Beslut för gymnasieskola

Thoren Innovation School AB Rektorn vid Thoren Innovation School i Lidköpings kommun för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Thoren Innovation School i Lidköpings kommun (f.d. Portalens Gymnasium i Lidköping) Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

2 (22) Tillsyn av Thoren Innovation School i Lidköpings kommun Skolinspektionen genomför under våren och hösten 2012 tillsyn i fem gymnasieskolor som har Thoren Innovation School AB som huvudman. Portalens Gymnasium i Lidköpings kommun (nu Thoren Innovation School i Lidköpings kommun) besöktes av Skolinspektionen den 28 och 29 mars 2012. Helhetsbedömning Vid Portalens Gymnasium i Lidköping når inte alla elever lägst grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier och det är enbart tre av fem elever som fullföljer sin utbildning inom fyra år. Dessutom är den genomsnittliga betygspoängen påtagligt lägre än motsvarande värde i riket. Skolan måste vidta åtgärder så att alla elever lägst når grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Åtgärder krävs exempelvis inom ett antal områden där det pedagogiska ledarskapet har betydelse för skolans fortsatta utveckling mot de nationella målen för utbildningarna. Rektorn måste fortsättningsvis ta sitt ansvar som pedagogisk ledare för skolan och som chef för lärarna. Rektorn måste se till att lärarna får kontinuerlig pedagogisk ledning i syfte att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen. Det är i sammanhanget viktigt att elevernas kunskap om kursplanernas mål och krav, program- och examensmål och läroplanens mål inte är beroende av vilken lärare och ämne de har. Vidare måste rektorn ta ansvar för att skolans systematiska kvalitetsarbete förbättras så att skolans betygsresultat i större omfattning regelbundet följs upp och analyseras i syfte att vidta åtgärder för att förbättra kunskapsresultaten. Dessutom måste rektorn se till att särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till i vilket innefattas att utarbeta åtgärdsprogram i enlighet med bestämmelserna. Det är inte acceptabelt att det finns brister i skolans arbete med särskilt stöd samtidigt som det finns elever som inte lägst når godkänt betyg i kursplanerna. Avslutningsvis måste rektorn se till att elevernas inflytande över det egna lärandet inte är avhängigt vilken lärare och ämne de har. Skolinspektionen finner det anmärkningsvärt att det kvarstår brister som påtalats i Skolinspektionens beslut efter tillsyn vid Portalens Gymnasium den 10 november 2008 (dnr 54-2008:2618). Skolans plan mot kränkande behandling

3 (22) svarade inte heller då mot bestämmelsernas krav på en sådan plan och skolans arbete med åtgärdsprogram behövde förbättras. Föreläggande De beskrivna bristerna som Skolinspektionen konstaterat vid tillsynen av Thoren Innovation School i Lidköpings kommun måste åtgärdas för att huvudmannen ska uppfylla författningarnas krav och eleverna därmed ska få den utbildning de har rätt till. En utförligare redogörelse av konstaterade brister finns nedan under rubriken Skäl för beslut. Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Thoren Innovation School AB att senast den 17 januari 2013 avhjälpa påtalade brister genom att vidta nedanstående åtgärder. De vidtagna åtgärderna ska samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Undervisning och lärande Rektorn och lärarna klargör inte för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har och vilka rättigheter eleverna har. Lärarna samverkar inte med varandra i arbetet med att nå utbildningens mål och för att ge eleverna möjlighet att nå examensmålen/programmålen. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med undervisning och lärande. I detta ingår att: - Skolan klargör för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har (Lgy 11 1 Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter/9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 1.1 Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter). - Lärarna samverkar med varandra i arbetet med att nå utbildningens mål och för att ge eleverna möjlighet att nå examensmålen/programmålen (Lgy 11 2.1 Kunskaper/9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 2.1 Kunskaper). Grundläggande värden och inflytande Eleverna ges inte ett aktivt inflytande över utbildningen. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med grundläggande värden och inflytande.

