Beslut för gymnasieskola

Transkript

1 Thoren Innovation School AB Rektorn vid Thoren Innovation School i Lunds kommun för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Thoren Innovation School i Lunds kommun (f.d. Lunds Tekniska Gymnasium) Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

2 1 (18) Tillsyn av Thoren Innovation School i Lunds kommun Skolinspektionen genomför under våren och hösten 2012 tillsyn i fem gymnasieskolor som har Thoren Innovation School AB som huvudman. Lunds Tekniska Gymnasium (nu Thoren Innovation School i Lunds kommun) besöktes av Skolinspektionen den 28 och 29 mars Helhetsbedömning Lunds Tekniska Gymnasium är inne på sitt tredje verksamhetsår och har vid tillfället för tillsynsbesöket ännu inte elever som slutfört årskurs 3. Det finns därför ingen betygsstatistik för elever som har fullföljt sin gymnasieutbildning vid skolan. Av skolan redovisad betygsstatistik framgår dock att samtliga elever vid skolan inte når målen i de kurser som är avslutade. Dessutom är det i de kurser som är avslutade avsevärd skillnad i måluppfyllelse mellan skolans program. Skolan måste vidta åtgärder så att alla elever, när de fullföljt sin utbildning, lägst når grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Tillsynen visar att åtgärder behövs inom områden som har betydelse för kunskapsresultaten. Skolans systematiska och dokumenterade kvalitetsarbete måste förbättras. I detta innefattas att skolans betygsresultat i större omfattning regelbundet utvärderas och följs upp i syfte att förbättra måluppfyllelsen. Vidare är det viktigt att skolan klargör för eleverna vilka mål utbildningen har. Vid Lunds Tekniska Gymnasium är det, beroende på lärare och ämne, skillnad i elevernas kunskap om såväl kursplanernas mål, programmål eller examensmål som läroplanens mål. När elever inte har kunskap om målen för utbildningen blir det svårt för dem att ha ett reellt inflytande över det egna lärandet. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att via demokratiska arbetsformer utveckla ett aktivt medborgarskap och förmåga att delta i samhällslivet. Utformningen av elevernas inflytande ska anges i planeringen av verksamheten. Dessutom måste fortsättningsvis särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till i vilket innefattas att åtgärdsprogram utarbetas i enlighet med bestämmelserna. Avslutningsvis är det nödvändigt att skolans värdegrundsarbete förbättras. Eleverna behöver bättre tränas i demokratiska arbetsformer och skolans plan mot kränkande behandling måste fortsättningsvis motsvara författningarnas krav på en sådan plan.

3 2 (18) Föreläggande De beskrivna bristerna som Skolinspektionen konstaterat vid tillsynen av Thoren Innovation School i Lunds kommun måste åtgärdas för att huvudmannen ska uppfylla författningarnas krav och eleverna därmed ska få den utbildning de har rätt till. En utförligare redogörelse av konstaterade brister finns nedan under rubriken Skäl för beslut. Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Thoren Innovation School AB att senast den 17 januari 2013 avhjälpa påtalade brister genom att vidta nedanstående åtgärder. De vidtagna åtgärderna ska samma dag skriftligen redovisas till Skolinspektionen. Undervisning och lärande Rektorn och lärarna klargör inte för eleverna vilka mål utbildningen har. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med undervisning och lärande. I detta ingår att: - Skolan klargör för eleverna vilka mål utbildningen har. (Lgy 11 1 Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter/9 kap års skollag jämfört med Lpf Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter). Grundläggande värden och inflytande Skolan visar inte att den arbetar systematiskt med att eleverna ska tillägna sig grundläggande värderingar, attityder och färdigheter som krävs för att kunna vara aktiva i samhällslivet. Eleverna ges inte ett aktivt inflytande över utbildningen. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med grundläggande värden och inflytande. I detta ingår att: - Undervisningen ger eleverna möjlighet att utveckla ett aktivt medborgarskap och förmåga att delta i samhällslivet (Lgy 11 1 Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter, 2.1 Kunskaper/9 kap års skollag jäm-

