Inblick 2011 Ekonomi- och miljöredovisning för AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad

Inblick 2011 Ekonomi- och miljöredovisning för AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad

Några ord från VD 2 2 2011 blev ett starkt år både ekonomiskt och verksamhetsmässigt för oss på Fortum Värme. Försäljningen av verksamheterna utanför Stockholmsregionen syns i resultatet och samtidigt ser vi att den grundläggande affären går bra och utvecklas i rätt riktning. Vi gör också betydande framsteg i genomföranden av våra stora projekt för att utveckla basproduktionen och våra viktiga satsningar på ökad kund- och marknadsorientering. Försäljningen av verksamheterna utanför Stockholm till Macquarie slutfördes under året, en av de största genomförda energiaffärerna i Sverige under 2000-talet. Försäljningen var ett viktig led i att renodla verksamheten och jag är övertygad om att verksamheterna utanför Stockholm får ett starkare fokus med en ny ägare samtidigt som vi på Fortum Värme bättre kan genomföra våra planerade satsningar. En epok tog slut då gasproduktionen vid Värtan som startade 1853 avslutades och ersattes med en ny mottagningsstation för naturgas och biogas i Högdalen. Vi har och tar ett stort ansvar för utvecklingen i Stockholmsregionen. Vår vision är att alla samhällen där vi finns ska ha en uthållig energiförsörjning. Jämfört med år 2010 ökade andelen återvunna och förnybara bränslen för fjärrvärme under 2011 från 80 till 84 procent. Med de investeringar som nu är beslutade eller där förprojektering pågår kommer vi att bli en koldioxidsänka ur ett globalt perspektiv. En hållbar energiförsörjning kräver ett nära samarbete med våra kunder och en utveckling av affärsmodellerna. Under året infördes nya prismodeller. Istället för en prislista kan kunderna numera välja mellan fem olika fjärrvärmeabonnemang utifrån vad som passar dem bäst. I samband med introduktionen av våra nya valfria fjärrvärmeabonnemang var vi i direktdialog med drygt 6000 av våra 10 000 kunder. Ökad kunddialog tillsammans med ökad valfrihet har uppskattats av våra kunder samtidigt som vi har fått viktiga insikter om vad det innebär att vara ett marknadsanpassat företag på en konkurrensutsatt marknad. Öppen fjärrvärme är en ny affärsmodell som ska säkerställa att våra kunder alltid har tillgång till den effektivaste produktionen av värme oavsett om den kommer från oss, kunden själv eller en annan producent. Vi går före och tar ansvar för att utveckla fjärrvärmemarknaden.

Vår vision är att alla samhällen där vi finns ska ha en uthållig e nergi försörjning. Jämfört med år 2010 så ökade andelen återvunna och förnybara bränslen för fjärrvärme under 2011 från 80 till 84 procent. 2011 saknade inte utmaningar. Under våren 2011 kom regeringens utredning Fjärrvärme i konkurrens. Där presenteras ett förslag för att skapa konkurrens i fjärrvärmenäten. Sedan dess har hela fjärrvärmesverige lagt ned stor möda för att förstå konsekvenserna av förslaget och skriva remissyttranden. Vi vet nu var vi står. Det förslag som nu lagts fram blir inte bra för vare sig kunderna eller branschen. Var förslaget slutgiltigt kommer att landa är för tidigt att uttala sig om. Vi ser dock att det finns bättre lösningar och i enlighet med vårt remissvar arbetar vi därför aktivt för en utveckling av Öppen fjärrvärme och en mer transparent prissättning. Boverket som ansvarar för bland annat byggnadernas byggregler (BBR) har kommit med ett förslag med mycket negativa konsekvenser för fjärrvärmebranschen. Dessa regler som innebär att en värmepump inne i en fastighet är bättre än en värmepump utanför en fastighet kommer radikalt att minska användningen av fjärrvärme till förmån för el om de inte förändras. Vi har stort fokus på säkerhet i vår verksamhet. Vi har åstadkommit en sjunkande trend vad gäller tillbud och olycksfall men det krävs fortsatta insatser för att nå nollvision gällande olyckor. De stora investeringarna och projekten kommer i än högre utsträckning kräva säkerhetsfokus hos alla, såväl hos oss själva som hos inhyrd personal och entreprenörer. Nu fortsätter resan för en i alla avseenden uthållig energiförsörjning. Vi ska även i framtiden vara det bästa alternativet för våra kunder och för samhället som helhet både när det gäller ekonomi och miljö. Därför är det med stor tillfredställelse