Minnesanteckningar 1(7) Minnesanteckningar från samrådsgruppen för Holmöarnas naturreservat 2015-10-14 Plats: Länsstyrelsen, Umeå Deltagare: Gunnar Larsson, Holmöns jaktlag Lars Janzén, Holmöns samfällighetsförening Olle Nygren, Holmöns utvecklingsforum Åke Sandström, Stiftelsen Holmöns Båtmuseum Niklas Lindberg Alseryd, Stora Fjäderäggs fågelsstation Doris Grellman, Umeå kommun Stig Nilsson, Umeå kommun Olle Forsgren, Umeå kommun Torbjörn Lindberg, Infrastrukturgruppen Holmön Karin Björnehall, Länsstyrelsen Björn Jonsson, Länsstyrelsen 1. Föregående minnesanteckningar Lades till handlingarna 2. Andra aktörers aktiviteter i naturreservatet (Karin Björnehall) Märkning av sälar: Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuséet har fått dispens för att märka sälar vid Stora Fjäderägg. Syftet är att förbättra kunskapen om vikaresälars rörelsemönster i havsmiljö och förbättra kunskapen om sälpopulationer. Sälmärkning genomfördes under vecka 41 och det har fungerat bra. Målsättningen denna höst var att märka 10 individer vilket man lyckats med under 3 dagar. Sälarna har fångats i nät och försetts med sändare som kommer att sitta kvar tills sälarna fäller sin päls under våren. Det är inte klart ännu när och om man kommer att märka säl vid fler tillfällen. DG frågade under hur lång tid de har fått dispens? Anm. Dispens beviljad tom 2017-09-01 Ny kraftledning Ängesön: Umeå energi har fått beviljad dispens för att byta ut en grävd kabel utmed Ängesövägen till luftledning för att säkra strömförsörjningen. Avverkning av ledningsgata kommer troligen att ske redan nu under Länsstyrelsen Storgatan 71 B Växel 010-225 40 00 Fax 010-225 41 10 vasterbotten@lansstyrelsen.se 901 86 UMEÅ Naturvårdsenheten Direkt 010-2254419 www.lansstyrelsen.se/vasterbotten
Minnesanteckningar 2 senhösten. Anledningen till att man ersätter den grävda kabeln med en luftledning är för att spara tid enligt de besked som länsstyrelsen har fått från Umeå Energi. Vägunderhåll kommer om möjligt att samordnas med avverkningar för byggnation av luftledningen. DG påpekar att hon efter kontakt med Umeå energi har fått höra att länsstyrelsen har ställt krav på att det ska vara en luftledning vilket är motsägelsefullt. LJ som representerar samfällighetsföreningen berättar att han har jobbat på Umeå energi och att den huvudsakliga anledningen till att man valt luftledning är de besvärliga markförhållandena med mycket sten, som innebär stora grävarbeten med risk fula sår och skador på marken. Den steniga marken är enligt honom också ett problem för kabelns hållbarhet. Fågelsstationen Stora Fjäderägg (Niklas Lindberg Alseryd) Fågelsstationen stänger snart och avrundar säsongen. Det har varit en bra säsong men inte något kanonår. Vårsäsongen gick bra. Höstsäsongen började i början på augusti och stationen har under hösten kommit upp i ca 5000 märkta fåglar, det är bra men kan vissa år vara betydligt bättre. Just nu har man en Vitryggig hackspett ute på ön, den är inte märkt. Antagligen från Finland. Sommaren 2015 på Holmön (rapport från Joar Sandström): Det har varit en något sämre besökssommar än föregående år, troligen kopplat till vädret. Fler besökare från Umeå och länet och färre långväga besökare. Antalet besökare har ökat under den fina sensommaren och hösten. GL flikar in att de har informerat tydligt om att älgjakten startar först i oktober ute på ön, vilket sannolikt har lockat fler besökare t ex. svampplockare. 3. Länsstyrelsen och naturreservatet (Karin Björnehall) a. Förvaltning Vad händer i naturreservatet? Fyren Stora-Fjäderägg: Fyren på Stora Fjäderägg nära försäljning. Naturvårdsverket kommer att sälja fyrtomt till Sjöfartsverket som sedan lägger ut fyr med tillhörande tomt till försäljning och fyrföreningen kan då förvärva fyren. KB har varit ute på Stora Fjäderägg tillsammans med fyrföreningen för att titta på fyren och hur fyrtomten ska avgränsas.