4 3 (18) fört med Lpf 94 1 Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter, 2.1 Kunskaper). - I planeringen av verksamheten anges utformningen av elevernas inflytande (1 kap. 10, 4 kap. 14 första stycket skollagen, Lgy Elevernas ansvar och inflytande). - Eleverna har ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll och hålls informerade i frågor som rör dem (4 kap. 9 skollagen, Lgy Elevernas ansvar och inflytande/9 kap års skollag jämfört med Lpf Elevernas ansvar och inflytande). Trygghet och studiero Skolans plan mot kränkande behandling anger inte vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med trygghet och studiero. I detta ingår att: - Det finns en plan mot kränkande behandling som anger vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp (6 kap. 8 skollagen). Särskilt stöd Särskilt stöd ges inte i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. Rektorn ser inte till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fattas om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med särskilt stöd. I detta ingår att: - Eleverna får det särskilda stöd som de behöver (3 kap. 8 tredje stycket skollagen, Lgy Rektorns ansvar/9 kap års skollag jämfört med Lpf Rektors ansvar). - Rektor ser till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds (3 kap. 8 första stycket skollagen). - Vid utredningen sker samråd med elevhälsan (3 kap. 8 andra stycket skollagen). - Rektorn ser till att beslut fattas om åtgärdsprogram och att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas (3 kap. 9 skollagen).

5 4 (18) Bedömning och betygssättning Rektorn ser inte till att betyg sätts i enlighet med skollagen och andra författningar. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med bedömning och betygssättning. I detta ingår att: - Lärarna får stöd för att kunna sätta rättvisa och likvärdiga betyg (3 kap. 14, 2 kap. 34 skollagen). - Betyg sätts efter avslutad kurs (15 kap. 22 skollagen/2 a kap. 9 förordningen om fristående skolor och viss enskild skolverksamhet jämfört med 7 kap års gymnasieförordning). Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Rektorn tar inte tillräckligt sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef och verkar för att utbildningen utvecklas. Rektorn tar inte i tillräcklig omfattning ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete och omsätter inte heller resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. I detta ingår att: - Rektorn ser till att det dagliga arbetet är inriktat mot elevernas utveckling och lärande och mot att de nationella målen uppfylls (4 kap. 5 skollagen, Lgy Rektorns ansvar/9 kap. 8 jämfört med Lpf Rektors ansvar). - Rektorn ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen (4 kap. 4 första stycket skollagen, Lgy Rektorns ansvar/9 kap. 8 jämfört med Lpf Rektors ansvar). Erbjudande av utbildning Alla elever erbjuds inte utbildning och resurser i enlighet med författningarna. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med erbjudande av utbildning; antagning, innehåll och omfattning. I detta ingår att: - Se till att det finns elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser (2 kap. 25 skollagen).

6 5 (18) Omfattning, innehåll och resurstillgång För utbildningen finns inte nödvändiga materiella resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppnås. Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med omfattning, innehåll och resurstillgång. I detta ingår att: - Eleverna har tillgång till utrustning, böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning och för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas (2 kap. 35, 15 kap. 17 skollagen/9 kap. 8 jämfört med 5 kap års skollag). - Eleverna har tillgång till skolbibliotek som används i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande (2 kap. 36 skollagen). Skäl för beslut Föreläggande: Undervisning och lärande Bedömning: Rektorn och lärarna klargör inte för eleverna vilka mål utbildningen har. Motivering: Enligt läroplanen ska rektorn och lärarna klargöra för eleverna vilka mål utbildningen har. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på utbildningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att de får sådan information. Intervjuer med såväl rektorn som lärare och elever visar att det finns skillnad mellan lärare och ämne i hur lärarna arbetar för att eleverna i undervisningen ska få kunskap om kursplanernas mål och kunskapskrav. Det finns lärare som går igenom kursplanens mål och krav enbart vid kursens början. Men det finns också lärare som därefter återkommande knyter an till kursplanen i anslutning till nya arbetsområden och arbetsuppgifter. Som exempel på ämnen och kurser där läraren återkommande klargör mål och krav anges av eleverna religionskunskap och svenska. De elever Skolinspektionen möter på skolan känner överlag inte till de krav eller mål som läroplanen anger för undervisningen i gymnasieskolan. Eleverna känner exempelvis inte till att elevernas inflytande på såväl innehåll som former ska vara viktiga principer i utbildningen, att undervisningen inte ensidigt får betona den ena eller andra kunskapsformen såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet - eller att läraren ska utgå från den enskilda elevens