4 (22) I detta ingår att: - I planeringen av verksamheten anges utformningen av elevernas inflytande (1 kap. 10, 4 kap. 14 första stycket skollagen, Lgy11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande). - Eleverna har ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och hålls informerade i frågor som rör dem (4 kap. 9 skollagen, Lgy 11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande/9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 2.3 Elevernas ansvar och inflytande). Trygghet och studiero Ordningsregler har inte utarbetats under medverkan av eleverna. Skolans plan mot kränkande behandling anger inte vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med trygghet och studiero. I detta ingår att: - Ordningsregler utarbetas under medverkan av eleverna (5 kap. 5 skollagen). - Det finns en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp (6 kap. 8 skollagen). Särskilt stöd Särskilt stöd ges inte i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. Rektorn ser inte till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fattas om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med särskilt stöd. I detta ingår att: - Eleverna får det särskilda stöd som de behöver (3 kap. 8 tredje stycket skollagen, Lgy11 2.6 Rektorns ansvar/9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 2.6 Rektors ansvar). - Rektorn ser till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds (3 kap. 8 första stycket skollagen). - Rektorn ser till att beslut fattas om åtgärdsprogram och att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas (3 kap. 9 skollagen).

5 (22) Bedömning och betygssättning Rektorn ser inte till att betyg sätts i enlighet med skollagen och andra författningar. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med bedömning och betygssättning. I detta ingår att: - Rektorn ser till att lärarna är väl förtrogna med regelverket som gäller för betygsättning (3 kap. 14 skollagen, Lgy 11 2.5 Bedömning och betyg, 2.6 Rektorns ansvar/9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 2.5 Bedömning och betyg, 2.6 Rektors ansvar). - Betygskatalogen förs i enlighet med Skolverkets föreskrifter (6 8 Skolverkets föreskrifter [SKOLFS 2011:123] om betygskatalog/3-5 Skolverkets föreskrifter [SKOLFS 2007:42] om betygskatalog för gymnasieskolan). - Betyg sätts först efter avslutad kurs eller efter prövning (3 kap. 16 och 15 kap. 22 skollagen, 8 kap. 24 gymnasieförordningen/2 kap. 9 förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet jämfört med 7 kap. 1, 14 1992 års gymnasieförordning). Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Rektorn tar inte sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef och verkar för att utbildningen utvecklas. Rektorn tar inte ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid skolenheten och omsätter inte heller resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. I detta ingår att: - Rektorn ser till att det dagliga arbetet är inriktat mot elevernas utveckling och lärande och mot att de nationella målen uppfylls (4 kap. 5 skollagen, Lgy 11 2.6 Rektorns ansvar/9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 2.6 Rektors ansvar). - Rektorn har god kunskap om det inre arbetet i skolan och verkar särskilt för att utbildningen planeras och utvecklas med inriktning att uppfylla de nationella målen för utbildningen (2 kap. 9 första stycket, 4 kap. 4, 5 skollagen, Lgy 11 2.6 Rektorns ansvar/9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 2.6 Rektors ansvar).

6 (22) - Rektorn ser till att lärarna får kontinuerlig pedagogisk ledning i syfte att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen (Lgy 11 2.6 Rektorns ansvar/9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 2.6 Rektors ansvar). - Rektorn ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen (4 kap. 4 första stycket skollagen, Lgy 11 2.6 Rektorns ansvar/9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 2.6 Rektors ansvar). - Kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Elevernas vårdnadshavare ges möjlighet att delta i arbetet (4 kap. 4 andra stycket skollagen). Personalkompetens Rektorn har inte pedagogisk insikt förvärvad genom utbildning och erfarenhet. Personalen vid skolenheten har inte utbildning och kompetens för den undervisning de bedriver. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med personalkompetens. I detta ingår att: - Rektorn har pedagogisk insikt förvärvad genom utbildning (2 kap. 11 skollagen). - De lärare som används har utbildning för den undervisning de ska bedriva (2 kap. 13-15, 17-19 skollagen och 33 lagen om införande av skollagen och 2 kap. 3 1985 års skollag). - Endast lärare som uppfyller skollagens kriterier är anställda utan tidsbegränsning (2 kap. 20 skollagen). Omfattning, innehåll och resurstillgång Gymnasieutbildningarna uppfyller inte författningarnas krav vad gäller innehåll och omfattning. För utbildningen finns inte nödvändiga materiella resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppnås. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med omfattning, innehåll och resurstillgång. I detta ingår att: - Elever på yrkesprogram och högskoleförberedande program får minst sin garanterade undervisningstid/elever på nationella program och specialutformade program får minst sin garanterade undervisningstid (16 kap. 18 skolla-

7 (22) gen, 4 kap. 22 gymnasieförordningen/2 kap. 5 a förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet, 5 kap. 4 d 1985 års skollag). - Skolans egna kurser ses över avseende kravnivå, likhet med nationella kurser och likhet mellan egna kurser (endast för åk 3) (9 kap. 8 1985 års skollag, 2 kap. 5,9 förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet) - Utbildningen genomförs enligt godkännandet och de villkor som framgår av godkännandet så att eleverna vid utbildningarna Digital produktion och ITkommunikation (årskurs 3) erbjuds individuellt val (2 kap. 5 skollagen). - Eleverna har tillgång till skolbibliotek som används i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande (2 kap. 36 skollagen). Huvudmannaskap och godkännande Informationen om rutinerna för klagomål lämnas inte på ett sådant sätt att de blir kända. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med huvudmannaskap och godkännande. I detta ingår att: - Informationen om rutinerna lämnas på ett sådant sätt att de blir kända (4 kap. 8 skollagen).

