ett kooperativ och inlemmats i Brygghusets ordinarie verksamhet. Caféet kommer även i fortsättningen att driva egna arrangemang såsom Soupy saturday. Lundby Park Trygghet och säkerhet - En större ombyggnad av hallen pågår. Syftet är att verksamhetsanpassa hallen utifrån nya sporters inträde, samt göra hallen säkrare. Säkerhetstänket ska genomsyra allt. I detta arbete har vi tagit hjälp av föreningarna. Ett omfattande arbete gällande rutiner har påbörjats. Ett samarbete med Bergslenagymnasiet har inletts. Två dagar i veckan är en grupp elever nere på området och hjälper till med uppsnyggningsarbeten. Jämställdhet - Tisdagar och onsdagar har tjejer egen åktid. Idrottsskolan plus egna skolor för skate ska locka flickor in i verksamheten. Roller Derby lånar hallen söndagskvällar. Möjligheten att låna Lundbyhallens C-hall för deras verksamhet håller på att undersökas. Just nu finns 6 föreningar i området. Ansökan till Arvsfonden avslogs under sommaren. Nu blir det fokus på att hitta andra finansiärer till utbyggnaden av hallen. Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 20(27)
Sociala investeringsfonderna Produktionsskolan blir allt tydligare i sin utformning. Ett produktblad som beskriver Produktionsskolan är framtaget. En utvidgning av målgruppen har gjorts under perioden och deltagare rekryteras nu från Försäkringskassan, Migrationsverket, Frivården och Arbetslivsförvaltningen. Produktionsskolans målgrupp ska vara så heterogen som möjligt. Detta innebär att vi också ska ställa några platser till förfogande till deltagare över 30 år. I dagsläget definierar vi Produktionsskola enligt följande: "Brygghusets Produktionsskola är en form där unga vuxna med funktionsnedsättning ska kunna skolas in i arbetslivet och tränas i arbetsmoral." Ung till Ung-metodiken börjar hitta sina former. En arbetsmodell är framtagen samt en pedagogisk förklaringsmodell. Ett uppstartsmöte för att bilda en förening har hållits under augusti. Arbetsnamnet är "BoostaBorås". Gatufestival, ledarskapsutbildning, läxhjälp, teambuilding är några områden som fyra unga personer i personalgruppen arbetar aktivt med i projektform. Dessa kallas för Boosters. Övrigt På Brygghuset och i Lundby Park arbetar idag 31 personer. 9 ordinarie personal, 3 projektanställningar samt 20 personer med någon form av arbetsmarknadsåtgärd. Ett antal ansökningar till olika fonder har lämnats in och besked väntas. Medel söks till utbyggnad av Skatehall samt förverkligande av Street Art Gallery. Väsentliga budgetavvikelser och orsaker Under perioden redovisas ett underskott på 853 tkr, varav sociala investeringsfonden är 774 tkr. Det reella underskottet för perioden är 79 tkr och handlar om intäkter till Skatehallen. Ser vi tillbaka på föregående år köps inte årskort till hallen förrän november-december. Åtgärder Lundby Park genomgår nu under hösten en stor ombyggnation. Hallen stängs under tre veckor för att byggas om och göras säkrare. Även utomhus sker stora förändringar för att öka säkerheten. Åtgärderna syftar till att öka attraktionskraften kring området. Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 21(27)
4 Nämndens verksamhet 2 4.1 Föreningsbidrag 4.2 Resultat Ekonomiskt sammandrag Tkr Utfall 2014-08 Utfall 2015-08 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Tkr Statsbidrag 0 0 0 0 0 Avgifter och övriga intäkter 9 8 25 25 0 Summa intäkter 9 8 25 25 0 Personal -1 432-1 659-2 503-2 503 0 Lokaler 0-623 0-936 -936 Övrigt -27 310-29 209-35 172-35 086 86 Kapitalkostnader 0 0 0 0 0 Summa kostnader -28 742-31 491-37 675-38 525-850 Buffert (endast i budget) Nettokostnad -28 733-31 483-37 650-38 500-850 Kommunbidrag 24 734 24 213 37 650 37 650 0 Resultat efter kommunbidrag -3 999-7 270 0-850 -850 Godkänt ianspråktaget ackumulerat resultat Resultat jfr med tillgängliga medel 0 0 0 0 0-3 999-7 270 0-850 -850 Ackumulerat resultat 0 0 0 0 0 Resultatanalys Bidragsramen visar för perioden ett resultat (budgetavvikelse) på -7 270 tkr. Avvikelserna beror främst på två saker. Den ena är att utbetalningarna inte följer den periodiserade budgeten fullt ut. Den andra beror på en miss vid periodiseringen av budgeten. Budgeten som avser aktivitetsbidrag har periodiserats till oktober månad, men själva utbetalningen har gjorts i augusti. Därmed uppstår en budgetavvikelse på 3 286 tkr på verksamheten aktivitetsbidrag. Med hänsyn till den sistnämnda orsaken så är den mer verkliga budgetavvikelsen för perioden 3 200 tkr. Det finns svårigheter med att periodisera budgeten så att den matchar utbetalningen av de bidrag som betalas ut. Dels för att ansökningarna kommer in vid olika tidpunkter och dels för att det behövs många anpassningar vid inläsningen av budgeten i ekonomisystemet. I dagsläget prognostiseras en avvikelse på posten lokaler. Detta är hyreskostnader som avser studentkårens lokaler. Kostnaden hanteras inom befintlig budgetram. I början av 2015 fattade Kommunfullmäktige beslut om nya bidragsregler. Reglerna började gälla från 2015-03-01. Vårt förslag byggde på ett borttag av administratörsbidraget och istället utöka antalet nivåer i verksamhetsbidraget. Dessutom tog vi bort regeln att föreningar med administratörsbidrag inte får Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 22(27)
bidrag för de 249 första medlemmarna. Denna ändring beräknades kosta ca 600 tkr. Vi gjorde dock bedömningen att denna kostnadsökning skulle inrymmas i befintlig budget. Kommunfullmäktige fattade sedan ett beslut om att ändra grundbidraget till 150 kr för samtliga medlemmar (gamla regler 50-150 kr beroende på vad medlemmen betalar i medlemsavgift), där konsekvensen blir en kostnadsökning på ca 1 000 tkr. Vi ser nu att den marginella uppräkningen av budgeten inför 2015 och besluten i Kommunfullmäktige påverkar vår budget negativt. I nuläget prognostiseras ett underskott med ca 850 tkr. 4.3 Budgetavvikelse och verksamhetsanalys Verksamheternas nettokostnader Tkr Utfall 2014-08 Utfall 2015-08 Budget 2015 Prognos 2015 Avvikelse Tkr Administration föreningsenhet -1 449-1 782-2 470-2 570-100 Föreningsbidrag -21 954-23 645-28 680-29 300-620 Bidrag till invandrarföreningar -1 199-1 560-1 430-1 590-160 Bidrag till sociala föreningar -2 004-2 503-2 650-2 750-100 Bidrag till funktionshindrade -1 508-1 513-1 770-1 640 130 Bidrag till pensionärsföreningar -619-481 -650-650 0 Summa -28 733-31 484-37 650-38 500-850 Föreningsbidrag avser i huvudsak bidrag till föreningar med ungdomsverksamhet 6-20 år. 2015-03-01 antogs nya bidragsbestämmelser för denna grupp. De stora ändringarna är att man numera får 150 kr/medlem i grundbidrag för medlemmar mellan 6-20 år samt att administratörsbidrag togs bort och ersattes av ett utökat verksamhetsbidrag. Prognosen för Föreningsbidrag pekar på -620 tkr. De stora avvikelserna är Nolltaxa -externa samlingslokaler som prognostiseras lämna ett överskott på ca 300 tkr. Det beror främst på att DHR:s uthyrning av Ribbingsgården till andra föreningar har minskat samt att Kårhuset nu byggs om. Föreningarnas aktiviteter minskar något och förväntas lämna ca 400 tkr över. Föreningarnas minskade aktiviteter påverkar i sin tur verksamhetsbidraget som förväntas lämna ca 300 tkr i överskott. Avvikelserna på minussidan är grundbidraget -967 tkr som ett resultat av fullmäktiges beslut att ge alla föreningar 150 kr i grundbidrag, samt Riktade bidrag för bland annat ersättningslokaler till studentkåren -1 054 tkr. I övrigt är det mindre poster som förväntas lämna överskott. Bidrag till invandrarföreningar förväntas bli -160 tkr. Detta beror främst på ökade lokalkostnader - 123 tkr. Särskilda insatser görs under året för att främja föreningskunskapen i dessa föreningar. Bland annat kommer kurser inom ekonomi och just föreningskunskap ordnas. Bidrag till sociala föreningar kom till Fritids- och folkhälsoförvaltningen 2010 och har sedan dess utvecklats mycket. Nätverk och sammankomster med företrädare för dessa föreningar har blivit ett stående inslag varje år. Syftet är att främja samarbetet med dessa föreningar och deras roll i samhället och samtidigt stärka föreningskunskapen. Verksamheten beräknas gå över budget med -100 tkr beroende på dels några fler föreningar men också mer omfattande verksamhet hos befintliga föreningar. Bidragen till funktionshinderföreningar kommer att ses över under 2015. Bidragen har funnits i stort sett sedan 2000 och behöver moderniseras i takt med att föreningarna utvecklas. Prognosen pekar på ett litet överskott på 130 tkr mestadels beroende på föreningarnas minskade lokalkostnader. Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 23(27)
Pensionärsföreningarna får ett bidrag per medlem som är bosatt i Borås Stad. Summan är 50 kr/medlem. Bidraget förväntas följa budget. Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 24(27)
5 Verksamhetsmått 5.1 Badenheten 5.1.1 Besökare Verksamhetsmått Utfall Aug 2014 Budget 2015 Utfall Aug 2015 Antal besökare Stadsparksbadet 159 689 260 000 169 051 Antal besökare Borås Simarena 97 508 120 000 101 433 Antal besökare Sandaredsbadet 0 40 000 0 Antal besökare Dalsjöbadet 26 341 37 000 25 190 5.2 Egen organisation Verksamhetsmått Utfall Aug 2014 Budget 2015 Utfall Aug 2015 Andel personer som har heltidsanställningar. 94,9 100 96,2 5.3 Anläggningsenheten 5.3.1 Borås Arena Verksamhetsmått Utfall Aug 2014 Budget 2015 Utfall Aug 2015 Antal bokningar på Borås Arena konferens 40 80 21 5.4 Brygghusenheten 5.4.1 Skatehallen Verksamhetsmått Utfall Aug 2014 Budget 2015 Utfall Aug 2015 Antal köpta årskort på Skatehallen 130 10 Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 25(27)
6 Investeringar Investeringsprojekt Tkr Godkänd utgift Utgift tom 2014 Utfall Jan-Aug 2015 Prognos 2015 Återstår 1. Konstgräsplaner 2014-2015 15 500 8 626 2 847 8 400-1 526 2. Tillgänglighetsanpassning Kypeområdet 2014-2015 240 156 44 84 0 3. Badplatser, spår och leder 2015 1 000 0 190 1 000 0 4. Näridrottsplatser 2014-2015 3 724 785 933 2 939 0 5. Diverse inventarier 2014-2015 3 000 1 528 2 042 1 872-400 6.Evenemangstaden Borås 2014-2015 5 611 3 887 0 1 724 0 Summa 29 075 14 982 6 056 16 019-1 926 1. Konstgräsutveckling Konstgräsplanerna i Sandared och Dalsjöfors är påbörjade och markarbetet beräknas vara klart i september. Konstgräset, stängsel mm färdigställs därefter och planerna ska vara klara i oktober. Sandared kommer att vara klar några veckor innan Dalsjöfors. Kostnaden för dessa planer kommer att ligga inom budgeten. Den negativa avvikelsen på investeringsprojektet kan härledas till 2014. 2. Tillgänglighetsanpassning Kypeområdet med mera Arbetet är färdigställt och behöver kompletteras med skyltning. 3. Badplatser, spår och leder Elljusspåret vid Bodavallen, med både stolpar och armaturer, har bytts ut under sommaren. Nya stora informationstavlor med kartor, text och bilder har satts upp vid Kransmossen och Kypegården samt även mellan Sjöbo och Kype och mellan Lasarettet och Kype. Vi har fortsatt vår förbättring av badplatserna; under våren har bland annat grillplatserna renoverats vid Almenäs och Storsjöns badplatser. En stabil förankring har byggts upp till hyrtoaletterna, då vi förr haft mycket problem med välta toaletter. Nya och informativa informationstavlor med tydliga symboler har tagits fram till Almenäs. Till Almenäs har vi också satt upp en ny skylt med larminformation och badvett där vi också använts oss av bildstöd. Bildstöd är något vi kommer att fortsätta att använda oss av på nya informationstavlor. Parkeringarna vid Almenäs och Sjömarkens badplatser har förbättrats. Pergolan vid Almenäs har tillgänglighetsanpassats. Gungorna vid Rammsjöns, Marsjöns och Tolkens badplatser var inte längre godkända och nya har därför köpts in. 4. Näridrottsplatser Vår del i den nya skolgården på Kristineberg, en tillgänglighetsanpassad lekplats, är färdigställd. En aktivitetsyta på Sjöbo torg som skall användas till yoga, chi-gong, lek o mycket annat är färdigställd och invigd. Boulebana och grillplats är färdigställda vid Kristinebergs centrumhus. Belysning till skateparken är beställd. Vårt egna tillgänglighetsanpassade naturens gym som tagits fram i samarbete med Elfsborg, är färdigställt. En ny näridrottsplats med konstgräs är investerad i Kronängsparken, i anslutning till Norrbyvallen. Ett nytt utegym vid Dalsjöfors, insatser på Alidebergsbadet med löparslinga och ny lekplats. Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 26(27)
5. Diverse inventarier Här investerar vi bland annat i ny elförsörjning till Borås Ridhus avseende utomhusanläggningen, nya robotklippare till fotbollsplaner, inventarier till Sjuhäradshallen med flera idrottshallar samt nya inventarier till Sundholmen kurs- och konferenscentrum samt småmaskiner till de föreningsdrivna idrottsanläggningarna. 6. Evenemangstaden Borås O-ringen 2015 har dominerat investeringsbudgeten för "Evenemangsstaden Borås". Nordskogens industriområde anpassades för boende och centralplats för själva tävlingarna. Två flexibla orienteringsbanor, vid Kransmossen och Kype, har ställts iordning för människor med funktionsnedsättning. Fritids- och folkhälsonämnden, Tertial 2 facknämnder 2015 27(27)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Hans Andersson, 033 35 73 76 Datum 2015-08-24 Diarienummer 2015/FF0245 805 Revidering av Borås Stads bidragsbestämmelser 2016 Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden beslutar om justering av Anläggningsbidraget och Socialt riktat bidrag samt infoga riktlinjer för bidrag till sociala föreningar i bidragsbestämmelserna och skicka ärendet vidare till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Anläggningsbidraget har inte ändrats sedan 1995. Bidraget är till för ny-, om-, och tillbyggnad av föreningarnas anläggningar såsom renovering av omklädningsrum, byte av tak med mera. Bidraget är 40 % av kostnaderna, dock max 80 000 kr. Kostnaderna har ökat under tiden fram till idag och vi föreslår en höjning av maxbidraget till 120 000 kr. För arbeten som innefattar övergång till förnyelsebar energi (sol, vind och vattenkraft) föreslås procentsatsen öka till 50 % och maxbidraget blir då 150 000 kr. Socialt riktat bidrag har funnits sedan 2002 och har fungerat som ett extra stöd till föreningar som jobbar i socialt utsatta områden definierade av Borås Stads välfärdsbokslut. I dagsläget söker 10-15 föreningar varje år. Bidrag ges till bland annat resor till och från matcher, avgiftsreducering för barn- och ungdomsverksamhet och inköp av visst material med mera. Maxbidraget är 75 000 kr. För att kunna möte framtida utmaningar i dessa områden föreslås en höjning av maxbidraget till 250 000 kr. Fritids- och folkhälsoförvaltningen tog 2010 över bidragsgivningen till sociala föreningar från Sociala omsorgsförvaltningen. Riktlinjerna har reviderats och kortats ned för att passa in i mallen för Borås Stads bidragsbestämmelser. Förvaltningens övervägande Socialt riktat bidrag; Borås har stora utmaningar framför sig gällande sina socialt utsatta områden. En viktig faktor är den fritidssysselsättning som erbjuds. Fritids- och folkhälsoförvaltningen vill nu ta ett rejält krafttag och visa vikten av ett fungerande föreningsliv där alla inkluderas. Tillsammans med flera aktörer (SISU Idrottsutbildarna,
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Hans Andersson, 033 35 73 76 Datum 2015-08-24 Diarienummer 2015/FF0245 805 Västra Götalandsregionen med flera) vill vi samla så mycket resurser som möjligt för att kunna göra en så stor påverkan som möjligt. En arbetsgrupp bestående av Fritids- och folkhälsonämndens presidium, Föreningsenheten, Folkhälsoenheten, SISU, Stadsdelen samt berörda föreningar och eventuellt någon till, föreslås bildas för att tillsammans se var resurserna behöver sättas in och till vad. Föreningarna får söka medel och precisera vilka resultat man vill uppnå. Meningen är att bidraget (från FoF) ska täcka en anställd på minst halvtid, resterande av annan part (flera). Utvärdering görs varje år med möjlighet till förlängning. Konsekvenser Föreningarnas anläggningar är av största vikt för att föreningslivet ska kunna genomföra sina aktiviteter år efter år. Att lämna ett bra anläggningsstöd är en god investering för ett gott fritidsutbud i kommunen. Det socialt riktade stödet har fungerat som ett extra stöd för många föreningar. Med ett utökat stöd kan vi göra mycket mer. I samverkan med andra aktörer som arbetar för invånarnas bästa kan vi komma en bra bit på väg för att inkludera alla i ett aktivt föreningsliv. Bilagor Borås Stads bidragsbestämmelser med ändringar markerad med röd text.
