och personer med funktionsnedsättning utfall 2010

Kostnad per brukare Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2010

Kostnad per brukare Jämförelser mellan kommuner inom omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning utfall 2010

Upplysningar om innehållet: Peter Nilsson, peter.nilsson@skl.se, 08-452 78 75 Camilla Eriksson, camilla.eriksson@skl.se, 08-452 79 21 Yvonne Thorell, yvonne.thorell@borlange.se, 0243-745 70 Sveriges Kommuner och Landsting, 2011 ISBN: 978-91-7164-722-1 Foto: Folio Produktion: ETC Kommunikation Tryck: Modintryckoffset, oktober 2011

Förord Kostnad per brukare (KPB) är ett instrument för kommunens uppföljning av verksamhet och kostnader inom bland annat äldreomsorgen. Eftersom KPB bygger på individrelaterad kostnadsredovisning där de olika insatserna har kostnadsberäknats och kopplats till den enskilda brukaren skapas goda möjligheter att följa upp kostnadsutvecklingen och jämföra olika enheter. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arbetar för att stötta kommunernas jämförelsearbete genom att bland annat presentera data och skapa arenor för möten. Från och med i år är det möjligt för kommuner som arbetar med KPB att lägga in sina nyckeltal i databasen Kolada. Syftet med denna rapport är att underlätta spridning och tolkning av dessa nyckeltal. Rapporten syftar även till att ge nya infallsvinklar för att stimulera en bredare användning av data från KPB. Rapporten är utarbetad av Peter Nilsson (SKL) tillsammans med Camilla Eriksson (SKL) och Yvonne Thorell (SKL och Borlänge kommun). Ensolution AB har bidragit med underlag till rapporten. Stockholm i september 2011 Stefan Ackerby Ordförande i styrgruppen för KPB

Innehåll 7 Kostnad per brukare (KPB) 7 Vad är KPB? 7 Varför använda KPB? 7 Nyheter inom KPB 9 Allmän översikt 11 Jämförelser mellan kommuner 12 Vad beror kostnadsskillnaderna på? 13 Kostnad per invånare 13 Ordinärt boende 17 Särskilt boende 20 LSS 25 Sammanfattande slutsatser och tabell 32 Effektivitet kostnader och kvalitet 37 Egna KPB jämförelser med hjälp av Kolada

1 KAPITEL Kostnad per brukare (KPB) Kostnad per brukare är en metod för att beräkna kommunens kostnader för olika insatser och hur dessa kostnader kan knytas till den enskilde brukaren. Genom att KPB bygger på avidentifierade individ data kan kostnaden för vård och omsorg för olika typer av brukare sammanställas och utgöra grunden för uppföljning ur olika perspektiv. KPB är en efterkalkyl och bygger på helårsutfall där samtliga kostnader för den aktuella verksamheten i en kommun ingår. För mer information om metoden gå in på webbplatsen www.skl.se/kpb och klicka på Länk till mer information om metoden. Sveriges Kommuner och Landstings roll inom KPB är att underhålla samt vidareutveckla metoden. Ett viktigt stöd i detta arbete är en referensgrupp bestående av representanter från 16 kommuner som har infört samt arbetar med KPB. Målet med KPB är att förbättra kommunernas möjligheter till jämförelser och bidra till en fördjupad analys. Därför verkar SKL också för att stötta kommunernas jämförelsearbete genom att bland annat presentera data och skapa arenor för möten. I den här rapporten finns uppgifter för verksamheterna vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. Varför använda KPB? Det främsta användningsområdet för KPB är uppföljning, analys och styrning i den egna kommunen. KPB kan också användas på följande sätt: > > Metoden är standardiserad vilket möjliggör jämförelser med andra kommuner > > Insatser och konsumtion per brukare kan följas över tid, och prognoser av framtida behov kan tas fram > > Uppföljning kan göras av vilka insatser som ges till olika målgrupper och till vilken kostnad > > KPB kan utgöra underlag vid upphandlingar, till exempel vid införande av LOV (Lagen om valfrihetssystem) Nyheter inom KPB Under 2011 har SKL inbjudit till nätverksträffar med kommuner som har infört KPB inom verksamheterna omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning. Vid träffarna jämförs KPBnyckeltal, och kommunerna delar med sig av sina erfarenheter av arbetet med nyckeltalen på hemmaplan. Eftersom träffarna har varit mycket uppskattade kommer SKL att bjuda in till sådana även under 2012. Kostnad per brukare 7