Minnesanteckningar 3 Marie Mattson på naturvårdsverket har tillsammans med Umeå kommun kommit fram till att det är läge att säga upp befintliga hyresavtal ute på Stora Fjäderägg, för att göra ett omtag. Kommunen kommer att vara drivande i processen att ta fram nya avtal. Avtalen löper ut 20161231, om drygt ett år därför är det läge nu. Viktigt att förtydliga ansvar för underhåll och skötsel av byggnaderna samt vem som hyr vilka utrymmen. DG påpekar att det är viktigt att kostnader för renovering och underhåll hanteras i samband med denna process. När ska ägaren betala och när ska kommunen betala. Skärma in ställverk i fyren, frågan hanteras av TL Investeringar i fyren, TL anser att vi bör trycka på så att Sjöfartsverket sätter av resurser till investeringar. Upprustning av leder: Lederna på Ängesön är i dåligt skick. Det finns ett behov av att byta ut totalt ca 370 lpm spång (200 lpm akut). När lederna anlades använde man gran som spångvirke och spängerna håller helt eller delvis på att ruttna upp. Det har varit problem med att köra ut virke vintertid pga. snöfattiga vintrar. I sommar har nytt virke körts ut med häst och vi har åtgärdat delar. Ledmarkeringen är också mycket dålig enligt OF, vi noterar detta och prioriterar ledmarkering kommande år (KB). Rustat grillplatser: 2014 rustades grillplatsen på Holmögadd av Holmögaddsintresseförening. Länsstyrelsen har levererat ett vedskjul till Holmögadd och den grillplats som var tänkt till Holmögadd kunde instället placeras ut på Stora-Fjäderägg. Även ute på Trappudden placerades en ny grillplats ut. Dass Öllerskatan, SN Umeå kommun påpekar att det inte längre är kommunens ansvar, utan ligger på länsstyrelsen att sköta dasset. Nya informationstavlor: 11 nya informationstavlor placerades ut under 2014. Inventering av Violett guldvinge: Inventering av Violett guldvinge i samarbete med åtgärdsprogramsarbetet. I år har nya potentiella lokaler inventerats, inte några fynd av fjärilen. Det har inte varit en bra sommar för fjärisinventering. Dessutom arbetar man för att komma till stånd med restaurering av gamla betes- och slåttermarker på ön för att gynna arten. DG berättar att hon har varit engagerad i frågan för att hitta en
Minnesanteckningar 4 lämplig stödform. Kanske som ett pilotprojekt inom LONA, ej utrymme för ett större projekt eftersom att det är så lite pengar att söka inom LONA. Kanske kan LEADER vara ett alternativ. Bete Stora-Fjärderägg: Länsstyrelsen har tittat på frågan om att ta ut betesdjur (får/getter) till Stora-Fjärderägg. Detta skulle kunna vara en del i hedmarksskötseln för att motverka igenväxning. Länsstyrelsen har undersökt möjligheterna till att söka stöd för mosaikbete (detta är förutsättning för att djurhålarna ska få någon lönsamhet i att ta ut betesdjur till ön). Fodervärdet på ön är för dåligt för att marken ska kunna klassas som mosaikbete, därför är det i nuläget inte aktuellt med stöd. Eventuellt kan man höja fodervärdet genom att initialt stödja djurhållare ekonomiskt tills marken uppfyller kriterierna. Allternativt bränna delar av ön för att förbättra fodervärdet. Kommande förvaltningsinsatser: Ny skyltning i fågelskyddsområdena. Fortsatt rustning av leder både på Ängesön och Stora-Fjäderägg. Även ett nytt dass till Stora-Fjäderägg. Planeringen och prioriteringsarbetet inför nästa år är inte påbörjat ännu, först efter detta vet länsstyrelsen mer exakt vilka satsningar som kommer att prioriteras. Lilla labyrinten på Stora-Fjärderägg växer igen, förstörs. Labyrinten behöver skyltas upp enligt