8 (22) Skäl för beslut Föreläggande: Undervisning och lärande Bedömning: Rektorn och lärarna klargör inte för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har och vilka rättigheter eleverna har. Lärarna samverkar inte med varandra i arbetet med att nå utbildningens mål och för att ge eleverna möjlighet att nå examensmålen/programmålen. Motivering: Enligt läroplanen ska skolan klargöra utbildningens mål, innehåll och arbetsformer. Vidare anger läroplanen att lärarna ska samverka med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen. Intervjuer med såväl rektorn som lärare och elever visar att det finns skillnad mellan lärare och ämne i hur lärarna arbetar för att eleverna i undervisningen ska ha kunskap om kursplanernas mål och betygskriterier. Det finns lärare som går igenom kursplanens mål och krav enbart vid kursens början. Men det finns också lärare som återkommande knyter an till kursplanen i anslutning till nya arbetsområden och arbetsuppgifter. Som exempel på ämnen och kurser där läraren återkommande klargör mål och krav anges av eleverna historia, religion och samhällskunskap. I intervjuer med lärare framkommer att skolan borde ta ett mer samlat grepp för att synkronisera lärarna i arbetet för att klargöra kursplanernas mål för eleverna. De elever Skolinspektionen möter på skolan känner överlag inte till läroplanens mål. Eleverna känner exempelvis inte till att deras inflytande på såväl innehåll som former ska vara viktiga principer i utbildningen. Inte heller har eleverna vetskap om att de programmål eller examensmål som finns för varje program ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen från elevernas första dag på programmet. Skolinspektionen konstaterar i sammanhanget att huvudmannen har angivit egna utbildningsmål (programmål) för de utbildningar som finns för skolans elever i årskurs 2 och 3, vilket intervjuade lärare inte har kunskap om innan Skolinspektionen upplyser om detta. I möten med elever och lärare ges (få) exempel på att det sker samverkan mellan lärare och ämnen för att utbildningens olika delar ska hänga samman och bilda en helhet. Exempel på detta är samverkan mellan kurser i engelska och karaktärsämnen. I intervjuer med lärare framkommer önskan om en mer systematisk och regelbunden samverkan mellan lärare och ämnen vid skolan till

9 (22) skillnad från den samverkan som nu sker slumpvis och är avhängigt enskilda lärares initiativ. Av utredningen framgår att rektorn och lärarna inte klargör för eleverna vilka mål utbildningen har och att lärare inte samverkar med andra lärare för att nå utbildningens mål. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: Lgy 11 1 Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter och 2.1 Kunskaper/9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 1.1 Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter och 2.1 Kunskaper Grundläggande värden och inflytande Bedömning: Eleverna ges inte ett aktivt inflytande över utbildningen. Motivering: Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. Enligt läroplanen svarar läraren för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Den närmare utformningen av planeringen av inflytandet ska, enligt skollagen, anges i samband med planering av verksamheten. Vid Portalens Gymnasium i Lidköping finns det skillnad i elevernas möjligheter till inflytande över det egna lärandet beroende på ämne och lärare, vilket bekräftas i intervjuer med elever och lärare samt vid besök i verksamheten. I några ämnen är eleverna med och samråder och utvecklar hur kursplanen ska gestaltas i undervisningen. Som exempel på detta anges av elever historia, religion, samhällskunskap, och matematik. I andra ämnen är elevernas möjligheter till inflytande ofta begränsat till att bestämma i vilken ordning arbetsområden ska studeras, hur och när kunskaper ska redovisas samt om arbetet ska utföras enskilt eller i grupp, vilket också bekräftas i intervjuer med elever och lärare samt besök i verksamheten. Som nämns tidigare i skäl för beslut känner eleverna på skolan överlag inte till läroplanens mål, programmål eller examensmål och att deras inflytande på såväl innehåll som former är viktiga principer i utbildningen. Skolinspektionen konstaterar att intervjuade elever uppger sig ha goda möjligheter till inflytande över det egna lärandet huvudsakligen i samma kurser som de uppger sig ha kunskaper om kursplanernas mål i. Intervjuer med rektorn och lärare samt dokumentstudier visar att den närmare utformningen av inflytande inte anges i samband med planering av verksamheten. Det finns ingen gemensam strategi för hur skolan såväl övergripande