Borås Stads Bidragsbestämmelser Gäller from 2015-03-01 Gäller för: Ungdomsföreningar, invandrarföreningar, pensionärsföreningar, politiska ungdomsförbund och handikappföreningar. 1
Innehållsförteckning Allmänna bestämmelser för bidrag Sid 3 Ungdomsföreningar Aktivitetsbidrag 4 Allmänna samlingslokaler 7 Anläggningsbidrag 5 Anläggningslån 5 Arrangörsbidrag 7 Bidrag till Fritids- och folkhälsonämndens förfogande 7 Bidrag till föreningar som tar emot Idrottsskolan 5 Driftbidrag till idrotts- och friluftsanläggningar 6 Grundbidrag 4 Lokalbidrag 4 Orienteringskartor 8 Socialt riktat bidrag 8 Startbidrag 8 Säker och trygg förening 7 Verksamhetsbidrag 5 Invandrarföreningar Grundbidrag 9 Lokalbidrag 9 Pensionärsföreningar Grundbidrag 10 Lokalbidrag 10 Politiska ungdomsföreningar Grundbidrag 10 Bidrag per fullmäktigemandat 10 Handikappföreningar Administratörsbidrag 11 Grundbidrag 11 Lokalbidrag 11 Startbidrag 12 Verksamhetsbidrag 12 Sociala föreningar 13 2
Allmänna bestämmelser för bidrag I Borås Stad är föreningslivet öppet, demokratiskt och könsneutralt, där alla är välkomna oavsett etnisk bakgrund. Om synnerliga skäl förekommer kan det göras avsteg från kraven, då krävs ett politiskt beslut. Hos Fritids- och folkhälsonämnden i Borås Stad kan ideella föreningar i kommunen söka bidrag. 1. Bidragen följer Fritids- och folkhälsonämndens normer. 2. Föreningen och dess verksamhet ska vara godkänd av Fritids- och folkhälsonämnden. 3. Föreningen ska vara verksam i Borås Stad. 4. Föreningen ska ha minst två medlemsmöten per år varav ett är årsmöte. 5. Föreningen ska arbeta demokratiskt och öppet ta ställning för demokrati. 6. Föreningen får inte bedriva en verksamhet som kan skapa positiva attityder till någon form av diskriminering, våld, rasism eller bruk av alkohol och andra droger. 7. Föreningen ska ha minst 15 medlemmar i åldern 6-20 år och minst 30 aktiviteter per år. 8. Medlemsavgiften ska vara personlig och minst 50 kr. (Familjemedlemsavgift tillåts ej). 9. Man får bidrag bara för medlemmar bosatta i kommunen. 10. Föreningen ska ha eget plus- eller bankgirokonto, samt organisationsnummer. 11. Kommunen har rätt att begära de papper man vill för att kontrollera föreningarna. 12. Om en förening är skyldig kommunen pengar får kommunen dra av den summan från bidraget. Följande sorts föreningar kan inte få bidrag. - Ekonomiska föreningar. - Fackliga föreningar. - Skol- och föräldraföreningar. - Korporationsföreningar. - Gillen eller kamratföreningar. Följande medlemmar/aktiviteter får inte räknas: - Deltagare i studiecirklar (bibelstudier eller liknande) - Supportermedlemmar. - Deltagare i verksamhet vid sidan av föreningens huvudsyfte, exempelvis filmklubb, där man bara sysslar med film. - Deltagare i kurs som tar avgift per gång. Ansökan - Bidrag söks på särskild blankett för varje bidrag. - Förening som lämnar ansökan för sent riskerar att bli utan bidrag. - Alla ansökningar ska skrivas under av ordförande. - Bidrag söks av huvudföreningen. 3
Bestämmelser för Ungdomsföreningar Grundbidrag Bidraget är ett grundstöd till föreningsverksamhet bland barn och ungdomar. Förening får bidrag för varje bidragsgrundande medlem i åldern 6-20 år. Bidraget är 150 kr/medlem oavsett medlemsavgiften (minst 50 kr, se allmänna bestämmelser). Bidraget baseras på det senaste verksamhetsåret. Verksamhetsåret ska omfatta minst sex månader. Ansökan ska göras senast en månad efter föreningens årsmöte. Till ansökan ska bifogas verksamhetsberättelse, ekonomisk redovisning med resultat- och balansräkning, revisionsberättelse, årsmötesprotokoll, uppdaterad styrelsesammansättning och en förteckning över de kommunala bidrag föreningen fått. Lokalbidrag Föreningen ska ha minst 15 bidragsgrundande medlemmar och minst 70 aktiviteter per år. Lokalen ska vara godkänd av Fritids- och folkhälsokontoret och ligga i Borås Stad. Bidraget är 90 procent av kostnaderna, dock högst 400 kr/m 2. Lokalens storlek beror på hur många bidragsgrundande medlemmar i åldern 6-20 år föreningen har (se tabell nedan). Godkända kostnader är för hyrd lokal är hyra, uppvärmning och el. För ägd lokal är de godkända kostnaderna ränta på fastighetslån, uppvärmning, el, fastighetsförsäkring och reparationer med 50kr/m 2. För föreningar som äger sin lokal måste föreningen vara certifierad som Säker och trygg förening (inom en treårsperiod, fr o m 2013; denna mening tas bort!), för att få lokalbidrag. Godkänd storlek på lokalen; Bidragsgrundande medlemmar Bidragsyta 15-50 50 m² 51-100 90 m² 101-150 110 m² 151-200 130 m² 201-250 150 m² 251-300 170 m² 301-350 190 m² 351-400 210 m² 401-450 250 m² 451-300 m² Aktivitetsbidrag En aktivitet med minst fem deltagare i åldern 6-20 år ger bidrag med 25 kr plus 8,50 kr per deltagare upp till 20 deltagare. En aktivitet ska vara minst 60 minuter. Närvarokort ska föras. En deltagare får endast räknas en gång per dag. En naturlig grupp får inte delas i flera grupper. Aktiviteten ska vara ledarledd. Aktiviteten ska arrangeras av lokalföreningen, inte av någon riks- eller distriktsorganisation. Kommunen kan begära av förening att planerade aktiviteter anmäls på förhand. Entrébelagda arrangemang ger inte rätt till bidrag, inte heller kursverksamhet eller kommersiella arrangemang. Ansökan inlämnas senast 15 februari för höstens aktiviteter och 15 augusti för vårens. Om en förening lämnar oriktiga uppgifter kan bidraget dras in. Det kan också medföra att alla 4
aktiviteter på kortet stryks. Aktiviteter som ligger till grund för andra bidrag summeras enligt höst/vår. (Exempel; aktiviteter mellan perioden 20130701-20131231 läggs ihop med aktiviteter mellan 20140101-20140630 och bilder underlag för antal aktiviteter 2015). Bidrag till föreningar som tar emot Idrottsskolan Bidragsberättigade föreningar som tar emot idrottsskolor administrerade av Borås Stad får ett bidrag på 250 kr/tillfälle. Bidraget utbetalas halvårsvis. För Idrottsskolor utgår även aktivitetsbidrag. Verksamhetsbidrag Föreningar eller samorganisationer som når upp till nedanstående nivåer har rätt till verksamhetsbidrag. Bidraget betalas ut kvartalsvis och justeras med inlämnandet av grundbidrag. Föreningar som har anställd personal via bidraget ska regelbundet närvara vid Fritids- och folkhälsoförvaltningens träffar som anordnas ca fyra gånger/år. Nivå Medl. 6-20 år Aktiviteter Bidrag kr. 1 25 150 10 000 kr 2 50 225 40 000 kr 3 100 350 55 000 kr 4 125 450 75 000 kr 5 150 550 100 000 kr 6 175 700 125 000 kr 7 200 850 175 000 kr 8 250 1 000 225 000 kr 9 300 1 500 250 000 kr Anläggningsbidrag Alla föreningar som får något kommunalt bidrag kan söka anläggningsbidrag. Bidraget är ett stöd för ny-, om- eller tillbyggnad av föreningsägd lokal eller anläggning. Kommunen beaktar hur viktig anläggningen är för kommunen och dess föreningsliv. Föreningens antal medlemmar i bidragsgrundande ålder beaktas också, liksom hur aktiv föreningen är. Bidraget är 40 procent av totalkostnaden, dock högst 120 000 (80 000) kr eller det maxbelopp som Fritids- och folkhälsonämnden beslutar. För arbeten omfattandes förnyelsebar energi lämnas bidrag på 50 %, dock max 150 000 kr. eller det maxbelopp som Fritids- och folkhälsonämnden beslutar. Kompletta ansökningshandlingar ska lämnas till Fritids- och folkhälsoförvaltningen senast 2 månader innan arbetet kan påbörjas. Åtgärden skall vara genomförd senast två år efter nämndbeslut. Bidrag lämnas inte när totalkostnaden är mindre än 20 000 kr, inte heller till projekt som har påbörjats före ansökan. Anläggningslån Alla föreningar kan söka anläggningslån. Anläggningslånet ska stödja bygge av fritidsanläggningar, 5
ungdomslokaler eller andra lokaler som kommunen ser som angelägna. Anläggningslån är 40 procent av kostnaderna, dock högst av Kommunfullmäktige beslutat belopp. Kommunen prioriterar ansökningarna enligt följande kriterier: - Aktivitetsytor för barn och ungdomar. - Allmänhetens behov av anläggning/lokal. - Föreningens verksamhet för barn och ungdomar. - Föreningens möjlighet att driva anläggningen ekonomiskt. - Nyttjandegrad - Jämställdhet/Integration - Föreningens interna behov av anläggningen, liksom storleken i förhållande till antalet medlemmar. - Hänsyn tas också till om föreningen fått bidrag från exempelvis Boverket eller Riksidrottsförbundet Villkor - Objektet får inte vara påbörjat innan Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige har beslutat om bidraget. - Bygget ska vara färdigt och redovisat inom två år från bidragsbeslutet. - Föreningen måste opartiskt och i skälig omfattning samt på skäliga villkor upplåta lokalen/anläggningen till andra brukare. - Om ägandet till anläggningen ändras, eller om användningen upphör och inte ersätts av annan godtagbar fritidsaktivitet, ska hela lånet återbetalas. Annars löper lånet utan ränta och amortering i 30 år, varefter det avskrivs. Ansökan Kompletta ansökningshandlingar ska lämnas till Fritids- och folkhälsokontoret senast den 31 maj. Fritids- och folkhälsonämnden fattar beslut under augusti månad och tillskriver KS förslag på vilka som ska få stöd. Föreningen får besked senast under december månad samma år. Driftbidrag till idrotts- och friluftsanläggningar Fritids- och folkhälsonämnden ger bidrag till anläggningar som man bedömer vara till nytta för allmänheten. Beloppet fastställer nämnden varje år i samband med budgeten. För inomhusanläggning får man ett grundbidrag på 4 000 kr plus 15 kr/m2. Detta gäller endast bordtennishall, tennishall, manege, fotbollshall, klättervägg samt bågskyttehall. För att få bidrag ska föreningen ha redovisat minst 70 aktiviteter för barn- och ungdomar i åldern 6-20 år under året. Engångsbelopp utgår varje år enligt nedan: Typ av objekt Bidrag Typ av objekt Bidrag Boulebanor/bana 300 kr Fotbollsplan gräs 11-manna 20 000 kr Bågskyttebana (ute) 2 000 kr Fotbollsplan gräs 7-manna 9 000 kr Bågskyttebana fält 1 000 kr Fotbollsplan gräs elljus 22 000 kr Båthamnar 1 500 kr Gevärsskyttebanor 2 000 kr Båtsport/vattenskidanl. 3 000 kr Golfbana/hål 1 100 kr Discgolfbana/hål 250 kr Gokartbana 4 000 kr Elljusspår/km 8 000 kr Hoppbacke 2 500 kr Endurobana 2 000 kr Jaktskyttebanor 2 000 kr Fotbollsplan grus 11-manna 5 000 kr Konstgräsplan 11-manna 15 000 kr Fotbollsplan grus elljus 10 000 kr Konstnsöspår minst 1 km 10 000 kr 6
Motocrossbana Paddock med elbelysning Pistolskyttebanor (ute) Rallycrossbana 10 000 kr 3 000 kr 2 000 kr 10 000 kr Slalombacke/100 m Tennisbana asfalt Tennisbana grus Tennisbana konstgräs 1 500 kr 2 000 kr 4 500 kr 3 000 kr Ett extra bidrag till skjutbanor med tekniska hjälpmedel utgår med 2 000 kr/bana. Arrangörsbidrag Arrangörsbidrag kan sökas av alla föreningar som får kommunalt bidrag. Med detta stöd ska arrangemang på nationell eller internationell nivå kunna genomföras. En samlad bedömning av attraktionskraft för Borås Stad, publik och antal deltagare samt nivå/status på arrangemanget ligger till grund för bidragsbeslutet. Ansökan ska vara Fritids- och folkhälsokontoret tillhanda senast två månader före arrangemanget. Fritids- och folkhälsonämnden avgör i varje enskilt fall och beslutet är inte normgivande. Beviljat bidrag ska redovisas senast tre månader efter arrangemanget. Bidrag till hyra av allmänna samlingslokaler Med allmän samlingslokal avses lokal som godkänts av Fritids- och folkhälsonämnden, se förteckning nedan, och hyr ut till minst tre bidragsberättigade föreningar/år. Lokalen ska kunna disponeras för förenings- och studieverksamhet, och vara utrustad så att den med små ommöbleringar kan användas för olika verksamheter. Bidragsberättigade är verksamheter som riktar sig till Borås Stads invånare och som bedrivs av förening eller studieförbund som är godkänd av Fritids- och folkhälsoförvaltningen. Kommunen betalar 80 procent av hyran till lokalägaren, dock högst 1 500 kr per tillfälle. Resterande 20 procent debiteras hyresgästen. Kursverksamhet med avgift för varje gång är inte bidragsberättigad, inte heller verksamhet som har till syfte att ge ekonomiskt överskott. Verksamhet som syftar till ekonomiskt överskott kan dock vara bidragsberättigad om den anordnas högst två gånger per år. Bidragsberättigad verksamhet gäller kl. 08.00-23.00. Övrig tid debiteras hela lokalkostnaden hyresgästen. Godkända lokaler är: Hemgården, Folkets park Dalsjöfors, Gingri bygdegårdsförening, Rångedala bygdegårdsförening, Seglora bygdegårdsförening, IOGT/NTO Kinnarumma samt DHR:s lokaler på Ribbingsgården. Bidrag till Fritids- och folkhälsonämndens förfogande Nämnden kan bevilja ett bidrag till en förening vars ansökan inte stämmer överens med bidragsbestämmelserna. Nämnden beslutar varje ärende för sig och är inte normgivande. Bidrag till säkra och trygga föreningar Syftet är att få in ett naturligt säkerhetstänkande i föreningslivet och på så sätt minimera de risker som finns. Föreningar som certifierar sig kan få dessa bidrag: För föreningar med egna lokaler är bidraget 10 000 kr första året och därefter 6 000 kr/år. För föreningar som hyr lokaler är bidraget 7 500 kr första året och därefter 4 000 kr/år. För övriga föreningar är bidraget 5 000 kr första året och därefter 2 000 kr/år. 7
Ansökan lämnas till Fritids- och folkhälsokontoret när alla punkter i arbetsmaterialet är ifyllda. Certifiering sker en gång om året. Omcertifiering sker vartannat år, där fem parametrar följs upp. Ansökan sker senast den 31/8. För omcertifiering senast den 30/9. Orienteringskartor Bidraget är ett stöd till föreningar i kommunen som ritar och reviderar orienteringskartor. Kartan ska finnas med i Borås O-rings kartproduktion. Ansökan sker löpande och beslut tas i Fritids- och folkhälsonämnden senast två månader efter komplett ansökan är inlämnad. Medel ställs till förfogande samma år som ansökan avses. Åtgärden ska vara genomförd senast två år efter nämndens beslut. Bidraget är 8 250 kr/km2 för nyritad karta och 4 000 kr för revidering. Socialt riktat bidrag Bidraget ska stödja de föreningar som har verksamhet för barn och ungdomar 6 20 år i socialt utsatta områden som definieras i välfärdsbokslutet. Bidraget ska täcka de extra kostnader som föreningen haft utöver vad som är normalt. Föreningen ska motivera varför den bör få bidrag. Exempel på extra kostnader: information till medlemmar på ett annat språk, resor till matcher eller tävlingar, ledarutbildning för föräldrar. Det kan även vara kostnader för att starta och bedriva verksamhet i socialt utsatta områden. Ansökan lämnas till Fritids- och folkhälsokontoret senast 15 november tillsammans med kostnadsberäkning. Bidraget avser kommande verksamhetsår. Kostnader ska redovisas 15 december bidragsåret. Minimibelopp för bidraget är 10 000 kr, och maxbelopp är 250 000 (75 000) kr. Startbidrag Bidraget är avsett att stödja nybildande av förening med verksamhet för barn och ungdom 6-20 år. Föreningen ska ha minst 15 medlemmar i åldern 6-20 år. Föreningen kan lämna in ansökan om startbidrag så snart föreningen är bildad och uppfyller kraven på antal bidragsgrundande medlemmar. Till ansökan ska bifogas föreningens stadgar, protokoll från första sammanträdet, intyg att föreningen har eget plus- eller bankgiro, organisationsnummer samt förteckning över styrelsens medlemmar. Bidraget är 3 000 kr. Beviljat startbidrag innebär inte att föreningen är godkänd för andra bidrag från Fritids- och folkhälsonämnden, utöver aktivitetsbidraget. När föreningen har redovisat ett års verksamhet avgörs om föreningen ska omfattas av Fritids- och folkhälsonämndens övriga bidrag. 8
Bestämmelser för invandrarföreningar Bidragen ska stödja förening som bedriver verksamhet i syfte att dels bevara och utveckla ursprungslandets kultur och seder, dels främja kontakter med svenskar och svenskt samhällsliv. Föreningen ska arbeta enligt demokratiska principer och öppet ta ställning för demokrati. Bidragsgrundande medlem är medlem som fyller minst 6 år under kalenderåret, bosatt i kommunen, och har erlagt en personlig medlemsavgift på lägst 50 kr. Föreningen måste ha minst 15 medlemmar. Invandrarförening kan få grundbidrag och lokalbidrag enligt dessa särskilda regler. För övriga bidrag gäller Fritids- och folkhälsonämndens allmänna bidragsregler. Grundbidrag Bidraget ska vara ett grundstöd till föreningsverksamheten. Bidraget kräver att föreningen redovisar minst 30 aktiviteter. Som aktivitet räknas även vuxenaktiviteter. Bidraget är 50 kr per bidragsgrundande medlem. Bidraget baseras på senaste verksamhetsår. Verksamheten ska omfatta minst sex månader. Ansökan inlämnas senast en månad efter föreningens årsmöte. Till ansökan ska bifogas verksamhetsberättelse, ekonomisk redovisning med resultat- och balansräkning, revisionsberättelse, årsmötesprotokoll, uppdaterad styrelseförteckning samt förteckning över kommunala bidrag föreningen fått. Lokalbidrag Bidraget söks samtidigt som grundbidraget. Lokalen skall vara inom Borås Stad. För att få bidrag ska föreningen ha minst 50 bidragsgrundande medlemmar och redovisa minst 70 aktiviteter under året. Som aktivitet räknas även vuxenaktiviteter. Bidraget är 90 procent av godkända kostnader, dock max 400 kr/m2. Godkända kostnader är hyra, uppvärmning och el. Lokalens storlek ställs i relation till föreningens antal medlemmar (se tabell nedan). Bidragsgrundande medlemmar Bidragsyta 50-100 90 m² 101-150 110 m² 151-200 130 m² 201-250 150 m² 251-300 170 m² 301-350 190 m² 351-400 210 m² 401-450 250 m² 450-300 m² 9
