6000 m' VE R K STID E R pd BR0MMA flygplots Niirmore 200.000 orbetslimmor per 6r utfiires pd i TEKNISK SERVICE OVERSYNER TILLSYNER REPARATIONER Dessulom FORSALJNING ov H E LIKOPTRAR F LYG PLAN och RESERVDELAR @STruRMAil$S AtrROAB 'IO BROMMA FLYGPLATS, BROMMA GODSADRESS: SUNDBYBERG - TELEFON 08/282840
re66 \ /---\ arslcssna tso fr,io 47.5 54'.-,rbsnlar i suerig Delta /tar reserueral ett antal plan au / 966 drs prodaktionspr,graln aijket redan rir fulltecknat. Plats fcir 2 vuxna * 2 barn samt bagage och fulla tankar O Elektriska klaffar C Bdsta driftsekonomi O Snabb leverans O Strirre d6rrar p6 b6da sidor o ldealiskt klubb- och skolflyg_ plan o Lattfluget FdrmAnliga betalningsvillkor med l6g kontantinsats. Delta oclt rrycket annal talar fi)r att en snabb kontakt med, DEL-lh, ldnar stg/ DELTA AVtATtoN AB, FACK, BRoMMA 10, TEL 0s/296600 _ 289s20 299
Julius Ols6ns donationsfond Utkommer med 9 nummer per or under manoderno febr-juni och sept-dec. Ulgivningsdag.omkr den g tvn Ingsmo noqen. Monuskripf lill lexl och onnonser skqll voro KSAK-NYTT till- 6ondo senosl den 15, mdnoden f6re utgivningsmdnoden. Redoktiir och ulgivore: Gripsiod. Eirger Adrcssr Skeppsbron 40, 3 tr, Slockholm C. Tel. 08/232365, Postgiro: KSAK 555 70. Prenumerolionspris: I 0 kronor per heldr. liisnummer: Tidigore utkomno nr i mdn ov lillg6ng 2:- kr per ex. Annonsformol och onnonspriser: Omslogels boksido, 2-fdrgs (i30x165 mm)... 800:- Omslogets innersidor, 2-fcirgs (130x185 mm)... 650, - D:o, syort... 600: - 1/1-sido (130x'185 mm).. 425: - l/2-sido (130x 90 mm)..275:- l/2-sido (62x185 mm)..275:- 1/4-sido (130x 45 mm).. 150:- 1/4-sido ( 62x 90 mm).. 150: - klubbor, deros medlemmor och Rodonnonser (spoltbredd 62 mm) 2: - per mm. (Ansluino flyg- KSAK:s direktonslulno medlemmor fdr 350/o robott pd icke kommersiello rodonnonser). Klich6er: rosler'120 lin jer/tum. Orgon {iir Kungl, Svensko Aeroklubben och Frivilligo FIygk6ren 300 - December 1965 Framlidne fabrikijren Julius OIs6n har i en donation limnat ctt mycker vdrdefulk och uppskattat bidrag till KSAK. Donationen utgijrs av dct konstverk, som i fcirminskad storlek pryder omslaget till detta nummer. Tavlan fiirestdller KSAK-huset och ir utfcird av den klnde konstnlren Rolf Bethge. Donationer.r bestlr av en begrinsad signered lirografiupplaga dels i svartvitt, dels i flrg och slutligcn i.vcn lv cn ev konstniren hendkolorer:rd.i-..,..1,,-.t.." -rr'*b*' Tavlans storlek (mcd passnrrtorrt) lir 4\.165 cnr. Prisct ar l0o: - resp 150: - och 250: - frir de olika utf6randena. Den som kdper tavlan fir ett mycket vackert konstverk och bidrar samtidigt till KSAKs verksamhet. Tavlan finns cndast att k6pa hos KSAK. T N N E HATLSFI'RTEC KN T NG iulius Ols ns donationsfond Nytt fren LFS.... KSAK 65 Kort historik over KSAK och svenskt flyg. KSAK idag Ett olyckligt beslrrt.. KSAKs anslutna klubbar och organisationer Svenskt segelflys.. Segelf lygchefsmotet 1965 Svenskt motorflyg fran 1910 till'1965... Nordiskt f lygtul lsamarbete BA-4 a metall Affarsflyg.. Nytt fr6n FFK... For vems sak talar KSAK?.... Svenskt modellflyg - ndgra glimtar.. Sveriges modellf)ygforbund har hallit riksstamma Flygdagar 1966... Svensk Flyghistorisk Forening Fallskarmssporten och fallskiirmskommitt6n....... Den sorgeliga historien om kapten Rolla......... Minadens problem Flally med 5 plan och 16 man. Ny vindtunnel pa Flygtekniska Beskattnrng av flygplan Para Commander - fallskarm med glidtal over ett Minneslista LOsning till mdnadens problem....300...301..,,,..' 303... 304... 306...... 307...308...310...318..,,'.', 3]9... 320.... 324... 328...328...329...330...331... 332...333... 334...336...338...338 '.... 341
NYTT FR.AN LFS PUBLIKATIONER FOR DEN CIVILA LUFTFARTEN _ BCL Fciljande nya upplaga och indring av BESTAM- MELSER FOR CIVIL LUFTFART (BCL) hat utgivits och kan rekvireras frin Kgl luftfartsstyrelsen, Kamrerarkontoret, Stockholm 12: BCL - L 2.1 Minimit'ordringar fdr luf toiirdigbet Upplaga 4 Pris kr 0: 30 Bestlmmelserna finns iven i en engelsk upplaea. Pris kr 0:10. Andringarna i den nya upplagan har huvudsaklieen f"ciranletts diriv ati^am-crikanske Civil Aeronautics Manuals (CAM), pi vilka de svenske best:immelserna till stor del grun(li-rts) nu ersatts av Federal Aviation Regulations (FAR), samr att eneelska bestiimmelserna British Civii Airworthinei Requiremcnts, Section E, Sub-sektion F,2, tillkommit, glllande flygutprovning av segelflygplirn. Ref. INFORMATIONSCIRKULAR 5Zl1965. ( Inforrnationscirkuliir nr I 5 I 196t ) ANVISNINGAR ANGAENDE TEORETISKA EXAMENSPROV FOR FLYGMEKANIKER- CERTIFIKAT redovis,rs i Informationscirkullr nr 8611965. SASONGMASSIG SNOPLAN FOR VTNTERN 