10 (22) som i enskilda ämnen ska arbeta för att eleverna ska få möjligheter till inflytande över det egna lärandet. Av utredningen framgår sammanfattningsvis att skolans arbete för elevernas reella möjligheter till inflytande över det egna lärandet inte motsvarar kraven i författningarna. Dessutom anges inte den närmare utformningen av inflytandet i planeringen av verksamheten. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 1 kap. 10, 4 kap. 9 och 14 skollagen, Lgy11 2.3 Elevernas ansvar och inflytande/9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Trygghet och studiero Bedömning: Ordningsregler har inte utarbetats under medverkan av eleverna. Skolans plan mot kränkande behandling anger inte vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Motivering: Enligt skollagen ska ordningsregler finnas för skolan. De ska utarbetas under medverkan av eleverna och följas upp på varje skola. Rektorn beslutar om ordningsregler. Vidare ska huvudmannen enligt skollagen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Vid Portalens Gymnasium i Lidköping finns ett dokument som benämns En guide för elever och föräldrar, i vilken innefattas ordningsregler. Reglerna inleds med att sunt förnuft gäller, och om detta skulle fallera någon gång hos någon elev, får denne vara beredd på att skolan säger till om detta. Vidare är skolans ordningsregler i huvudsak inte utformade för att åstadkomma trygghet, stimulerande lärmiljö och studiero i skolan, vilket följande regler är exempel på: Skolan bestämmer till stor del hur skolan möbleras och utrustas samt det är inte tillåtet att äta sin lunch eller annan måltid i salarna. Av vad som framkommer i möten med elever och personal har skolans ordningsregler inte utarbetats i samverkan med eleverna. Det finns inte en aktiv dialog mellan elever, mellan elever och lärare eller annan personal för att skapa en god studie-

11 (22) miljö för alla elever. Rektorn berättar dock att han varje år går igenom ordningsreglerna med elevrådet och att det är han som uppdaterar dessa. Portalens Gymnasium i Lidköping har en Likabehandlingsplan som är daterad maj 2011 och som omfattar en plan mot kränkande behandling. Planen uppfyller dock inte de krav som ställs på en plan mot kränkande behandling. Den innehåller exempelvis inga konkreta och målinriktade åtgärder som skolan, utifrån en kartläggning, avser att påbörja eller genomföra under det kommande året. Vidare finns det inte heller en redogörelse för hur de under föregående år planerade åtgärderna har genomförts. Dessutom utgår planen från inaktuell lagstiftning. Av utredningen framgår sammanfattningsvis att skolans ordningsregler och plan mot kränkande behandling inte är utarbetade i enlighet med författningarna. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 5 kap. 5 och 6 kap. 8 skollagen Särskilt stöd Bedömning: Särskilt stöd ges inte i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. Rektorn ser inte till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fattas om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Motivering: Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta enligt skollagen anmälas till rektorn. Rektorn ska enligt skollagen se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Vidare ska ett åtgärdsprogram enligt skollagen utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärdspro-

12 (22) grammet beslutas av rektorn. Om en utredning visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till istället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Skolinspektionen finner exempel på att åtgärdsprogram upprättas för elever i behov av särskilt stöd. Det finns dock elever vid skolan som är i behov av särskilt stöd för vilka det saknas såväl utredning av behov som utarbetade åtgärdsprogram, vilket bekräftas av såväl elever som personal och rektorn. I intervjuer med lärare, elever och rektorn framkommer som exempel på detta elever med hög frånvaro eller elever med svårigheter i enskild kurs. Vidare visar intervjuer med personal och rektorn att det förekommer att utredning av elevens behov av särskilt stöd påbörjas först vid beslut om utarbetande av åtgärdsprogram och inte som grund för beslut om sådant program. När elevens behov av särskilt stöd inte utreds innan åtgärdsprogram utarbetas blir det dessutom svårt för skolan att upprätta sådana program i enlighet med bestämmelserna, vilket de åtgärdsprogram Skolinspektionen tagit del av är exempel på. Programmen beskriver oftast hur elevens problem i skolan yttrar sig medan elevens behov inte tydligt framgår. Exempel på detta är att NN är skoltrött och har svårt att motivera sig i skolan. Ett annat exempel är att XX har svårt att komma igång med skriftliga uppgifter. Inte heller relaterar programmen till läroplanens och kursplanernas mål. Dessutom beskrivs de åtgärder skolan avser att vidta inte alltid tydligt och konkret med utgångspunkt i elevens behov, utan mer översiktligt. Exempel på detta är att eleven NN erbjuds möjlighet till läxhjälp när det är rast och att alla lärare ska erbjuda XX att göra prov muntligt. När de åtgärder skolan avser att vidta inte anges tydligt och konkret samt kopplas till elevens behov blir det svårt att följa upp och utvärdera åtgärderna. Av utredningen framgår sammanfattningsvis att skolans arbete med särskilt stöd brister. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 3 kap. 8 och 9 skollagen, Lgy11 2.6 Rektorns ansvar/9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 2.6 Rektors ansvar Bedömning och betygssättning Bedömning: Rektorn ser inte till att betyg sätts i enlighet med skollagen och andra författningar.