7 6 (18) behov, förutsättningar och erfarenheter. Intervjuer med rektor, lärare och elever bekräftar att elever och lärare inte systematiskt gör en gemensam tolkning av målen i läroplanen, programmålen respektive examensmålen. Vid tillsynen av skolan framkommer ett flertal exempel på att det sker samverkan mellan lärare och ämnen för att utbildningens olika delar ska hänga samman och bilda en helhet. Intervjuer visar dock att eleverna inte förstår att detta är kopplat till utbildningarnas övergripande mål. Eleverna känner inte till att det finns programmål eller examensmål för varje utbildning på skolan och att dessa ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen från elevernas första dag på programmet. Av utredningen framgår sammanfattningsvis att rektorn och lärarna inte klargör för eleverna vilka mål utbildningen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning: Lgy 11 1 Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter/9 kap års skollag jämfört med Lpf Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter Grundläggande värden och inflytande Bedömning: Skolan visar inte att den arbetar systematiskt med att eleverna ska tillägna sig grundläggande värderingar, attityder och färdigheter som krävs för att kunna vara aktiva i samhällslivet. Eleverna ges inte ett aktivt inflytande över utbildningen. Motivering: Undervisningen ska enligt läroplanen bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet. Det är enligt läroplanen skolans ansvar att varje elev har förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv. Enligt skollagen ska eleverna även ges inflytande över utbildningen och den närmare utformningen av inflytandet ska anges i planeringen av verksamheten. Kravet på inflytande utvecklas i läroplanen där det uttrycks att elever ska få ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Den närmare utformningen av inflytandet ska anges i planeringen av verksamheten. Vid Lunds Tekniska Gymnasium ges eleverna möjligheter att via organiserade former såsom klassråd och elevråd påverka sin arbetsmiljö. Intervjuer med ele-

8 7 (18) ver, lärare och rektorn samt dokument visar att det företrädesvis är praktiska frågor såsom skolmat, lokaler och skolavslutningar som diskuteras i sådana forum. Vad gäller elevernas möjligheter att påverka undervisningen sker detta främst i direkta kontakter mellan enskilda elever och lärare, vilket bekräftas vid intervjuer med elever, lärare, rektorn samt besök i verksamheten. Intervjuade lärare och rektorn berättar att skolans elever mera systematiskt behöver tränas i demokratiska arbetsformer för att påverka undervisningens innehåll och arbetssätt, inte minst för att senare i livet ha förutsättningar för att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhället och arbetslivet. Dessutom visar intervjuer med såväl elever som lärare att de (eleverna och lärarna) inte känner till att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer som en del i skolans arbete för att utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet. Intervjuer med rektorn och lärare samt dokumentstudier visar att den närmare utformningen av elevernas möjligheter till inflytande i verksamheten inte anges i planeringen av verksamheten. Detta kan förklara skillnaden i elevernas möjligheter till inflytande över det egna lärandet beroende på ämne och lärare, vilket bekräftas i intervjuer med elever och lärare samt vid besök i verksamheten. I några ämnen är eleverna med och samråder och utvecklar hur kursplanen ska gestaltas i undervisningen. Som exempel på detta anges av elever religionskunskap, samhällskunskap och teknikutveckling. I andra ämnen är elevernas möjligheter till inflytande alltför ofta begränsat till att bestämma i vilken ordning arbetsområden ska studeras, hur och när kunskaper ska redovisas samt om arbetet ska utföras enskilt eller i grupp, vilket också bekräftas i intervjuer med elever, lärare och rektorn samt besök i verksamheten. Enligt rektorn finns det dessutom vid skolan inget systematiskt arbete för att säkerställa att undervisningen, oberoende av lärare och ämne, bedrivs i demokratiska arbetsformer, utan det är upp till den enskilde läraren. Av utredningen framgår sammanfattningsvis att skolans arbete för att utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet måste förbättras. Dessutom motsvarar inte elevernas reella möjligheter till inflytande över det egna lärandet kraven i författningarna. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 1 kap. 10, 4 kap. 14 samt 4 kap. 9 skollagen, Lgy 11 1 Skolans värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter, 2.1 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande/9 kap års skollag jämfört med Lpf 94 1 Skolans