Bestämmelser för pensionärsföreningar Godkända pensionärsorganisationer kan efter ansökan få bidrag enligt nedan. Pensionärsföreningen ska tillhöra en riksorganisation, vara remissinstans till kommunen och ha minst 20 betalande medlemmar. Varje medlem ska betala en medlemsavgift på lägst 30 kr. Medlem är också den som enligt föreningens stadgar är befriad från medlemsavgift. Föreningen ska vara öppen för alla och arbeta enligt demokratiska principer, och öppet ta ställning för demokrati som samhällssystem. Kommunen har rätt att begära de handlingar som behövs för att granska ansökan. Kommunen har också rätt att reglera skulder genom att dra in bidrag. Föreningen ska ha eget plusgiro eller bankgiro. Ansökan ska skrivas under av föreningens ordförande. Grundbidrag Bidraget är 60 kr per medlem. Ansökan lämnas senast en månad efter föreningens årsmöte. Till ansökan ska bifogas verksamhetsberättelse, ekonomisk redovisning med resultat- och balansräkning, revisionsberättelse, årsmötesprotokoll, uppdaterad styrelsesammansättning samt förteckning över kommunala bidrag föreningen fått. Lokalbidrag Bidragsberättigade pensionärsföreningar som har egna kontorslokaler i den kommungemensamma träffpunkten kan få lokalbidrag. Bidraget utgår med 90 % av kostnaden, dock max 850 kr/m2. Bidraget betalas ut i efterskott. Bestämmelser för politiska ungdomsföreningar Bidraget ska stimulera ungdomar till ett politiskt engagemang. Grundbidrag Varje förening som redovisar 10-20 medlemmar mellan 14-25 år erhåller ett grundbidrag på 0,15 GN. Varje förening som redovisar 21-40 medlemmar mellan 14-25 år erhåller ytterligare ett grundbidrag på 0,15 GN. Bidrag per fullmäktigemandat Förening/krets eller samarbetsorganisation som har minst 40 bidragsberättigade medlemmar mellan 14-25 år erhåller 0,15 GN per fullmäktigemandat/år, som moderpartiet har i fullmäktige. Även om det finns flera föreningar inom samma riksförbund som uppnår 40 bidragsberättigade medlemmar utbetalas endast ett bidrag per riksförbund. Ansökan ska vara inlämnad före den 31 maj. Föreningarna ska lämna en kort redogörelse över hur tidigare bidrag har använts. Politiska ungdomsföreningar kan inte söka andra bidrag från Fritids- och folkhälsonämnden. GN = 52 141 kr (2015) 10
Allmänna bestämmelser för handikappföreningar Med bidragsberättigad handikappförening avses förening med medlemmar som består av personer som har funktionshinder eller deras närstående. Föreningens syfte skall vara att förbättra de funktionshindrades villkor och bevaka deras intressen. Bidragsgrundande medlem är medlem som fyller minst 6 år under kalenderåret. Föreningen ska ha minst 15 medlemmar samt 20 aktiviteter under året. Godkänd aktivitet är beslutad av styrelsen och ska vara ledarledd. Vidare ska den bestå av minst 4 medlemmar och hålla på i minst 60 minuter. Man får delta i max två aktiviteter per dag. För aktiviteter i åldern 6-20 år får man aktivitetsbidrag enligt bidragsbestämmelserna. I övrigt gäller Allmänna bestämmelser på sid. 3. Grundbidrag Bidraget är ett grundstöd till föreningsverksamhet bland barn och ungdomar. Förening får bidrag för varje bidragsgrundande medlem med 100 kr. Förening/samorganisation med helt administratörsbidrag får inte grundbidrag för de första 299 bidragsgrundande medlemmarna. Bidraget baseras på det senaste verksamhetsåret. Verksamhetsåret ska omfatta minst sex månader. Ansökan ska göras senast 1 månad efter föreningens årsmöte. Till ansökan ska bifogas verksamhetsberättelse, ekonomisk redovisning med resultat- och balansräkning, revisionsberättelse, årsmötesprotokoll, uppdaterad styrelseförteckning samt förteckning över kommunala bidrag föreningen fått. Lokalbidrag Bidraget söks samtidigt som grundbidraget. Föreningen ska ha minst 15 bidragsgrundande medlemmar och minst 20 aktiviteter per år. Lokalen ska vara godkänd av Fritids- och folkhälsokontoret och ligga i Borås Stad. Bidraget är 90 procent av kostnaderna, dock högst 850 kronor/m2. Lokalens storlek beror på hur många bidragsgrundande medlemmar föreningen har (se tabell nedan). Godkända kostnader är för hyrd lokal hyran, uppvärmning och el. Bidragsgrundande medlemmar Bidragsyta; Bidragsgrundande medlemmar Bidragsyta 15-50 50 m² 51-100 90 m² 101-150 110 m² 151-200 130 m² 201-250 150 m² 251-300 170 m² 301-350 190 m² 351-400 210 m² 401-450 250 m² 451-300 m² Administratörsbidrag Bidraget ska ge föreningar och samarbetsorganisationer möjlighet att anställa administratör på 11
heltid. Förening/samorganisation med minst 400 bidragsgrundande medlemmar och minst 360 redovisade aktiviteter får bidrag för en administratör. Bidraget är på 175 000 kr exklusive lagstadgade social avgifter. Verksamhetsbidrag Förening med minst 75 bidragsgrundande medlemmar och minst 90 aktiviteter får bidrag med 30 000 kr per år. Förening med minst 200 bidragsgrundande medlemmar och minst 180 aktiviteter får bidrag med 45 000 kr per år. Förening med minst 250 bidragsgrundande medlemmar och minst 210 aktiviteter får bidrag med 60 000 kr per år. Anläggningslån samt anläggningsbidrag Föreningar med egen fastighet kan söka dessa bidrag. Regler och anvisningar finns på sidan 5. Startbidrag Bidraget är avsett att stödja nybildande av förening som startar verksamhet för funktionshindrade. Föreningen ska ha minst 15 medlemmar från 6 år och ha en medlemsavgift på minst 50 kr. Föreningen kan lämna in ansökan om startbidrag så snart föreningen är bildad och uppfyller kraven på antal bidragsgrundande medlemmar. Till ansökan ska bifogas föreningens stadgar, protokoll från första sammanträdet, intyg att föreningen har eget plus- eller bankgiro, samt styrelsens sammansättning. Bidraget är 3 000 kr. Beviljat startbidrag innebär inte att föreningen är godkänd för bidrag från Fritids- och folkhälsonämnden, utöver aktivitetsbidraget. När föreningen har redovisat ett års verksamhet avgörs om föreningen ska omfattas av Fritids- och folkhälsonämndens övriga bidrag. 12
Riktlinjer för Sociala föreningar Fritids- och folkhälsoförvaltningens bidrag till sociala föreningar, är ett riktat bidrag till verksamheter för kommunens invånare. Föreningarnas verksamheter ska ge förutsättningar för ett brett utbud av frivilligt socialt arbete i öppna former och till mötesplatser för enskilda människor och för olika grupper. Bedömningskriterier Verksamheten ska avlasta och vara ett komplement till insatser som görs inom individ- och familjeomsorgens och/eller socialpsykatrins ansvarsområden. Ansökan Ansökan ska vara inlämnad till fritids- och folkhälsonämnden senast den 30 september avseende kommande verksamhetsår. Bidraget söks för ett år i taget. En ansökan kan avvisas om den inte uppfyller kriterierna för bidraget. Utbetalning av godkända bidragsansökningar Bidraget utbetalas så snart Fritids- och folkhälsoförvaltningen fått in uppgifter om plus- eller bankgironummer. Avser bidraget helt eller delvis hyra av lokaler tillhörande kommunen, kommer hyresbeloppet att betalas direkt till Lokalförsörjningsförvaltningen. 13
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Tommy Jingfors, 033 35 73 66 Datum 2015-09-14 Diarienummer 2015/FF0258 003 Revidering av reglemente för de sociala donationsfonderna Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden hemställer hos Kommunstyrelsen att göra en revidering av Reglementet avseende de sociala donationsfonderna. Nämnden föreslår att Arbetslivsnämnden hanterar följande fonder; Borås kommunstyrelses samfond A, Borås kommuns sociala samfond 1, Borås kommuns sociala samfond 2, Asta och Edvard Björnssons donationsfond, Finn Reimanns donation, S A Wassbergs Minnesfond samt Sven Petter och Charlotta Palmqvists donation, från och med 1 januari 2016. Sammanfattning Fritids- och folkhälsonämnden hanterar sedan 2010/2011 de sociala donationsfonderna. I samband med dåvarande organisationsförändring flyttades alla föreningsbidrag och sociala donationsfonder över från Sociala omsorgsnämnden till Fritids- och folkhälsonämnden. Fritids- och folkhälsonämnden konstaterar att donationsfonderna skiljer sig från de traditionella föreningsbidragen, på det sätt att de är till för att ge ett ekonomiskt bidrag till privatpersoner bosatta i Borås. Fritids- och folkhälsoförvaltningen har i samråd med Arbetslivsförvaltningen och Ekonomistyrning diskuterat lämpligheten att föra över dessa till Arbetslivsförvaltningen. En fond blir kvar inom Fritids- och folkhälsonämndens ansvarsområde och det är Borås Stads samfond 3, som riktar sig till barn- och ungdomsverksamhet och föreningslivet i Borås. Förvaltningens övervägande Vi anser att stöd som riktas till privatpersoner utifrån ett socialt behov bättre hör hemma inom Arbetslivsförvaltningens ansvarsområde. Samverkan Samverkan har skett med Arbetslivsförvaltningen och Ekonomistyrning.
Reglemente för Fritids- och folkhälsonämnden 380:1 Reglemente för Borås Stads fritids- och folkhälsonämnd Antaget av Kommunfullmäktige 2015-08-20, Dokumentet ska fastställas på nytt, eller vid behov revideras, dock senast i juni månad året efter det att en ny mandatperiod inletts efter det att ordinarie val till Kommunfullmäktige förrättats. Gäller fr o m 2015-08-20 Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900), andra lagar och författningar, samt i gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad, gäller bestämmelserna i detta reglemente. 1 Huvudarbetsuppgifter Där detta inte särskilt ankommer på annan har Fritids- och folkhälsonämnden till huvuduppgift att ansvara för kommunens övergripande folkhälsoarbete att främja fritidsverksamheten i kommunen och tillgodose allmänhetens och organisationers behov av anläggningar för motion, rekreation och tävlingsverksamhet. 2 Speciella arbetsuppgifter I den mån gällande författningar eller beslut av Kommunfullmäktige ej annat föreskriver åligger det Fritids- och folkhälsonämnden särskilt att utifrån fastställda mål arbeta med att kartlägga, rapportera, följa upp och föreslå åtgärder som främjar en jämlik, jämställd och god hälsa att ansvara för kommunens engagemang i folkhälsofrågor och ta initiativ till fortsatt utveckling av folkhälsoarbetet att samarbeta med i kommunen verksamma föreningar och organisationer inom nämndens område och stimulera det arbete som de bedriver att ansvara för kommunens engagemang i idrottsevenemang och för upplåtelse av kommunens anläggningar och lokaler för idrott och fritidsverksamhet. att svara för kommunens bidragsgivning till föreningar enligt gällande regler att pröva framställningar om lån till föreningsanläggningar. att ansvara för kommunens tillstånds- och tillsynsuppgifter enligt alkohollagen att utöva tillsyn enligt tobakslagen där försäljning av tobak och servering av alkohol sker samt handläggning av anmälan om försäljning av tobak att utöva kommunens kontroll enligt lagen (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel att avge yttranden i anledning av remisser från Lotteriinspektionen - föreningsstöd till sociala föreningar - utdelning ur sociala donationsfonder. Kommunal författningssamling för Borås 2015
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Mona Carlbom, 033 35 71 50 Datum 2015-09-11 Diarienummer 2015/FF0262 822 Ny logotyp för Sandaredsbadet Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden föreslår Kommunstyrelsen att godkänna en ny logotype för Sandaredsbadet. Sammanfattning Inför återinvigningen av Sandaredsbadet önskar nämnden få ersätta nuvarande logotype med en ny som bättre motsvarar nutiden. Bakgrund Sandaredsbadet har varit stängt under två år för renovering och kommer under hösten att återinvigas. I samband med renoveringen har en ny modernare logotyp tagits fram. Den förra togs fram till invigningen av Sandaredsbadet för närmare 40 år sedan. Logotypen är också missvisande då den visar en person som hoppar från en trampolin ner på en simmare. Den nya logotypen stämmer även formmässigt bättre överens med de övriga baden i Borås Stad. Samverkan Samverkan har skett med Borås Stads kommunikationsavdelning. Bilagor Förslag på ny logotyp för Sandaredsbadet
Sandareds badet Sandareds badet Sandareds badet Sandareds badet 65 mm Sandareds badet 25 mm nuvarande logo
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Tommy Jingfors, 033 35 73 66 Datum 2015-09-14 Diarienummer 2015/FF0263 805 Ansökan om anläggningslån Sandareds tennisklubb Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden beslutar att föreslå Kommunstyrelsen att ge Sandareds tennisklubb ett anläggningslån på 40% av kostnaderna, dock max 2 566 000 kr, för anläggande av tre nya tennisbanor, en paddelbana, nytt energisystem för tennishallen, renovering av befintlig belysning samt renovering av våtutrymmen. Bidraget betalas ut när föreningen lämnat en skriftlig redovisning senast två år efter beslutsdatum. Sammanfattning Sandareds TK föreslår i sin skrivelse att Borås Stad löser in de befintliga utebanorna som ligger på stadens mark, en mark som nu kan användas för annat ändamål. Värdet på dessa banor har beräknats till 4 500 000 kr. Detta belopp utgör Sandareds TK:s del i finansieringen av föreslagen investering. Bakgrund Sandareds TK är en aktiv förening med 339 medlemmar i åldern 6-20 år och med 120 barn i regelbunden träning. De fyller en viktig funktion i samhället med att skapa meningsfulla fritidsaktiviteter. I föreningens verksamhetsberättelse för 2014 kan vi utläsa bland annat att de arrangerar många turneringar och cuper, anordnar träningsläger för barn och föräldrar, är aktiva på lovdagar, deltar i seriespel, delaktiga i större arrangemang typ FED-cup i Boråshallen, samverkar med skolor och så vidare. Förvaltningens övervägande Åtgärderna som Sandareds TK föreslår i Tennishallen är fullt berättigade och välbehövliga. Hallen behöver en uppfräschning och ett nytt energisystem. Utebanorna är en förutsättning för att vara en attraktiv förening som kan utveckla verksamheten. Positivt är att föreningen anlägger en paddeltennisbana, vilket säkert kommer att uppskattas av medlemmar och besökare.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Hans Andersson, 033 35 73 76 Datum 2015-09-15 Diarienummer 2015/FF0158 805 Anläggningslån EFS Missionsförening Borås Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden beslutar att föreslå Kommunstyrelsen att ge EFS Missionsförening i Borås ett anläggningslån på 40 % av kostnaderna, dock max 360 000 kr, för renovering av sommargården Ekhagen i Frufällan. Bidraget betalas ut efter föreningen lämnat in en skriftlig redovisning senast två år efter beslutsdatum. Sammanfattning Sommargården Ekhagen i Frufällan används av bland andra Sociala omsorgsförvaltningen för många aktiviteter, musikläger av olika slag, scoutverksamhet året runt och det finns även en beachvolleybollplan med läktare som används flitigt på sommaren. Även skolor använder gården för olika uppstart/avslutning av verksamheter. Föreningen vill nu vidga sin verksamhet för att nå fler. Därför behöver en ombyggnation av bland annat köket ske utifrån den aspekten att kunna hyra ut och uppfylla lagar och bestämmelser. Förvaltningens övervägande Sommargården Ekhagen är välkänd för många Boråsare. Man har mycket verksamhet med bland annat midsommarfirande, loppmarknader och så vidare. Scoutverksamhet pågår året om och gården utnyttjas flitigt av flera verksamheter. Köket behöver moderniseras och i samband med detta vill föreningen göra vissa ändringar i planlösningen. Arbetet beräknas börja först 2016.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Hans Andersson, 033 35 73 76 Datum 2015-09-15 Diarienummer 2015/FF0165 805 Ansökan om anläggningslån, Borgstena Allhall Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden beslutar att föreslå Kommunstyrelsen att ge Borgstena Alliansförening ett anläggningslån på 40 % av kostnaderna, dock max 900 500 kr (inkl. moms), för tillbyggnad av förråd och gym. Bidraget betalas ut när föreningen lämnat en skriftlig redovisning senast två år efter beslutsdatum. Sammanfattning Borgstena Allhall (20x40m) byggdes av ideella krafter mellan åren 2007-2009. I projektet genomfördes hela 16 000 ideella timmar! Det är en fullskalig idrottshall med internationella mått, men bygden fick dessutom en hall för gemensamma arrangemang, flera föreläsningssalar samt ett café och gym. Borås Stad har gett anläggningslån om totalt 5 milj. kr. Föreningen vill nu bygga ut gymdelen samt öka förrådsytorna då verksamheten blir allt större. Bakgrund Borgstena Allhall ägs och drivs av en allians som består av Equmenia Borgstena, Borgstena hembygdsförening, Molla byalag, Borgstena scouter, Borgstena församling, Föräldraföreningen hem och skola samt Borgstena IF. Alliansföreningen bildades 2003 för utveckla ungdomsverksamheten på orten och för att öka bygdens attraktionskraft, förbättra och utöka föreningarnas ungdomsverksamhet, skapa förutsättningar för handikappidrott, träning och tävling för närområdet, ge barnen bättre möjlighet till idrotts och gymnastikundervisning, ge möjlighet till ungdomsverksamhet för teaterintresserade, konserter och möjlighet till fritidsgårdsverksamhet. Alliansföreningen är en ideell förening vars medlemmar ställer upp helt ideellt. Förvaltningens övervägande Borgstena Allhall har mycket aktiviteter varje dag i hallen. De största verksamheterna idag är bordtennis, med att antal tävlingar varje år samt Fristad Drill som bland annat tagit både SM-guld och brons i år. Unga och gamla blandas i gymmet och sedan primärvården stängde i Fristad så har också många seniorer flyttat in. Borgstena Alliansförening är ett lysande exempel på ideellt arbete, arbete över generationsgränser och hur man skapar gemenskap/samhörighet i ett litet samhälle.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Hans Andersson, 033 35 73 76 Datum 2015-09-15 Diarienummer 2015/FF0165 805 Konsekvenser Då vintern närmar sig snabbt vill föreningen börja gjuta den bottenplatta som ska ligga till grund för den nya utbyggnaden och önskar dispens att börja tidigare med denna. Risken är annars att starten försenas till våren 2016.