13 (22) Motivering: Betyg ska enligt skollagen beslutas av den eller de lärare som ansvarar för undervisningen vid den tidpunkt då betyg ska sättas. Betyg ska sättas på varje avslutad kurs. Enligt Skolverkets föreskrifter om betygskatalog ska den som beslutar om betyg förse uppgiften med sin egenhändiga signatur. Enligt Skolverkets föreskrifter ska betyg efter prövning föras in i betygskatalogen. Dokumentstudier visar ett flertal exempel på betygskataloger som inte är upprättade i enlighet med bestämmelserna. Skolinspektionen har tillsammans med skolans rektor tagit del av betygskataloger som saknar signering av betygssättande lärare. Såväl personal som rektorn berättar att skolans rutiner för förande av betygskatalog har brister vad gäller lärares signering av uppgifter i betygskataloger. Skolinspektionen konstaterar även att betyg som satts efter prövning inte framgår av granskade betygskataloger. Intervjuer med lärare, elever samt dokumentstudier visar att betyg regelmässigt sätts utan att eleven läst kursen eller genomgått prövning på kursen. Exempel på detta är att lärare i anslutning till att betyg ska sättas i kursen Digitalt skapande (EOS 1201) också sätter betyg i andra (egna) kurser i samma ämne. Läraren bedömer att eleven samtidigt som han/hon får undervisning i en kurs också når kunskapsmål och betygskriterier i andra (egna) påföljande kursplaner i Digitalt skapande, där eleven inte deltar i lärarledd undervisning. Skolinspektionen vill i sammanhanget hänvisa till vad som sägs nedan i skäl för beslut om att de egna kurserna måste ses över avseende kravnivå, likhet med nationella kurser och likhet mellan egna kurser. Fortsättningsvis måste eleven läsa kursen eller genomgå prövning innan betyg sätts. Av utredningen framgår sammanfattningsvis att betyg inte sätts och att betygskataloger inte förs i enlighet med bestämmelsernas krav. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 3 kap. 16 och 15 kap. 22 skollagen, 8 kap. 24 gymnasieförordningen, Lgy 11 2.5 Bedömning och betyg, 2.6 Rektorns ansvar, 6-8 Skolverkets föreskrifter [SKOLFS 2011:123] om betygskatalog/2 kap. 9 förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet jämfört med 7 kap. 1, 14 1992 års gymnasieförordning, 9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 94 2.5 Bedömning och betyg, 2.6 Rektors ansvar, 3-5 Skolverkets föreskrifter [SKOLFS 2007:42] om betygskatalog