som jag summerar år 2011 som skapat goda framtidsförutsättningar, och med tillförsikt jag ser fram emot verksamhetsåret 2012 3 3 Under 2011 tog vi också flera viktiga steg i planen för utvecklingen av produktionen i Stockholmsregionen. Byggandet av ett nytt kraftvärmeverk i Sigtuna, Brista 2, är i full gång och arbetet fortskrider enligt plan för att anläggningen ska tas i drift under hösten 2013. Förprojektering av ett nytt bioeldat kraftvärmeverk vid Värtaverket, KVV8, är i full gång och planen är att fatta det slutliga investeringsbeslutet senhösten 2012. Vid årets sista styrelsemöte i december godkändes de investeringar som krävs för att säkra en högre inblandning av biobränsle i ett av Värtaverkets befintliga kraftvärmeverk, KVV6. Det innebär 80 MW bioeldad kraftvärme, vilket är lika mycket effekt som Brista 2. Vidare beslutade styrelsen att vi kommer att inleda förprojekteringen av en ny kraftvärmeanläggning i Högdalen. Dessa är stora, viktiga beslut för att vi ska kunna genomföra vår basproduktionsplan. Anders Egelrud VD

4 4 Förvaltningsberättelse Ägarförhållanden AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad ägs till 90,1 % av Fortum Power and Heat AB och 9,9 % av Stockholms stad. Fortum Power and Heat AB ingår i den finska börsnoterade energikoncernen Fortum Oyj. Stockholms stad har preferensaktier i AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad som ger ett lika ekonomiskt intresse som Fortum Power and Heat AB och teckningsoptioner vilka vid utövandet resulterar i ett lika ägande som Fortum Power and Heat AB. Ägarna har ett konsortialavtal som reglerar ägande och förvaltning av koncernen. anpassad fjärrvärme, fjärrkyla, el och gas till företag och privatpersoner i Sverige. Moderföretagets verksamhet består dels i att äga aktier i det operativa bolaget AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad dels i att svara för koncern gemensamma finansieringslösningar. Rörelseresultatet för koncernen uppgick till 2 191 MSEK, vilket överstiger 2010 års resultat med 762 MSEK. Försäljningen minskade med 2 766 GWh till 10 512 GWh jämfört med föregående år. Nyförsäljningen under 2011 uppgick till 123 (91) GWh fjärrvärme och till 10 (10) GWh fjärrkyla. 4 Förändringar i koncernen Under året slutfördes försäljningen av Värmevärden AB, där verksamheter utanför Stockholmsregionen samlats, till Macquarie Power & Infrastructure fund. Avyttringen motiverades främst av behovet att fokusera på stora planerade investeringar för att utveckla verksamheten i Stockholm. Reavinsten för försäljningen uppgick till 600 mkr. I början av året lades produktionen av gas på Gasverket i Hjorthagen ned. Nedläggningen innebar att Fortum Värme kunde resultatföra tidigare erhållen ersättning från Stockholms stad om totalt 250 mkr. Under året bildades tre nya bolag, Brista 2 AB, Brista 2 KB samt Brista Spårterminal AB. Brista 2 AB och Brista 2 KB ägs tillsammans med Sollentuna Energi AB där Sollentuna Energi AB äger 15 %. Brista 2 KB uppför ett nytt kraftvärmeverk i Brista. Räntenettot i koncernen förbättrades med 2 MSEK samtidigt som nettolåneskulden minskade med 538 MSEK. Vid årets slut uppgick nettolåneskulden till 9 691 MSEK. Antalet anställda i koncernen vid utgången av år 2011 var 702 (828) personer. Minskningen är ett resultat av effektiviseringar och av försäljningen av Värmevärden AB. Finansiell ställning Koncernen Eget kapital uppgick till 7 648 (6 497) mkr vid årets utgång och soliditeten till 33,3 (27,0) procent. Skuldsättningsgraden uppgick till 1,3 (1,6) ggr och avkastningen på sysselsatt kapital rensat för avyttrade och nedlagda verksamheter (se ovan under rubrik Förändringar i koncernen) uppgick till 7,8 procent (8,3). Verksamheten Koncernen AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad producerar och levererar miljö- Moderföretaget Eget kapital uppgick till 3 261 (2 961) mkr vid årets utgång och soliditeten till 20,3 (18,4) procent. Skuldsättningsgraden uppgick till 3,1 (3,6) ggr och avkastningen på sysselsatt kapital rensat för reavinster uppgick till 1,6 procent (1,6). Investeringar Koncernen investerar kontinuerligt i utveckling av produktion, drift och distribution för effektivare energianvändning och förbättrade miljöprestanda. Investeringarna i koncernen uppgick till 1 376 (1 225) MSEK och 0 (0) i moderföretaget.

Information om risker och osäkerhetsfaktorer Med fjärrvärme-, fjärrkyla- och gasverksamhet följer olika typer av risker finansiella, operativa och strategiska. De finansiella riskerna är relaterade till prisförändringar på el och bränslen i relation till det pris som koncernens produkter betingar på marknaden. Med ägande och drift av produktionsanläggningar samt tillhörande distributionsnät följer operativa risker, främst avseende olika typer av produktionsstörningar. Förändringar i skatte- och styrmedelssystem har stor inverkan på verksamheten såväl vad avser produktens värde, som vad avser lönsamheten i genomförda investeringar. Under året offentliggjordes regeringens utredning Fjärrvärme i konkurrens SOU 2011:44 med förslag till reglering för att möjliggöra konkurrens mellan flera aktörer i fjärrvärmenäten. Konsekvenserna av att genomföra en reglering av fjärrvärmen, bl.a. innebärande prisreglering av distributionsverksamheten, är svåra att överblicka. Fortum Värme har avgivit yttrande över förslaget som nu bereds vidare inom regeringskansliet. En eventuell proposition om Fjärrvärme i konkurrens väntas tidigast under 2013. Miljöinformation Koncernen bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalkens 9 respektive 11 kapitel. Verksamhetens miljöpåverkan består främst av utsläpp till luft och vatten, samt utvinning och transport av bränslen för energiproduktionen. Att ta till vara på energi som annars går förlorad och energieffektivitet i alla led är vägledande för Fortums utvecklingsplaner. Utmaningen är att utveckla energiproduktionen med både lokalt och globalt ansvarstagande. Information om miljöhändelser 2011 finns på sidorna 8 9. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Inga väsentliga händelser efter årets utgång. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Bolagets utveckling för att skapa en ny uthållig energi försörjning leder till fortsatta investeringar i förnyelsebar energiproduktion och distribution. Detta är nödvändigt för att fortsättningsvis kunna erbjuda marknaden miljöriktiga och ekonomiskt hållbara energilösningar Fokus är ställt på kraftvärme baserad på återvunna och förnyelsebara insatsvaror. Förslag till disposition beträffande moderföretagets vinst Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinst - medel jämte årets resultat i moderföretaget, kronor 2 259 565 946, disponeras enligt följande: Utdelning 400 000 000 Balanseras i ny räkning 1 859 565 946 Summa 2 259 565 946 Styrelsens yttrande över den föreslagna utdelningen Utdelning till aktieägarna avses under förutsättning av årsstämmans godkännande lämnats med 400 000 000 kronor. Utdelningen kommer att utbetalas under 2012. Den föreslagna värdeöverföringen i form av utdelning reducerar bolagets soliditet till 18,3 %. Denna soliditet bedöms som betryggande. Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå. Styrelsens uppfattning är att den föreslagna värdeöverföringen i form av utdelning ej hindrar bolaget från att fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt, och ej heller hindrar bolaget från att fullgöra erforderliga investeringar. Den föreslagna utdelningen kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 2 3 st (försiktighetsregeln). Vad beträffar koncernens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar samt kassaflödesanalyser med tillhörande bokslutskommentarer. 5 5

6 6 Koncernens resultaträkning i sammandrag Koncernens balansräkning i sammandrag (MSEK) 2 011 2 010 Förändring Värmeintäkter 5 576 6 410-834 Kylaintäkter 222 207 15 Gasintäkter 241 214 27 Elintäkter Reavinster för avyttrande av nedlagda verksamheter 858 850 1 325 50-467 800 Övriga intäkter 415 412 3 Summa intäkter 8 162 8 618-456 Kraft- och bränslekostnader -3 097-4 438 1 341 Övriga kostnader -1 124-1 118-6 Personalkostnader -577-626 49 Avskrivningar -1 168-980 -188 Övriga rörelsekostnader -5-27 22 Rörelseresultat 2 191 1 429 762 Finansnetto -326-323 -3 Resultat efter finansnetto 1 865 1 106 759 Skatt på årets resultat -311-276 -35 Minoritetens andel -3-4 1 Årets resultat 1 551 826 725 Tillgångar 2 011 2 010 Förändring Immateriella anläggningstillgångar 22 22 0 Utsläppsrätter 91 143-52 Byggnader, mark och tunnlar 4 300 4 391-91 Maskiner och andra tekniska anläggningar 13 959 14 720-761 Inventarier, verktyg och installationer 181 171 10 Övriga materiella anläggningstillgångar 1 314 1 163 151 Finansiella anläggningstillgångar 5 19-14 Råvaror och förnödenheter 1 381 963 418 Kundfordringar 605 843-238 Övriga omsättningstillgångar 1 100 1 641-541 Summa tillgångar 22 958 24 076-1 118 Eget kapital och skulder Eget kapital 7 648 6 497 1 151 Minoritetsintresse 30 38-8 Avsättningar 3 504 3 552-48 Långfristiga skulder 9 327 10 356-1 029 Kortfristiga skulder 2 449 3 633-1 184 Summa eget kapital och skulder 22 958 24 076-1 118

Kassaflödesanalys -koncernen (MSEK) 2011-01-31--2011-12-31 2010-01-01--2010-12-31 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 1 865 1 106 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m. 240 925 2 105 2 031 Betald skatt -473-228 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 1 632 1 803 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning(-)/Minskning(+) av varulager -452 203 Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar 681-350 Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder -620 59 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 241 1 715 7 7 Investeringsverksamheten Förvärv av dotterföretag 0 0 Avyttring av dotterföretag 657 77 Förvärv av immateriella och materiella anläggningstillgångar -1 376-1 225 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 269 5 Ökning/minskning av finansiella anläggningstillgångar -15 1 Kassaflöde från investeringsverksamheten -465-1 142 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 1 599 - Amortering av lån -1 292-34 Utbetald utdelning -400-405 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -93-439 Årets kassaflöde 683 134 Likvida medel vid årets början 9 29 Förändring koncernkonto -680-154 Likvida medel vid årets slut 12 9

8 Miljöåret 2011 Under 2011 har arbetet med att genomföra investeringsplanen för ökad el- och värmeproduktion med förnybar eller återvunnen energi intensifierats. Under 2011 har förutsättningarna för nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk i Värtan utretts. Arbetet med projektering och inhämtning av nödvändiga tillstånd pågår. Samtidigt introducerades metoder för att säkerställa att de biobränslen som används är hållbara. Utsläppen av växthusgaser minskade jämfört med det kalla året 2010 vilket innebär fortsatt successivt minskad klimatpåverkan och lägre resursförbrukning. Andelen förnybar och återvunnen energi för produktionen av el och värme och fjärrkyla uppgick år 2011 till 77 % vilket är en ökning från 2010 års nivå (74 %). Miljöhändelser Mötet med kunderna Vi genomförde totalt 524 personliga rådgivningar och 7500 telefonsamtal med kunder, där frågor om sänkning av kundens energianvändning diskuterades. Energieffektivitet i alla led Årets Värmetävling hade rekordstort deltagande. Hela 221 föreningar tävlade i att under årets tre första månader sänka sin energianvändning jämfört med samma period året innan. Tillsammans sparade de tävlande föreningarna 7370 MWh, vilket motsvarar årsförbrukningen för cirka 300 normalstora villor. Energieffektiviseringsåtgärder i vår verksamhet Vi utvecklar verksamheten med rökgaskondensering och under 2011 kunde över 650 GWh fjärrvärme produceras ur spillvärmen i rökgaserna. Sjövattenpumparna i Ropsten uppgraderades bl a med frekvensstyrning och varvtalsreglering. Fjärrkyla I Hornsberg på Kungsholmen färdigställdes ett kylalager år 2010. Under 2011 har lagret kompletterats med en ny transiteringsledning till centrala Stockholm som gör att lagret kan laddas mer effektivt. Förbättringen jämfört med 2010 är 20 MW. Kunder som ansluter sig till fjärrkylanätet kan räkna med att den totala elanvändningen för kylningen mer än halveras jämfört med en konven t- ionell kylmetod. Mer fjärrkyla På AGAs gamla tomt på Lidingö byggs nu en levande stadsdel med bostäder, arbetsplatser och matställen. Där bygger Fortum Värme en frikylaanläggning. Kylan produceras genom att utnyttja det kalla bottenvattnet som finns alldeles utanför området. Detta frikylasystem gör det möjligt för kunder att få kyla som producerats helt utan kylmaskiner och med mycket litet behov av el. Spaltgasverket stängt Under året stängdes spaltgasverket vid Värtan som producerat naftabaserad stadsgas. Produktionen har nu ersatts med mer miljövänlig naturgas. Biogas kommer att ersätta naturgasen i takt med att tillgången på biogas ökar. Försäljning, GWh 2008 2009 2010 2011* El 1 561 1 796 1 931 1 532 Värme 8 913 9 534 10 777 8 398 Stadsgas 177 130 126 149 Fjärrkyla 386 417 440 433 Totalt 11 038 11 877 13 274 10 502 Produkt (El+värme+kyla) Bränslemix totalt Fortum Värme Bränslemix Fjärrkyla Bränslemix el totalt Bränslemix Fjärr värme Koldioxid (g/mwh) Kväve oxid (g/mwh) Svavel oxid (g/mwh) Partiklar (g/mwh) Andel förnybar/ återvunnet 91 986 118 22 3,7 77 % 0 0 0 0 100 % 287 108 272 23 7,1 63 % 64 245 104,1 27 3,2 84 % * Inklusive försäljning inom Värmevärden AB till och med mars 2011 Utsläpp, ton (el+värme+kyla+gas) Koldioxid 889 300 1 037 137 1 285 659 880 125 Kväveodixer 1 479 1 490 1 864 1 127 Svaveloxider 245 377 560 211 Partiklar 58 67 88 35 Andel förnybart 59 % 60 % 62 % 71 % - inkl. återvunnet 73 % 72 % 74 % 77 %

Våra bränslen i procent Bränslemix totalt Fortum Värme 7 % 5 % 17 % 11 % 77 % förnybart/återvunnet Bränslemix El Allokering alternativproduktion (GHG) 5 % 29 % 63 % förnybart/återvunnet Bränslemix Fjärrvärme Allokering alternativproduktion (GHG) 4 % 12 % 8 % 16 % 11 % 12 % 16 % 10 % 10 % 21 % 32 % 13 % 25 % 15 % 16 % 84 % förnybart/återvunnet 5 % Våra förnybara återvunna bränslen: Värme/kyla ur avlopps- och sjövatten och industriell värme Biobränsle El Returbränsle Avfallsbränsle Bioolja Våra icke förnybara bränslen: Stadsgas Fossilolja Kol Miljövärdering för fjärrvärme i Stockholm enligt branschens överenskommelse Miljöprestanda för levererad fjärrvärme (Baseras på Bränslemix Fjärrvärme till vänster) Utsläpp av växthusgaser, egna utsläpp och indirekta utsläpp för inköpt energi, g/kwh fjärrvärme Utsläpp av växthusgaser, transport och produktion av bränslen, g/kwh fjärrvärme 2008 2009 2010 2011 82,2 95,5 82,4 72,3 6,2 6,3 6,5 6,6 Primärenergifaktor 0,42 0,42 0,25 0,20 Andel fossila bränslen, % 23 24 21 16 Värmemarknadskommittén, som består av Fastighetsägarna, HSB, Hyresgäst föreningen, Riksbyggen, SABO och Svensk Fjärrvärme kom under 2011 fram till en överenskommelse om synen på bokförda miljövärden för fastigheter uppvärmda med fjärrvärme. Ovan redovisas, för Fortum Värmes fjärrvärmenät, nyckeltal enligt överenskommelsen. Observera att detta är nyckeltal som visar miljöprestandan hos fjärrvärmen som levererats till kunden. All produktion av fjärrvärme även produktion som sker utanför Fortums regi - ingår i beräkningen. Miljövärderingen fokuseras på att redovisa tre perspektiv hur effektivt energin används, hur mycket koldioxid som släpps ut under hela produktionskedjan och hur stor andel fossila bränslen som används i varje fjärrvärmenät. Resurseffektivitet Mäts som den primärenergi som används i förhållande till den energi som levereras till kunden. Primärenergi är den energi som finns som naturresurs innan den har omvandlats av människan. Träd i skogen, vattenkraft, kol och olja är primärenergi. De primärenergifaktorer som används är hämtade ur Miljöfaktaboken som tas fram av IVL. 9 Vår fjärrkylaproduktion Produktionsmix Fjärrkyla 30 % 11 % 24 % 35 % Insatt energi är 100 % förnybar el COP*=6,6 * Coefficient of Performance. Förhållandet mellan producerad kyla och tillförd el, vilket beskriver produktionens effektivitet. Klimatpåverkan Mäts som utsläpp av koldioxidekvivalenter i förhållande till den energi som levereras till kunden. Utsläpp av koldioxidekvivalenter, det vill säga utsläpp av fossil koldioxid, metan och lustgas anges enligt Naturvårdsverkets data i de fall vi inte har egen tredjepartsverfierad mätning. Fossila bränslen Mäts i andel kol, fossil olja och naturgas som används i förhållande till den totala andelen energi som används för att producera fjärrvärmen. Frikyla Samproduktion med fjärrvärme i värmepumpar Spillkyla (kondensorkyla vid prioriterad värmeproduktion i värmepumpar) Sjövattenkyld kylmaskin

10 Roadmap 2020 Utveckling av vår produktion Roadmap 2020 Fram till år 2020 har vi en plan med investeringar på ca 15 miljarder SEK för att minska klimatpåverkan från uppvärmningen av hus i Stockholm. Tack vare vår satsning kan koldioxidutsläppen i Europa minska med 1,2 miljoner ton per år jämfört med idag. Nedan ser du de projekt som planeras under de kommande åren. Roadmap mot klimatneutral fjärrvärme - hänt 2011 Samråd har genomförts för att påbörja ett miljötillståndsärende för biobränslen i Hammarbyverket. Ett projekt startades för att uppföra ett helt nytt kraftvärmeverk i anslutning till Högdalenverket. Miljötillståndet för det nya biokraftvärmeverket i Värtan är klart och bygglovsarbetet inleddes med målet att lämna in granskningshandlingar för bygglovsansökan under januari 2012 (vilket har genomförts). Byggandet av ett nytt kraftvärmeverk i Sigtuna, Brista 2, för produktion av el och fjärrvärme pågår enligt plan. En nyetablering av ett kraftvärmeverk i Lövsta undersöks. Ytterligare prov med biobränsle genomfördes i KVV6 i Värtan och beslut fattades i bolagets styrelse om att investera 164 miljoner för att bygga nya silos och utrustning för hantering av ökad mängd biobränsle. Från och med hösten 2013 kommer den ökade inblandningen av olivkärnor att ge ytterligare 80 MW förnyelsebar kraftvärme, som genererar drygt 200 GWh värme och drygt 100 GWh el per år. Det motsvarar värmebehovet för en mindre stad i Enköpings storlek. Hornsbergslagret Dygnslager för ökad frikylaandel och ökad kapacitet. Hammarbyverket Förbättrad produktion och ökad kapacitet. Karlsbergskanalen Transiteringsledning för ökad kapacitet. 2010 Frikyla ur Saltsjön Ny kapacitet i fjärrkylaproduktionen. 2011 2012 2013 2014 Klimatvision Kundernas efterfrågan, samhällets styrsystem och Fortum Värmes satsningar leder sammantaget till en hållbar energiförsörjning som bygger på: Effektiv resursanvändning Fjärrvärme och el produceras i första hand ur energi som annars går till spillo dvs spillvärme och rest- och returprodukter från samhället, och först i andra hand ur förnybar och hållbar energi Klimatneutral produktion Klimatpåverkan minimeras i första hand genom utbyte till klimatneutrala bränslen, återstående utsläpp neutraliseras. På vägen mot vår vision utvecklar vi dels vår produktion, dels våra produkter och tjänster. 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Bristaverket Ny kraftvärmepanna. Bränsle: Avfall. Stockholm Nytt kraftvärmeverk. Nordvästra Stockholm Nytt kraftvärmeverk. Bränsle: Bio/avfallsprodukter. Planen är att bygga ett av dessa två alternativ. Hässelbyverket Ny kraftvärmepanna. Bränsle: Förädlade biobränslen. Högdalenverket Ny kraftvärmepanna. Bränsle: Avfall. Värtaverket Ny kraftvärmepanna. Bränsle: Flis. Värtaverket Ökad inblandning av biobränsle i KVV6. 2014-2015 Värtaverket Ny rökgaskondensering på plats.