Alliansföreningen Borgstena Tämta Allhall 2015-05-25 Ansökan om anläggningslån för tillbyggnad av Borgstena Allhall Borgstena allhall byggdes 2007-2009 av ideella krafter i Borgstena. Projektets syfte var att dels bygga en fullskalig idrottshall för föreningsliv och skola i Borgstena, dels skapa en samlingsplats och allaktivitetshall för bygden och dels skapa aktiviteter som svetsar samman och aktiverar invånarna i Borgstena/Tämta. I projektet genomfördes totalt ca 16000 frivillighetstimmar och för en kapitalinsats på 10 300 000 så fick Borgstena och staden en fullskalig idrottshall med internationella mått. Dessutom fick bygden en allhall för olika gemensamma arrangemang, flera föreläsningssalar, ett café och ett gym. Stadens kapitalinsats är ett anläggningslån om 5 miljoner sek. All övrig finansiering har skett ideellt. Hallen drivs av ideella krafter och belastar inte någon verksamhet för drift och underhåll. Hallen levererar sjövärme samt vatten till Borgstena skola samt sommarunderhåll av p-plats och gräsytor. Verksamheten har sedan invigningen utvecklats mycket positivt och hallen är i princip fulbelagd veckans alla dagar. Många aktiviteter pågår till gagn för bygden och ca 100, unga som gamla, invånare använder vårt gym regelbundet. När bl a primärvården i Fristad stängde 2013 så flyttade många seniorer in för att träna. Vår äldsta aktiva är idag 85 år. För föreningsverksamheten har hallen varit mycket utvecklande och framförallt har Borgstena IF och Drillens verksamhet utvecklats mycket. I hallen bedrivs idag en av stadens största bordtennisverksamheter för barn och ungdom i BIFs bordtennissektion. Flera turneringar genomförs också och den mest kända är Stonecastle där flera nationella och internationella bordtennisspelare på hög nivå deltar. För Drillen har också utvecklingen varit mycket positiv med stora samlingar i hallen, förutom träningen, vid flera tillfällen per år. Drillen har också erövrat ett SM guld och ett SM brons under det senaste året. På dessa år har verksamheten utvecklats så positivt att hallen behöver kompletteras med större förråd och ett större gym. Föreningen har därför beslutat att undersöka möjligheten att på liknande sätt som hallen ursprungligen byggdes bygga till den med drygt 200 kvadratmeter fördelat på 100 kvadratmeter förråd och 100 kvadratmeter gym. Vi har tagit fram ritningar och kostnadsförslag samt planerat arbetsinsatsen med övriga föreningar i Borgstena. Projektet planeras starta, om medel kan anslås, hösten 2015.
Totalkostnaden är beräknad till 1 801 000 sek exkl moms. Föreningen ansöker härmed att Fritids och folkhälsonämnden beviljar projektet ett anläggningslån om 40%. Finns andra anslag eller bidrag vi kan söka så är vi tacksamma för tips och ev hjälp med detta från FoF Bilagor Planskiss, ritning Kostnadsberäkning Tillkommande kostnader ej redovisade i bilagor Planritningar ca 35 000, bygglov mm ca 10 000 sek exkl moms Alliansföreningen för Borgstena Tämta Allhall Styrelsen Gm Anders Glemfelt Borgstena Allhall, c/o Tuvarp, 513 97 Borgstena, 0705-263137
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Hans Andersson, 033 35 73 77 Datum 2015-08-24 Diarienummer 2015/FF0232 805 Ansökan om bidrag till utbildningar av HLR för medlemmar i HSO, Handikappföreningarnas Samarbetsorganisation Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden beslutar att ge HSO i Borås 2 000 kr/genomförd utbildning, max 20 000 kr för att genomföra HLR-utbildning för sina medlemsföreningar i Träffpunkt Simonsland. Bidrag utgår ur Bidrag till Nämndens förfogande efter att föreningen inkommit med en skriftlig redovisning av sina kostnader. Sammanfattning Handikappföreningarnas Samarbetsorganisation (HSO) i Borås ansöker i en skrivelse om 20 000 kr i bidrag för att genomföra HLR-utbildning för sina medlemsföreningar i Träffpunkt Simonsland. Tidigare gjorde Civilförsvarsförbundet detta gratis, men sedan en tid tillbaka har Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) ändrat reglerna för vilka som får utbilda i HLR. Förvaltningens övervägande Föreningsenheten tycker att det är ett bra initiativ av HSO att genomföra dessa utbildningar. Mycket folk är i rörelse i Träffpunkt Simonsland och därmed ökar också sannolikheten att en olycka inträffar. Civilförsvarsförbundet har kontaktats för detta och tar en avgift på 2 000 kr vid varje tillfälle. HSO planerar att genomföra tio utbildningar till hösten. Konsekvenser Ju fler personer som har kännedom om HLR desto fler liv kan räddas. Då mycket folk är i rörelse i Träffpunkt Simonsland är detta ett bra initiativ från HSO i Borås.
Brev till Fritids och Folkhdlsondmnden Boras 2015-07-08 Hej Vi er ett antal fdrening pe Tr5ffpunkt Simonsland som har tankt att till hiisten genomfora HLR utbildningar till v6ra medlemmar. Detta kommer ske i 10 tillfellen med ca 10-12 deltagare per gang under september till november. Frlgan fr8n v6r sida dr om det finns medel vi kan f5 fcir att genomfdra detta? Kostnaderna bestir enbart iarvoden till utbildningsanordnarna som kommer att ta 2OOO kr per kurs tillfdlle. Tidigare gjorde Civilftirsvarsfiirbundet detta gratis till fiireningar men detta f6r de inte g6ra ldngre enligt regler fren MSB. Vi 96r hdrmed en framstdllan p6 20.00O kr for att kunna genomfcira dessa kurser. Tage carlsson, ordfdrande ihso i Bor6s samt HRF Bores och ledamot ihusradet p6 Triiffpunkt Simonsland. / / STAD -,^^ Fllii:. r: -h {'lh''ll'-':'r'r'jc'r / (ord, t opp fbro".,. \\3^r n c5 -eoras 5 c.vn a+2 e-b o r,t, e ql- \Ct ".-t?015-07- 1 0 o\b,!.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Hans Andersson, 033 35 73 77 Datum 2015-08-25 Diarienummer 2015/FF0233 805 Ansökan om anläggningsbidrag för installation av bergvärme, ny värmeanläggning, i Övrarp, Dalsjöfors GoIF Förslag till beslut Fritids- och folkhälsoförvaltningen beslutar att ge Dalsjöfors GoIF ett anläggningsbidrag på 40 % av redovisade kostnader, dock max 60 900 kr för installation av bergvärme i klubbstugan i Övrarp. Bidraget betalas ut efter att föreningen lämnat en skriftlig redovisning av arbetet senast två år efter beslutsdatum. Sammanfattning Dalsjöfors GoIF har två klubbstugor, en vid Gårdavallen och en i Övrarp. Klubbstugan i Övrarp används av boulesektionen samt av skid- och orienteringssektionen. Idag värms stugan av en gammal och icke tillförlitlig pelletsbrännare som kräver mycket reparationer. Föreningen vill därför byta till bergvärme. Förvaltningens övervägande Dalsjöfors GoIF bedriver en omfattande barn- och ungdomsverksamhet och har verkligen kommit på fötter efter konkursen 2012. Verksamheten vid klubbstugan i Övrarp är omfattande och vi bedömer det som angeläget att föreningen beviljas bidrag för byte till bergvärme.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Hans Andersson, 033 35 73 77 Datum 2015-08-27 Diarienummer 2015/FF0247 805 Ansökan om anläggningsbidrag för till- och ombyggnad av lokal/kök på sommargården Solviken Fristads Missionskyrka/SMU- equmenia Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden beviljar ett anläggningsbidrag på 40 % av kostnaderna, dock max 80 000 kr för om- och tillbyggnad av Solviken. Bidraget utbetalas efter att en skriftlig redovisning inkommit, senast två år efter beslutsdatum. Sammanfattning Solviken är en sommargård som ligger vid sjön Ärtingen strax väster om Fristad. Under sommarmånaderna är gården öppen för allmänheten och erbjuder café och bad och andra aktiviteter. Gården ägs och drivs av Fristad Missionsförsamling/Equmenia Fristad. Föreningen vill nu separera köksdelen från samlingslokalen för att det ska bli tillgänglighetsanpassat och tillgodose krav både av livsmedelhygieniska skäl och dessutom en bättre arbetsmiljö. Förvaltningens övervägande Equmenia Fristad (före detta SMU Fristad) förlägger stora delar av sin sommarverksamhet till Solviken. Gården ligger vid en badplats som allmänheten har tillgång till och föreningen har en liten servering. Gården har rustats upp i olika omgångar, bland annat under våren 2014 då en anpassning av trösklar och ramper gjort gården mer tillgänglig. Konsekvenser Det är viktigt att föreningarna håller sina anläggningar i gott skick. Det är en förutsättning för att kunna ha en bra verksamhet. Anläggningen betyder mycket, inte bara för föreningen utan också som rekreationsanläggning tillgänglig för allmänheten.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Johanna Jönsson, 033 35 73 28 Datum 2015-09-10 Diarienummer 2015/FF0089 403 Miljörapport tertial 2 2015 för Fritids- och folkhälsonämnden Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden godkänner Miljörapport tertial 2 2015 och översänder denna till Miljö- och konsumentnämnden. Sammanfattning Fritids- och folkhälsonämnden skall tre gånger per år redovisa vilka miljöåtgärder och aktiviteter som genomförs samt göra bedömning av måluppfyllelsen för respektive etappmål gentemot Kommunfullmäktiges Miljömål för Borås Stad 2013-2016. De åtgärder och aktiviteter som genomförs eller planerats hittills under året redovisas i bifogad Miljörapport, tertial 2. Förvaltningen har sedan rapporteringen av tertial 1 2015 fått ett godkänt miljöledningssystem och blivit en miljöcertifierad förvaltning. Bakgrund I december 2012 antog Kommunfullmäktige Miljömål för Borås Stad 2013-2016. Miljömålen visar kommunens ambitioner inom miljöområdet och konkretiserar miljöpolicyn. Miljömålsarbetet ska styra och samordna kommunens egen verksamhet i en miljöanpassad riktning. Det ska vara en grund för att i samarbete med näringsliv, invånare, organisationer och myndigheter nå ett miljömässigt hållbart Borås. Miljömålen bygger på fyra prioriterade målområden, hållbara perspektiv, hållbar samhällsplanering, fossilbränslefritt och energieffektivt Borås samt hållbar natur. För varje målområde finns etappmål som definierar steg på vägen samt åtgärder som krävs för att nå målet. Etappmålen skall följas upp av ansvariga nämnder.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Johanna Jönsson, 033 35 73 28 Datum 2015-09-10 Diarienummer 2015/FF0089 403 Förvaltningens övervägande Under tertial 1 och 2 2015 arbetade Fritids- och folkhälsoförvaltningen aktivt med målen att ha ett fungerande miljöledningssystem och att vara en miljöcertifierad förvaltning till sommaren 2015. Den 11 juni 2015 hade Fritids- och folkhälsoförvaltningen revision av miljöledningssystemet. Jens Ottosson, revisor på Miljöstrategen i Jönköping, besökte kontoret och några av anläggningarna, bland annat Stadsparksbadet och Brygghuset. Förvaltningen fick två mindre avvikelser som snabbt åtgärdades och förvaltningen är nu miljöcertifierade. Arbetet med miljöledningssystemet kommer dock fortsätta precis som tidigare, fast med nya mål. Vi kommer bland annat inrikta oss på egna miljömål på enhetsnivå. Tanken är att varje enhet ska ha egna mål att arbeta med då förvaltningen har sådan bred verksamhet. Bilagor Miljörapport tertial 2 2015 för Fritids- och folkhälsonämnden
Miljörapport Tertial 2 2015 Fritids- och folkhälsonämnden
Inledning I denna Miljörapport redovisas nämndens åtgärdsarbete med Borås Stads miljömål 2013-2016 som beslutades 2012 av Kommunfullmäktige. Borås Stad har valt att arbeta med att nå de nationella miljökvalitetsmålen i fyra prioriterade områden. Områdena är Hållbara perspektiv, Hållbar samhällsplanering, Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås samt Hållbar natur. För varje prioriterat område har ett antal mål och etappmål utarbetats. Målen anger vad vi vill uppnå och etappmålen definierar steg på vägen för att nå målen. Etappmålen ska uppnås under tiden 2013 2016. För respektive etappmål framgår vilken nämnd eller bolag som har huvudansvar för att leda arbetet för att nå målet. Kommunens löpande arbete, som Miljö- och konsumentnämndens tillsyn eller miljöövervakning som styrs av regelverk, finns inte med som mål och etappmål. För varje etappmål anges åtgärder för att nå målet och hur det kan följas upp. För att nå etappmålen är det viktigt att ansvariga nämnder och bolag gör en mer detaljerad åtgärdsplan. De åtgärder och aktiviteter som nämnder och bolag tar fram ska presenteras kommunens digitala verktyg för målstyrning. Tre gånger per år, vid tertial uppföljning och årsredovisning, ska uppgifterna i verktyget kontrolleras och uppdateras. När nämnder och bolag behöver avsätta ökade resurser och investeringar för att nå etappmålen ska detta hanteras i den normala budgetprocessen. Det ska då tydligt framgå i budgetskrivningen att det avser åtgärder för att nå Borås Stads miljömål. Miljö- och konsumentnämnden ansvarar för den samordnande rapporteringen av hur arbetet med miljömålen fortlöper. Miljöbarometern, som nås via Borås Stads webbplats, ska synliggöra arbetet för att nå miljömålen för allmänheten. Miljömålsarbetet 2015 Fritids- och folkhälsoförvaltningens mål att ha ett fungerande miljöledningssystem och vara en miljöcertifierad förvaltning till sommaren 2015 är nu uppnått. Den 10 juni besökte miljörevisorn Jens Ottosson från Miljöstrategen i Jönköping förvaltningen för revision. Vi fick två mindre avvikelser som snabbt var åtgärdade, och är nu miljöcertifierade. Arbetet med miljöledningssystemet kommer dock fortsätta precis som tidigare med nya mål. Vi kommer bland annat inrikta oss på egna miljömål på enhetsnivå. Tanken är att varje enhet ska ha egna mål att arbeta med då förvaltningen har sådan bred verksamhet. Förvaltningen kommer även framöver se över rutinerna för inrapportering och uppdatering av kemikalielistorna. Målsättningen är att vi på ett enklare sätt ska kunna hålla listorna aktuella. Goda exempel Fritids- och folkhälsoförvaltningen har under tertial 1 och 2 2015 arbetat aktivt med att få ett certifierat miljöledningssystem. Vi har bland annat lagt fokus på att kartlägga avfallshanteringen på våra anläggningar, och vilka åtgärder som behöver göras framöver. Förvaltningen har även under året klimatkompenserat för resor med bil och flyg. Detta år valde vi lägga pengarna på byte av elljusstolpar/armaturer vid elljusspåret, Bodavallen. Trästolparna, som är över 30 år gamla, är kreosotimpregnerade och i stort behov av att bytas ut. Bytet av armaturerna blir en energieffektivisering. Fritids- och folkhälsonämnden, Miljörapport Tertial 2 2015 2(4)
Hållbara perspektiv Beskrivning I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och ger förutsättningar för en hållbar samhällsutveckling. Borås Stad strävar efter att vara en ledande miljökommun och ett gott exempel på lokalt arbete med Sveriges nationella miljömål. Mål 1. Borås Stad har hög kompetens inom miljöområdet Alla förvaltningar och bolag arbetar enligt ett miljöledningssystem (1a) Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall T1 2015 Utfall T2 2015 Certifierat miljöledningssystem, antal Nej Nej Ja Kommentar Den 11 juni 2015 hade Fritids- och folkhälsoförvaltningen revision av miljöledningssystemet. Jens Ottosson, revisor på Miljöstrategen i Jönköping, besökte kontoret och några av våra anläggningar, bland annat Stadsparksbadet och Brygghuset. Vi fick två mindre avvikelser som snabbt åtgärdades och förvaltningen är nu miljöcertifierade. Miljöledningssystem som inte är certifierat, antal Nej Nej Nej Miljöutbildning för alla anställda (1b) Indikatorer Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall T1 2015 Utfall T2 2015 Andel anställda som genomgått miljöutbildning som inkluderar utbildning om Borås Stads miljöarbete 25% 94% 98% 98% Kommentar Det är ingen förändring på antal anställda som gått Borås Stads miljöutbildning sedan inrapporteringen vid tertial 1 2015. 98 % av de anställda på Fritids- och folkhälsoförvaltningen har genomgått miljöutbildning som inkluderar utbildning om Borås Stads miljöarbete. De som ännu inte gått utbildningen har blivit erbjudna uppsamlingstillfällen under hösten 2015. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Beskrivning Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, personoch gods-transporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet, hållbara transportlösningar och inspiration till miljömedvetna resvanor når vi det hållbara samhället. Fritids- och folkhälsonämnden, Miljörapport Tertial 2 2015 3(4)
Mål 7. Borås Stad arbetar för att bli en fossilbränslefri organisation Minst 80 procent av Borås Stads tjänsteresor är fossilbränslefria eller sker med miljöfordon (7a) Åtgärder Status Åtgärder etappmål 7a) Minst 80 procent av Borås Stads tjänsteresor är fossilbränslefria eller sker med miljöfordon Pågående enligt plan Kommentar På Fritids- och folkhälsoförvaltningen kan vi se att utsläppet av koldioxid minskade 2014 jämfört med året innan. Detta berodde framför allt på minskade flygresor, men även på mindre användning av egen bil i tjänsten. Förvaltningen har sedan tidigare köpt in en elcykel och en elmoped som ett led i arbetet med ökad andel hållbara resor. Förhoppningen är att dessa kommer nyttjas mer framöver. För längre ressträckor finns även busskort för utlåning på förvaltningen. Fritids- och folkhälsonämnden, Miljörapport Tertial 2 2015 4(4)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Kristina Nyberg Smahel, 033 35 80 47 Datum 2015-09-09 Diarienummer 2015/FF0210 219 Yttrande över remiss - Strategisk plan Sjöbo Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden tillstyrker remissen och skickar yttrandet avseende remiss för Strategisk plan Sjöbo till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Förvaltningen ser positivt på planerna att utveckla Sjöbo. Att göra om två utav körfälten till busskörfält ser förvaltningen som positivt då man ökar tillgängligheten till området, ökar tryggheten i trafikmiljön samt kan få fler att välja miljövänliga transporter. Om det ska bli nya bostäder på Ryda och Nordskogen anser förvaltningen att en utbyggnad av gång- och cykelvägar är nödvändig för att på så sätt undvika bilberoende och öka tryggheten i trafikmiljön. Förvaltningen vill understryka vikten av att öka tillgängligheten till rekreationsområdena och knyta samman Sjöbo i öst- västlig riktning. Här bör fokus vara gång- och cykelvägar med tydlig skyltning och bra belysning. Detta för att öka den upplevda tryggheten. Det skulle också vara önskvärt att anlägga en gångväg på den västra sidan utmed Viskan, från Almenäs till Ålgården, för att ytterligare knyta samman områdena och göra Viskan mer tillgänglig. Bakgrund Fritids- och folkhälsonämnden har fått i uppdrag att yttra sig över en remiss avseende strategisk plan för Sjöbo. Planens syfte är att studera de strategiska utvecklingsmöjligheterna på Sjöbo med utgångspunkt i att genomfartstrafiken flyttats till den nya förbifarten. I den strategiska planen föreslås bland annat en förtätning av Sjöbo liksom omvandling av Ryda och del av Nordskogen för att skapa fler bostäder och förbättra underlaget för service och kollektivtrafik. Förvaltningen har sedan starten varit med i arbetet med att ta fram den strategiska planen för Sjöbo.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Kristina Nyberg Smahel, 033 35 80 47 Datum 2015-09-09 Diarienummer 2015/FF0210 219 Förvaltningens övervägande Förvaltningen ser positivt på planerna att utveckla Sjöbo. I strategin att förtäta längs busstråket och omvandla två av Fristadsvägens fyra körfält till körfält endast för kollektivtrafik, ser förvaltningen som positivt. På så sätt kan man öka tillgängligheten till området, man skapar en tryggare trafikmiljö och kan få fler att välja miljövänliga transporter. Förslaget att utveckla Ryda och Nordskogen genom att bygga en blandad stadsdel med fokus på bostäder ser förvaltningen som en god idé. Förvaltningen vill dock understryka att det då är av stor vikt att det också sker en utbyggnad av gång- och cykelvägar för att på så sätt undvika bilberoende och öka tryggheten i trafikmiljön. Dessutom anser förvaltningen att man behöver ta hänsyn till redan befintliga verksamheter, så som föreningslokaler, som kan komma att påverkas av planen. I strategin att tillgängliggöra rekreationsområdena vill förvaltningen understryka vikten av att knyta samman Sjöbo i öst- västlig riktning. Här bör fokus vara på gång- och cykelvägar med tydlig skyltning och bra belysning. Detta för att öka den upplevda tryggheten. Dessutom ser förvaltningen att det skulle vara önskvärt att anlägga en gångväg även på den västra sidan utmed Viskan, från Almenäs till Ålgården. Detta för att ytterligare knyta samman områdena och göra Viskan mer tillgänglig. Konsekvenser Vid exploatering av områdena vill förvaltningen understryka att kompensationsåtgärder behövs genomföras. Exempelvis skapa fler gång- och cykelvägar, närparker och ta hänsyn till de redan befintliga verksamheterna, så som föreningslokaler.