14 (22) Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning: Rektorn tar inte sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef och verkar inte för att utbildningen utvecklas. Rektorn tar inte ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete vid skolenheten och omsätter inte heller resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen. Motivering: Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska enligt skollagen ledas och samordnas av en rektor. Vidare anges i skollagen att rektorn ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen vid skolenheten. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Enligt uppgifter från rektorn utövar han sitt pedagogiska ledarskap genom att se till att lärarna får kontinuerlig kompetensutveckling, möjligheter till pedagogiska diskussioner på skolan, spontana besök i klassrum samt genom att delta vid arbetslagsmöten. Det är vid Portalens Gymnasium i Lidköping i huvudsak den enskilde läraren som ansvarar för elevens utveckling mot målen för utbildningen, vilket bekräftas i intervjuer med lärare och rektorn. Vad gäller skolans utveckling mot läroplanens mål, programmål och examensmål uttrycker rektorn att han litar till att lärarna löser detta. Rektorn berättar dock att det i arbetet mot utbildningarnas mål säkert är skillnad mellan lärare som har föreskriven lärarutbildning för den undervisning de bedriver och de som inte har det. Skolinspektionen vill i sammanhanget hänvisa till vad som sägs ovan i skäl för beslut om att rektorn och lärarna inte klargör för eleverna vilka mål utbildningen har och att lärare inte samverkar med andra lärare för att nå utbildningens mål. Med anknytning till detta konstaterar Skolinspektionen att rektorn som pedagogisk ledare lämnat så viktiga uppdrag som arbetslagsledare och ansvar för schemaläggning och tjänstefördelning till personal utan formell lärarutbildning. Lärare som intervjuats är av meningen att skolans rektor inte utövar ett pedagogiskt ledarskap för dem. Portalens Gymnasium i Lidköping har i några avseenden lagt grunden för ett systematiskt kvalitetsarbete. Exempelvis klargörs i det dokumenterade kvalitetsarbetet mål för verksamheten såsom skolans och lärarnas arbete med programmål och normer och värden och att kursutvärderingar ska genomföras. Intervjuer och dokumentstudier visar dock att skolan inte systematiskt följer upp och utvärderar hur väl målen i det dokumenterade kvalitetsarbetet har

15 (22) nåtts i syfte att vidta relevanta åtgärder för ökad eller förbättrad måluppfyllelse. Vidare redovisar skolan, kortfattat, antal och andel satta betyg samt genomsnittlig betygspoäng för såväl elever med slutbetyg som för samtliga avgångselever 2011. Detta utan att på något sätt följa upp eller analysera kunskapsresultaten. Det finns i skolans dokumenterade kvalitetsarbete ingen systematisk jämförande analys av kunskapsresultat mellan enskilda kurser, mellan elevgrupper eller för skolan som helhet. Inte heller finns en uppföljning och analys av medelvärdet (poäng) för slutbetygen för samtliga utbildningar (program) vid skolan. Skolan bedriver inte ett systematiskt kvalitetsarbete där man med utgångspunkt i exempelvis kunskapsresultaten systematiskt prövar verksamheten, utvärderar och jämför resultat samt prövar nya metoder i syfte att förbättra kunskapsresultat. Avslutningsvis visar tillsynen att skolans påbörjade kvalitetsarbete inte genomförs under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Dessutom konstaterar Skolinspektionen att personalen inte uppfattar skolans kvalitetsarbete som ett instrument för det lokala utvecklingsarbetet. Av utredningen framgår sammanfattningsvis att det pedagogiska arbetet vid skolan inte leds och samordnas av rektorn. Dessutom motsvarar skolans kvalitetsarbete inte författningarnas krav när det gäller uppföljning, analyser och resonemang om åtgärder för förbättringar av kunskapsresultat. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning: 2 kap. 9, 4 kap. 4-5 skollagen, Lgy 11 2.6 Rektorns ansvar/9 kap. 8 1985 års skollag jämfört med Lpf 2.6 Rektors ansvar Personalkompetens Bedömning: Rektorn har inte pedagogisk insikt förvärvad genom utbildning och erfarenhet. Personalen vid skolenheten har inte utbildning och kompetens för den undervisning de bedriver. Motivering: Som rektor får enligt skollagen bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt.

16 (22) Enligt egna uppgifter och dokument är rektorn utbildad civilekonom. Han har sedan 2004 arbetat inom skolans värld som vikarierande lärare och vikarierande rektor vid en grundskola samt från och med 2006 som rektor vid Portalens Gymnasium i Lidköping. Vidare uppger rektorn att han har genomfört en del fortbildningskurser och avslutat introduktionsutbildning för rektorer på Göteborgs Universitet. Rektorn saknar dock utbildning som ger pedagogisk insikt. Enligt skollagen ska huvudmännen för undervisning använda lärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren bedriver. De lärare som är anställda före den 1 juli 2011 och som saknar sådan utbildning ska istället ha utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Intervju med rektorn samt redovisade dokument visar att det vid Portalens Gymnasium i Lidköping finns två tillsvidareanställda lärare som saknar lärarutbildning. Båda lärarna är anställda före den 1 juli 2011 och har yrkeserfarenhet men ingen akademisk ämnesutbildning avsedd för den undervisning de bedriver. Detta innebär att det vid skolans högskoleförberedande program bedrivs undervisning i dataämnen av lärare utan adekvat utbildning. Huvudmannen eller rektorn har inte anfört några särskilda skäl till varför lärarna tillsvidareanställts och bedriver undervisning trots att de saknar såväl akademisk ämnesutbildning som lärarexamen. Av utredningen framgår sammanfattningsvis att skolans rektor inte har pedagogisk insikt förvärvad genom utbildning samt att det vid skolan finns lärare som saknar utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva och att lärare utan lärarexamen tillsvidareanställts. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 2 kap. 11, 13-15, 17-19 skollagen, 33 lagen om införande av skollagen och 2 kap. 3 1985 års skollag Omfattning, innehåll och resurstillgång Bedömning: Gymnasieutbildningarna uppfyller inte författningarnas krav vad gäller innehåll och omfattning. För utbildningen finns inte nödvändiga materiella resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppnås.