9 8 (18) värdegrund och uppgifter, Rättigheter och skyldigheter, 2.1 Kunskaper, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande Trygghet och studiero Bedömning: Skolans plan mot kränkande behandling anger inte vilka åtgärder som ska vidtas och hur de ska följas upp. Motivering: Huvudmannen ska enligt skollagen se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Lunds Tekniska Gymnasium har en Likabehandlingsplan för läsåret 2011/12 som omfattar en plan mot kränkande behandling. Planen beskriver tydligt skolans årliga arbete med likabehandlingsplanen vilket innefattar skolans tillvägagångssätt för att förebygga, förhindra och kartlägga diskriminering och kränkande behandling. Skolans plan innehåller dock inga tydliga, konkreta och målinriktade åtgärder som skolan avser vidta utifrån den kartläggning av diskriminering och kränkande behandling som genomförts vid skolan. Av utredningen framgår sammanfattningsvis att skolans plan mot kränkande behandling inte motsvarar kraven i skollagen. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 6 kap. 8 skollagen Särskilt stöd Bedömning: Särskilt stöd ges inte i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till. Rektorn ser inte till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fattas om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås.

10 9 (18) Motivering: Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta enligt skollagen anmälas till rektorn. Rektorn ska enligt skollagen se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Vidare ska ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Åtgärdsprogrammet beslutas av rektorn. Om en utredning visar att eleven inte behöver särskilt stöd, ska rektorn eller den som rektorn har överlåtit beslutanderätten till i stället besluta att ett åtgärdsprogram inte ska utarbetas. Skolinspektionen finner exempel på att åtgärdsprogram utarbetas för elever i behov av särskilt stöd. Det finns dock elever vid skolan som är i behov av särskilt stöd för vilka det saknas såväl utredning av behov som utarbetade åtgärdsprogram, vilket bekräftas i intervjuer med elever, personal och rektorn. Exempel på detta är elever som istället för särskilt stöd anpassat utifrån identifierade behov får extra tid för att lämna in kompletterande uppgifter eller hänvisas till att söka upp sin lärare för enskild handledning eller undervisning utanför ordinarie undervisningstid. När elevens behov av särskilt stöd inte utreds innan åtgärdsprogram utarbetas blir det dessutom svårt för skolan att upprätta sådana program i enlighet med bestämmelserna, vilket de åtgärdsprogram Skolinspektionen tagit del av är exempel på. Det finns åtgärdsprogram som beskriver hur elevens problem i skolan yttrar sig medan elevens behov inte tydligt framgår. Exempel på detta är att NN har svårt att koncentrera sig och att YY stundvis är ofokuserad och pratig i klassrummet. Dessutom beskrivs de åtgärder skolan avser att vidta inte alltid tydligt och konkret med utgångspunkt i elevens behov, utan mer översiktligt. Exempel på detta är att eleven LL ska använda hjälpmedel när dessa behövs och att MM inte ska prata eller störa under lektionstid. När de åtgärder skolan avser att vidta inte anges tydligt och konkret samt kopplas till elevens behov blir det svårt att följa upp och utvärdera åtgärderna. Inte heller relaterar åtgärdsprogrammen till läroplanens och kursplanernas mål.

11 10 (18) Avslutningsvis visar intervjuer med lärare, övrig personal och rektorn att det enbart är skolsköterskan som i enstaka fall är delaktig i arbetet med att utreda elevernas behov av särskilt stöd. Detta trots att tillsynen vid skolan visar att behovet av elevhälsans kompetenser vid utredningar av elevers behov av särskilt stöd är större än så, vilket bekräftas i intervjuer med såväl personal, elever och rektorn. Som nämns nedan saknar skolan dessutom vid tillfället för tillsynen tillgång till psykolog och personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. I samtal med personal, elever och rektorn tydliggörs att elevhälsan inte har ett kontinuerligt och strukturerat samarbete med pedagogisk personal på skolan för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Av utredningen framgår sammanfattningsvis att skolans arbete med särskilt stöd brister. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 3 kap. 8 och 9, Lgy Rektorns ansvar/9 kap års skollag jämfört med Lpf Rektors ansvar Bedömning och betygssättning Bedömning: Rektorn ser inte till att betyg sätts i enlighet med skollagen och andra författningar. Motivering: Rektorn har i skollagen ett utpekat ansvar för att betyg sätts i enlighet med de föreskrifter som gäller för betygsättning. Det innebär att rektorn måste se till att lärarna är förtrogna med regelverket och att de ges stöd för att kunna sätta rättvisa och likvärdiga betyg. Intervjuer med rektorn och lärare visar att det finns rutiner för att säkerställa en likvärdig och rättvis betygssättning huvudsakligen inom de ämnen och kurser i vilka det finns nationella kursprov, det vill säga i engelska, matematik och svenska. I de ämnen som har nationella kursprov används ofta medbedömare vid såväl prov och inlämningsuppgifter som vid betygssättning. Det finns dock inget systematiskt samarbete mellan ämnen eller program på skolan eller med andra skolor för att kvalitetssäkra betygsättningen i övriga kurser. Skolinspektionen konstaterar i sammanhanget att det vid skolan finns ett flertal lärare som inte har ämneskollegor på skolan. Vidare finns det i skolans kvalitetsarbete ingen systematisk uppföljning och analys av betygsresultaten över tid exempelvis avseende skillnader mellan kurser, program, mellan flickor och pojkar,