1 (1) 2015-07-01 2012/KS0132 219 Handläggare: Jonas Hallberg 033-35 84 42 Enligt sändlista Samråd Strategisk plan för Sjöbo Stadskansliet har tagit fram ett förslag till Strategisk plan för Sjöbo. Planen sänds nu ut på samråd till berörda. Syftet med planen är att studera de strategiska utvecklingsmöjligheterna på Sjöbo med utgångspunkt i att genomfartstrafiken flyttats till den nya förbifarten. I den strategiska planen föreslås bland annat en förtätning av Sjöbo liksom omvandling av Ryda och del av Nordskogen för att skapa fler bostäder och förbättra underlaget för service och kollektivtrafik. Den strategiska planen finns tillgänglig digitalt på kommunens webbplats boras.se. Under samrådstiden finns förslaget tillgängligt på plan 2 i Stadshuset, Kungsgatan 55 i Borås, Sjöbo Bibliotek samt i Framtid Sjöbos lokaler vid Sjöbo torg. Samrådstid: 2 juli 30 september 2015 Frågor: Eventuella frågor besvaras av Richard Mattsson, Strategisk samhällsplanerare, tfn 033-35 84 90 eller e-post richard.mattsson@boras.se Ert yttrande lämnas skriftligt senast den 30 september 2015 till boras.stad@boras.se eller till: Borås Stad Kommunstyrelsen 501 80 Borås STADSKANSLIET Borås den 1 juli 2015 Jonas Hallberg Strategisk samhällsplanerare
Jonas Hallberg Datum 2015-07-01 Sida 1(2) Dnr 2012/KS0132 219 Strategisk plan för Sjöbo Sändlista Statliga myndigheter, mm Länsstyrelsen Västra Götaland Trafikverket, Samhälle Lantmäterimyndigheten, Borås Polismyndigheten Kommunala nämnder Arbetslivsnämnden Fritids- och folkhälsonämnden Kulturnämnden Lokalförsörjningsnämnden Miljö- och konsumentnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Servicenämnden Sociala omsorgsnämnden Stadsdelsnämnden Norr Tekniska nämnden Utbildningsnämnden Kommunala och mellankommunala bolag och organisationer AB Bostäder i Borås BoråsBorås AB Borås Energi och miljö AB Borås Elnät AB Borås kommuns parkerings AB Borås Lokaltrafik AB Industribyggnader i Borås AB Boråsregionen Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund Borås Djurpark AB Övriga Borås GIF Borås Naturskyddsförening Brottsförebyggande rådet Centrala pensionärsrådet Cykelfrämjandet Fastighetsägarna Framtid Sjöbo Funktionshinderrådet POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 55 WEBBPLATS boras.se E-POST boras.stad@boras.se TELEFON 033-35 70 00 vx FAX 033-35 32 00
Företagarna i Borås Hyresgästföreningen Invandrarrådet SPRF Ungdomsrådet Viskans vattenråd Västtrafik 2
Strategisk plan för SJÖBO Borås Stad SAMRÅDSHANDLING 2015-06-01
Innehåll Strategisk plan för Sjöbo 3 Sammanfattning 3 Bakgrund 3 Syfte 3 Avgränsning 3 Process 3 Förutsättningar 4 Borås 2025 4 Översiktlig planering 4 Grönområdesplan 4 Angränsande strategiska planer 4 Detaljplaner 5 Övriga planeringsförutsättningar 5 Sjöbo i dag 6 Natur och rekreation 6 Bebyggelse 6 Trafik 6 Service 6 Översiktskarta med markerad plangräns Strategier/förslag 7 Strategier 7 Förtäta längs busstråket 7 Tvärgående kopplingar skapar knutpunkter 7 Utveckla Ryda och Nordskogen 7 Öka möjligheterna för service 10 Tydliggör Sjöbos entréer 10 Tillgängliggör rekreationsområdena 10 Konsekvenser 11 Bebyggelse 11 Trafik 13 Natur och rekreation 13 Service 13 Störningar 13 Sociala konsekvenser 14 Fortsatt arbete 14 Etapper 14
Strategisk plan för Sjöbo Sammanfattning Med en förflyttning av trafikflödena från Fristadsvägen till förbifart Sjöbo har förutsättningarna för hela stadsdelen förändrats. Detta innebär både möjligheter och utmaningar. Med mindre trafik blir stadsdelen tystare och tryggare, men samtidigt försvinner lite av den puls som funnits längs Fristadsvägen och de som tidigare stannade och handlade passerar inte längre genom området. För undvika att Sjöbo blir en isolerad stadsdel med minskat underlag för service och handel och istället ta till vara på de möjligheter som uppstått har Borås Stad tagit fram en strategisk plan för Sjöbo. Arbetet med den har resulterat i sex strategier för hur kommunen vill att Sjöbo utvecklas. Dessa är: - Förtäta längs busstråket - Tvärgående kopplingar skapar knutpunkter - Utveckla Ryda och Nordskogen - Öka möjligheterna för service - Tydliggör Sjöbos entréer - Tillgängliggör rekreationsområdena Med en utveckling enlig dessa strategier bedöms stadsdelen tillsammans med Ryda kunna få ytterligare 2000-2500 invånare, vilket är positivt för både Sjöbo som stadsdel då det innebär möjligheter till bibehållen och utvecklad service men även för Borås som helhet. Sjöbo skulle vara väl förberett för en framtida snabbusslinje och de värdefulla natur- och rekreationsområdena som finns i närområdet skulle bli tillgängligare för fler. Det skulle samtidigt vara möjligt att förbättra och förlänga de spridningskorridorer för djur- och växtliv som finns till och igenom stadsdelen. Bakgrund I samband med framtagande av planprogrammet för Sjöbo förbifart konstaterades att med den nya förbifarten skulle stadsdelen Sjöbo få helt andra förutsättningar. Med markant minskad biltrafik genom stadsdelen skulle förutsättningarna ändras vad gäller exempelvis buller, luftföroreningar, trafiksäkerhet mm, vilket skulle ge möjlighet att förtäta och utveckla stadsdelen. En ytterligare anledning till att den strategiska planen har initierats är att en snabbusslinje, BRT, på stadens mest välanvända busslinje studerats och att en sådan linje i så fall behöver egna körfält. Under 2012 skedde ett antal tidiga dialoger med boende och verksamma på Sjöbo. I detta arbete togs bland annat SWOT-analyser fram, där deltagarna fick beskriva styrkor och svagheter med Sjöbo liksom möjligheter och hot. Den här strategiska planens innehåll och resonemang bygger delvis på de tankar som framkom i dessa dialoger. Syfte Syftet med den strategiska planen är att studera möjligheterna att förtäta kring Fristadsvägen. Den strategiska planens syfte är också att lyfta de strategiska utvecklingsmöjligheterna i stadsdelen som helhet i samband med att genomfartstrafiken försvinner. Syftet är också att studera möjligheten till en omvandling av industriområdena Ryda och Nordskogen. Vidare är syftet att förbättra underlaget för service och kollektivtrafik samt öka närheten till Viskan, Rya åsar och Almenäs. Avgränsning Den strategiska planen omfattar stadsdelen Sjöbo, men även Ryda och Almenäs väster om Viskan och Nordskogen i öster. Planområdesgränsen går i söder i Sjöborondellen, i öster vid Förbifart Sjöbo, i norr i Öresjö och i väster i Björbobacken. Process Den strategiska planen visar, i stora drag, vad kommunen vill med det aktuella området. Planen kommer att ligga som stöd för kommande beslut rörande Sjöbo. Detta kompletteras med en beskrivning av vad som behöver utredas vidare och vem som ska göra detta vilket möjliggör en uppföljning av arbetet. När den strategiska planen är godkänd kommer den att efterföljas av ett antal detaljplaneuppdrag vilkas syfte är att realisera de strategier som redovisas i planen. Den processen sker enligt Plan- och bygglagen, PBL. Avstämningar har skett med övriga förvaltningar och statliga verk under arbetets gång i olika frågor. Arbetet har flera beröringar med annan aktuell planering och infrastrukturutbyggnad. SAMRÅD 3
Förutsättningar Borås 2025 I Borås Stads vision, Borås 2025, som godkändes 2012, beskrivs kommunens vision vilken även fördjupas i sju strategiska målområden. Den strategiska planen följer visionen bland annat genom att den skapar fler mötesplatser, skapar bättre möjligheter för barn och unga att utvecklas och lära i närmiljö, skapar underlag för god och utbyggd kollektivtrafik samt bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle. (Stadsdelspark) liksom de röda och gröna stråken vid Örestrand. Trollskogen, inklusive Sjöboparken och Trollparken, är en Stadsdelspark med Klass II, vilket innebär mycket högt värde. Inom Sjöbo finns dessutom flera närparker, träffpunkter, röda och gröna stråk som klassats som Klass III och IV, vilket betyder högt värde respektive visst värde. Översiktlig planering Översiktsplanen för Borås Stad, ÖP06, anger samhällsbyggnadsmål och spelregler för hållbar utveckling. Nästan samtliga av översiktsplanens spelregler är relevanta för planområdet, och den markanvändning som föreslås i den strategiska planen bedöms följa spelreglerna liksom översiktsplanens intentioner. I den till översiktsplanen tillhörande bilagan med möjlig markanvändning föreslås ett antal olika förändringar på Sjöbo, där bland annat upprustningen av Fristadsvägen är en. Ett antal möjliga lägen för bostadsbebyggelse föreslås dessutom. Vissa av dessa finns kvar i den strategiska planen. Det pågår ett arbete med en ny översiktsplan för Borås, vilken förväntas antas under 2016. Den strategiska planen för Sjöbo är framtagen med ambition att överensstämma med de grundläggande strategierna i den kommande översiktsplanen. Angränsande strategiska planer Grönområdesplan I och i anslutning till Sjöbo finns flera naturområden och stråk som har bedömts ha högt värde i kommunens grönområdesplan. Grönområdesplanen är ett underlag till kommunens översiktsplan, men även för övrig planering och byggande, och har som syfte att trygga att det även i framtiden finns tillgång till värdefulla grönområden i kommunen. De värdefulla grönområdena har bedömts och klassats enligt en fyrgradig skala. Klassningen anger grönområdets betydelse och värden för staden. Grönområdena har fått följande indelning: Strövområden, Stadsdelsparker, Närparker, Träffpunker, Gröna stråk för djur- och växtliv samt Stråk för människan (röda stråk). Väster och öster om planområdet finns Strövområden, båda med Klass I (högsta värde), i Ryaåsar och Kypeområdet. Klass I har även Almenäs 4 Utsnitt ur Grönområdesplanens inventeringsbilaga. Den strategiska planen för Sjöbo ligger intill två andra pågående strategiska planer. Den strategiska planen för Knalleland har varit ute på samråd och förväntas antas innan sommaren. I den strategiska planen för Knalleland finns ett antal förslag som behöver realiseras för att utbyggnaden av förslagen i den strategiska planen för Sjöbo ska kunna ske utan negativ påverkan på framförallt trafiksystemet. Mellan den strategiska planen för Sjöbo och den för Knalleland finns ett område som inte är del av någon av planerna. Detta område, alltså mellan Sjöborondellen och Erikslundsgatan, studeras separat. Nordost om Sjöbo pågår en strategisk plan för Tosseryd, Frufällan och Sparsör. Dess påverkan på aktuell plan är liten då större delen av den trafik som skulle kunna alstras av förslagen i den strategiska planen skulle ske via förbifarten. STADSKANSLIET - STRATEGISK SAMHÄLLSPLANERING
Detaljplaner Nästan hela planområdet för den strategiska planen är i dag detaljplanelagd. Undantaget är området väster om Almenäsvägen samt badplatsen och delar av Trollskogen. Planerna har främst tillkommit mellan 1935 och 1960, där majoriteten av planerna är från 1950-talet. Nordskogen planlades under 1960-talet och Ryda under 1970-talet. Markanvändningen i Sjöbo i dag följer i stort de gällande planerna. Användning i gällande detaljplaner på Sjöbo. Gult innebär bostäder, blått industri och grönt natur. Övriga planeringsförutsättningar Utöver de ställningstagande som nämnts ovan finns ett antal övriga faktorer som behöver tas hänsyn till både den strategiska planen men framförallt i det fortsatta arbetet. Befolkning och markägoförhållanden På Sjöbo bor det i dagsläget ungefär 7000 personer medan det på Ryda bor ca 130. Totalt inom området finns ca 3900 hushåll. Inom området finns dessutom ca 1550 arbetsplatser där ca 850 finns på Sjöbo, ca 400 på Ryda och ca 300 på Nordskogen. Inom området finns en stor mängd fastighetsägare. Borås Stad är ägare och huvudman för allmän platsmark (gator, torg, natur mm). Kommunen äger även en del övriga fastigheter i området. Översvämningar Borås Stad tog 2009 fram en översvämningskartering för Viskan och har efter det en bra bild över konsekvenser vid höga vattenflöden. I utredningen studerades tre olika vattennivåer: Nuvarande 100-årsflöde, framtida 100-årsflöde samt beräknat högsta flöde. Det sistnämnda motsvarar 10 000-årsflöde och är framförallt relevant vid dimensionering av dammar i den högsta säkerhetsklassen. Med tanke på att regnmängderna i framtiden kommer att öka bedöms det lämpligt att anpassa all kommande bebyggelse till nivåer som klarar framtida 100-årsflöde. Fornminnen På Sjöbo finns få kända fornminnen. Längs med Fristadsvägen finns två vägmärken och i norr vid kvarteret Sprödlingen finns en rest sten. På andra sidan Viskan finns desto fler fornminnen. På koloniområdet finns ett antal boplatser liksom vid Almenäsudden. Sydväst om Ryda industriområde finns ett antal fornåkrar. Strandskydd Både Viskan och för Öresjö omfattas av ett generellt strandskydd om 100 respektive 200 meter. Inom stora delar av planområdet är dock strandskyddet utsläckt. Vid ny planläggning återinteräder strandskyddet, men kan upphävas om det finns särskilda skäl. Buller Delar av planområdet är utsatt för buller. Det rör sig framförallt om de delar som ligger närmast järnvägen, men även västra Nordskogen är utsatt för buller från förbifarten. Vid framtagande av den befintliga bullerkarteringen för Fristadsvägen fanns inte förbifarten varför bullernivåerna från vägen där är högre än vad de är nu sen förbifartens färdigställande. Även industribuller förekommer i området, framförallt från Stena Metall. Skyddsavstånd Ett antal verksamheter liksom förbifarten och järnvägen har i dag verksamheter som innebär skyddsavstånd. I fallet med järnvägen och förbifarten handlar det om farligt gods. Vid byggnation inom 150 meter från farligt godsled ska en riskutredning göras för att undersöka om byggnation är möjlig. De verksamheter inom planområdet som har längst skyddsavstånd är Stena Recycling på västra Nordskogen samt Parker Hannifin och Ericsson på Ryda som i dag har 500 meters skyddsavstånd. Bolander och Schön AB vid Barnhemsgatan/Björkhemsgatan har 200 meters skyddsavstånd och de två bensinstationerna vid korsningen Fristadsvägen/Barnhemsgatan har 100 meter. Bilvårdsanläggningen i korsningen Barnhemsgatan/Björksätersgatan har 50 meter. SAMRÅD 5
Sjöbo i dag Natur och rekreation Sjöbo är i dag en grön stadsdel. Det finns gott om grönytor inom bostadsområdena med parker och grönområden, men framförallt finns det en närhet till de större naturområdena. Två av centrala Borås största och mest uppskattade natur- och rekreationsområden, Ryaåsar och Kype finns i närheten av stadsdelen och dessutom finns Viskan runt hörnet där det finns en gångväg på åns östra sida. Även inom Ryda industriområde och västra Nordskogen finns viss natur, framförallt spridningskorridorer, men i övrigt är mycket mark hårdgjord. Inom planområdet finns ett antal skyddsvärda träd, framförallt ek, lönn, sälg och al. Vid Öresjö i norr finns badplatser både vid Vattenverket men framförallt vid Almenäs. Inom planområdet finns dessutom tre idrottsplatser, Sjöbovallen, Parkervallen och Ryda Sportfält. Bebyggelse Stadsdelen Sjöbo är en funktionalistiskt planerad stadsdel där största delen av bebyggelsen härstammar från slutet av 1930-talet och fram till mitten av 1960-talet. Den äldsta delen av Sjöbo är den sydvästra delen, egnahemsbebyggelsen vid Trollgatan, Sjöbogatan och Gyllentorpsgatan, vilken uppfördes i slutet av 1930-talet. Övriga delar av Sjöbo består till stor del av flerbostadshusbebyggelse om 3 våningar. Högre hus finns också på Sjöbo med punkthuset på torget som riktmärke. I Sjöbos norra del finns främst småhusbebyggelse. På Ryda och västra Nordskogen består bebyggelsen främst av större industribyggnader. På Ryda finns även ett antal enfamiljshus väster om Almenäsvägen. Delar av Sjöbo finns medtaget som bevarandevärt i Borås Stads kulturmiljöprogram. Trafik Trafiken inom området är till stor del nord-sydlig, där Fristadsvägen är det största stråket för samtliga trafikslag. Det finns väl utbyggd kollektivtrafik inom området med ett flertal hållplatsläge och tillgång till stomlinjenätet. Sjöbo tillhör det starkaste kollektivtrafikstråket i Borås med linje 1 som är den största kollektivtrafikelinjen, utanför Göteborg, i hela Västra Götalanadsregionen. Det finns trängsel och kapacitetsproblem på linjen. För att råda bot på detta och ytterligare höja resandet så håller Borås Stad och Västra Götalandsregionen på att utreda om det skulle vara möjligt att omvandla linje 1 till koncept som kallas Bus Rapid Transit. Dessa linjer går helt i egna körfält och har egna staioner som ligger ute i gatan. De nya kvicka ledbussrana går rakt fram och har plats för många resenärer. En sådan busslinje i Sjöbo skulle knyta Sjöbo närmare centrum. Med genomfartstrafiken utflyttad till förbifarten så finns det möjlighet att få snabba kollektivtrafikkörfält genom Sjöbo.Buss går även till Almenäs via Ryda. Förändringar i kollektivtrafiken har skett sen förbifarten byggdes och Fristadsbussarna går numera längs förbifarten. Gång- och cykelnätet inom området är förhållandevis väl utbyggt där Fristadsvägen är navet. Ett antal kopplingar finns till andra stadsdelar, där bron över förbifarten mot Kype är den senaste. Gångvägar finns i naturområden och till Almenäs. Kopplingar till Ryda är förhållandevis få och består av Saltemadsbron och de två spångarna vid Sjöbovallen. Service På Sjöbo finns både kommersiell och offentlig service. Vid Sjöbo torg finns bland annat en livsmedelsbutik, och inom stadsdelen finns både butiker av olika slag liksom pizzerior. Antalet butiker har de senaste åren minskat i antal och i dag finns tomma lokaler bland annat vid torget. När det gäller offentlig service finns en skola, Sjöboskolan, i stadsdelen liksom ett antal förskolor (Trollskogen, Sjöbogården, Nolhaga, Skattkistan och Trollgården). Vid torget finns bibliotek, familjecentral och fritidsgård, liksom Framtid Sjöbo. Vid Johannelund ligger Sjöboklints äldreboende och Sjöbo kyrka. På Huldregatan finns Träffpunkt Blombacka vilket är en träffpunkt för personer över 65. Sjöbo Torg 6 STADSKANSLIET - STRATEGISK SAMHÄLLSPLANERING