Kapitel 1. Kostnad per brukare (KPB) Från och med år 2011 är det också möjligt för kommuner som arbetar med KPB att via inloggning lägga in sina nyckeltal från KPB i den nya kommunoch landstingsdatabasen Kolada (www.kolada.se). Med hjälp av databasen kan kommunerna snabbare jämföra sig med andra. I kapitel 5 beskrivs hur nyckeltalen tas fram ur databasen. 8 Kostnad per brukare

2 KAPITEL Allmän översikt I dag är åttiofyra kommuner med i Kostnad per bruk are och fler väntas ansluta under året. Här redo visas jämförande analyser endast från femtioåtta kommuner eftersom flera har anslutit under året och alla som är med har inte hunnit leverera data i tid till rapporten. bild 1. Kommuner som är med i KPB Alingsås Hallstahammar Skara Alvesta Hammarö Skurup Askersund Heby Sotenäs Bengtsfors Högsby Svedala Boden Jokkmokk Säffle Bollebygd Kalmar Tanum Bollnäs Karlskrona Tierp Borlänge Karlstad Tingsryd Borås Katrineholm Trosa Burlöv Knivsta Uddevalla Båstad Kristianstad Ulricehamn Dals-Ed Kumla Vansbro Enköping Kungsbacka Vara Eslöv Laholm Varberg Fagersta Laxå Vimmerby Falkenberg Lindesberg Vindeln Falun Ljusdal Vänersborg Flen Ludvika Växjö Forshaga Luleå Åmål Färgelanda Lysekil Åstorp Gagnef Mellerud Älmhult Gislaved Mora Älvkarleby Gotland Mullsjö Älvsbyn Grästorp Ockelbo Ängelholm Gällivare Oskarshamn Örebro Gävle Oxelösund Örnsköldsvik Göteborg Partille Östersund Hallsberg Ronneby Övertorneå Kostnad per brukare 9

Kapitel 2. Allmän översikt Kommunerna i jämförelsen är både större och mindre och är spridda över hela landet. Kommunerna i rapporten utgör tillsammans ett stort material: > > Den totala summan brukarrelaterade kostnader som kan redovisas på individnivå med hjälp av KPB är ca 27 miljarder kronor > > Tillsammans har kommunerna ca 1,7 miljoner invånare, vilket motsvarar ca 18 procent av Sveriges befolkning Sammantaget för alla kommuner i rapporten fördelades kostnaderna 2010 mellan de olika verksamheterna enligt bilden nedan. Under senare år har andelen särskilt boende minskat medan den öppna verksamheten har ökat. bild 2. Kostnadsfördelning i procent mellan olika verksamhetsområden 2010 LSS Särskilt boende Ordinärt boende Öppen verksamhet 1 % 40 % 27 % 32 % 10 Kostnad per brukare

3 KAPITEL Jämförelser mellan kommuner I detta kapitel jämförs kostnader mellan kommun er genom ett antal nyckeltal. Jämförelserna kan ge underlag för att identifiera var förbättringsarbete kan ske. Avsnittet inleds med en jämförelse av fördelningen av kostnader mellan verksamhetsområden och kostnad per invånare. Sedan följer en jämförelse av produktivitet och ytterfall (kostnadskrävande brukare). Nyckeltalen är uppdelade i verksamhetsområden: ordinärt boende, särskilt boende och insatser inom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). I jämförelserna görs två olika typer av analyser, ytterfall och produktivitet. Med ytterfall avses brukare över ett visst kostnadsintervall, dvs. andelen mycket resurskrävande brukare. Produktivitet definieras som den produktionsvolym som åstadkoms med de resurser som används, mätt med kostnader, t.ex. hur mycket det kostar att producera en timme hemtjänst. För att ge exempel på olika arbeten i kommunerna med avseende på KPB innehåller avsnitten inom varje verksamhetsområde exempel från det lokala arbetet. För att underlätta jämförelserna har olika prestationsnivåer valts, dvs. en nivå för de kostnader som anses ligga på en god nivå och andra nivåer för de kostnader som har utrymme för förbättringar. Nivåerna skiljs åt med hjälp av färgerna bredvid: God nivå Acceptabel nivå med utrymme för förbättring Nivå med utrymme för förbättring Gränserna för de olika nivåerna finns beskrivna i samband med respektive nyckeltal och i kapitel 5. Nivåerna har valts utifrån analyser och värderingar som bland annat bygger på: > > Diskussioner i en referensgrupp med representanter från 12 kommuner > > Resultat för enskilda kommuner där utrymmet för förbättring har kunnat beräknas > > Flerårsanalyser i jämförelser mellan kommunerna > > Nivå på utförd brukartid i förhållande till beviljad och arbetad tid > > Variation mellan kommunerna > > Variation inom de enskilda kommunerna > > Indexuppräkning av nivåerna för att ta hänsyn till inflation och löneförändringar görs årligen Nivåerna ska ses som en vägledning för kommunerna att enklare analysera vilka områden de behöver lägga mer eller mindre fokus på. En hög kostnad kan indikera att verksamheten inte är effektiv, men kan också vara resultatet av en medveten satsning på högre kvalitet. Kostnad per brukare 11

Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner bild 3. Fördelning av kostnader mellan olika insatsområden Särskilt boende LSS Ordinärt boende Öppen verksamhet Knivsta Borlänge Örebro Kalmar Flen Östersund Askersund Laxå Hallsberg Vara Katrineholm Karlstad Säffle Båstad Växjö Mora Varberg Gävle Ulricehamn Lindesberg Gotland Bollnäs Älvsbyn Tierp Grästorp Ronneby Enköping Laholm Oskarshamn Eslöv Alvesta Bollebygd Älvkarleby Lysekil Gagnef Skurup Kungsbacka Boden Åmål Uddevalla Sotenäs Vänersborg Hammarö Fagersta Luleå Mullsjö Vansbro Ludvika Högsby Heby Ljusdal Vindeln Jokkmokk Gällivare Gislaved Övertorneå Älmhult 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Skillnader i fördelning av kostnader mellan verksamhetsområden Bild 3 visar den procentuella fördelningen av de totala kostnaderna i KPB-analysen mellan särskilt boende enligt socialtjänstlagen (SoL), insatser inom ordinärt boende enligt SoL, insatser enligt LSS och i öppen verksamhet. Uppgifterna gäller både egen och privat regi och samtliga brukare. I bilden åskådliggörs hur balansen ser ut mellan ordinärt boende, särskilt boende, LSS och öppen verksamhet i de deltagande kommunerna. Kommun en bör observera fördelningen i samband med sitt eget förbättrings- och jämförelsearbete. En kostnads besparing ger störst effekt inom det område som står för den största delen av total kostnaderna. Diagrammet visar att det är stora skillnader i hur kommunernas kostnader är fördelade mellan olika verksamhetsområden. I Älmhult står särskilda boenden för ca 60 procent av totalkostnaden medan samma verksamhet i Knivsta står för endast 23 procent. Vad beror kostnadsskillnaderna på? En förklaring till de stora skillnaderna mellan kommunerna är deras olika struktur. Kommuner i norra Sverige har ofta långa reseavstånd, och då kan det vara mer effektivt att lägga en större andel insatser inom särskilt boende än inom ordinärt boende. Likaså ger en högre andel äldre i befolkningen ett större behov av särskilt boende. Skillnaderna mellan kommunernas insatser kan dock inte bara förklaras av strukturen utan också av historik eller en medveten eller omedveten satsning på en hög andel av någon insats. 12 Kostnad per brukare

bild 4. Kostnad per invånare 80+, hemtjänst och särskilt boende Karlstad Knivsta Säffle Vara Båstad Örebro Flen Ludvika Fagersta Hallsberg Laxå Varberg Östersund Älvkarleby Eslöv Tierp Ronneby Bollnäs Borlänge Mora Falun Katrineholm Alvesta Askersund Grästorp Lindesberg Laholm Ulricehamn Gotland Oskarshamn Skurup Växjö Mullsjö Åmål Älvsbyn Uddevalla Kungsbacka Bollebygd Heby Vänersborg Hammarö Gävle Sotenäs Enköping Älmhult Kalmar Vansbro Gagnef Boden Högsby Vindeln Ljusdal Lysekil Jokkmokk Luleå Övertorneå Gislaved Gällivare Särskilt boende Hemtjänst 0 20 40 60 80 100 120 Tusental Kostnad per invånare Bild 4 till vänster visar kostnad per invånare 80 år och äldre med insatser inom hemtjänsten (ex klusive hemtjänst som ges i boende utan heldygns omsorg och hemsjukvård). För särskilt boende ingår hälsooch sjukvårdspersonal och hemtjänst i boende n utan heldygnsomsorg, i både egen och priv at regi. Eftersom kostnaden för äldreomsorg relateras till den grupp som har störst behov av omsorg (80 år och äldre) framgår skillnader mellan kommunerna i omfattningen av äldreomsorg. Genom att jämföra kostnaden för särskilt boende med kostnaden för hemtjänst får man också en uppfattning om en kommun har en annan strategi i fördelningen av hemtjänst respektive särskilt boende än andra kommuner. För att förstå dessa skillnader är det viktigt att analysera olikheter i förutsättningar och prioriteringar. Det kan röra sig om utbud, satsningar på öppen verksamhet, geografiska förutsättningar och riktlinjer för biståndsbedömning m.m. Diagrammet visar att kommunerna skiljer sig mycket åt i fråga om kostnader per invånare 80 år och äldre. Kostnaden för särskilt boende per invånare i den kommun med lägst kostnad är ca 37 000 kr medan den med högst är ca 100 000 kr. Det skiljer mindre inom hemtjänsten där Heby har lägst kostnad med 14 000 kr per invånare, jämfört med Falun som har 51 000 kr per invånare. Ordinärt boende Kostnad per hemtjänsttimme Jämförelserna på nästa sida visar kostnaden per beviljad eller utförd hemtjänsttimme i egen regi, exklusive delegerad hälso- och sjukvård och boende stöd och gäller samtliga brukare. Kostnad en per hemtjänsttimme inkluderar kostnader för administration. Majoriteten av de kommuner som beräknar nyckel talet kostnad per timme med hemtjänst använder sig av beviljad tid. En ökande andel övergår dock till utförd tid, vilket är en säkrare uppgift. Eftersom skillnaden mellan beviljad och utförd tid kan vara stor redo visas från och med denna rapport två olika nyckeltal för att öka jämförbarheten. Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per beviljad timme: 1. Timkostnad under 385 kr 2. Timkostnad 385 440 kr 3. Timkostnad över 440 kr Kostnad per brukare 13

Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner bild 5. Kostnad per beviljad hemtjänstimme Kommun Kronor per timme Växjö 297 Bollnäs 309 Luleå 313 Uddevalla 322 Gotland 334 Tierp 344 Åmål 346 Boden 349 Gävle 363 Knivsta 363 Karlstad 369 Älmhult 370 Laholm 372 Älvsbyn 372 Kalmar 379 Ulricehamn 379 Lysekil 384 Ronneby 389 Vindeln 391 Gällivare 391 Oskarshamn 393 Vänersborg 397 Östersund 398 Borlänge 404 Övertorneå 408 Vara 410 Mullsjö 412 Laxå 412 Varberg 413 Kommun Kronor per timme Kungsbacka 425 Eslöv 434 Hallsberg 436 Falun 437 Katrineholm 443 Gagnef 450 Älvkarleby 451 Heby 457 Hammarö 458 Sotenäs 469 Örebro 473 Ludvika 474 Gislaved 476 Ljusdal 485 Bollebygd 488 Åstorp 491 Lindesberg 495 Högsby 496 Skurup 498 Grästorp 501 Enköping 504 Flen 508 Askersund 512 Vansbro 514 Mora 522 Säffle 525 Jokkmokk 564 Ovägt medel 424 bild 6. Spridning av kostnaden per hemtjänsttimme inom respektive kommun Max 1 000 Kronor per timme Min Medel 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Växjö Luleå Uddevalla Gotland Tierp Boden Gävle Karlstad Älmhult Laholm Älvsbyn Kalmar Ulricehamn Lysekil Ronneby Vindeln Gällivare Oskarshamn Vänersborg Östersund Borlänge Övertorneå Vara Laxå Varberg Alvesta Kungsbacka Båstad Eslöv Hallsberg Falun Katrineholm Gagnef Älvkarleby Heby Hammarö Örebro Ludvika Gislaved Ljusdal Lindesberg Skurup Enköping Flen Vansbro Säffle Fagersta Jokkmokk 14 Kostnad per brukare

bild 7. Kostnad per utförd timme med hemtjänst Kommun Gotland 334 Borlänge 404 Båstad 434 Gagnef 467 Sotenäs 524 Gävle 548 Fagersta 553 Ljusdal 570 Vänersborg 576 Flen 600 Kronor per timme Bild 5 visar att kostnaden för en beviljad hemtjänsttimme varierar från 297 kr till 564 kr mellan kommunerna. De kommuner som kan redovisa utförd tid uppvisar också stora skillnader, från 334 kr till 600 kr, se bild 7. Många av dem har en hög timkostnad vid en jämförelse med beviljad tid. Utförda timmar är i regel något färre än beviljade eftersom kommunerna inte alltid utför allt de beviljar, och det leder till en högre timkostnad. Bild 6 visar kostnadsspridningen av hemtjänsttimmarna inom varje kommun där det är möjligt att redovisa det. Triangeln visar medelvärdet för kommunen och strecket visar spridningen av kostnaden för hemtjänstgrupperna inom kommunerna. En av de positiva effekterna av att använda KPB är att kommunerna får ordning och reda i sitt verksamhetssystem och sitt ekonomisystem. Det tar dock ofta något år innan kommunen med högre säkerhet kan ta fram rätt antal timmar med hemtjänst som ligger till grund för beräkningen av kostnaden för en hemtjänsttimme. För de kommuner som genomför KPB första året bör man tolka resultatet med försiktighet. Vad beror kostnadsskillnaderna mellan kommunerna på? Hemtjänsten är en särskilt personalintensiv insats och därför får lönenivåer (inklusive vikariekostnader), rätt till heltidstjänster och personaltäthet stor betydelse för kostnaden. Det är alltså extra viktigt hur kommunen organiserar och planerar arbetet. Personalens tid hos brukaren, restider till brukarna och dubbelbemanning påverkar timkostnaden. Kommunernas arbete med kostnad per hemtjänsttimme Inom hemtjänsten pågår på många håll en översyn av den geografiska indelningen av hemtjänstgrupper. Exempel på funderingar är var personalgrupperna utgår från, hur restiden kan minskas och vilka tekniska hjälpmedel som kan användas. Är grupperna tillräckligt stora i förhållande till brukarnas behov? Tendensen är fler sammanslagna grupper inom större geografiska områden för att öka planeringsflexibiliteten, speciellt i små kommuner. Detta kan dock ha negativa konsekvenser på kontinuiteten för brukaren. Vissa kommuner har effektiviserat planeringen för flera olika verksamhetsområden genom att anställa centralt placerade samordnare. Dessa planerar och synkroniserar personalförsörjning, rutt er, akutrekrytering osv. för olika verksamheter. Inom enheterna frigörs därmed tid för enhetschefer och övrig personal. Olika IT-stöd för att underlätta planering och bemanning finns på marknaden. Allt fler kommuner inför system för att mäta och följa upp utförd tid inom hemtjänsten, vilket bl.a. syftar till att skapa förbättrad resursfördelning och möjliggöra bättre kontroll över delegerade HSLinsatser. Valfrihet enligt lagen om valfrihet (LOV) förutsätter också en övergång till ett prestationsbaserat ersättningssystem. Det finns inte alltid en förankring mellan biståndsbedömda insatser och verksamheternas resurstilldelning. Det innebär att uppföljningen av budgeterade medel försvåras och förlorar i värde. För de kommuner som har en hög kostnad per hemtjänsttimme kan mätningar vara till hjälp för att identifiera var i organisationen kostnaderna finns. Sådana mätningar har i flera kommuner medfört att besluten har reviderats och så även schablontiderna i hemtjänsten. Det har medfört att beslutad tid och utförd tid allt oftare stämmer överens. Som ett led i effektivisering och kostnadsrationalisering har allt fler kommuner infört en förenklad biståndsbedömning där den sökande själv fyller i en ansökan om serviceinsatser inom hemtjänsten. Det kan gälla städning, tvätt, inköp och fönsterputsning samt trygghetslarm. I ansökan beskrivs funktionsnedsättningen och hur detta påverkar den sökandes förmåga att själv utföra de sysslor han eller hon ansöker om hjälp med. Beskrivningen ersätter den utredning som biståndsbedömaren tidigare gjorde. Dock finns en risk att de beslutade timmarna kan bli fler än vid en traditionell biståndsbedömning. Återkommande krav på resurseffektivisering och besparingar har lagt ökat fokus på bemanningsenheter och personalpooler. I samband med konkurrensutsättning av verksamheter med risk för övertalighet inom den egna verksamheten spelar bemanningsenheten en viktig roll. Om en brukare väljer en annan utförare än kommunen ska den Kostnad per brukare 15

Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner enskilda enheten inte bära kostnaden för övertaligheten. I stället ska den hanteras centralt genom bemanningsenheten. Bemanningsenheter underlättar för enheterna att styra sina kostnader och ger ökad möjlighet till en flexibel planering av personalförsörjningen. Detta möjliggör också en effektivare planering inom förvaltningen att hantera svängningar över flera olika verksamhetsområden. För ett antal kommuner har införandet av LOV inneburit att nya krav på kvalitet, effektivisering och samordning har ställts på den egna verksamheten. Det är viktigt att kommunen har kunskap om och kontroll över den egna aktuella kostnaden för att kunna beräkna ersättningen per timme till utföraren och vilken beräkningsenhet som ska användas; beviljad eller utförd timme. Det kan dock vara svårt att i förväg beräkna efterfrågan på den egna verksamheten som utförare i konkurrens med andra, vilket t.ex. kan resultera i att för stora eller för små personalneddragningar görs. Kostnad per timme med boendestöd Bild 8 visar kommunernas kostnad per timme med boendestöd i egen regi, samtliga brukare. Kostnader för boendestöd har tidigare inte varit med i jämförelserna eftersom kommunerna bl.a. har haft problem med att dela på kostnader och timmar mellan hemtjänst och boendestöd. Fler kommun er kan nu lämna tillförlitliga uppgifter, även om siffror na än så länge bör tolkas med försiktighet. Kostnaden för boendestöd varierar mellan kommunerna, från 198 kronor till 965 kr per timme. Kommunernas arbete med kostnad per timme med boendestöd Några kommuner har vidtagit liknande effektiviseringsåtgärder som inom hemtjänsten i boendestödet vilket har medfört sänkta kostnader. Inom boendestödet har i några fall överkapacitet av personal uppstått. Tilldelningen av budgetmedel har i stort sett endast räknats upp utifrån ramen. Även boendestödets medel kan med fördel beräknas utifrån en rörlig resursfördelningsmodell. Andel ytterfall i ordinärt boende Procentandelen brukare inom ordinärt boende med insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL) med en årskostnad som överstiger 600 000 kr framgår av Bild 9 nedan. Det gäller både egen och privat regi och samtliga brukare. Bild 9 visar andelen ytterfall (resurskrävande brubild 8. Kostnad per timme med boendestöd Kommun Kronor per timme Hammarö 198 Ljusdal 207 Vansbro 225 Gislaved 243 Tierp 259 Övertorneå 270 Uddevalla 272 Laholm 274 Gagnef 291 Älmhult 301 Vänersborg 317 Kalmar 320 Bollebygd 337 Laxå 347 Enköping 349 Gällivare 349 Varberg 350 Jokkmokk 368 Borlänge 370 Luleå 383 Gotland 388 Bollnäs 389 Växjö 398 Oskarshamn 418 Flen 420 Kungsbacka 433 Hallsberg 435 Säffle 442 Gävle 442 Lysekil 451 Mora 491 Älvkarleby 511 Örebro 568 Askersund 603 Alvesta 617 Katrineholm 643 Eslöv 654 Ulricehamn 661 Sotenäs 667 Vindeln 692 Knivsta 965 Ovägt medel 422 kare) inom ordinärt boende. Samtliga kommuner har en relativt låg andel ytterfall, från 0 procent i den kommun som har lägst andel till 3,8 procent i den med den högsta andelen. Det går inte att se något samband mellan en hög andel ytterfall och en hög timkostnad för hemtjänsten. 16 Kostnad per brukare

bild 9. Procentandel ytterfall inom ordinärt boende Kommun Procentandel brukare Åmål 0,0 Skurup 0,2 Lysekil 0,3 Ludvika 0,3 Tierp 0,4 Vindeln 0,4 Laholm 0,5 Mullsjö 0,5 Heby 0,6 Gislaved 0,6 Högsby 0,7 Flen 0,7 Hammarö 0,7 Örebro 0,7 Fagersta 0,7 Ronneby 0,8 Älmhult 0,8 Ljusdal 1,0 Jokkmokk 1,0 Gotland 1,0 Karlstad 1,0 Ulricehamn 1,0 Varberg 1,0 Växjö 1,0 Älvkarleby 1,1 Uddevalla 1,1 Grästorp 1,3 Luleå 1,3 Kommun Procentandel brukare Sotenäs 1,4 Bollebygd 1,5 Älvsbyn 1,6 Alvesta 1,6 Enköping 1,7 Bollnäs 1,7 Gävle 1,8 Mora 1,8 Vänersborg 1,9 Östersund 2,0 Gällivare 2,0 Lindesberg 2,0 Kungsbacka 2,1 Gagnef 2,2 Hallsberg 2,3 Båstad 2,4 Katrineholm 2,4 Boden 2,4 Vansbro 2,5 Askersund 2,7 Säffle 2,7 Kalmar 2,9 Laxå 3,0 Eslöv 3,0 Oskarshamn 3,0 Falun 3,0 Knivsta 3,1 Borlänge 3,8 Vad beror kostnadsskillnaderna mellan kommunerna på? En hög andel ytterfall inom ordinärt boende indikerar att det finns många brukare som har ett omfattande behov av vård och omsorg. Skillnader i behov är bland annat ett resultat av ålderstrukturen i kommunen. Ofta skulle kostnaden för brukarna med de största behoven minska om de i stället bodde i ett särskilt boende. Ibland är detta dock inte möjligt på grund av lång väntetid eller för att kommunen tilllämpar kvarboendeprincipen. Kommunernas arbete med andelen ytterfall inom ordinärt boende Vissa kommuner har en stor andel särskilda boendeplatser och erbjuder till viss del brukare med större omvårdnadsbehov särskilt boende i stället för hemtjänst i det ordinära boendet. Detta leder å ena sidan till få ytterfall inom hemtjänsten men å andra till att driva upp kostnaderna inom särskilda boende n, eftersom vissa brukare hade kunnat bo kvar i det egna hemmet med hemtjänstinsatser till en lägre kostnad. Ett bristande samarbete mellan kommuner och landsting har i flera fall lett till höga kostnader för kommunerna, på grund av otydligheter i gränsdragningen mellan egenvård och hälso- och sjukvård. Det är viktigt att båda parterna är överens om gränsdragningen när kommunerna tar över hemsjukvården. Särskilt boende Kostnad per dygn i särskilt boende Bild 10 visar kostnaden per verkställt dygn inom särskilt boende enligt SoL och HSL i egen regi. Boende för psykiskt funktionshindrade och boende utan heldygnsomsorg (servicehus) ingår inte. Samtliga brukare omfattas. Kostnad per brukare 17

Kapitel 3. Jämförelser mellan kommuner bild 10. Spridning av dygnskostnaden inom särskilt boende inom respektive kommun Max 4 500 Kronor per dygn Min Medel 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Eslöv Alvesta Fagersta Åmål Varberg Ronneby Karlstad Vara Vänersborg Östersund Gällivare Övertorneå Örebro Lindesberg Ulricehamn Ljusdal Enköping Boden Grästorp Älmhult Laholm Tierp Askersund Vansbro Växjö Säffle Luleå Gotland Mora Mullsjö Bollnäs Hammarö Skurup Älvsbyn Hallsberg Borlänge Katrineholm Gävle Uddevalla Högsby Heby Jokkmokk Knivsta Gislaved Vindeln Falun Lysekil Ludvika Sotenäs Bollebygd Båstad Flen Laxå Oskarshamn Gagnef Älvkarleby Kungsbacka Kalmar Kommunerna är indelade i tre olika nivåer utifrån kostnaden per dygn: 1. Dygnskostnad under 1 500 kr 2. Dygnskostnad 1 500 1 640 kr 3. Dygnskostnad över 1 640 kr Bilden visar kostnaden per dygn i särskilt boende. Triangeln visar medelvärdet för kommunen och strecket visar spridningen mellan de särskilda boendena inom kommunen. Medelkostnaden varierar mellan 1 267 kr och 1 968 kr. Skillnaden mellan kommunerna är något mindre än förra året trots att fler kommuner är med i jämförelsen. Vad beror kostnadsskillnaderna mellan kommunerna på? De faktorer som främst påverkar dygnskostnaden är personaltätheten och personalens anställningsvillkor. Rätt till heltid utan en schemaläggning där personalen delar sin arbetstid över dagen eller mellan andra enheter leder ofta till högre kostnader. En stor andel legitimerad personal innebär också högre kostnader. En annan faktor är beläggningen på boendena. Om en kommun har haft stor omsättning på sina platser i de särskilda boendena under ett år eller om platser har stått tomma kan detta öka dygnskostnaden. En låg omsättning med långa väntetider kan också leda till högre kostnader i andra delar av verksamheten, t.ex. i ordinärt boende. Kommunernas arbete med kostnaden per dygn inom särskilt boende Inom verksamhetsområdet särskilda boenden varierar storleken på boendena kraftigt, både inom den egna kommunen och mellan kommunerna. En tendens är att kommunerna skapar större enheter genom om- och nybyggnation. Detta ger stordriftsfördelar för personalplanering, lokalkostnader, kostorganisation, sjuksköterskeorganisation osv. Det har visat sig att de större boendena ofta är mer kostnadseffektiva än de mindre. Det finns olika sätt att hantera måltiderna i de särskilda boendena, t.ex. tillagning på plats, centralkök eller köp från externa leverantörer. Brukare i särskilda boenden med egna tillagningskök tycker ofta att matens kvalitet är högre än de som bor i ett särskilt boende med endast mottagningskök. Ett par kommuner har gått från centralkök till tillagningskök på boendena och märker att brukarna överlag är nöjdare med matens kvalitet och smak. Kostnad en för att strukturera om kostorganisationen måste ställas mot en eventuell ökning av kvaliteten. Problem med lokalkostnader finns inom flera kommuner. På grund av hyresavtal med i många fall flerårig avtalstid kan det vara svårt att reglera lokalkostnaderna och anpassa lokaltillgången efter behov. Detta resulterar i att verksamheter betalar för lokaler som inte utnyttjas. Även med den egna kommunen som hyresvärd kan höga tomhyror upp 18 Kostnad per brukare

stå. Flera kommuner har också svårt att sätta korrekta interna priser. Det är inte en självklarhet att de faktiska kostnaderna ligger till grund för priset. En del kommuner planerar insatserna på särskilda boenden på samma sätt som inom hemtjänsten. Personalbemanningen och planeringsförutsättningar påverkas av förändringen av delinsatsernas omfattning (t.ex. aktivering och dusch). Då planeras en rörligare insats som i större utsträckning kan variera i omfattning. En del i denna förändring är att skapa ett annat synsätt, nämligen att det är brukarens hem och inte personalens arbetsplats som brukaren flyttar in i. Produktiviteten och bemanningen inom dessa särskilda boenden kan då lättare påverkas av att behovet av insatser förändras. De kvalitetshöjande insatser som kommunerna kan även leda till en mer kostnadseffektiv verksamhet. Kommuner som arbetar med t.ex. välkomstbrev och har en väl fungerade planering för placering en av de boende får oftast ett högre värde i kvalitetsresultaten. Då brukaren är infor merad om vilka förutsättningar som gäller i ett boende har brukaren oftast därför inte några andra förväntningar De kommuner som har en väl fungerande hemtjänst har oftast ett mottagningsteam som möter upp brukaren i hemmet när denne t.ex. kommer hem från sjukhuset. Teamet ser till att allting fungerar från första dagen. Detta gör att brukaren känner sig trygg från första stund. Ytterfall i särskilt boende Bild 11 visar procentandel brukare inom särskilt boende med insatser enligt SoL/HSL med en årskostnad som överstiger 600 000 kr. Det gäller både egen och privat regi och samtliga brukare. Bilden nedan visar att det är stora skillnader mellan kommunerna i andelen resurskrävande brukare (ytterfall). Kommunen med den minsta andelen bild 11. Procentandel ytterfall inom särskilt boende Kommun Procentandel brukare Grästorp 0,0 Åmål 0,0 Alvesta 0,3 Laholm 0,9 Bollnäs 1,2 Enköping 1,8 Lindesberg 2,0 Fagersta 2,5 Varberg 3,1 Östersund 3,4 Ulricehamn 4,0 Övertorneå 4,7 Eslöv 5,0 Ljusdal 5,2 Vänersborg 6,0 Askersund 7,4 Örebro 7,7 Luleå 7,8 Boden 9,0 Älmhult 9,5 Karlstad 10,0 Säffle 13,5 Växjö 14,0 Ronneby 14,4 Lysekil 16,5 Gotland 17,1 Katrineholm 17,6 Jokkmokk 17,6 Heby 18,0 Kommun Procentandel brukare Hallsberg 19,9 Gävle 20,0 Hammarö 20,1 Tierp 21,2 Båstad 21,8 Skurup 22,4 Mullsjö 22,7 Falun 22,8 Mora 22,8 Oskarshamn 23,0 Vansbro 23,9 Gällivare 25,1 Ludvika 28,0 Bollebygd 28,1 Gislaved 29,9 Uddevalla 30,0 Kungsbacka 30,7 Älvkarleby 30,9 Högsby 31,5 Borlänge 32,3 Älvsbyn 33,6 Flen 36,2 Kalmar 36,7 Knivsta 38,5 Gagnef 39,1 Vindeln 41,0 Sotenäs 49,5 Laxå 52,8 Kostnad per brukare 19