12 11 (18) mellan elever med svensk och utländsk bakgrund samt mellan lärare som undervisar i samma kurs. Skolinspektionen bedömer att skolan måste vidta åtgärder för att säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning för såväl skolan som helhet som i samtliga enskilda kurser. Enligt skollagen ska betyg sättas på varje avslutad kurs och i förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 417) förtydligas att betyget ska sättas efter varje avslutad kurs. När en kurs ska anses avslutad framgår inte uttryckligen av författningarna. Det finns dock en tydlig koppling mellan den undervisningstid som huvudmannen beslutat om och kursens avslut. Enligt Skolinspektionens praxis ska en kurs därför anses vara avslutad när den lärarledda undervisningen i kursen har upphört. Intervjuer med lärare och rektorn vid Lunds Tekniska Gymnasium visar exempel på fall då elever beretts tillfälle att komplettera med uppgifter efter det att den lärarledda undervisningen avslutats om eleven tros kunna förbättra uppnådda resultat. Detta betyder att betyg inte sätts i anslutning till avslutad kurs. Skolledningen och lärare menar att det handlar om enskilda elever som av någon anledning är i behov av mer tid för att lämna in kompletterande uppgifter. Skolan anser att tiden på detta sätt inte blir en hämmande faktor, utan en elev som av olika orsaker behöver längre tid för att på bästa sätt tillgodogöra sig kunskapsstoffet får möjlighet till detta. Elevens betyg förs in i betygskatalogen när kursen enligt skolans synsätt är avslutad, vilket också framgår av skolans dokument. Kursutformningen i gymnasieskolan ger huvudmannen och skolan möjligheter att anpassa undervisningstiden beroende på om eleverna behöver mer eller mindre undervisningstid för att nå målen i kursplanen. Under vissa förutsättningar, och endast då, kan anpassning av undervisningstiden vara ett led i de särskilda stödåtgärderna för en elev som riskerar att inte nå de kunskapskrav som anges i kursplanerna. Det är dock viktigt att rektorn, så snart det uppmärksammas att en elev riskerar att inte nå kunskapsmålen, ser till att en utredning görs enligt 3 kap. 8 första stycket skollagen. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, ska rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Sambandet mellan en elevs behov av särskilda stödåtgärder och att skolan erbjuder mer undervisningstid måste dokumenteras. Av utredningen framgår sammanfattningsvis att betyg inte sätts på varje avslutad kurs och att skolan måste vidta åtgärder för att säkerställa en likvärdig be-

13 12 (18) dömning och betygssättning. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 2 kap. 34, 3 kap. 14, 15 kap. 22 skollagen/2 a kap. 9 förordningen om fristående skolor och viss enskild skolverksamhet jämfört med 7 kap års gymnasieförordning Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning: Rektorn tar inte tillräckligt sitt ansvar som pedagogisk ledare och chef och verkar för att utbildningen utvecklas. Rektorn tar inte i tillräcklig omfattning ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete och omsätter inte heller resultaten i åtgärder för att uppfylla de nationella målen. Motivering: Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Det är rektorns ansvar att se till att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen och att detta arbete dokumenteras. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) Att rektorn har ett särskilt ansvar för skolans resultat och för att för att planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen i förhållande till de nationella målen betonas även i läroplanen. Lunds Tekniska Gymnasium har i några avseenden lagt grunden för ett systematiskt kvalitetsarbete. Exempel på detta är att skolan i sin kvalitetsredovisning tydligt och konkret och med utgångspunkt i läroplanen anger mål för verksamheten såsom mål för kunskaper, normer och värden, elevers ansvar och inflytande samt bedömning och betyg. Intervjuer med lärare och rektorn samt dokumentstudier visar dock att skolan inte systematiskt följer upp och utvärderar hur väl de nationella målen i kvalitetsredovisningen har nåtts i syfte att vidta relevanta åtgärder för ökad eller förbättrad måluppfyllelse. Skolinspektionen vill i sammanhanget hänvisa till vad som sägs i andra delar av skäl för beslut. Det är exempelvis skillnad i måluppfyllelse mellan kurser, skillnad i elevers kunskap om målen för utbildningen och möjligheter till ansvar och inflytande beroende på ämne och lärare. I dokument och intervju med rektorn bekräftas att rektorn inte systematiskt följer upp att skolans utbildningar utvecklas i linje med de nationella målen för utbildningarna.