Strategier/förslag Arbetet med den strategiska planen för Sjöbo har utmynnat i sex strategier för stadsdelens utveckling. Genom att arbeta aktivt med dessa strategier kan en tätare, mer attraktiv och levande stadsdel skapas utan att riskera de värden som finns på Sjöbo i dag. Sjöbo skulle få en tydligare identitet, både för befintliga och nya Sjöbobor. Med bättre kopplingar till angränsande stadsdelar och områden skapas en större närhet till kollektivtrafik, rekreationsområden och natur. Dessutom skapas bättre möjligheter för djur- och växtliv att röra sig till och genom området. Samtidigt skapas förutsättningar för 2000-2500 nya Sjöbobor inom planområdet. Att dessa strategier pekas ut innebär inte att ingenting kommer att ske på resterande Sjöbo. Förtätning av bostäder, utveckling av service samt förändring av parker och naturområden kan och bör komma att ske utanför de nedan beskrivna strategierna. Strategier Förtäta längs busstråket I och med att en stor del av genomfartstrafiken norrifrån numera går via förbifart Sjöbo har Fristadsvägen blivit överdimensionerad. Två av Fristadsvägens fyra körfält kan därför omvandlas till körfält för enbart kollektivtrafik (Bus Rapid Transit) och på så vis förbättra möjligheterna för en utökad kollektivtrafik. Det skulle också göra det möjligt att på sikt möjliggöra för en snabbusslinje. Hållplatslägen kan etableras vid de punkter där tvärgående och längsgående stråk möts. Att sänka hastigheten på Fristadsvägen och bygga nytt nära vägen ger den en karaktär av stadsgata och skulle ge Fristadsvägen ett nytt stadsrum. Utmed Fristadsvägen kan man möjliggöra för nya bostadshus eller tillbyggnader på de befintliga husen och ge gaturummet breda och välutformade trottoarer vilket skulle skapa ett tätare gaturum och ett ökat folkliv. Vid korsningspunkterna ska det finnas möjligheter för lokaler i bottenvåningen för att på så sätt ta till vara på de flöden som finns. Vid eventuella butikslägen på övriga platser längs stråket kan parkeringar längs med körriktningen anläggas vid behov. Sjöbos förhållandevis intakta och väl sammanhållna bebyggelsestruktur, vars 50-talskänsla det är viktigt att värna, bör ligga till grund för den tillkommande bebyggelsen så att det nya fungerar väl med det befintliga. Tvärgående kopplingar skapar knutpunkter Sjöbo har idag en stark linjär struktur i nord-sydlig riktning på både gatunät och bebyggelse. Denna struktur behöver kompletteras med flera tvärgående kopplingar i öst-västlig riktning för att skapa gena och trygga passager. I dessa skulle det uppstå knutpunkter där intressanta möten kan uppstå och dessutom blir de lämpliga platser för hållplatslägen. På så sätt kan stadsdelar som Ryda, Sjöbo och Djurparken/Kype och Nordskogen knytas ihop och underlätta för den som vill kunna ta sig enkelt från hållplatsen vidare till olika målpunkter. Den bro över väg och järnväg som byggdes samtidigt som förbifarten vid Johannelund bidrar till att skapa ett nytt stråk mellan Kype och Sjöbo. Detta bör kunna fortsätta via Sjöbo Torg och vidare genom Trollskogen till Ryda och Rya åsar. Ett sådant stråk har även förutsättning att bli del av en viktig spridningskorridor för växt- och djurliv. Skulle tätare trafik och fler stationslägen på Herrljungabanan bli aktuellt är det här ett lämpligt stationsläge för Sjöbo. Knyts Sjöbo och Ryda ihop med en ny bro för gångoch cykeltrafik vid Blombackagatan skulle även den kunna bli del i en förlängd spridningskorridor liksom ett stråk för de boende på Ryda som vill till södra Sjöbo. Sjöbo har en i dag lång sträcka mellan sina två entrépunkter. Mellan dessa skulle en ny koppling kunna skapas över järnvägen, från Barnhemsgatan över till Södra Däckvägen och Nordskogs-rondellen. En sådan koppling skulle kunna bidra till ett ökat underlag för service i de centrala och norra delarna av Sjöbo. Området vid bensinstationerna skulle då bli en viktig knutpunkt. Utveckla Ryda och Nordskogen Ryda industriområde, väster om Sjöbo, är i dag ett förhållandevis glest industriområde i en ganska central del av Borås. Industriområdet ligger i dag inkilat mellan Viskan och Rya åsar, två områden med stora natur- och rekreationsvärden. Detta är ett intressant område för en blandad stadsdel med fokus på bostäder vilket skulle harmonisera mer med omgivningen än vad nuvarande verksamhet gör och bättre kunna utnyttja de värden som finns i området. Med tanke på områdets storlek (ca 20 hektar) och närhet till Sjöbo bör en förhållandevis tät bebyggelse kunna skapas vilket skulle ge ett stort tillskott på bostäder. Ett exploateringstal motsvarande Sjöbo skulle innebära ca 1500 nya bostäder på Ryda. SAMRÅD 7
RY A Å SA R 500m VIS K AN TR O L LS K O GE 0 N O R D SK O GE 8 N N
2015-06 - 01 RYAÅSAR 9 PLANGRÄNS UTVECKLINGSOMRÅDE FRISTADSVÄGEN KORRIDOR DJUR & VÄXTLIV EV. STATIONSLÄGE TVÄRGÅENDE KOPPLING FÖRTÄTNINGSOMRÅDE FRISTADSVÄGEN NATUR KORSNINGSPUNKT TVÄRGÅENDE KOPPLING GÅNG & CYKEL OMVANDLINGSOMRÅDEN K Y PE
10 Ryda bör också knytas ihop bättre med Sjöbo, förslagsvis genom gång- och cykelvägar som skulle ansluta Ryda från Sjöbo via Blombackagatans förlängning och via Nissegatans förlängning förbi Sjöboparken. På så sätt skapas en större möjlighet att utnyttja de servicefunktioner som finns på Sjöbo, liksom en tätare kollektivtrafik. Bostäderna väster om Almenäsvägen är inte reglerade i detaljplan i dagsläget, vilket vore önskvärt på sikt vid en exploatering av Ryda industriområde. En exploatering av delar av marken väster om Almenäsvägen är också möjligt, framförallt söder om Ekerydavägen liksom det obebyggda området mellan villorna på Ryaborgsvägen och Linderydsvägen. Även västra Nordskogen har möjligheter att bli en mer blandad stadsdel. Området ligger i ett publikt läge vid Riksväg 42 och har med ett stickspår från järnvägen samt en infart från Nordskogsrondellen god koppling till infrastruktur. Med en ny bro som länkar samman Fristadsvägen och Nordskogsrondellen skapas ytterligare potential. Inom västra Nordskogen skulle exempelvis ej störande verksamheter inom exempelvis handel och logistik finnas för att på så vis ta tillvara stickspåret och närheten till förbifarten. Inom området skulle även bostäder vara möjligt, framförallt om det visar sig att stickspåret inte är av intresse för verksamheter. Öka möjligheterna för service Genom en förtätning av såväl stråket Fristadsvägen som på övriga Sjöbo ökar möjligheterna att behålla den servicenivå som finns i stadsdelen i dag, men även tillföra ytterligare funktioner. Likaså möjliggör kopplingen till västra Nordskogen ett ökat inflöde av besökare som annars kanske inte passerat Sjöbo sedan förbifarten byggdes. Övriga lämpliga platser för förtätning inom Sjöbo är området vid Trollgatan, mellan Blombackagatan och Gyllingstorpsgatan liksom i delar av norra Sjöbo. Även vid Johannelundsgatan skulle möjligheter till förtätning finnas vid eventuell omvandling av området, från de rena verksamhetsområden det är idag till en mer blandad struktur med tyngdpunkten på bostäder. Skulle Sjöbo förtätas med ca 500-1000 nya bostäder och Ryda omvandlas till en stadsdel med ca 1500 nya bostäder skulle underlaget öka för både kommunal och kommersiell service. Stadsdelens service skulle samtidigt förändras då underlaget minskar för bensinstationerna i och med förbifarten, vilket kan medföra att de platserna omvandlas till bostäder/ handel. Nya kommersiella servicefunktioner bör, om möjligt, lokaliseras till Sjöbo torg och till de framtida hållplatstorgen. Tydliggör Sjöbos entréer Tidigare har det varit tydligt när man kom till Sjöbo, framförallt söderifrån, men sedan förbifarten kom har detta ändrats och de har blivit mer undandskymda. Sjöbo har idag bara två egentliga entrépunkter, en i norr vid Långestensrondellen i norr och en vid Sjöborondellen i söder. Dessa två entréer blir därför viktigare för att stärka Sjöbos karaktär och sammanhang i staden. I norr bör entrépunkten märkas ut tydligare än i dag. I söder finns möjlighet att förtäta i anslutning till Sjöborondellen och i kvarteren norr om den, utan att påverka Trollparken. Med en ny bro över järnvägen från Barnhemsgatan över till Södra Däckvägen och Nordskogsrondellen skulle ytterligare en ny entré till Sjöbo skapas. Där skulle entrépunkten i så fall bli vid knutpunkten i korsningen med Fristadsvägen. Med passager över Viskan skulle dessutom ett antal gång- och cykelkopplingar skapas vilka alla skulle bli enklare entréer till Sjöbo. Dessa borde dock snarare bli en del av rekreationsområdena. Tillgängliggör rekreationsområdena På och vid Sjöbo finns flera områden med höga natur- och rekreationsvärden. Genom planområdet går Viskan, väster om planområdet finns Rya åsar och på andra sidan förbifarten finns Kype vilka samtliga har bedömts ha högsta natur- och rekreationsvärde. Mellan dessa både finns och saknas kopplingar. För att öka möjligheterna till upplevelserika och enkla passager för både människor och djur bör de kopplingar som saknas åtgärdas. De i grönområdesplanen utpekade gröna och röda stråken skall beaktas och förstärkas så att människor liksom djur- och växtlivet har så fria passager som möjligt. För att ytterligare möjliggöra bättre spridningskorridorer bör parker och grönområden vid de öst-västliga kopplingarna som föreslås i den strategiska planen behållas eller utvecklas. Viskan bör tillgängliggöras, delvis genom de broar som anläggs från Sjöbo till Ryda, men även genom att anlägga gångvägar i anslutning till Viskan. Almenäs är en av Borås populäraste badplatser och ett välbesökt utflyktsmål. En gångbro över Viskan förbinder området med Sjöbo, där det även finns ytterligare en badstrand vid vattenverket. Passagerna från Sjöbo och till Almenäs bör göras så gena och lättorienterade som möjligt för att underlätta för besökare från Sjöbo, liksom för de som kommer med kollektivtrafiken via Sjöbo, att hitta till badplatserna. Förbi badplatserna passerar dessutom en spridningskorridor som sträcker sig längs med STADSKANSLIET - STRATEGISK SAMHÄLLSPLANERING
Öresjös södra strand. Det är av stor vikt att det stråket behålls och inte privatiseras ytterligare utan är så tillgängligt som möjligt. De möjliga förtätningar som föreslås i den strategiska planen ska utformas så att de inte bryter spridningskorridorerna eller försvårar möjligheterna att röra sig vid strandpartierna. Konsekvenser Bebyggelse Inom den strategiska planen föreslås en hel del möjliga nybyggnationer och förtätningar. Omfattning, utformning och exploateringsgrad måste studeras i detalj i eventuella framtida detaljplaner i samråd med berörda fastighetsägare. De omvandlingsområden som beskrivs nedan är de förtätningar och nybyggnationer som innebär störst konsekvenser och beskrivs särskilt. Numreringen av områdena är inte någon etappindelning utan endast för att underlätta läsningen. måste bullernivåerna studeras utifrån områdets nya förutsättningar. Möjligheten till utökade spridningskorridorer genom Sjöbo i öst-västlig riktning ska främjas och ny bebyggelse ska anpassas efter det. Tomtegatan (2) De föreslagna bostäderna vid Tomtegatan ligger i utkanten av Trollskogen som i Grönområdesplanen har bedömts ha Klass II, d.v.s. mycket högt värde. Ett av de röda stråken passerar även området. För att exploatera delar av området behöver kompensationsåtgärder göras. Lämpliga sådana kompensationsåtgärder kan vara att se till att stråket bibehålls och förbättras för att skapa större möjligheter att skapa en längre spridningskorridor. En annan åtgärd kan vara att skapa den gång- och cykelväg över Viskan till Ryda som föreslås i den strategiska planen för att på så sätt förbättra kopplingarna i öst-västlig riktning. Ny bostadsbebyggelse vid Tomtegatan bör hålla samma skala som befintlig bebyggelse i närområdet, förslagsvis radhus, parhus, kedjehus eller villor. Område 2, Tomtegatan Områden för bebyggelse Fristadsvägen (1) Med förändrade trafikflöden längs med Fristadsvägen, och därmed minskade bullernivåer, finns möjligheter att förtäta vid vägen. Detta blir också den mest påtagliga förändringen för den som passerar genom Sjöbo. De föreslagna knutpunkterna bör studeras om de är lämpliga för någon form av plats eller hållplatstorg, varpå krav bör ställas så att det är möjligt med butiker eller annan service i bottenvåningen. Norr om Sjöborondellen, vid Sjöbos södra entré, blir ett bra skyltläge vilket bör studeras för handel/ bostäder. Vid förtätning av området vid Fristadsvägen Norra Sjöbo (3) Det norra av de två föreslagna bostadsområdena vid Örestrand och Norra Sjöbogatan är även det beskrivet i Grönområdesplanen som ett område med högt värde, Klass III. Inom området finns vattenverket och en obebyggd del som är planlagt för A-ändamål (äldre planbestämmelse som medger verksamhet i offentlig regi, dock ej kommunala bolag). Längs med Öresjö finns även både ett rött och ett grönt stråk. Ett grönt stråk passerar även vid Öreliden förbi det andra av de två bostadsområdena och vidare mot vattenverket. För att bygga på dessa två tomter måste det säkerställas att spridningskorridorerna och tillgången till strandområdena inte minskas. Ska Klass III-området bebyggas kan en lämplig SAMRÅD 11
12 kompensationsåtgärd vara att förstärka tillgängligheten till stranden liksom att förbättra spridningskorridoren. För området vid Örestrand återinträder strandskydd vid en planändring. Byggnader med A-ändamål kan dock uppföras utan strandskyddsdispans. Ryda (4) Vid en omvandling av Ryda industriområde till en stadsdel med på sikt ca 1500 bostäder skulle skillnaden bli påtaglig i närområdet. Från den storskaliga industrikaraktären till en tätare, blandad stadsdel med fokus på bostäder förändras såväl skala som struktur. Likaså förändras trafikbelastningen på området, från tunga transporter till lättare men fler persontransporter. Det är en av anledningarna till att det är viktigt med gena och trygga passager för gång- och cykeltrafikanter vidare till Sjöbo, men även längs med Almenäsvägen söderut. En komplettering av bebyggelsen väster om Almenäsvägen bör även det studeras för att utnyttja möjligheterna till en tätare struktur längs vägen och öka underlaget för en utbyggd kollektivtrafik. Almenäsvägen och dess framtida utformning behöver studeras. En förutsättning för en omvandling av Ryda är att de fastigheter som i dag har verksamheter med behov av skyddsavstånd kan omlokaliseras eller få reviderat skyddsavstånd. Det rör sig framförallt om verksamheten på norra delen av Ryda. Dessutom kan förorenad mark finnas på flera platser på Ryda vilket behöver studeras vidare. Inom delar av Ryda återinträder strandskydd vid en planändring men då stora delar av marken redan i dag är ianspråktagen bör det vara möjligt att få strandskyddsdispens. Johannelund (5) Vid en omvandling av verksamheterna på Johannelundsgatan och Klintegatan, helt eller delvis, finns möjligheter att komplettera södra Sjöbo med ytterligare bostäder. Närheten till järnvägen och förbifarten gör att området närmast dessa bör fortsätta vara verksamheter, vilka är mindre störningskänsliga samtidigt som det ger området en mer blandad karaktär. Genom området bör spridningskorridoren från Djurparken fortsätta för att kunna kopplas samman med Ryda. Ingen av fastigheterna inom området har bedömts ha risk för förorenad mark. Björkhemsgatan (6) Industriverksamheterna längs med Björkhemsgatan ligger i ett förhållandevis centralt läge på Sjöbo. Med närheten till två knutpunkter och två kopplingar (varav en befintlig) över järnvägen är detta också en intressant plats att förtäta. För verksamheten på Rosthättingen 9 finns ett skyddsavstånd på 200 meter, vilket behöver upphävas eller ändras för att någon exploatering ska kunna ske i området. Likaså krävs en ändring av skyddsavståndet för Stena Metall på andra sidan järnvägen då den verksamheten har 500 m skyddsavstånd. Även järnvägen innebär ett riskavstånd. Korsningen Fristadsvägen/Barnhusgatan (7) De två bensinstationerna på Sjöbo och området väster om dessa är en potentiell knutpunkt med hållplats för kollektivtrafiken samt en koppling över till andra sidan järnvägen. Med förändrade bilflöden på Sjöbo är det osäkert om aktuell plats är den mest gynnsamma för bensinförsäljning. För båda bensinstationerna krävs en marksanering vid en eventuell omvandling av området. Även för angränsande fastighet väster om Ingo-stationen krävs en markundersökning. Skyddsavstånd på 100 meter finns i dag för båda bensinstationerna. Även fastigheten öster om JET-stationen har ett skyddsavstånd, i detta fall 50 meter Område 7, korsningen Fristadsvägen/Barnhusgatan Västra Nordskogen (8) För att en omvandling av västra Nordskogen ska kunna ske i större skala måste en ny lokalisering hittas för Stena Metall då verksamheten i dag genom sitt skyddsavstånd (500 m) omöjliggör en förändrad användning i området. Med en flyttad verksamhet på Stena Metall skulle även industribullernivåer minska vilket skulle ha en positiv inverkan på befintliga Sjöbo. En omvandling av området skulle kunna ge plats för mer publika verksamheter, framförallt längs med förbifart Sjöbo och dess skyltlägen. Detta skulle också innebära att underlaget för kollektivtrafik i området utökas. En omvandling från storskalig industri till tätare bebyggelse med en blandning av verksamheter och bostäder skulle dessutom ge området en helt annan karaktär rent fysiskt. Risk- och bullersituationen från järnväg och förbifarten kommer att behöva studeras om bostäder/kontor är aktuellt inom området. STADSKANSLIET - STRATEGISK SAMHÄLLSPLANERING
Trafik Med en utbyggnad enligt den strategiska planen kommer trafiksituationen i Sjöbo med omnejd att förändras. Den minskade trafiken på Fristadsvägen innebär att vägen är överdimensionerad vilket i sin tur innebär att två körfält kan användas till annat. Med tanke på det tryck det finns på kollektivtrafiken i området i dagsläget är det lämpligt att omvandla två bilkörfält till två snabbusskörfält för att på så sätt underlätta för kollektivtrafiken. Med förtätning på Sjöbo och på Ryda kommer dessutom behovet av kollektivtrafiken att öka. Fristadsvägens framtida utformning är beroende på snabbussarnas behov och ytkrav vilket kommer att behöva studeras vidare. En förutsättning för att en förtätning med 500-1000 bostäder på Sjöbo och ca 1500 bostäder på Ryda ska gå att genomföra är att trafiksituationen på Knalleland löses. Detta är en fråga som behandlas i den strategiska planen för Knalleland vilken innebär omfattande investeringar i infrastrukturen. Vid en exploatering av Ryda behöver även Almenäsvägen studeras då det innebär ett behov av ökad kapacitet för både kollektiv- som biltrafik. Likaså behöver de kopplingar som föreslås mellan Ryda och Sjöbo för gång- och cykeltrafik studeras. Kostnaden för en bro över järnvägen är förhållandevis hög och behöver studeras noga. Samtidigt kan dess värde bli stort beroende på vad det blir för användning på Nordskogen. Bron, som är en koppling mellan Sjöbo och Nordskogen vid Södra Däckvägen, liksom dess eventuella effekter på trafikflödena behöver studeras i fortsatt arbete. Bron kan medföra ökad trafik på Sjöbo, men blir även en bättre koppling mot öster för samtliga trafikslag. Behovet av en ny station på Herrljungabanan är avhängigt banans framtida funktion. Ett stationsläge i Sjöbo är inte aktuellt i närtid utan bör ses som en möjlighet i framtiden om det finns underlag för tätare trafik. Natur och rekreation Den största delen av de förändringar som föreslås i den strategiska planen kommer att ske genom att industri- och verksamhetsmark omvandlas och får en större funktionsblandning. Det innebär dock inte att naturmark inte påverkas. I norra Sjöbo liksom vid Tomtegatan föreslås bostadsbebyggelse inom naturområden som är klassade i Grönområdesplanen. För detta krävs kompensationsåtgärder vilket det finns goda möjligheter för inom planområdet, framförallt i de områden som omvandlas från industrimark. Med tanke på Rydas omfattning bör området ha flera närparker. Med de föreslagna gång- och cykelpassagerna över Viskan finns dessutom goda möjligheter att förlänga de spridningskorridorer som i dag finns så att de når Rya Åsar. Vid en exploatering av Ryda ska gröna passager genom området i östvästlig riktning krävas. Ytterligare tillgängliggörande av Viskan och Ryaåsar innebär att större strövområden och naturområden kan nyttjas av fler vilket är positivt ur rekreationssynpunkt. Likaså om fler kan ta sig enkelt till Almenäs. Broar över Viskan och gångvägar längs med Viskan behöver studeras mer noggrant i ett senare skede för att det rika djur- och naturliv som finns vid ån inte påverkas. Byggnation av nya gator, broar och annan känslig infrastruktur såsom transformatorstationer mm ska ta hänsyn till nivåer för framtida 100-årsflöde. Vid arbeten i närheten av Viskan är det viktigt att undersöka och motverka risken för skred och erosion. Service En ökning av antalet invånare på Sjöbo och Ryda innebär ett större underlag för både offentlig och kommersiell service. Med fler boende ökar möjligheterna för att behålla den kommersiella service som finns på Sjöbo men vars underlag minskat i och med förbifarten, och istället utöka den med nya funktioer. Samtidigt kan vissa funktioner som finns i dag, såsom bensinstationerna, få svårt att fortsätta med mindre bilflöden. Viss service bör även vara möjligt på Ryda med en utbyggnad enligt planförslaget. Västra Nordskogen med dess närhet till järnväg och riksväg bör vara lämplig för mer ytkrävande servicefunktioner alternativt verksamheter. En utökad servicenivå inom stadsdelen minskar även resbehovet. Även den offentliga servicen kommer att behöva utökas i och med att det blir fler bostäder. Både skola och förskola kommer att behöva byggas ut. Nya förskolor bör lokaliseras i närheten av hållplatser för kollektivtrafiken. Vid en utbyggnad av Ryda bör området innehålla en förskola. En utökad service, såväl kommersiell som offentlig, innebär att fler människor rör sig vid de punkter där den finns, vilket är något som bidrar till en ökad trygghet. Störningar I och med att trafikströmmarna genom Sjöbo har flyttats till förbifarten har trafikbullerstörningen minskat på Sjöbo. Med nya byggrätter längs med Fristadsvägen skulle bullersituationen förbättras SAMRÅD 13
ytterligare för de bostäder som ligger bakom. Någon bullermätning eller bullerutredning finns inte för Fristadsvägen sen trafiken flyttats vilket innebär att en sådan behöver göras. Med ca 1500 nya bostäder på Ryda kommer trafiken på Almenäsvägen att öka och vägens läge och utformning behöver studeras för att minimera störningarna på befintliga bostäder. Vid omvandling av de industriområden som ligger längs järnvägen behöver även dessa studeras ur bullersynpunkt. Det finns ett flertal verksamheter inom planområdet som i dag har skyddsavstånd. För att kunna komplettera med bostäder inom skyddsavstånden behöver riskutredningar göras för att undersöka om det är möjligt med ändrad användning inom dessa skyddsavstånd. Det rör sig framförallt om Stena Metall men även om bland annat verksamheterna på Ryda och bensinstationerna. Eventuella platsspecifika riskavstånd för dessa verksamheter behöver studeras om verksamheterna ligger kvar. Riskutredningar kommer även att behöva göras för bebyggelse i närheten av Riksväg 42 liksom järnvägen som är farligt godsleder. Sociala konsekvenser Med en minskad trafik i området ökar också tryggheten. Trygga gaturum har en direkt påverkan på barns möjligheter att röra sig på ett säkert sätt till och från exempelvis skola eller fritidsaktiviteter. De tvärkopplande stråken med koppling till kollektivtrafik liksom till de rekreationsområden och idrottsplatser som finns i området bidrar till detta. Utökad kollektivtrafik med exempelvis snabbusslinje underlättar för boende i stadsdelen att nå arbete eller nöjen i andra delar av Borås, men även för övriga boråsare att nå Rya åsar, Kype och Almenäs. Att kunna nå kommunens natur- och rekreationsområden utan bil är en förutsättning för många för att kunna uppleva områdena överhuvudtaget. En utökad kollektivtrafik är dessutom positivt även ur jämställdhetsperspektiv då framförallt kvinnor reser med kollektivtrafiken. En ökad befolkning på Sjöbo ökar underlaget till service inom stadsdelen vilket i sin tur gör att möjligheten att uträtta flera ärenden inom stadsdelen ökar. På så sätt behöver man inte lämna stadsdelen om man inte vill, vilket tillsammans med en god kollektivtrafik gör att det är enklare att ha en hållbar vardag. Fortsatt arbete Etapper Området regleras i dag i flera detaljplaner. För att genomföra den strategiska planen behöver vissa delar göras om i nya detaljplaner. De detaljplaner som ska påbörjas omgående är de som behövs för trafikförändringarna. I dessa planer kommer även kvartersmark att behöva tas med för att lösa tillhörande genomförandefrågor. Övrig kvartersmark som önskas ombildas till annan markanvändning ansöks direkt av fastighetsägare. De är av vikt för området men är inte beroende av etappindelning på samma sätt som de nedan nämnda punkterna. För att kunna komplettera Sjöbo med ytterligare bostäder behöver också trafiksituationen i Knalleland lösas, vilket studerats i en separat strategisk plan. Prioriteringsordningen för detaljplanering för de delarna som rör kommunal mark är: 1. Fristadsvägen samt förtätning kring den. I denna plan studeras hur Fristadsvägen ska utformas samt var tillkommande bebyggelse ska placeras. Här behöver bullersituationen längs med Fristadsvägen studeras. 2. Entrén i söder. I denna plan studeras entrépunkten vid Sjöborondellen (fastigheterna Torpa Sjöbo 2:1och Lundby 1:1) tillsammans med de privatägda kvarteren Äggsvampen och Champinjonen. 3. Förtätning vid Trollgatan. I denna plan studeras möjligheterna till ytterligare småhusbebyggelse vid Trollgatan. 4. Kvarteret Hussvampen. I denna plan studeras en ändrad användning av kvarteret Hussvampen. Kan med fördel studeras samtidigt som kvarteret Mjölskivlingen. 5. Bro till Nordskogen. I denna plan studeras en bro (eller eventuellt tunnel) från Barnhemsgatan till Södra Däckvägen liksom dess korsning vid Fristadsvägen. Denna plan är avhängig vilken verksamhet som finns på Nordskogen En ändrad användning för bensinstationerna vid Fristadsvägen bör ske först efter att brons anslutning till Fristadsvägen är bestämd. 14 STADSKANSLIET - STRATEGISK SAMHÄLLSPLANERING
Medverkande tjänstemän/samverkan Den strategiska planen har upprättats av Borås Stads avdelning för Strategisk samhällsplanering under medverkan av en arbetsgrupp med representanter från kommunala bolag och förvaltningar. Stadskansliet Bengt Himmelmann Chef för Strategisk samhällsplanering Jonas Hallberg Strategisk samhällsplanerare SAMRÅD 15
Flygfoto över Sjöbo STADSKANSLIET postadress Stadskansliet, Borås Stad, 501 80 Borås besöksadress Kungsgatan 55 tfn 033-35 70 00 (växel) e-post boras.stad@boras.se webbplats boras.se
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Annika Baagöe-Larsen, 033 35 73 40 Tommy Jingfors, 033 35 73 66 Datum 2015-09-10 Diarienummer 2015/FF0205 051 Yttrande över remiss - Riktlinjer för marknadsföringssamarbete Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden bifaller remissen Riktlinjerna för marknadsföringssamarbete med en komplettering om att även de individuella prestationerna, inom till exempel idrott, bör vara föremål för ett marknadsföringsstöd. Sammanfattning Borås Stad tecknar sponsringsavtal med idrottsklubbar och gör olika uppgörelser kring vissa kulturevenemang. Partnerskapet består av ekonomisk eller annat stöd till partnern och i gengäld får kommunen reklamutrymme eller liknande. Fritids- och folkhälsoförvaltningen gör boråsarna uppmärksamma på att föreningar har lyckats få stora arrangemang/evenemang till Borås genom bland annat vepor på Kungsbron samt i vissa fall utgår ett ekonomiskt arrangemangsstöd för större tävlingar. Bakgrund Avtalen syftar till att ömsesidigt öka kännedomen om varandra. Partnerskapet består av för kommunen att ge ekonomiskt eller annat stöd till den andra parten som i utbyte erbjuder reklamutrymme eller ställer upp för kommunen på annat sätt. Alla avtal ska vara följden av en bedömning i det enskilda fallet av vilket reklamvärde Borås Stad kan uppnå. Fritids- och folkhälsoförvaltningen uppmärksammar vid flera tillfällen under året större arrangemang och evenemang genom att bland annat synliggöra dem på vepor på såväl Kungsbron som Norrby långgata. Till de större arrangemangen och tävlingarna kan också nämnden ge ett arrangemangsbidrag. Detta görs som ett tack till föreningarna för att de genom idogt arbete har lyckats dra till sig dessa tävlingar och för att göra boråsarna och andra uppmärksamma på att det händer något stort.
Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler REMISS 2015-06-15 Borås Stads Riktlinjer för marknadsföringssamarbete Riktllinjer för marknadsföringssamarbete 1
Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder i riktning mot målen plan aktiviteter, tidsram och ansvar» Normerande policy Borås Stads hållning riktlinjer rekommenderade sätt att agera regler absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 1 december 2008, reviderat 31 oktober 2011 och För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Alla nämnder och styrelser, förvaltningar och bolag. Dokumentet gäller till och med: 2019 2 Riktlinjer för marknadsföringssamarbete
Riktlinjer för marknadsföringssamarbete Dessa riktlinjer gäller när Borås Stad köper marknadsföring genom samarbete med annan verksamhet, t ex idrottsklubb eller kulturevenemang. Riktlinjerna avser även alla former av s k sponsring. Riktlinjerna tar sikte på situationer där Kommunstyrelsen agerar i namn av Borås Stad, men gäller i alla tillämpliga avseenden för alla nämnder och styrelser, förvaltningar och bolag. Riktlinjerna innehåller under avsnittet Avtalsform även ett antal ska-krav. Syfte Den marknadsföring som Borås Stad köper ska bidra till att kommunen uppfyller sina strategiska mål. Syftet på kort sikt är ökat renommé för såväl orten Borås som organisationen Borås Stad. Inriktningen styrs av kommunens vision och varumärkesinriktning. Affärsmässiga avtal Borås Stads samarbete för marknadsföring sker på affärsmässiga grunder till ömsesidig nytta för kommunen och samarbetspartnern. Partnerskapet bygger på att kommunen stödjer den andra parten med pengar och/eller tjänster i utbyte mot reklamutrymme och/eller att den andra parten ställer upp för kommunen i något sammanhang. Marknadsföringsavtal får inte vara ett ensidigt bidragsgivande eller sponsring för att främja en verksamhet. Alla avtal ska vara följden av en bedömning i det enskilda fallet av vilket reklamvärde Borås Stad kan köpa och av en förhand ling, och träffas inom ramen för en given budget. Kommunen är en huvudsakligen skattefinansierad verksamhet med ansvar mot invånarna för hur skattemedlen används. Invånarna ska kunna ha förtroende för att verksamheterna bedrivs på saklig, oberoende och neutral grund. Självklart ska marknadsföringsavtalen vara öppna för insyn från granskning från media och allmänhet. Riktllinjer för marknadsföringssamarbete 3
Partner Marknadsföringssamarbete kan ske tillsammans med idrottsföreningar, kulturföreningar samt andra ideella organisationer och evenemang. I de fall avtalspartnern är en idrottsklubb ska denna vara på minst nivån nationell elit. Det innebär inte att kommunen ska träffa avtal med alla klubbar som nått högsta serien i sin idrott. Värdet av varje möjlig partner bedöms för sig, och inget idrottslag eller annan verksamhet har någon rätt till marknadsföringspengar från Borås Stad genom att ha nått en viss nivå i sitt utövande. Borås Stad träffar inte marknadsföringsavtal med enskilda personer. Om en förmånlig och exceptionell situation ger anledning till undantag på denna punkt gäller dessa riktlinjer i övrigt till fullo. Kriterier Kommunens intresse och insats bestäms utifrån - hur stor målgrupp marknadsföringen når - uppmärksamhetsvärde - publikmängd - profilvärde för Borås - förväntad massmedial bevakning. Kostnader Kommunstyrelsen fastställer årligen i budget ett ekonomiskt utrymme för marknadsföringsavtalen. Avtalen koncentreras till ett fåtal verksamheter för att ge kraftfull effekt. Antalet avtal kan begränsas såväl av den ekonomiska ramen som av att Borås Stad bedömer sig för tillfället ha tillräckligt marknadsutrymme. Avtalsform Avtal ska löpa högst 12 månader i taget, antingen ett kalenderår eller där det är lämpligare ett spelår. De kommunala bolagen kan dock träffa avtal som löper över längre tid. Avtal ska vara skriftliga och upprättade före avtalsperiodens början, så att parterna på bästa sätt kan disponera det som avtalet innehåller. 4 Riktlinjer för marknadsföringssamarbete
Allt som kommunen åtar sig i avtalet ska om möjligt värderas i kronor, så det tydligt framgår vad avtalet är värt. Alla avtal ska ha en klausul om att kommunen har rätt att omedelbart bryta det ifall partnern brister i att ta avstånd från droger och dopning. Avtalet ska ge kommunen tolkningsföreträde om detta, och stipulera en återbetalningsskyldighet för partnern. För Kommunstyrelsens del ska alla avtal som gäller samarbete med en klubb över en hel säsong, samt övriga avtal överstigande 50 000 kr, beslutas av styrelsen i sammanträde. Avtal som gäller enstaka evenemang och omfattar högst 50 000 kr kan inom budgetramen beslutas av Stadskansliet efter samråd med ansvarigt kommunalråd. Riktllinjer för marknadsföringssamarbete 5
POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Stadshuset, Kungsg. 55 TEL 033-35 70 00 E-POST boras.stad@boras.se WEBBPLATS boras.se 6 Riktlinjer för marknadsföringssamarbete
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Per Blank, 033 35 86 74 Datum 2015-09-10 Diarienummer 2015/FF0224 100 Yttrande över motion - Välfärdsbokslut - även för äldre; Ann Marie Ekström (FP) Förslag till beslut Fritids- och folkhälsonämnden föreslår Kommunfullmäktige besluta att ge nämnden i uppdrag att tillföra Välfärdsbokslutet indikatorer för äldres hälsa samt att motionen skall anses besvarad. Sammanfattning Anne Marie Ekström (FP) föreslår i en motion att: Borås Stad vid nästa årsbokslut också tar fram ett välfärdsbokslut för personer över 65 år, samt att för att ta fram vilka parametrar som ska mätas bör en arbetsgrupp med en från varje parti som är representerat i Kommunfullmäktige tillsättas. Årliga välfärdsbokslut har framställts i Borås sedan 14 år tillbaka. Boksluten omfattar hela befolkningen, men har en tyngdpunkt på barns- och ungas hälsa. Det är viktigt med kvalité och långsiktighet när man väljer kriterier för välfärdsbokslutet. Mycket talar för att bokslutet i framtiden i större utsträckning bör omfatta äldres hälsa, inte minst på grund av de uppdrag som aktualiserats i samband med översynen av äldreomsorgen i Borås Stad. Målet är att äldre ska ta aktiv del i samhället och åtnjuta ett självständigt liv med god livskvalitet utan att diskrimineras på grund av ålder. Bakgrund Anne Marie Ekström (FP) föreslår i en motion: att Borås Stad vid nästa årsbokslut också tar fram ett välfärdsbokslut för personer över 65 år, samt att för att ta fram vilka parametrar som ska mätas bör en arbetsgrupp med en från varje parti som är representerat i Kommunfullmäktige tillsättas. Motionären menar att ökad kunskap om äldres hälsa och sociala liv är ett viktigt underlag för hälsofrämjande åtgärder för äldre.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (3) Per Blank, 033 35 86 74 Datum 2015-09-10 Diarienummer 2015/FF0224 100 Förvaltningens övervägande Borås Stad har haft årliga välfärdsbokslut sedan 14 år tillbaka. Boksluten har efterhand utvecklats innehållsmässigt. De senaste åren utgår bokslutet från ett urval av de nationella målområdena för folkhälsa. Stadens vision 2025 har också vägts in i bokslutet. Från 2014 kommer välfärdsbokslut att sammanställas vartannat år. Precis som motionären påpekar har bokslutet en tyngdpunkt när det gäller barn och unga och detta beror på att gruppen är prioriterad när det gäller folkhälsoarbetet och även i stadens vision. Men för fem av de sju målområdena omfattas hela befolkningen. Urvalet av variabler som följs för välfärdsbokslutet har varierat något, men varit i stort sett de samma de senaste fem åren. Huvudsakliga källor har varit en hälsoenkät som alla elever i årskurs 8 och årskurs 1 på gymnasiet, besvarar och som bearbetas av folkhälsoenheten. Olika registerdata som tillhandahålls av SCB och Folkhälsomyndigheten, samt enkätdata från den nationella folkhälsoenkäten har också används. Kraven på mätvärden i välfärdsbokslutet är höga: de måste ha hög kvalitet, vara tillförlitliga och mäta det man är ute efter att beskriva de skall vara jämförbara över tid och produceras under flera år de skall vara enkla och så billiga som möjligt att få fram de skall vara jämförbara geografiskt och gärna kunna brytas ned på lägre nivå än kommun, samtidigt som de också skall finnas för jämförelse nationellt Motionären nämner den brukarundersökning som Socialstyrelsen genomför. Den är en totalundersökning och omfattar de äldre som har insatser från äldreomsorgen vilket är en liten grupp av samtliga äldre. År 2014 var det 207 000 fick möjlighet att besvara enkäten i Sverige, det utgör 10 procent av hela befolkningsgruppen 65 år och äldre. Bortfallet i enkäten var 33 procent bland dem som hade hemtjänst och 45 procent bland dem i särskilt boende. Totalt omfattar enkäten 130 000 svar. Den nationella folkhälsoenkäten är en årlig urvalsundersökning som vissa år har ett större urval för Västra Götalandsregionen. Där finns möjlighet att bryta ner data för olika åldersgrupper och sådana data har använts i 2014 års välfärdsbokslut. För äldre pekade vi på att det sociala deltagandet sjunker med stigande ålder. Precisionen blir dock inte så hög på kommunnivå eftersom urvalsgruppen här är liten, och bortfallet stort ca 50 % för hela undersökningen. Västra Götalandsregionen arbetar för närvarande med frågan om indikatorer när det gäller äldres hälsa och det arbetet följer folkhälsoenheten.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (3) Per Blank, 033 35 86 74 Datum 2015-09-10 Diarienummer 2015/FF0224 100 Fritids- och folkhälsonämnden är positiv till att utveckla välfärdsbokslutet och införa indikatorer som beskriver äldres hälsa och välfärd. En sådan utökning kan bli ett verktyg för att stödja folkhälsoarbetet bland äldre. Insatser för minskade hälsoskillnader i befolkningen gäller också äldre. Fritids- och folkhälsonämnden och dess förvaltning fick tillsammans med andra nämnder och förvaltningar i Borås Stad några utvecklingsuppdrag i samband med vård- och omsorgsprojektet Ett gott liv var dag. I det här uppdraget var det gemensamma syftet att minska äldres isolering och ge dem förutsättningar till att ta aktiv del i samhället och åtnjuta ett självständigt liv med god livskvalitet utan att diskrimineras på grund av ålder.
MOTION 2015-06-17 ANNE-MARIE EKSTRÖM KOMMUNFULLMÄKTIGE Välfärdsbokslut även för äldre! Varje år tar Borås Stad fram ett välfärdsbokslut i samband med årsbokslutet. Det är ett välfärdsbokslut som till största delen handlar om barn och unga. Det är ett viktigt dokument som också numera åtföljs av en åtgärdsplan. Det finns också en annan grupp i samhället som blir fler i takt med att levnadsåldern blir allt högre. De som har lämnat arbetslivet bakom sig och blivit pensionärer blir allt fler. Det är ingen homogen grupp. Förutsättningarna för hur de resterande åren av livet kommer att bli beror på en rad faktorer. Ekonomin är en faktor, hur frisk man är en annan men också hur den sociala situationen är i övrigt påverkar hur framtiden blir. Många har ett rikt och innehållsrikt liv även på äldre dagar och är engagerade på många sätt. Många har intressen som man nu kan odla i en högre grad. Men risken finns att man börjar må dåligt för att man inte känner sig behövd längre. Kanske går man från en tillvaro där livet har snurrat för fullt med arbete och arbetsgemenskap till en tillvaro där inget händer. Man har inte haft tid att skaffa sig en hobby eller umgänget har bara kretsat kring arbetskamraterna. Det blir bara tomhet och ensamhet kvar och kanske också försämrad hälsa. Eftersom alltfler idag lever som singlar redan när pensionsåldern inträffar är risken att ensamhetskänslan kommer tidigare än förr då den kanske kom först när en kär make/maka gick bort. Det finns också signaler om att en del hamnar i alkoholberoende. Som ett exempel kan nämnas att i årsbokslutet för 2014 finns en brukarundersökning om äldre och ensamhethet. Mer än hälften av dem som har hemtjänst känner ensamhet. De som inte nyttjar någon av kommunens äldreomsorgstjänster finns inte ens med i undersökningen. Jag anser att det är viktigt att också undersöka hur äldre som lämnat arbetslivet mår. Genom att ha kunskap om hur denna allt större grupp mår kan man också göra åtgärder som bidrar till att äldre får en bättre hälsa. Något som är lönsamt på sikt genom att tidpunkten då personen behöver mer omfattande stöd från samhället skjuts upp. Mot bakgrund av ovan yrkar jag Kommunfullmäktige besluta följande att Borås Stad vid nästa årsbokslut också tar fram ett välfärdsbokslut för personer över 65 år. att för att ta fram vilka parametrar som ska mätas bör en arbetsgrupp med en från varje parti som är representerat i Kommunfullmäktige tillsättas. Anne Marie Ekström (FP)
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Hans Andersson, 033 35 73 76 Datum 2015-09-15 Diarienummer 2015/FF0237 808 Yttrande över initiativärende - Uppmuntra goda krafter i föreningslivet! Cecilia Andersson (C) Förslag till beslut Fritids- och folkhälsoförvaltningen förslår att en arbetsgrupp bildas tillsammans med andra parter som delar ut stipendier/priser på föreningsgalan för att utreda hur man på bästa sätt uppmuntrar föreningslivets goda krafter. Sammanfattning Cecilia Andersson (C) vill genom sin skrivelse söka upp de goda krafter som finns i föreningslivet i Borås och premiera/uppmärksamma dessa. Väldigt många gör ett fantastiskt jobb på många olika sätt och det är sällan det går att värdera dessa insatser och vad det betyder för samhället i stort. Förslaget är att ta fram förslag på olika utmärkelser som lyfter fram arbetssätt och ledare som öppnar upp föreningslivet för alla barn och unga oavsett vem de är eller var de bor. Bakgrund Fritids- och folkhälsoförvaltningen arrangerar tillsammans med SISU och Föreningsrådet i Borås varje år Föreningsgalan. På denna gala delas det bland annat ut en del utmärkelser som till exempel Årets Idrottsförening (SISU), Årets mest integrationsfrämjande förening (FoF), ett antal Ungdomsledarstipendium (Föreningsrådet i Borås och Borås Södra Rotaryklubb) samt utmärkelse för Kvinnligt ledarskap (Föreningsrådet i Borås tillsammans med Idrottsfrämjandet). Utöver detta delas medaljer ut till personer som genomfört Boråsklassikern samt föreningar som certifierat sig som Säker och Trygg förening. Förvaltningens övervägande Fritids- och folkhälsoförvaltningen ställer sig bakom Cecilia Anderssons initiativärende, att uppmuntra goda krafter i föreningslivet. Många personer gör ett enormt och många gånger uppoffrande jobb ute i föreningarna. Att kunna uppmuntra dessa personer eller deras arbetssätt kanske gör att man orkar fortsätta ett tag till.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Hans Andersson, 033 35 73 76 Datum 2015-09-15 Diarienummer 2015/FF0237 808 Samverkan Arbetsgruppens primära samverkansparter bör vara SISU och Föreningsrådet i Borås.
Uppmuntra goda krafter i föreningslivet! Föreningslivets betydelse för folkhälsan är ofta underskattad. Idrotten som står för en stor del av föreningslivet symboliserar ofta vikten av fysisk aktivitet för att leva ett gott liv. Samtidigt glöms gärna den sociala delen bort; den som återspeglas i att arbeta, ta ansvar och visa hänsyn tillsammans. Forskning visar att barn och ungdomar som idrottar i en förening klarar sig bättre i skolan, har bättre självkänsla och får färre depressiva symptom, vilket ytterligare visar vikten av föreningslivet i vårt samhälle. Det handlar om att ge barn och unga en aktiv fritid men också i förlängningen om att lära sig demokratins spelregler. Dessa ovärderliga insatser uppmärksammas mycket sällan. Föreningslivet har samtidigt ett antal utmaningar för att alla ska känna sig välkomna och känna att föreningslivet är öppet, oavsett vem du är eller varifrån du kommer eller bor. Det finns också alltför många som känner sig glömda eller mindre värda pga toppning av lagen i allt för tidig ålder eller pga föreningens fördelning av träningstider faller ut negativt för vissa grupper. För att uppmuntra alla de goda krafterna i föreningslivet att se alla barn och unga vill jag att vi lyfter fram och uppmuntrargoda ledare och arbetssätt. Genom att visa uppskattning och visa på goda exempel på hur man inom föreningslivet kan arbeta för att se alla barns behov av gemenskap tror jag att vi kan få ett än mer öppet föreningsliv som även fortsatt kommer att vara en viktig faktor för våra barns och ungas hälsa. Jag föreslår därför att Fritids- och Folkhälsonämnden ger förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på utmärkelser som lyfter fram arbetssätt och ledare som öppnar upp föreningslivet för alla barn och unga, oavsett vem de är eller var de bor. Cecilia Andersson (C) 1:e vice ordförande --- Med vänliga hälsningar Cecilia Andersson (c) Brämhult, Borås
Redovisning av anmälningsärenden på Fritids- och folkhälsonämnden 2015-09-21 1. Kommunfullmäktige: Anmälan av protokollsutdrag 2015-08-20 130 avseende Svar på motion av Anna Svalander (FP) och Joakim Malmberg (FP); Bilda en central förskole- och grundskolenämnd i Borås! (2015/FF0269 001). 2. Kommunfullmäktige: Anmälan av protokollsutdrag 2015-08-20 132 avseende Svar på motion av Annette Carlson (M); Avskaffa stadsdelsnämnderna (2015/FF0270 001). 3. Kommunfullmäktige: Anmälan av protokollsutdrag 2015-08-20 131 avseende Svar på motion av Patric Cerny (FP), Anna Christensen (M) och Hans Gustavsson (KD); Inrätta en central äldreomsorgsnämnd (2015/FF0271 001). 4. Kommunfullmäktige: Anmälan av protokollsutdrag 2015-08-20 133 avseende Svar på motion av Kerstin Koivisto (Vägv); Inrätta EN skolnämnd för grundskolan (2015/FF0272 001). 5. Kommunfullmäktige: Anmälan av protokollsutdrag 2015-08-20 129 avseende Nytt reglemente för Kommunstyrelsen och nya reglementen för övriga nämnder samt gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och övriga nämnder i Borås Stad (2015/FF0258 003). 6. Kommunstyrelsen: Anmälan av protokollsutdrag 2015-08-31 347 avseende Initiativärende: Effektiviserad beredning av motioner (2015/FF0273 101). 7. Kommunstyrelsen: Anmälan av Anslagsframställan för infart Kransmossens idrottsområde, flytt av fotbollsplan och parkering, kv Guldhornet 1 Borås (2015/FF0040 826). 8. Fritids- och folkhälsoförvaltningen: Anmälan av ansökan om strandskyddsdispens avseende Borås Asklanda 3:1 samt Borås Fritads Klockarbol 1:1, Asklanda badplats (2015/FF0260 431). 9. Fritids- och folkhälsoförvaltningen: Anmälan av ansökan om strandskyddsdispens avseende Borås Längjum 3:34, Sparsörs badplats (2015/FF0259 431).
Redovisning av delegationsbeslut på Fritids- och folkhälsonämnden 2015-09-21 1. Tillståndsenheten: Anmälan av lokal vid catering till slutet sällskap 2015-09-15, Gastronomi Elva AB, i Arenan lokal nr 7, Textile Fashion Centre, Skaraborgsvägen 3, Borås (2013/FF0014 702). 2. Tillståndsenheten: Återkallelse av serveringstillstånd Valvet, Göteborgsvägen 35, Borås (2013/FF0049 702). 3. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap 2015-08-08, Viskans mat och dryck AB, i Uddetorp Säteri, Borgstena (2015/FF0239 702). 4. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten, pausservering 2015-09-03, 2015-10-15, 2015-10-28, 2015-12-19 och 2015-12-31, Utbult Borneby & Co AB, i Röda Kvarn, Västerbrogatan 13, Borås (2015/FF0208 702). 5. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten, 2015-09-22 i SDF Öster Träffpunkt Svärdfästet, Söderkullagatan 64-66, Borås (2015/FF0177 702). 6. Tillståndsenheten: Yttrande till Lotteriinspektionen gällande ansökan om tillstånd till restaurangkasinospel på Grand Hotell, Borås (2015/FF0226 703). 7. Tillståndsenheten: Yttrande till Lotteriinspektionen gällande ansökan om tillstånd till två värdeautomater på Galaxy, Borås (2015/FF0220 703). 8. Tillståndsenheten: Yttrande till Lotteriinspektionen gällande ansökan om tillstånd till restaurangkasinospel på Tonic Bar & Kök, Borås (2015/FF0225 703). 9. Tillståndsenheten: Yttrande till Lotteriinspektionen gällande ansökan om tillstånd till restaurangkasinospel på Brasseriet, Borås (2015/FF0227 703). 10. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt serveringstillstånd 2015-09-02, Högskolan i Borås, Textilhögskolan, Skaraborgsvägen 3A, Borås (2015/FF0189 702). 11. Tillståndsenheten: Yttrande till Lotteriinspektionen gällande ansökan om tillstånd till fem värdeautomater på Lilla Krogen, Borås (2015/FF0230 703). 12. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap 2015-09-11, Blixtra AB, på Brämhults Gård, Eskilsryd 7, Brämhult (2015/FF0186 702). 13. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap 2015-08-25, Laserdome Actioncentre, Bryggaregatan 18, Borås (2015/FF0228 702). 14. Tillståndsenheten: Yttrande till Lotteriinspektionen gällande ansökan om tillstånd till tre värdeautomater på Restaurang Viking, Borås (2015/FF0231 703). 15. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap 2015-08-28, 2015-09-04 och 2015-09-07, The Kårner, Österlånggatan 9, Borås (2015/FF0212 702).
16. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap 2015-08-20, Restaurang Jasmine, Källegatan 6, Borås (2015/FF0229 702). 17. Tillståndsenheten: Anmälan av lokal vid catering till slutet sällskap 2015-10-19, Danske Kungens Konditori AB, i Borås Arena Storlogen, Ålgårdsvägen 16, Borås (2013/FF0014 702). 18. Tillståndsenheten: Anmälan av lokal vid catering till slutet sällskap 2015-09-24, Danske Kungens Konditori AB, i Borås Arena Storlogen, Ålgårdsvägen 16, Borås (2013/FF0014 702). 19. Tillståndsenheten: Anmälan av lokal vid catering till slutet sällskap 2015-08-30, Danske Kungens Konditori AB, i Borås Arena Storlogen, Ålgårdsvägen 16, Borås (2013/FF0014 702). 20. Tillståndsenheten: Anmälan av lokal vid catering till slutet sällskap 2015-08-16, Danske Kungens Konditori AB, i Borås Arena Storlogen, Ålgårdsvägen 16, Borås (2013/FF0014 702). 21. Tillståndsenheten: Anmälan av lokal vid catering till slutet sällskap 2015-08-02, Danske Kungens Konditori AB, i Borås Arena Storlogen, Ålgårdsvägen 16, Borås (2013/FF0014 702). 22. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten 2015-09-16, Gastronomi Elva AB, i Borås Stadsteaters foajé, PA Halls Terrass, Borås (2015/FF0120 702). 23. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten 2015-08-22, Utbult Borneby & CO AB, Dalsjöforsparken, Storgatan 71, Dalsjöfors (2015/FF0102 702). 24. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap 2015-08-01, Restaurang Jasmine, Källegatan 6, Borås (2015/FF0229 702). 25. Tillståndsenheten: Yttrande till Lotteriinspektionen gällande ansökan om tillstånd till två värdeautomater på Restaurang Galaxy, Borås (2015/FF0246 703). 26. Tillståndsenheten: Anmälan av lokal vid catering till slutet sällskap 2015-09-22, Gastronomi Elva AB, i Eton, Stora vägen 8, Gånghester (2012/FF0207 702). 27. Tillståndsenheten: Återkallelse av serveringstillstånd, Paolo s, Allégatan 26, Borås (2012/FF0390 702). 28. Tillståndsenheten: Avskrivning av ansökan om serveringstillstånd, Paolo s, Allégatan 26, Borås (2015/FF0066 702).
29. Tillståndsenheten: Anmälan av lokal vid catering till slutet sällskap 2015-09-30, Walter & Wictors Förvaltning AB, i Textile Fashion Centre, Gamla matsalen, Viskastrandsgatan 1, Borås (2013/FF0108 702). 30. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap 2015-10-01, Annelundsvillan AB, i Navet Science Centre, Skaraborgsvägen 1A, Borås (2015/FF0251 702). 31. Tillståndsenheten: Ansökan om serveringstillstånd i The Beer Company, Viskastrandsgatan 1, Borås nu fråga om avskrivning (2015/0134 702). 32. Tillståndsenheten: Ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap 2015-09-10, AB Traktörpannan Blomqvist o Hartman, i Lokstallarna, Olovsholmsgatan 25, Borås (2015/FF0249 702). 33. Tillståndsenheten: Yttrande till Lotteriinspektionen gällande ansökan om tillstånd till spel på restaurangkasinospel på The Factory, Borås (2015/FF0255 703). 34. Föreningsenheten: Beslut om avslag på ansökan om startbidrag, Borås Roller Derby (2015/FF0155 805). 35. Föreningsenheten: Beslut om bifall på ansökan om startbidrag, Danwadaag förening, Borås (2015/FF0257 805). 36. Föreningsenheten: Utbetalningslista över föreningsbidrag 2015-08-31.