11 Framtidens hållbara energisystem. Utveckling av nya produkter och tjänster Flexibel energi Flexibel Energi fokuserar på hur man kan skapa nya affärsmodeller och nya tekniklösningar tillsammans med slutanvändare av värme och kyla för att möjliggöra att energi används då den gör bäst nytta och har minst klimatpåverkan. Det inkluderar att ge boende incitament och möjlighet att själva påverka sin uppvärmning och klimatpåverkan och även möjliggöra ett maximalt tillvaratagande av förnybar energi. TOMAS ÖHRLING 2011 Öppen fjärrvärme Fortum Värme tar de första stegen för att öppna fjärrvärmen och fjärrkylan genom affärsmodellen Öppen fjärrvärme. Med Öppen fjärrvärme vill vi öppna Fortum Värmes system så att vi i samarbete med våra kunder kan skapa smarta lösningar som gör att energin tas tillvara på ett mer effektivt sätt. Vi vill alltså skapa möjligheter för fler aktörer att aktivt bidra i produktionen av vår fjärrvärme och fjärrkyla för större ekonomisk och miljömässig nytta.

Kortfakta Ägande AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad ägs till 90,1 % av Fortum Power and Heat AB och 9,9 % av Stockholms stad. Stockholms stad har preferensaktier i AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad som ger ett lika ekonomiskt intresse som Fortum Power and Heat AB och teckningsoptioner vilka vid utövandet resulterar i ett lika ägande som Fortum Power and Heat AB. Styrelse Per Langer, Fortum, styrelsens ordförande Cecilia Stegö Chiló (m), vice ordförande Charles Berkow (mp) Per Hallberg (m) Jan Valeskog (s) Göran Hult, Fortum Håkan Grefberg, Fortum Susanne Jonsson, Fortum Tomas Berglund (arbetstagarrepresentant) Leif Wiklund (arbetstagarrepresentant) Ledningsgrupp Anders Egelrud, VD Leif Evaldsson, Asset Management Johanna Eriksson, HR Niclas Hörvallius, Production & Distribution Shamsher Khan, Production Optimisation & Fuel Management Kerstin Levin, Finance Peter Mörke, Markets Stefan Patrikson, Strategy & Project Management Ulf Wikström (tf), Communication & Sustainability Kommuner där vi bedriver verksamhet Vi finns i kommunerna Lidingö, Nacka, Sigtuna, Stockholm, Täby och Upplands-Väsby Försöljning totalt (GWh): Värme 8 398 Fjärrkyla 433 Stadsgas 149 El 1 532 Certifieringar och medlemskap ISO 14001 OHSAS 18001 Reko Fjärrvärme Medlem i Hagainitiativet Kontaktuppgifter Vi är en Reko fjärrvärmeleverantör enligt Svensk Fjärrvärme. Det betyder att vi lever upp till högt ställda krav på öppenhet, jämförbarhet och förtroende. Huvudkontor AB Fortum Värme Holding samägt med Stockholms stad 115 77 Stockholm Tel: 08-671 70 00 Fax: 08-671 82 82 Besöksadress: Lidingövägen 115 Kundservice Tel: 020-46 00 00 Fax: 08-671 77 51 E-post: kundservice.varme@fortum.com Adress: Kundservice Värme AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad 115 77 Stockholm Öppettider: Mån-tors: 8-16 ; Fre: 8-15 Felanmälan: 020-44 11 00 Form etc. Antal kunder Produkter Företag Privat Totalt Gas 4 000 71 000 75 000 Fjärrvärme 7 121 2 429 9 550 Fjärrkyla 373 0 373 Samtliga produkter 11 494 71 429 84 923 www.fortum.se/fjarrvarme