14 13 (18) Vidare konstaterar Skolinspektionen att skolan inte systematiskt följer upp och analyserar kunskapsresultat. Det finns i skolans dokumenterade kvalitetsarbete exempelvis ingen systematisk jämförande analys av kunskapsresultat mellan enskilda kurser, mellan elevgrupper eller för skolan som helhet. Inte heller finns en uppföljning och analys av resultat vid nationella kursprov i jämförelse med motsvarande kursbetyg. Skolan bedriver inte ett systematiskt kvalitetsarbete där man med utgångspunkt i exempelvis kunskapsresultaten systematiskt prövar verksamheten, utvärderar och jämför resultat samt prövar nya metoder i syfte att förbättra kunskapsresultat. Av utredningen framgår sammanfattningsvis att såväl det pedagogiska arbetet som det systematiska kvalitetsarbetet vid skolan inte motsvarar författningarnas krav när det gäller skolans utveckling mot de nationella målen. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 4 kap. 4,5 skollagen, Lgy Rektorns ansvar/9 kap. 8 jämfört med Lpf Rektors ansvar Erbjudande av utbildning Bedömning: Alla elever erbjuds inte utbildning och resurser i enlighet med författningarna. Motivering: Skollagen anger att det ska finnas en elevhälsa för eleverna. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande, och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. I förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 276) betonas att arbetet med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsans personal och övriga personalgrupper i skolan. Det anges även att elevhälsan har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. De mer generellt inriktade uppgifterna, där elevhälsans medverkan är viktig, rör bl.a. elevernas arbetsmiljö och skolans värdegrund. Intervjuer med rektorn och personal samt dokument visar att det vid Lunds Tekniska Gymnasium finns tillgång till elevhälsa som förutom skolledningen

15 14 (18) omfattar skolsköterska, kurator samt skolläkare. Övriga kompetenser som ska ingå i elevhälsan har ännu inte anlitats eller på annat sätt varit delaktiga i det förebyggande arbetet eller i arbetet med att utreda elevers behov av särskilt stöd. Detta trots att flera elever vid skolan inte beräknas uppnå målen för utbildningen. Den funktion som elevhälsan ska fylla - att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål (vari ingår att samråda vid utredningar om behov av särskilt stöd) samt att verka förebyggande och hälsofrämjande är därmed inte tillgodosedd på skolan. Av utredningen framgår sammanfattningsvis att skolan inte har tillgång till en fullständig elevhälsa med uppdrag att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Skolans verksamhet uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning: 2 kap. 25 skollagen Omfattning, innehåll och resurstillgång Bedömning: För utbildningen finns inte nödvändiga materiella resurser för att syftet med utbildningen ska kunna uppnås. Motivering: Enligt skollagen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Vid Lunds Tekniska Gymnasium finns det gemensamma (obligatoriska) kurser där skolans lokaler och utrustning begränsar elevernas möjligheter att nå kursplanernas mål och kunskapskrav, vilket bekräftas i intervjuer med lärare och rektorn samt vid besök i verksamheten. Exempel på sådana kurser är Fysik 1a (FYSFYS01a) samt Kemi 1 (KEMKEM01). Intervjuer med personal och besök i verksamheten visar att skolan inte har utrustning eller lokal speciellt utrustad för laborativ undervisning i ämnena fysik och kemi. Skolan är alltså inte utrustad för att utveckla elevernas förmåga att i fysik och kemi exempelvis planera, genomföra, tolka och redovisa experiment och observationer samt i kemi hantera kemikalier och utrustning, vilket bekräftas av rektorn. Skolinspektionen konstaterar att den begränsade utrustningen innebär att elever får svårt att nå kursernas mål och kunskapskrav i såväl fysik som kemi. Det innebär också sämre möjligheter för eleverna att påverka kursens innehåll och upplägg. Vidare försvåras möjligheterna att i undervisningen återspegla de