DG, så att man förstår att man ska vara försiktig. b. Ökade anslag till Naturvård (Björn Jonsson) Prognosen är att det ser bra ut med pengar för naturvård, kopplat till regeringens budget. En miljard extra till naturvård. Pengar till skydd av natur för att betala ersättning till berörda markägare, det har inte funnits tillräckligt med pengar för att lösa mark tidigare. Även vård och skötsel av skyddade områden får ökade anslag samt stödet LONA. Skötsel av natur en av de största posterna, 350 miljoner. Länsstyrelsen får ta stor del av detta. Vi har idag 10 mkr och 300 NR. Pengarna går till bl.a. personal, vägar, skötselavtal. Länsstyrelsen räknar med att de ökade anslagen håller i sig 3 år. Pengarna fördelas mellan länen med en så kallad fördelningsnyckel som beräknar andel utifrån bl.a. hur många NR man har och hur stor befolkning länet har. Länsstyrelsen kommer att passar på att beta av t ex. eftersatt underhåll. Vi prioriterar i första hand inte några nya anläggningar istället lyfts engångsåtgärder och underhåll.
Minnesanteckningar 5 Planerade leder på Holmön som inte byggts färdigt kan bli aktuella att lyfta igen om vi får ökade anslag enligt BJ c. Miljöövervaktning (Karin Björnehall) Lite kortfattat om den miljöövervakning som genomförs på/i anslutning till Holmöarna. Det finns ett regionalt program för inventering av mjukbottenfauna. 2012 var statusen god för mjukbottenfauna. Man har sett en kraftig nedgång för Vitmärlor, de har normala fluktrationer men denna nedgång var kraftig och man har sett en långsam återhämtning. Det finns teorier bakom nedgången, eventuellt en påverkan av klimatet eller minskad tillgång på föda. Det finns även ett nationellt program för integrerad fiskövervakning, programmet har pågått sedan 1990 och man följer fiskbestånden, variationer osv. I programmet kollar man specifikt på klimatet, fisketrycket, miljögifter och fiskhälsa. Sedan 2005 har stress hos fiskbestånden ökat, trolig koppling till miljögifter kanske främst effekten av flera olika miljögifter och hur de verkar tillsammans, sk. cocktaialeffekt. Bland annat har man sett en försämrad reproduktiv förmåga. Resultaten visar även på minskad fångst av sik och siklöja och en ökning av karpfisk, det kan finnas en koppling till höjd temperatur och minskad salthalt. Marint reservat, viktigt med att övervaka just dessa frågor enligt BJ, viktigt med långa tidsserier. Kustharr, ett projekt på g, ett ganska stort Life-projekt. Ett stort projekt med flera nationer inblandade. Bland annat ingår åtgärder som att restaurera lek och yngelplats. Freda platser så att man får upp ett bestånd. (BJ) 2. Jakt och fiske a. Mink på Holmön (Karin Björnehall) Bakgrunden är två projekt mellan 2001-2006 där man har prioriterat minkjakt på ett antal fågelöar. I projekten har man samarbetat med jägare som har gått i land på öarna för att driva och jaga/fånga mink. I utvärderingen av projekten har man inte kunnat se någon större framgång, jägarna har inte konstaterats mink på så många öar. Det är inte resurseffektivt att ha personal för att riktat jaga mink, man måste ha någon med ett stort jaktintresse som ställer upp ideellt för att det ska funka. Vi väntar på besked från naturvårdsverket om att få en effektiv fälla från Nya Zeeland typgodkänd. Fällan drivs med kol-
Minnesanteckningar 6 syrapatron och laddar om sig själv. Kräver inte speciellt mycket tillsyn. b. Renbete på Holmön Redan 2014 hörde samebyn av sig och berättade att de ville försöka ha renar på vinterbete ute på Holmön. Skälet är att det är för dåligt renbete, dåliga förutsättningar det blidas hårda skorpor som gör att renarna inte kommer åt betet. Betet har varit bättre närmre kusten. Kan detta vara ett resultat av överbete, att överutnyttjat vissa marker? ÅS Länsstyrelsen känner till att det bland annat inom Malå sameby finns problem med överbete. Förutsatt att renskötarna skiftar områden över år är överbete sällan ett problem. Ibland kan andra yttre omständigheter göra att man inte skiftar marker t ex att det bildas isskorpa på laven. BJ Visst betestryck genererar enligt DG bra betesmark. Överbete får man ofta på platser där man stöd utfodrar. Så mycket ren som vi har nu har vi aldrig haft, svårt att slakta pga låga priser säger BJ. Familjen Andersson tror att det är bra att varar kustnära, har varit i Umeå området i många år, krock med att det ligger så tätortsnära dessutom delas marker mellan samebyar. Problem med att renmötet krockade för både BJ och Anna Wenngren. Även krock med ett viktigt möte som älgjaktlaget inte kunde styra om. Holmön bortplockat ur renbetesmark enligt LJ. Holmön som egen kommun undantagna 1968. 1906 senast renbete. Om man tror att det är så att rennäringen inte har rätt så måste man driva detta i domstol som en civilrättslig process säger BJ. Varför sätter inte länsstyrelsen stopp för renbetet? Blev inte naturreservatet till bland annat för att skydda lavar? Kommer inte terrängkörning att skada naturen i reservatet? Enligt GL har man jobbat hårt för att i samband med älgjakt vara försiktiga med marken. Han tycker att det är konstigt att rennäringen ska får bedriva terrängkörning i naturreservatet. Länsstyrelsen och naturvårdsverket ställer oss frågan om vi tycker vi att renar är ett problem i naturreservatet, motverkar/kolliderar renbete med syftet i NR-beslut? Vi ser inte något problem med renbete utifrån NR-syftet. Därför kommer länsstyrelsen/naturvårdsverket som markägare inte att sätta
Minnesanteckningar 7 sig emot renbete på ön och inte delta i att driva någon rättslig process. Vi har sagt till samebyn att om man har rätt och ska ha ut renar och köra motorfordon måste vi ha ett samråd kring hur de ska bedriva terrängkörning inom NR. Även frågan kring rätten att fälla träd för att förse renarna med mat. Även hägn i NR och dess placering är en fråga som vi måste samråda kring. BJ Ny skogsplantering, hur påverkas det av renbete? Skador? Renar föredrar inte hyggen enligt DG de förflyttar sig över hyggen, och renskötarna kan driva renar över hyggen. Skadar 8% av plantorna enligt forskning på UMU. Frågor om skogsskador kolla med skogsstyrelsen, Leif Jougda säger BJ Älg, går vid havet, drunknade älgar, kan detta drabba rennäringen? Sådana här frågeställningar vill samebyn testa, svårt att veta före man har testat. Enligt de som deltog vid renskötarfamiljens informationsmöte kommer de att använda, skoter, fyrhjuling och helikopter i mycket liten utsträckning. Kan renbete påverka Holmön positivt? DG turism t ex. tillföra ön något? Småviltjakt, lösa hundar är en konfliktfråga. Att kunna bedriva jakt på Änges- eller Holmön, många renar på liten yta gör att man får sådana här konflikter kring jakt, intressena krockar eftersom att ön är liten. Två billass, 80 renar var resa, ca 400 ren enligt de som deltog vid informationsmötet. Samer på Holmön möte på Gamlia, ÅS har intervjuat samer, kommer bland annat att spela upp bandade intervjuer. I morgon 15/10 kl 18. Försök se och hitta lösningar, då kan vi undvika kan skapa konflikter på ön mellan människor, säger BJ Karin Björnehall, Reservatsförvaltare