17 (22) Motivering: Enligt skollagen har elever på yrkesprogrammen rätt till minst 2 430 undervisningstimmar om 60 minuter och elever på högskoleförberedande program har rätt minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter (åk 1-2). Elever på det estetiska programmet, naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet har rätt till minst 2 180 undervisningstimmar om 60 minuter och elever på övriga nationella program har rätt till 2 430 timmar om 60 minuter (åk 3). Huvudmannen ska kunna redovisa hur eleven har fått sin garanterade undervisningstid. Skolinspektionen konstaterar i sammanhanget att i skolans tillstånd (dnr 44-2005:1087) för utbildningarna Digital produktion respektive IT-kommunikation anges att den garanterad undervisningstid ska omfatta 2 500 timmar. Intervju med rektorn och dokument visar att skolan inte kan redovisa om varje elev har erbjudits sin garanterade undervisningstid. Rektorn är dock av uppfattningen att skolans elever erbjuds den undervisningstid de minst har rätt till enligt bestämmelserna. För elever i årskurs 2 och 3 ska enligt 1985 års skollag en fristående gymnasieskola bedriva en utbildning som ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som gymnasieskolan ska förmedla. För kurser som inte motsvarar kurser inom det offentliga skolväsendet ska skolorna utforma egna betygskriterier. Vid skolan finns 14 egna kurser som erbjuds elever i årskurs 2 och 3. Skolinspektionen har granskat dessa och bedömer att det finns brister i de egna kursplanerna. Det finns exempelvis egna kurser där stora delar av innehållet i kurserna återfinns i nationellt fastställda kursplaner. Exempel på detta är de egna kurserna i Digitalt skapande. De elva kurserna i Digitalt skapande (EOS1502), (EOS1503), (EOS1504), (EOS1505), (EOS1506), (EOS1507), (EOS1508), (EOS1509), (EOS1510), (EOS1511), och (EOS1512) har dessutom, i huvudsak såväl samma övergripande mål för kursen och mål eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs som betygskriterier. Skolinspektionen finner detta anmärkningsvärt och oacceptabelt. Vidare finns det kurser med betygskriterier som inte preciserar vilka kunskaper enligt kursplanen som krävs för att eleven ska få ett visst betyg utan istället talar om vad eleven ska göra eller hur eleven ska bete sig. Exempel på detta är kursen Webbdesign B (DTR1510) där det i betygskriterier för betyget Mycket väl godkänt (MVG) anges att eleven tar hänsyn till de kriterier som uppgifterna presenterar och håller deadline.

18 (22) De egna kurserna måste ses över avseende kravnivå, likhet med nationella kurser och likhet mellan egna kurser. När innehållet i en egen kurs ryms inom en nationell kurs eller andra egna kurser kan eleven tillgodogöra sig dubbel eller flerdubbla gymnasiepoäng för samma kursinnehåll. Dessutom går eleven i sin utbildning miste om möjligheten att fördjupa och bredda sina kunskaper. Skolverket beslutade den 15 december år 2005 (dnr 2005:1087) att Portalens Gymnasium i Lidköpings kommun har rätt till bidrag för utbildningarna Digital produktion och IT-kommunikation. Utbildningarna har i bidragshänseende hänförts till elprogrammet. I respektive utbildning om 2 500 poäng ingår tillvalskurser (individuellt val) med 300 poäng. De poängplaner som Skolinspektionen fått av skolan visar att det vid de båda utbildningarna Digital produktion och IT-kommunikation inte erbjuds tillvalskurser, vilket bekräftas av rektorn. Istället finns i poängplanen kurser som skolan valt att göra obligatoriska i utbildningarna. Skolan måste se över poängplanerna så att man för samtliga utbildningar erbjuder eleverna det utrymme för tillvalskurser som anges i underlag för Skolverkets godkännande för utbildningarna. Elever i gymnasieskolan ska enligt skollagen ha tillgång till skolbibliotek. Med skolbibliotek avses enligt förarbetena (prop. 2009/10:165 s 284) en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja eleverna. I läroplanen framhålls biblioteket som en del av skolans arbetsmiljö med syftet att eleverna själva ska kunna söka och utveckla kunskaper. Tillsynen vid Portalens Gymnasium i Lidköping visar att eleverna inte har tillgång till skolbibliotek, vilket bekräftas av rektorn. Det finns alltså vid skolan ingen gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Rektorn uppger att han har en dialog med det närliggande stadsbiblioteket för att skolan genom avtal ska kunna utnyttja detta som ett skolbibliotek. Sammanfattningsvis visar utredningen att skolan inte kan redovisa om eleverna får sin garanterade undervisningstid. Skolans egna kurser motsvarar inte kraven i författningarna och eleverna i årskurs 3 erbjuds inte tillvalskurser (300 poäng). Dessutom har eleverna inte tillgång till skolbibliotek. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna.