16 15 (18) olika kunskapsformerna, det vill säga fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Elever i gymnasieskolan ska enligt skollagen ha tillgång till skolbibliotek. Med skolbibliotek avses enligt förarbetena (prop. 2009/10:165 s 284) en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. I läroplanen framhålls biblioteket som en del av skolans arbetsmiljö med syftet att eleverna själva ska kunna söka och utveckla kunskaper. Tillsynen vid Lunds Tekniska Gymnasium visar att eleverna inte har tillgång till skolbibliotek, vilket bekräftas av rektorn. Det finns alltså vid skolan ingen gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Sammanfattningsvis visar utredningen att det saknas lokaler och utrustning för att eleverna ska kunna nå mål och kunskapskrav i kemi och fysik. Dessutom har eleverna inte tillgång till skolbibliotek. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristerna. Författning: 2 kap. 35, 36, 15 kap. 17 skollagen/9 kap. 8 jämfört med 5 kap års skollag Bakgrund Måluppfyllelse Kunskapsresultat Skolinspektionen utgår i sin tillsyn från alla elevers lika rätt till en god utbildning i en trygg miljö. Det innebär att alla elever når maximala resultat och grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Lunds Tekniska Gymnasium är inne på sitt tredje verksamhetsår och har vid tillfället för tillsynsbesöket ännu inte elever som slutfört årskurs 3. Det finns därför inte någon officiell statistik att tillgå som visar resultatmått för elever som slutfört sina studier vid den här skolan. Skolans redovisade uppgifter om betyg i kurser som avslutats vid skolan visar att det finns skillnad i måluppfyllelse mellan program. Exempel på detta är att det vid industriprogrammet inte finns någon elev som i någon kurs fått betyget Mycket väl godkänt (MVG) medan det vid teknikprogrammet finns ett flertal exempel på detta. Vidare visar redovisad betygsstatistik att det finns ett antal

17 16 (18) elever som inte minst nått betyget Godkänt (G) i de kurser som avslutats vid såväl energiprogrammet och industriprogrammet som teknikprogrammet. Skolinspektionens utredning visar att alla elever vid Lunds Tekniska Gymnasium inte ges möjlighet att lägst nå godkänt betyg i samtliga kurser. Skolinspektionen pekar i detta beslut på ett antal områden där skolan behöver vidta åtgärder för att förbättra elevernas kunskapsresultat. Resultat av värdegrundsarbetet Skolan ska enligt läroplanen förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna. Där ingår människolivets okränkbarhet, allas lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. Av vad som framkommer vid tillfället för den regelbundna tillsynen befinner sig eleverna vid Lunds Tekniska Gymnasium överlag i en trygg miljö. Intervjuer med elever, personal och rektorn visar att det överlag är ett vänligt och accepterande klimat såväl elever emellan som mellan elever och personal. Elever berättar att såväl rektorn som lärare betonar vikten av att de ska kunna leva sig in i och förstå andra människors situation och att de (eleverna) utvecklar en vilja att handla också med andra människors bästa för ögonen. Personal och elever berättar att skolan agerar omedelbart om någon upplever sig kränkt. Tillsynen visar dock att det förekommer enstaka kränkningar på skolan, vilket framkommer i intervjuer med personal och elever. I sammanhanget måste också nämnas att skolans plan mot kränkande behandling inte motsvarar författningarnas krav på en sådan plan. Skolinspektionens utredning visar att alla elever inte upplever trygghet på skolan och att skolans värdegrundsarbete inte är tillräckligt gott. Skolinspektionen pekar i detta beslut på åtgärder som skolan behöver vidta för att förbättra resultatet av värdegrundsarbetet. Beskrivning av Thoren Innovation School i Lunds kommun Skolinspektionen beslutade den 2 december 2009 (dnr :1248) att Lunds Tekniska Gymnasium har rätt till bidrag för: - Utbildningen produktionsteknik. Utbildningen har i bidragshänseende hänförts till industriprogrammet. - Utbildningen energi/vvs-teknik. Utbildningen har i bidragshänseende hänförts till energiprogrammet. - Utbildningen ingenjörsteknik. Utbildningen har i bidragshänseende hänförts till teknikprogrammet.