196s/66 NOTAM A 118911965 redogdr f,ijr den sn6- rcijning som kommer att utf6ras vid de svenska flygplatserna. BESTAMMELSER FOR CIVILA LUFTFARTYG VID BEGAGNANDE AV FLYGPLATS TILLHORANDE FLYGVAPNET (Int'ormationscirkuliir nr 8Bl 196t ) och RAD OCH ANVISNINGAR ANGAENDE RADIO. UTRUSTNING I LATTA LUFTFARTYG ( Inf orrnationscirkwlkr nr 90 I 196t ) skall vi,'rterkomma rill i nlste nummcr. Keegon Aviotion [td. VAD VI ERBJUDER-AGER VI PI1ATUS PORTER G.ASTO FREKVENSTOLERANSER M M FOR RADIO- SANDARE I LUFTFARTYG PA ULTRA- KORTVAG (vhf) Luftfartsstyrelsen vill hirigenom fiista uppmlrksamheten on att sklrpta krav frin och med den 1 JAN 19^65 gnller fdr radiosindare i luftfartyg fijr kommunikation. Dessa krav inneb;ir f61fande. 1. Enligt grillande internationella radiorcglemente ir till den 1 TAN 1966 frekvenstoleransen O,O1 0io fdr sindarutrustningar, som installcrats fijre den 1 JAN 7964. Frin den 1 JAN 7964 ir toleransen O,OO5 0/o f6r nyinstallerade utrustningar, och frin den 1 JAN 1966 kriivs denna tolerans fdr alla sindarutrustninsar. 2. Sk.irpt;r kr.rv giller enligt radioregle-mcntct iven betr.iffandc obehdris strilnine (civcrroner och p.rrasitsvdngninge"r) frin ddn'l JAN 1964. For VHF-slndare mellan 0,25-25 watts effekt. som installerats fr8n och mcd den 1 JAN 1964, fir effekten av sidan obehdrig strilning uppgi till hdgst 25 mikrowatt. Ftir slndare med effekt mellan 25 watt och 1 k1w skall den obehdrige str&lningen vara minst 60 dccibel hgre in grundtonens medeleffckt. Frin 1 JAN I97O gtillcr denna gr:ins for alla sanoare, (Inf ormationscirleuliir nr 87 I 1965 ) Ny 1962 G6ngtid sedanny, timmar 600 GAngtid sedan oversyn GAngtid, motor, sedan oversyn.... 100 (Lycoming 160540 Al A 350) VHF.. ADF VOR LNC.l OO M-135 r-12 F. n. pa oversyn hos fabriken. Specifikationen innefattar en miingd extra utrustning, inkl. stora hjul. m. m. PBIS...... qrs.000 ALL VIDARE UPPLYSNING GENOM Keegon Aviotion hd. Luton Airport, Luton, Beds, Telefon: LUTON 2.l423 (4 linjer) Tga: PLANESALES LUTON Telex:82248 30.l
VARLDSREKORD! VARLDSREKORD! VARLDSREKORD! VARLDSREKORD! PIPER CGIMANGHE B. Exklusiv och snabb med enasteende rackvidd o Familjeversion med 6 seten, extrafiinster pa varje sida r Alternativt fiirgasarmotor eller direktinsprutning o Marschfart 293 km/tim r Kan fiirses med tiptankar r Riickvidd med fulla tankar: STOCKHOLM_ROM! VARLDSREKOBDHALLABE! Med en 260 hk Piper Comanche haller Max Conrad giillande vzirldsrekord i klass lv genom non-stop-flygning fran Nordafrika till Los Angeles, en strdcka om 12.270 km! Generalagent for PIPEB i Skandinavien: NYGE AERO / AB NYGE\/ER.KEN 302 - December 1965 Box 31 Nykoping - Tel 0155/82520
KSAK 6s Den 15 december var det 55 ir sedan KSAK kom till, ftirst under namnet Svenska Aeronautiska Srillskapet (SAS) och metl b.rllongsegling som sitt frlmsta intresscomride. T:imligcn snart indr:rde klubben bnc1e karaktdr och namn, men det var fiirst 1937 som den ombildrdes till ccntralorganisation fiir hel.r dct st'enskr. allm.irrfl.,'"r n.'l' rlot iir i.t". ".'.,'- skapcn den nu har sin mest ber,,,r 1..ta,.."1..,-h", Flygare ir ju i de flesta fall i hrig grad individualistcr och.onr.idln:r sk.iligen oben.igna att lita inruta sig i nigon slags krtcgorifilla. Dct ir ju irrtc heller organisationens syfte, mcn crfarenheten visar att dagens samhille kriver samverkan fiir att individernas intresscn biist skall kunna tillvaratas. Fdr vxl olganisation g:iller.let ckonomisl,a och orgarrisarori:ke problenr, utbildningsoch srikcrhetsfrigor, fdrhnllande till myndigl.reter och organis,rtioncr, utbrtc ev er[.rre:rherer och tjinster samt intc minst kamratlig samvaro, sport och t:ivlingar. Iilimatct ir krirvt i virt land f n bide ckonomiskt och ifrtga onr riirelsefriheten. Det iir d-irldr s.i mycket mcra v.irdefullt att KSAK och de lokala klubbarna sivil som enskilda medlemmar genom ming-.lrier och ming.r gingcr sj.ili'- uppoffrerrde.rrbetc fijrv;irvet ett ftirrrocncle firr ellmsnflr gct hos bnde myndigheter och allmiinhet som ideg ger pitxglig.i och glridjandc resultat. SXlunda stdder statsmaktcrna vir verksamhet mcd betydarrdc starsanslag fiir olika lndamil. Segelflyget har helt anfcirtrotts it KSAK ifrige om orgrnisetion, utbildning och inspektion m m. Skogsbreudber',rkningen skcr helt i KSAKs rcgi liksorn organisation och ledning av Frivilliga Flygkiren i Civilftjrsvarers t.i:inst. Hiirtill kommer oss anfiirtrodd annan hjrilpflygvcrksrmhet, t ex milflygning fiir fcirsvaret. Kommuncrna vis:-lr i dkande omfattning sin fcirstielse fdr allm;inflyget genom anllggande av flygfllt, hj.ilp med hangarbyggnader o d. Flygvapnct, som stir fijr huvuddclen av