19 (22) Författning: 2 kap. 5, 36 och 16 kap. 18 skollagen, 4 kap. 22 gymnasieförordningen/9 kap. 8, 5 kap. 4 d 1985 års skollag, 2 kap. 5, 5 a, 9 förordning om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet Huvudmannaskap och godkännande Bedömning: Informationen om rutinerna för klagomål lämnas inte på ett sådant sätt att de blir kända. Motivering: Huvudmannen ska enligt skollagen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. I förarbetena (prop. 2009/10:165 s. 673) poängteras att det är nödvändigt att informationen om rutinerna lämnas på ett sådant sätt att de blir kända för dem som vill lämna klagomål. Rektorn har i dokument tydligt och konkret redovisat huvudmannens och skolans rutiner för att ta emot och utreda klagomål som beskriver hur skolan och huvudmannen arbetar med att hantera klagomål mot utbildningen. Detta är dock inga rutiner som delgetts eleverna och deras vårdnadshavare, vilket bekräftas i samtal med elever och rektorn. Dessutom konstaterar Skolinspektionen att informationen om rutinerna för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen inte heller går att finna på ett lättillgängligt sätt, exempelvis via hemsidan för Portalens Gymnasium i Lidköping. Av utredningen framgår sammanfattningsvis att skolans rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen inte är kända eller redovisade på ett lämpligt sätt. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning: 4 kap. 8 skollagen

20 (22) Bakgrund Måluppfyllelse Kunskapsresultat Skolinspektionen utgår i sin tillsyn från alla elevers lika rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Det innebär att alla elever når maximala resultat och grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Av Skolverkets officiella statistik för år 2011 framgår att andel elever med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier vid Portalens Gymnasium i Lidköping är 75 procent och att andel elever med fullföljd utbildning inom fyra år är 57 procent. Den genomsnittliga betygspoängen för skolan som helhet är 13,6 (14,1) för avgångseleverna år 2011. Siffrorna inom parentes anger motsvarande värden för riket. Det är alltså enbart tre av fem elever som fullföljer sin utbildning inom fyra år och den genomsnittliga betygspoängen är lägre än motsvarande värde i riket. Skolinspektionens utredning visar att alla elever vid Portalens Gymnasium i Lidköpings kommun inte ges möjlighet att lägst nå behörighet till universitetsoch högskolestudier. Skolinspektionen pekar i detta beslut på ett antal områden där skolan behöver vidta åtgärder för att förbättra elevernas kunskapsresultat. Resultat värdegrundsarbetet Skolan ska enligt läroplanen förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna. Där ingår människolivets okränkbarhet, allas lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Av vad som framkommer vid tillfället för den regelbundna tillsynen befinner sig eleverna vid Portalens Gymnasium i Lidköping i en trygg miljö. Intervjuer med elever, personal och rektorn visar att det är ett vänligt och accepterande klimat såväl elever emellan som mellan elever och personal. Rektorn berättar att kränkningar på skolan är ovanliga och att skolan omedelbart agerar om någon upplever sig kränkt, vilket bekräftas av elever. Skolinspektionens utredning visar inte annat än att resultatet av värdegrundsarbetet motsvarar de nationella målen. Beskrivning av Thoren Innovation School Skolverket beslutade den 15 december 2005 (dnr 44-2005:1087) att Portalens Gymnasium i Lidköpings kommun har rätt till bidrag för: - Utbildningen Digital produktion. Utbildningen har i bidragshänseende hänförts till elprogrammet.