18 17 (18) Skolinspektionen beslutade den 2 juni 2010 (dnr :3174) om överföring av gymnasieutbildning att Lunds Tekniska Gymnasium från och med läsåret 2011/12 har rätt till bidrag för: - Utbildningen Ingenjörsteknik som motsvarar det nationella teknikprogrammet med inriktningarna produktionsteknik, teknikvetenskap samt informations- och medieteknik. - Utbildningen produktionsteknik som motsvarar det nationella industritekniska programmet med inriktningarna produkt och maskinteknik, driftsäkerhet och underhållsteknik samt svetsteknik. - Utbildningen energi/vvs-teknik som motsvarar det nationella vvs- och fastighetsprogrammet med inriktningarna fastighet och vvs. - Utbildningen el/automationsteknik som motsvarar det nationella el- och energiprogrammet med inriktningarna automation samt dator och kommunikationsteknik. Skolinspektionen godkände i beslut den 17 september 2012 (dnr :2395) Thoren Innovation School AB med organisationsnummer som ny huvudman för Thoren Innovation School i Lunds kommun (f.d. Lunds Tekniska Gymnasium). Skolan har alltså bytt såväl huvudman som namn under pågående tillsyn. Verksamheten vid Lunds Tekniska Gymnasium startade läsåret 2010/11 och omfattar utbildningarna: Årskurs 1: - Teknikprogrammet - Industritekniska programmet- VVS- och fastighetsprogrammet - El- och energiprogrammet Årskurs 2 och 3: - Produktionsteknik- Energi/VVS-teknik - Ingenjörsteknik Skolan har vid tillsynsbesöket 86 elever. Eleverna är folkbokförda i Lund och närliggande kommuner. Lunds Tekniska Gymnasium är relativt centralt belägen, i stadsdelen Tuna med närhet till allmänna kommunikationer.

19 18 (18) Skolan följer läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lgy 11 (årskurs 1) samt Lpf 94 (årskurs 2 och 3). Skolinspektionen har i samband med tillsynen haft kontakt med Lunds kommun angående kommunens rätt till insyn i skolans verksamhet. Lunds kommun har svarat att de besökt skolan och i det sammanhanget träffat såväl skolans rektor som representant för huvudmannen (Lernia College AB). Kommunens tjänstemän har inget att anmärka på verksamheten. I ärendets slutliga handläggning har deltagit avdelningsjuristen Ingrid Brännare och undervisningsrådet Monika Ivarsson. På Skolinspektionens vägnar Kjell Hedwall Avdelningschef Thomas Nilsson Undervisningsråd Bilagor: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen

20 Bilaga 1 1 (2) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn hos alla huvudmän för att granska skolväsendet. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen och bedömer om kommunen/huvudmannen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För fristående huvudmän granskas dessutom huvudmannaskap och godkännande. För fristående skolor genomförs en tillsyn som är sammanhållen. Detta innebär att fristående skolor inom samma utbildningsföretag, oavsett geografisk hemvist, besöks under en viss period. Denna tillsyn rör enbart utbildningsföretag med två eller fler skolor. Tillsynsplanen för dessa utbildningsföretag finns publicerade på Skolinspektionens hemsida. Den nya skollagen trädde i kraft den 1 augusti För elever som har påbörjat utbildningen före den 1 juli 2011 ska 1985 års skollag fortsätta att tilllämpas tills dess att eleverna avslutat sin utbildning. Det innebär att 1985 års skollag, i valda delar, för åk 2 och 3 är utgångspunkt för Skolinspektionens tillsyn och granskning. När hänvisning görs till 9 kap års skollag är det bestämmelsens lydelse före den 1 mars 2010 som avses. I de fall hänvisningar görs till 2 kap. förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet avses dess lydelse före den 1 februari 2011, om inte annat särskilt anges. I ärendet tillämpas gymnasieförordning (1992:394), om inte annat särskilt anges. Av beslut om förklaring om rätt till bidrag till skolan framgår att skolan ska följa 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Det innebär att bindande föreskrifter i läroplanen kan läggas till grund för Skolinspektionens beslut. Tillsynen av fristående gymnasieskolor ska ytterst klargöra om huvudmannens verksamhet uppfyller kraven för att även fortsättningsvis ha rätt till bidrag från elevernas hemkommuner.

21 Bilaga 1 2 (2) Varje huvudman får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolan utan i vilken utsträckning verksamheten, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Alla beslut kompletteras med en muntlig återrapportering till företrädare för huvudmannen. Dessa ges också möjlighet att ta del av och att lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits på skolan inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (