Frågor och svar från informationsmöte Nedan listas de frågor som har dokumenterats från informationsmötet den 12 juni. Svaren har i vissa fall utvecklats med mer information än vad som gavs muntligt på mötet. Behöver vi så mycket vindkraft som 1000 MW på Gotland? Enligt Gotlands översiktsplanering ska det finnas planförutsättningar för en utbyggnad av vindbruket till drygt 1 000 MW installerad effekt på land eller för en total produktion på land och i havet på minst 2,5 TWh el per år, vilket motsvarar ca 2,8 gånger den nuvarande gotländska elkonsumtionen. Detta är mål som politikerna i kommunen har satt upp. All den el som kan komma att produceras på Gotland kommer därmed inte att konsumeras på Gotland. Behovet av förnyelsebar energi är stort både i Sverige och närliggande länder. Det effektivaste sättet att bygga upp det gemensamma elsystemet med förnyelsebar energi är att bygga vindkraften där det är bäst vindförhållanden, liksom man bygger vattenkraft i vattendrag och solkraft i länder med många soltimmar. Gotland är ett av de områden i Sverige som har bäst vindförhållanden och kan därför behöva bidra med mer vindkraftsproducerad el till nätet än vad som skulle vara rimligt i områden med sämre vind. Kan en stor uppbyggnad ta död på turistnäringen? Det finns få studier på hur vindkraft påverkar turismen. Inga studier har hittills visat att vindkraft och turism inte kan samexistera. I vissa områden kan vindkraften till och med innebära att turismen ökar. Hur påverkar tillkommande luftledningar? Om luftledningar kommer att användas så påverkar dessa genom att de syns i landskapet. Vanligast är dock att markförlagd kabel används. Vem ger en samlad bild av allt som skall ske i utbyggnad, vindkraft, vägar och nät? Siral vill ge en samlad bild av företagets projekt på Norra Gotland, därför tillhandahålls information om alla tre projekten samtidigt. En helhetssyn över hela Gotland får man troligen bäst genom att titta på översiktsplanen (ÖP) eftersom de flesta områden som är utpekade i ÖP:n projekteras av någon intressent.
Finns det möjlighet till delägarskap? Ja om man är intresserad anmäler man sitt intresse till Marcus på Siral. Siral jobbar för ett lokalt ägande. Hur stor yta tas i anspråk för verk och kranplats? Detta är kraftigt beroende av vilken leverantör som väljs till anläggningen och deras respektive krav. Beroende på metod kan ca 900-1600 m 2 yta krävas till fundament och uppställningsplats för respektive verk. Finns det någon undersökning om priser på fastigheter påverkas av vindkraftsexploatering? ÅF har gjort en studie av detta. Resultatet visar att man inte kan påvisa något samband mellan sjunkande fastighetspriser och närhet till vindkraft. Läs mer i rapporten Vindkraft i Sikte som finns tillgänglig på Svensk Vindenergis hemsida. Ska elen säljas till Tyskland? Vi vet inte hur elproduktion och distribution kommer att se ut i Europa när verken uppförs. Eventuell export beror på om Sverige har ett överskott och kommer kunna avvara el eller inte. Vi vet inte heller vart det kan bli aktuellt att exportera el. Idag är elsystemet sammanbyggt i norra Europa. Kommer ni bygga verk vid Fleringe? Siral arbetar med att utreda detta område men man har inte kommit så långt ännu. I dagsläget vet man inte om det ska bli ett projekt som man kommer att söka tillstånd för längre fram eller inte. Vart kan jag hitta information om projekten? På Sirals hemsida finns all information som presenterats på informationsmötet. Hemsidan kommer även att uppdateras kontinuerligt med info om projekten. Har man frågor och funderingar så kan man alltid kontakta Siral eller Triventus Consulting. Kommer det byggas fler verk på Gotland? Det utreds flera områden på Gotland, speciellt de områden som kommunen pekat ut som lämpliga områden i översiktsplanen. Inom dessa områden är det troligt att verk kan komma att byggas. Hur lång tid tar tillståndsprocessen? Vi räknar med att lämna in en tillståndsansökan vid årsskiftet 2013/2014. Därefter tar det ca 1 år innan beslut från länsstyrelsen kommer. Om detta sedan överklagas räknar vi med
ca 1 år/överinstans. Processen från idé till laga kraft vunnet tillstånd tar alltså ca 3-5 år. Därefter följer detaljprojektering följt av upphandling och byggnation samt driftsättning. Detta tar ca 2-3 år. Processen som helhet tar därmed totalt ca 5-8 år. Verkens livslängd är ca 20-26 år. Därefter följer återställande av mark alternativt generationsskifte om ett nytt tillstånd erhålls för detta. Varför ser allt så färdigbestämt ut? Layouten är allt annat är färdig och bestämd. Vi måste dock ta fram ett förslag på utformning utifrån de förutsättningar vi känner till idag för att ha något material att utgå från och för att kunna visa för allmänheten och myndigheter ungefär hur det skulle kunna komma att se ut. Men det är först när all kunskap inhämtats genom informationsmöten, samrådsprocess och inventeringar/utredningar i området som vi vet tillräckligt mycket om platsen. Då vet vi också vilka synpunkter och önskemål som allmänheten och myndigheterna har och som vi kan ta fram ett slutligt förslag att söka tillstånd för. Nu när Näsudden kör re-powering och ni bygger ut (Storugns) - hur vet man att det här inte är sista området ni ansöker om? Siral kan inte garantera att dessa områden är de sista som vi ansöker om tillstånd för att projektera, bygga och driva vindkraft. Vi har valt att titta på flera områden initialt för att sedan kunna göra affärsmässiga, lokalförankrade och rimliga bedömningar för framtiden. Under tiden fram till eventuell byggnation kan ett eller flera områden ramla ur planeringen och samtidigt kan nya områden tillkomma. Vad vet ni om fågellivet? Vi håller på att samla in befintlig information genom olika källor. En fågelinventering på plats kommer att göras i området under 2013. Först efter inventeringen kan vi få en heltäckande uppfattning om vilka arter som förekommer. Vad har ni att säga om lågfrekvent ljud som alla pratar om? Naturvårdsverket har gett i uppdrag åt Karolinska institutet att sammanställa forskningsläget för infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar. Slutrapporten publicerades i november 2011. Rapporten heter Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter. Slutsatserna från rapporten listas nedan. 1. Infraljud (1 20 Hz) från vindkraftverk är inte hörbart på nära håll och än mindre på de avstånd där bostäder är belägna. Det finns inga belägg för att infraljud vid dessa nivåer bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter. 2. Lågfrekvent ljud (20 200 Hz) från moderna vindkraftverk är ofta hörbart vid gällande riktvärden för bostäder, men vindkraftsbullret har inte större innehåll av
lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel buller från vägtrafik. 3. Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk, även med hänsyn taget till total ljudnivå. Med allt större vindkraftverk kommer därför andelen lågfrekvent ljud i vindkraftsbullret att öka något. Förutsatt att riktvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40 dba, och Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda är det dock inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden. 4. Vindkraftsbuller orsakar bullerstörningar bland boende. Vid nivåer kring 35 40 dba, det vill säga precis under riktvärdet 40 dba, uppger 10 20 % av de boende att de är ganska eller mycket störda av vindkraftsbuller. Störningen beror i huvudsak på det pulserande svischande ljud som uppstår när rotorbladen passerar genom luften. Detta ljud är inte lågfrekvent, utan har sin huvudsakliga energi i frekvensområdet 500 1000 Hz. 5. Förutom besvärsupplevelser av buller har inga påtagliga ohälsoeffekter av vindkraftsbuller kunnat påvisas. Samband mellan vindkraftsbuller och självrapporterad sömnstörning har redovisats i vissa studier, medan andra studier inte funnit något sådant samband. 6. Det påstås ibland att infra- och lågfrekvent buller från vindkraft kan medföra risk för allvarliga hälsoeffekter i form av vibroakustisk sjukdom, vindkraftssyndrom eller skadlig infraljudspåverkan på innerörat. En genomgång av det vetenskapliga underlaget visar att dessa påståenden saknar belägg. Subventioneras vindkraft? Från och med 2010 utgår inga statliga subventioner till vindkraften. Energimyndigheten tillhandahåller däremot ett så kallat pilotstöd för utbyggnad av vindkraft. Stödet infördes 2003 och omfattade 350 miljoner kronor under en femårsperiod. En andra stödperiod om fem år påbörjades 2008. Stödet är bland annat till för att vindkraft ska kunna byggas i vissa typiskt besvärliga områden (kallt klimat, i brant terräng etc.) och erfarenheter från projekten ska redovisas öppet. Syftet är att detta ska göra vindkraften billigare i framtiden. Vindkraft är i likhet med andra (nytillkomna) förnybara energikällor berättigad till elcertifikat. Detta stödsystem går inte över statsfinanserna utan finansieras av elkonsumenterna. Det är viktigt att understryka att år 2011 gick endast cirka 30 procent av elcertifikaten till vindkraft. Kraftvärme och vattenkraft får cirka 70 procent av den elcertifikatavgift som är inbakad i elpriset och nu (april 2012) uppgår till ungefär 3 öre/kwh. Svenska elkonsumenters stöd till vindkraft hamnar då på cirka 1 öre/kwh. Detta kommer dock att öka successivt i takt med att vindkraftens andel av den totala utbyggnaden av förnybar elproduktion ökar.
Alla elförbrukare i Sverige utom så kallad elintensiv industri betalar en elcertifikatavgift via sin elräkning. Avgiften bakas oftast in i elpriset vilket gör det svårt att se hur stor den är. Olika elleverantörer har olika avgifter men ligger våren 2012 i intervallet 3-4 öre per kwh. Den totala volymen el som det rör sig om är cirka 100 TWh (total konsumtion = cirka 145 TWh minus elnätsförluster 10 TWh minus elintensiv industri 35 TWh = cirka 100 TWh). Siffran varierar något år från år. Kvotplikten i elcertifikatsystemet varierar också från år till år. Den så kallade kvotkurvan är satt så att målet om 25 TWh ny förnybar el ska uppnås till år 2020. För 2012 är kvoten satt till 17,9 procent vilket innebär att cirka 18 TWh av den el som elleverantörerna säljer skall vara förnybar. Beviset för att detta sker är att elleverantörerna till Energimyndigheten måste redovisa elcertifikat motsvarande 17,9 procent av sin försäljning. Elcertifikatpriset har de senaste 12 månaderna i genomsnitt legat på cirka 20 öre per kwh. Totalkostnaden för elleverantörerna (som fördelas till de kvotpliktiga elkunderna) blev då för år 2011: 100 TWh x 17,9 % x 20 öre = 3 600 000 000 kronor. Fördelat på 100 TWh blir detta 3,6 öre/kwh Elleverantörerna lägger sedan på sin marginal och utpriset till elkunden hamnade på cirka 4 öre/kwh. Vindkraften genererade under 2011 cirka 6,1 TWh vilket motsvarar 30 procent av all certifikatberättigad el. Om man till exempel har en lägenhet som förbrukar 5 000 kwh så subventionerar man vindkraften med drygt 50 kronor per år.