statsanslagen, bidrar iiven gcnom deltagande i klubbarnas flygdagar, upplitende :rv vissa militlra filt it allmiinflyget samt hjelp med personal och materiel vid llrar- L"'... tli-1i.. Slutligen limnar fijretag och enskilda aktninqsvirt ekonomiskt stcid i fornr c.v donetioner och direkta bidrag, f6r att intc nlinrnl de v.irdefulla personliga insatser som gcirs pi olika hill inom organisationen. Aven om 65 ir inte ir nigon sedvanlig jubileumsilder, ger fiidelsedagen en viilkommen anledning att riktrr ett tack till alla dem som pi detta sritt bidrar till allm:inflygets utveckling. Nlr flygilderns historia en gings skrivs, skall deras framrynther och generositet sikerligen inte ftirgliimmas- /2;;X>*ea'", (/ 303
KORT HISTORIK OVER KSAK OCH SVENSKT FLYG fdrdades Vilhelm Swedenboro. Eric Unoe 1902 ;*:"5S R"',l"**J "r3hsl::*t'"i', 1903 - den 17 december - qiorde Orville och Wilbur Wright vid Kitly Hawk den lorsta motorilygningen. Tolv sekunder varaoe den. Den 15 december 1900 bildades Svenska Aeronautiska Sillsliapet (SAS). Initiativtagare var August Saloman och K A B Amundson, vilka fick id6n under ett besiik i Paris sommaren 1900. Under de fcirsta tio iren sysslade SAS si gott som uteslutande med ballongsegling. En rad myckct goda resultat niddes. Llngsta firden blev 760 km (Stockholm-Novgorod) och lingsta flrdtiden 33 timmar. 1907 gick SAS in i den internationella organisationen FAI i Paris. 1909 gjordes den frirsta flygningen med aeroplan i Sverige av fransmannen Legagneux. Den 27 juni 1910 fick Carl Cederstrdm Sveriges Aviatiir-Diplom No 1 (fcirvaras vid KSAK). Vid 10 Srsjubiliet blev HKH Kronprinsen sillskapets beskyddare. 1921 iindrades organisationens namn tili Kungl Svenska Aeroklubben (KSAK). Fram till 1925 gjorde KSAK stora insatser f<ir utvecklingen av det svenska trafikflyger och medverkade iven vid skapandet av det svenska flygvapnet. 1937 friretogs en genomgripande omorganisation av svenskt privat- och sportflyg och KSAK blev di centralorganisation fijr hela det svenska allmdnflyget med ett 40-tal klubbar anslutna. 1943 fick KSAK statsbidrag fiir modell- oclr segelflyget. Sedan dess har KSAKs verksamhet i hcig grad kunnat baseras pi starsbidrag. 1949 blev HKH Prins Bertil hedersordfcirande, vilken befattning han fortfarande innehar. 1950 firade KSAK 5O-.lrsjubileum och stod samtidigt som vird fijr den 43:e FAl-kongressen, vilken med anledning av jubildet fcirlagts till Stockholm. 1957 fick KSAK sitc nuvarande medlemsblad KSAK-NYTT, vars upplaga nu Ir 9 5O0 ex. 1 I 06 Es"m:l"y!1air"r,*"*#$,"Fif"ri 304 - December 1965 Alf Bjcirklunds teckningar pe detta uppslag vjsar nagra milstolpar i tramst del svenska flygets histola.
1909 dndrar Svenska Aeronautiska Sallskapet namn och blir Kungl Svenska Aeroklubben. 1937 blir KSAK centraloroanisation for allmtinflyget. 1 gt 0 Lqp.,,P,f[i[:ijf.tf,:'"T,i"Rb"Ili'Jil. startar ABAs forsta plan - en Junkers 1924 F 13 - fran Lindardngen till Helsingfors. lnfiilld: Albin Ahrenberg, som luftdopt Tter svenskar an nagon annan. 1912 ij":,j"'?, f t5;"';l!'"b':5;"'31;";;:'""": 1 g 55 ;ff5fl"ltli "{.i:1;']"#ih". #ii. 305
KSAK IDAG Pd detta wppslag ges en kortt'attad red,og6relse t'6r KSAKs organisation och ebonomi. Pd niista uppslag presenteras de anslutna flygblwbbarna. KSAKs styrelse H edersordt'6rande HKHPrinsBertil Ordf i5rande Overdirektcir C Ljungberg \"ice ordfitrande Direkt6r P A Norlin Direktrir B Florm,rn Civilingenjiir S A F{ansson Tandlikare S Dahl Dessutom bestir styrelsen av 28 ordinarie ledamiiter och L4 suppleante; (inkl represcntantcr frin f6rsvarsstabcn, flvgvapnet, civiifcirsvarsstyrelsen och luftfrrtsstvrclsen). KSAKs stdndiga kommitt6er liotorf I1,gkommitt6t Ordf: Professor B J Andersson Se gelilygkommittitt Ordf: Iivrkoherde C-M Mag- 11USL)n AI odell JLlgbonrmitt 6n Ordf: Flygdirekt6r S Starli I: a ll s b ii rms k onni t t t n Ordf: Ingenjtir S Einerth A I f r) r s f ly gk o mrnit t 6 n Ordf: Flygkapten K Ahlberg Jwridiska kommittin Ordf: Advokrt A Elrn:triirrr Verkst6llande Utskottet Ordf drande Direktcir B Florman Vice ordt')rande Civilingenjur S A Hansson 306 - December 1965 Dessutom bestir Verlistlllande Utskottct lv 8 rrrdinaric leciamdter och 6 supplcantcr (inkl represcntenter f rin fijrsvarsstaben, flvgvapnet, civilfiirsr.arsstyrelsen och luftfartsstyrclsen). KSAKs anslutna klubbar och direktanslutna medlemmar KSAKs sekretariat har som chef en generalsekreterare. I)enna post innehas efter irsmdtet 1964 av civersrc. Bjiirn Lindskog. Sckrcterietct har etc 20-tal anst:illda tjrinstcmin. Direkt undcr sckret"rri.ltcr lydcr iivcn Segelt'lygsleolan Al- Ieberg, som har sin verksamhet under sonrmarmlnaderna och di har ctt 2O-tal anstdllda. Vid denne skola utbildas all dcn llrarpersonal som bchijvs fcir det svenska segelflygct. I civrigt ftirekonrmer olika slags kurser i segelflygutbildning. -.1-\ t- ^. a t(n n:-*;ll llt.tl / Jl (J o ZJv. U.lr(lll Anslutna klubbar ocb organtsationer ir f n 102. Samtliga beclriver nigon form av mocorfl1'qverksamhct - 52 har skoltillstlnd fiir segclflyg. De st6rste klubbarna iir foljande: Aeroklubben i Malmci {-1.15 nrcdlenrm.rr), Linkiipings Fk (432), Aerohlubben i Giircborg (381), Tckn Hcigskol.rns Fk (301), Uppsala Fk (268), Orebro Fk (237), Vistcrls fli (226), Stockholms Segelflvgklubb (212), Borl:inge-Domnarvcts Fk (ls8) och Stocliholnrs Fk (17e). I de anslutn:r organisetionerne ingnr tre icke resionala org.:.nisrtioner, nlmligen S veriges Modellflygforbund, nred ca 100 ilnslutne modellf lygklubbar, Sr.enska Frrllskiirmsklubbcn mcd lokalavdclningar i Skine, Giiteborg, Karlsborg, Linkciping, Stockholm och Ostcrsuncl samt Svensk Flyghistorisk Filrening (Stockholm) med lokalar.delrring i M,rlmd (Se f ij nlsta uppslag.) Ant;rlet medlemnar i de anslutna organisationerna (exkl modellflygklubbarnas medlem- l(ommcr KSAKs direktanslutna mcjlenrmar vilk.rs antll ir cr 1150. Hela riksorganisationen exklusive modellflvgct ;ir silunda c;r 9 400. Hiri ingnr ungcfir 6000 aktir'.r privatflvgarc, njmlrlcd cx J /uu nrotorllyg.rrc oclr 2 JO0 scgelflyglre. En del.rr rlcss,r ir ektiv.r inonr sirvil nrotor- sonr scgelflyg. Ekonomi KSAKs fiirsta egentliga lrsbuclget hiinftir sig till omorganisationen 1937 och ser ut s5 hlr: Ordf i arbetsutskottet kr 3 OO0 Generelsekreterarc 8 000 Hyra 3 000 Telcfon och santal 600 Porto och skrivmatcriel 12A0 l{esor 600 Antlr:r omkostnader 1 600 Kronor l8 0OO
Budgeten behandlades vid ett sammantride mellan Carl Florman, Axel \Tenner-Grcn och Carl August Wicander, trc mln som i hiig grad och med framging arbetat fijr KSAK. Budgeten fijr 1966 uppgir till en miljon kronor, vartill kommer Allebergs budget om 250 000 kronor. Bortsett frin penningvdrdets fcirsimring visar dessa siffror, viiken omfattning KSAKs verksamhet tagit. Denna expansion har frdmst mcijliggjorts genom statsbidragen, som utgcir grunden fiir KSAKs verksamhet. En indragning eller stcirre nedsklrning av dessa bidrag skulle dlrfcir bli ytterst kinnbar och tvinga till nedldggande av viss verksamhet, vilket f6rst sannolikt skulle drabba utbildning och flygmateriel. Statsbidragen har i 1966 8,rs prelimindra budget berriknats till ca 515 000 kronor. Bidragen gnr praktiskt taget heit tiii utbildning och flygmateriel - frimst pn segelflygsidan. Medlemmarnas nrsavgifter berlknas 1966 - di klubbavgiften utgiir 20 kr per medlem - uppgn till 160000 kronor, av vilken summa 55 000 kr g&r som bidrag till KSAK-NYTT. Medlemmarnas direkta bidrag i budgeten kommer silunda i realiteten att utgcira ca 1Oo/0. Ovriga vlsentliga inkomstklllor Ir donationcr, givor, lotteriet och fastiglieten. Alleberg - vars budget enligt ovan omfattar ungef iir 1/4 miljon - ir numera praktiskt taget sjilvfijrscirjande, vilket frimst fir tillskrivas dess skicklige chef, Lennart Stihlfors. Den nya verkstaden, som nu har arbete iret om, har starkt bidragit tili nuvarande goda ekonomiska llge. Ett olyckligt beslut I pressldggningsiigonblicket ndr oss uppgiften om en chockh<ijning av allmdnflygets landningsavgifter - det talas om bla en tredubbling av de nyss hiiida landningskortspriserna. De Atgiirder som biir vidtas med anledning av en sidan Atgard, som fiir iivrigt helt strider mot den uppfattning som bla Luftfartsstyrelsen fiiretrdder, miste nermare tiverviigas. Tillsvidare uppmanar vi alla vira medlemmar att se till att landningskort fiir ett 6r framdt anskaffas innan prishtijningen trdder i kraft. Tidpunkten h?irfiir torde komma att framg6 av dagspressen. (Arskorten mdste liisas under december fiir att man skall erh6lla dem till hittillsvarande pris!) Dessutom miste vi intensifiera v6rt arbete att genom klubbar, kommuner och enskilda i miijligaste min giira oss oberoende av den fiiriidande prispolitiken pd de statliga fdlten, vars dyrbara anldggningar till 95)6 kan avvaras av allmdnflyget och fciljaktligen inte biir finansieras av detta. 307
KSAKs anslutna flygklubba TilL KSAK iir irt 102 t'lygklubbar och -organisationer an' slutnd. Samtliga klubbar bedriaer motort'lygr.terksambet i. n,igon form ocb inte mind.re iin 52 har skoltillst,ind t'6r scgclflyg. Av de a.nslutna organisationernd iir tre icke regionala, niniligen Sveriges Modellt'Lygt'ijrbund, Sz:enslea Fai!- sjeiirmsklubben och Sztensk Fh,gbistorisk Fdrening (sa l6regdcnde uppslag). Klubbarna och organisationerna bar prick,tts in pd hartan t b ocb presanteras lcinstis i tcxten. O Gdteborgs och Bohus ldn Aeroklubben i Goteborg, Goteborg C Chalmers Flygklubb, Goteborg P Alvsborgs ldn Alingsds Flygklubb, Alingsas BorAs Flygklubb, Bo16s 1 Halle-Hunnebergs Flygklubb, Tro hattan Herrljunga Flygklubb, Ljung A Stockholms stad Linjeflygs Flygklubb, Bromma SAS Flygklubb, Bromma Stockholms Flygklubb, Stockholm O Stockholms Segelf lygklubb, Stockholm SO Tekniska Hdgskolans Flygklubb, Stockhol m 70 Svensk Flyghistorisk Forening Stockholm (verksamheten omfattar hela landet) B Stockholms lein Roslagens Flygklubb, Norrtal je Ostra Sormlands Flygklubb, Sodertalje C Uppsala l2in Uppsala Flygklubb, Uppsala Svenska Fallskdrmsklubben, Uppsala (omfattar all svensk fallskarmssporrj D Siidermanlands liin Eski lstuna Flygklubb, Eskilstuna Katrineholms Flygklubb, Kairineholm Nykopings Flygklubb, Nykoping Vrllattinge Flygklubb, Malmkoplng E Ostergiitlands ldn Linkopings Flygklubb, Linkoping Norrkoplngs Automobil- och Flygklubb, Norrkdping F Jiinkiipings liin Jdnkopings Flygklubb,Jonkoping Norra SmSlands Flygklubb. Ndsslo 308 - December 1965 G Kronobergs ldn Feringe Flygklubb, Ljungby Kronobergs Flygklubb, Vilxjo Sveriges Modellflygforbund, Lammhult (omfattar allt svenskt modellfl vs) H Kalmar liin Kalmar Flygklubb, Kalmar NordOstra Sm6lands Flygklubb, F osenfors I Gotlands ldn Gotlands Flygklubb, Visby 2 K Blekinge l2in Blekinge Flygklubb, Kallinge Olofstroms Flygklubb, Olofstrom L Kristianstads liin Hassleholms Flygklubb, Hassleholm Krjstianstads Flygklubb, Kristianstad Ljungbyheds Flygklubb, Ljungbyhed M Malmiihus l5n Aeroklubben imalmo, Malmo O Hal3ingborgs Flygklubb, H,ilsrngborg Landskrona Flygklubb, Landskrona Lunds Flygklubb, Lund Nordvdstra Skdncs Flygklubb, Hoganas Trelleborgs Flygkiubb, Trelleborg N Hallands ldn Halmstads Flygklubb, Halmstad Varbergs Flygklubb, Varberg R Skaraborgs Hlo Flygklubb, Hjo llin Karlsborgs Flygklubb, Karlsborg Lidkopings Flygklubb, Lidk6ping Lidkopings Motorflygklubb, Li d kopi ng Mariestads Flygklubb, Mariestad Segelflygskolan Alleberg, Falk6ping (KSAKs centrata segelf lygskola) Skovde Flygklubb, Skovde S Viirmlands l?in Arvika Flygklubb. Arvika Eksharads Flygklubb, Eksharad Fi I ipstads Flygklubb, Fil ipstad Munkfors Flygklubb, Munkfors Norra Vdrmlands Flygklubb, Torsby Segelflygklubben i Karistad Sportflygklubben, Karlstad Sunne Flygklubb, Sunne Saffle Flygklubb, Saffle T Orebro ldn Karlskoga Flygklubb, Karlskoga Lax6 Motor Klubb, Laxd Orebro Bil- och Flygklubb, Orebro 1 U V2istmanlands ldn Arboga Flygklubb, Arboga Kcipings Flygklubb, Valskog Vaster6s Flygklubb, Vasteras W Kopparbergs ldn Avesta Fiygklubb, Avesta BorlAnge-Domnarvets Flygklubb, BorlAnge
och organisationer Malungs Flygklubb, frlalungsfors Norra Dalarnas Flygklubb, Idre Ovan Siijans Flygklubb, Orsa Raittviks Flygklubb, Fattvik Siljansnas Flygklubb, Siljansnas Vasterbergslagens Flygklubb, Ludvika Vasterdalarnas Flygklubb, Dala-Jdrna Alvdalens Flygklubb, i\lvdalen O: totorflyg + ovriga organ I satr oner O -.oror- och segelflyg X Gdvleborgs ldn Arb16 Flygklubb, Arb16 Bollniis Flygklubb, Bollnds Edsbyns Flygklubb, Edsbyn Gdvlebygdens Flygklubb, Giivle Halsinge Flygklubb, Hudiksvall Ljusdals Flygklubb, Ljusdal Soderhamns Flygklubb, S6derhamn Vastra Gastrike Flygklubb, Torsdker Y Viisternorrlands ldn Bollsta Flygklubb, BollstabruL Norra Angermanlands Flygklubb, Ornsk6 dsvi k Sollefted Flygklubb, SollefteA Sundsvalls Flygsiillskap, Sundsvall 1 Z J?imtlands ldn Harjedalens Flygklubb, Sveg Ostersunds Flygklubb, Ostersund AC Vdsterbottens l!in Degerfors Flygklubb, Vindeln Lycksele Flygklubb, Lycksele Skelleftebygdens f lygklubb, Ske efted Stensele-Storumans Flygklubb, Stense I e Ume6 Flygklubb, Ume6 Vrlhelmrna Flygklrbb, Vrlhelmrna Asele Flygklubb, Asele BD Norrbottens liin Arvidsjaurs Flygklubb. Arvidsjaur Flygklubben Nordvingen. Malmberget Haparanda-Torne6 Flygklubb, Haparanda Kiruna Flygklubb, Kiruna Lule6-Bodens Flygklubb, Luled 2 Alvsby Flygklubb, Alvsbyn 309
SVENSKT SEGELFLYG I d.enna artileel ger cbet'sinstruktiir Lennart Stdblt'ors en kort bistorisk Sterblick pd det svenska segelt'lyget, ocb redogisr vidare far laget idag betriit't'ande utbildning, t'ortsatt segelt'lygning, t'jiillflygning, tiialingsv erlesambe t, material o sv sam.t anger riktlinjerna t'dr den fortsatta verksambeten. En tabell 6oer giillande saenslea rekord kompletterar. I tidskriften Flygning av nr 1,921 stod i slutet av en ledare fciliande rader: "... att vi i virt land dro i starkt behov av nigot som kan samla didkraftiga unga entusiaster och nigot som kan ge flygningen och dess metoder mera populir kontakt. Vi haller det icke fcir otroliet att den nya glid- och segelflygningen skulle kunna cdra en insats hlrvidlac. Man har hiirt eanska mycket talas om den stora rrsken vid dessa f6retag men av den tyska erfarenheten bestyrlies vir uppfattning atr denna risk kan brineas till ett minimum genom En fdrnuftig och rationell ledning." Kanske insoirerad av denna ledare bildades 1.922 den fdrsta segelflygklubben Svenska Segelflygklubben - under ordftirandeskap av lcijtnant Carl r'torman. Vid denna tid deltos en.vcnsk med stor franrgnng i segelflygningarna pi Rijhn i Tyskland - nimligen ingenjiir Rolf Bergvik. Han gjorde ddr proven ftir sitt C-diplom - det fdrsta C-diplomet i vdrlden, som ertivrats utan att innehavarcn f6rut hade motorflysutbildning. 310 - December 1965 Berevik frirsiikte vid &terkomsten till Sverige pi. allvar introducera segelflygningen. I mitten av 2O-talet gjordes vid F{ammars backar de fcirsta allvarliga frirsciken att pi svensk botten fi iging en segelflygskola. Det var greve.f Douglas Hamilton, som med hjilp av en tysk segelflygare satte iging utbildnincen. Bland de entusiaste. so- deltog i segelflygverksamheten i Flammars backar var Sven Ahblorn, sedermera chefsinstruktdr fbr segelflygct. Men siviil den Hamiltonska segclflygskolan som den &r 1922 i Stockholm bildade segclflygklubben var fdr tidict ute. Det skulle drdja en bit -in pi 30- talet innan det blev riktig fart pi segclf lvgvcrksamheten. i933 bildades Chalmers Segelflygklubb och Rolf Bergvik anlitades som instruktcir. Man krn nog uten ijverdrift slga att chalmeristernas arbete beredde v1g fcir segelflygningens fortsatta f rammarsch. Ordfiirande i Chalmers Flveklubb var vid denna tid Ake'il;t - numera luftfartsinsoektcir ".r vid Luftfartsstyrelsen. En annan av de drivande krafterna i klubben under hela 3,O'-talet och b6rjan pi 4O-talet var Anders Bange, som iiven anlitades av KSAK som ledare fiir byggledarekurser. 1940 besldt KSAK att an- Ligga en segelflygskola pi Alleberg i Vistergcitland. Den blev till mycket stor stimulans fbr hela verksamheten. Sedan 1943 handhar KSAK den centrala lednineen av den statsunderst6dda segilfly gverksamhcten. Denna ordning genomf<irdes sedan en utredning visat att den skulle bli vlsentligt billigare in om Luftfertsstyrelsen eller Flygvapnet skulle handha motsvarande arbetsuppgifter. Staten har full insyn i verksamheten, bland annat dlrigenom att Luftfartsstyrelsen och Flygvapnet ir representerade i KSAKs styrelse och verkstillande utskott. A1l utbildnine skedde vid denna tld enlrgt EN-rnetoden och med glidflygplan. Lr 1.947 enordnadcs pn Alleberg den fcirsta kursen d:ir eleverna fick hela sin utbildnine i DK. Denna metod trlnsde-snart ur EKrnetoden och i mitten av 1950- telct fiirsigl;ick ca 75 procent :rv ali utbildnine i DK. Overgingen var inte litt.rtr genomfcira. dl det ridde stor brist pi'tvisitsiga segelflygplan.
,fltr*j;jffi rl.,r.:ry+.qslfti!1}iry.r"tt,,.,, En bild frdn 40-talet, da segelflygutbildningen genomfordes pi glidflygplan - hiir en SG-38. Som en riiddande Ineel intridde di Flygvapnet, som i biirjan av 5O-talet stlllde praktiskt taget all sin segelflygmeteriel till KSAKs fcirfoeande - bland xnnxt etr tjugotal tvisitsiga segelflygplen av typen Kranic-h. Frin 1956 pibiirjades en uppru.stning av segelflygplanbestanoet -- en upprusrnrng s.9m pignr fortfarande med ofiirminskad fert. ljnder senare delen av 50- talet frineick alltfler klubbar den gamli startmetoden med vinsch och 6vergick till flygstart. I dag genomfiirs omkring 95 procent av all utbildning med flygstart. AFAI C-DIPOM + delas upp i tvi etapper - fdrst C-diplom och direfter kompletterende utbildnine tili segclflygcertifikat. Ndr"eleven dr fdrdig med sin urbildning har han mcll,rn 12 och 1,5 timmar segelflygtid och omkring 5O starter. Fdrutom den praktiska flygutbildningen fir eleven undervisning i t'lygningens teori, t'ly gmaterie lkiinnedon, me teorologi, f I ygliira och lrt I tnaoigation. Undervtsningen avslutes med skriftliga proi. Under den senaste 5-lrsperioden har irligen omkring 550 segelflygare utbildats till C- diplom. Av dessa har ca 330 avlagt prov fcir segelflygcertitlkat. Frin 1940 - di KSAK tog ansvaret fcir segelflygverksamhcten - har cirka 127OO per- Utbildningen i dag Segelflygutbildningen bedrivs i dag efter modernc principer i tvisitsiga, hdgv:irdigr segelflygplan med dubbelkommando. Praktiskt taset alla starrer urfijrs med motolflygplan, som bogser;r upp segclfjygplanen till liimplig hdjd. Utbildningen ldag delas segelflygutbildningen upp i tva etapper: forsl C-drplom och sedan kompletterande utbildning till segelflygcertifikat. Diagrammet visar antalet uidelade-cdiplom under dren 1950-1965. 3lr
Antaiet flygtimmar fcirdelade Pd skolflvonrno och fortsait-flyq"- ning under perioden 1950-1 965. Tot:rlt har sedan 1941 eriivrtts 723 silvcr-c, 92 culd-c och 2 diemant-c. Antalet gillandc S-certifikat ir.pi stark tillvi:ixt och uppgnr i dag till onrkring I 8OO. iiriicr.ilin.rt de.scqelflyh,rre sorn urblld.r.rs under 'l965 men irrre er_ i.ivrat S-certif ikr.ter, uppsir ent.rlet.rktive segelflylr.rie rill 2 300. Tor.rlr rcjovisir klubbarnas segelflygsektioner cirka 3 2OO medler.nmar. soner^ erijvrat segelflygdiplom i1v l.ligot sl;1!1. Urbildnin;1 i scgclflvgninu k.rn i daq erhilla' iid etr sotal flvgklubbar - frin l(iruna i norr till Malmij i s6dcr. (Sc siclorne 308 och 309.) Utbildningsk.rplciteterr.ir god vid de flest.r klubbern.r- Den fortsatta segelflygningen Dcn fortsrttr segelflvgningen, "!" lr-llyqningcn, hrr under de senaste Sren irligen cikat me d 17-18 procent. Under 1964 uppgick flygtiden fdr den fortsatta flygningen rill 13 OOO timm.rr. Dcn totela fjygtiden dctt.r.'rr- F-fly gning och trtbililnrng - var 18 600 rimntar. Klubbarna har lagt ned stor on)sors p.'r pl,rnerini av lerk- 5xnrheten si ett sivil urbildning som F-flysnirre blivit till-.qodoscdd.r. Siirskilt de klubber som har haft stor utbildning ( - minga mcdlcmmer) har fltt en stor brcdd pi den fortsattr Ily!inrngen. 312 - December 1965 Diagrammet visar antalet gdllande segelflygcertifikat den 31 december under perioden 1950-1 965. Fjiillflygning - v6gflygning Den segclflyg.rre sr)m frrmfijr andra sltsadt' och k jmp.rde hirt idr filllflys'ring r'.rr fr.rnrlidne gymnastikdircktdrcn Karl-Erik Ovgirtl. Rccl.rn i biirjrn ev +Or.rler fcjrscikrc h.tn fi iuing fjillflygningar och 1945 gav det resultat. Di arrange ri"rde O-.srer'unds FlygkIubb Jcr fiinrl fi.illflyglj,:ret vid Crcindelen i J:imtlirnd. Pifdljantle ir forrsi:rrrc undersciknir.rgarna vid Grijndalen och i Iedningen fanns Krrl-Erik i', ),.., 5q 56 g a
Fjrillsegelflygningen ager rum pa n69ra platser I landet. Bilden iir frdn Kebnekaise-flygningarna Ovgird. I O.tcrsund' Flycklubbs rcgi har fjlllflygningarna i Are blivit en tradition. Ovgird fortsatte sitt erbetc med fjlllflygning och i s1utet ev,fo-talct och i btirjan av 50-talet hadc han gjort ingicndc underscikningar i omridena runt Kebnekaise. Ovgird stod vid dcnna tid i brcvkontakt med professor 'Walter Georgii och denne ansig att fcirut'jtrrin3.lrne.rrr ilyg.r hiigt i Kcbnekaise var bland de biista i Europa. Dessa underscikr.ringar l.rar rcsulterat i de irliga liger som Kiruna Flygklubb enordn.rr i Pirrtivuopio vro sj6n Paittasjirvi. Detta l1- :;er bes6ks av segelflygare frin hela Norden och mlnga goda hciidflveninr.rr h;rr cioris i detta omrade. Fjillflygning - vigflvgning Y.," rlicr numer.r. pl ctt flerr.rl " pletscr i landet av vilka fciljande kan nd.mnas; La p p land Siruna (Pirttivuopio) Jimtland Are, Ottsjdn, Ovikcn Dalarna Griivclsj6n Segelflygtiivlingar Dcn fijrst.r'egelf)ygr.ivlingcrr i l.rndet Jgde runr pi AIIeber;; 1.942. Tiivlingcn anordnacles son.r en lagtivling och omfatta- Je rvi t.irliltgsntontellt, Jl:intligen hombinerird hiijd- och clistrnsflyqning och hombincracl hastighets- och tidsflygning. Scx klubb:rr deltog i t.ivlingen, niimligen Stockholms Scgelflygklubb (2 lag), Aeroklubbcn i Skine, V:isteris Flygklubb, Linkdpings Segelflygklubb, Norrkiipings Modell- och Scgelflygklubb.rch Tcknisk.r Hcigskol.rns Flygklubb. Varj.c lag utgjordes av fyra manl tvi. fiirare och tvi medhiilp.rre. I tivlingslcdningcn fanni kapten Sven' Alrblorn, ingenjdr Ilertil Florman och ingenjiir Georg Dtlrenrz. Scgrare i denna f6rsta t:ivling blev Stockholms Segelfiygklubo. Redan nista ir - 19,13 - hade deltagareantalet cikat till I 5 llg, varlv sex frin Fly::vrpnet. T:ivlingcn v:rr det 5.rct uppdclad pi en lagt:ivlinr: och cn inclividucll trivling. Segrarc i lrgtiivlingen blcv Kungl lrlvgkrissskolan, Ljungbyhed (forarc Bcngt Olow och Bcngt llcrgn.rar.r) oc}r i dcn individuella tiiv)ingcn vann Bcngt Olow fiire B Schlyter, Karlsborg. 1944 anorclnades tivlinsarna i tvi klasser. I klass I var det lagt:ivling med Grunau Iiaby uch i kl.r's Il irrrlivicluell r.ivling med valfri typ. Aven 1945 t:ivlades det i tvi klasser men dcn individuella tlvlingen glllde dcttir ir som Saenskt MAstersleap. Den ftirste svenske m.istarcrr i segclflyg blev liijtnrnt Sven Alm, lr6, Karlsborg. -Filljrndc svensk.r nrist.rre i segelflyg har korats: 1945 Sven Alm, F 6, Karlsborg t946 Grista Brink, F ll, Nykiiplllg 1947 P-A Persson, F 5, Ljur:gbyhed 313
Sven Alm blev forste svenske mastaren i segelflygning 1945......rrve Silesmo vann SM 1955, 1957 och 1963...... ocn Pelle Persson.Wq 1947, 1959 och 1965. 1949 Tas,e Liif, Stockholms Segelflygklubb 1955 Irve Silesmo, Orebro Biloch Flygklubb 1957 I:^ve Silesmo, Orebro Biloch Flygklubb 1959 P-A Persson, F5, Ljungbyhed 1961 Lars Fredriksson, Eskilstuna Flygklubb 1963 Irve Silesmo, Orebro Biloch Flygklubb 1965 P-A Persson, F5, Ljungbyhed. 1950 anordnade KSAK de fcirsta officiella virldsmdstcrskapstivlingarna i segelflygning. Tivlingarna hcills i Orebro och vlrldsmlstare blev Billy Nilsson. Sverige har sedan dess varrt representerat vid samtliga viirldsmlsterskapstlvlingar och vid de senaste - 1965 i England - deltog Pelle Persson, Sture Rodlins och Irve Silesmo. Den tlvling som framfcir andra stimulerit den hiieverdi ga flygningen iir Riksseg-elflygtivlingen. Scdan denna t:ivling startade 3,r 1,944 under namner "Rikssegelflygtivlingen i hijjdflygning" har den fijr varje ir samlat ett allt stiirre antal deltaeare. Under 7965har 245 deltafare frin 30 klubbar rapporterat 819 tivlingsresultat. Nordiska mlstirskapstivlingar i segelflygning har lgt rum tre ginger, 1957 i Sverige (ej officiella). 1962 i Finland och 1.964 i danmark. I tivlineen r Denmrrk blcv Sture Rodling, Sverige, nordisk mistare. Sveriges f6rsta d.arntiirsling i segelflyg anordnades av KSAK och Norrkdpings Flygklubb 1963 och samlade itta deltagarc frnn sex klubber. Tlvlingcn utgjorde ett fcirsta fijrscik att med enkla tlvlingsmoment bygga upp rutinen. Samtliga deltagare ilvlade med Bergfalke. Segrare i denna tdvling blev Itrrgaretha Ahlst16m, Norrkciprng' Rekord Det fcirsta rekordf,tirsdket i segelflygning gjordes den 21 juli 1.940, dl O af Strdm flcig 4 tim och 49 min pi ett hang vid Borl:inge. Det var den bista uthillighetsflygningen hittills pn svensk botten men kunde inte godklnnas som svenskt rekord eftersom P A Kinnman rcdan 1936 i Tyskland hade NAgra av de deltagande flygplanen vid cn SM-taivling
I l.',r'i,l.:t, 1943 ur[drjes den forstl flvsningen civcr 3OO kilomctfr. Dit var Stig Flgerblad, Viisteris, som mccl en \ffeihe fkig frnn Allcberg till Ystad. Fiirst i.iver 3 000 rncter ver Bengt Olow, som dcrt 3 juni I 943 civcr Ljungbyhed fick en h6jdvinst pi 3 500 meter. Den 22 iluli 1.944 fick Bengt Bergman en hcijdvinst pi 5 162 meter och var dlrmed fcirst iiver 5 000 metersstrecket. Anctr.r rckord sonr k.rrt n.imnas rir Per-Axel Perssons hiljdvinst pi 8 050 meter. Detta rekord sattes den 12 juli 1,947 och blev lven godkrint som v.irldsrekord. Laroy Minssons flygning den 7 juh 1950 - Ljungbyhcd- Jijnkiiping-Ljungbyhed - en distans pn 390 kilometer har innu ingcn svensk rjvertr:iffat. Rckordet blcv pi sin tid iven godkiint som virldsrekord. Dct fijrsta rekordct i hrrstighetsflygning pi svensk botten sattcs av Billy Nilsson, som den 16 juli 1951 pi en loo-kilometcr triangelbana flijs 52,4 km/ tlm. Pi damsidan har Gun-Britt Flodi'n de bida rekord som noterats, ndmligen en distansflygning pi 305,6 kilometer (1956) och cn h6jdvinst p3 3 365 meter (7957). Nu g?illande svenska rekord Ensitsiga segelflygplan D istansflygning Distansf Iygning med aterkomst till startpunkten Distansflygning med angivet mel H6jdf lygning (hdjdvinst) Hdjdflygning absolut hdjd) Hastighetsflygning p6 triangelbana 100 km Hastighetsflygning pa triangelbana 200 km Hastighetsflygning pi triangelbana 300 km Sture Rodiing Laroy M6nsson Alf Hedman P-A Persson P-A Persson Lars Fredriksson lrve Silesmo Sture Flodling 19.5.1962551,9 km 7.7.1950390,0 km 5.7.19s1 520,0 km 12.1.1941 8 050 m 12.7.17 8700 m 30.6.196486,04 km/t 13.6.19586s,54 km/t 19.2.196367,09 km/t noterat tidcn 6 tirn 01 min. Kinnman cikade sitt rekord i uthillighetsflygning 1938 till 11 tim 20 min. Aven denna flygning utfiirdes i Tyskland. 1941 biirjade emellertid resultaten komma. H Kipp, Norrkiiping, flcig med en Grunau Brby frin Alleberg till Tijrcboda, en distans som marte 77 kilomcter. Arne Hed.ln, Stockholm, gjorde den 6 september '.rmmr ir en hcijdflygning r id Alleberg med 1500 meters hdjdvlltsr. --*-*:F*- Flygslap. ldag forekommer nastan bara flygstart, salunda genomfors 95 procent av all skolflygning med denna startmetod. TvAsitsiga segelfljgplan Distansflygning Djstansflygning med aterkomst till startpunkten Distansf lygning med angivet mel H6jdf lygning hdjdvinst) Hdjdflygning (absolut hdjd) Hastighetsflygning pa triangel- )ana 100 km Lars Fredri ksson Sven ArnegArd Ej noterat Lars Fredriksson Sven Arnegdrd Allan MArds Gunnar Carle Allan M6rds Gunnar Carle Damer - ensitsiga segelflygplan Distansflygnjng Hdjdf lygni ng (hdjdvinst) Bengt Karlsson Lars-Olof Karlsson 3.8.1964 313,0 km 3.8.1964 313,0 km 27.5.1963 5 725 m 27.5.1963 6 090 m 27.5.196156,75 km/t Gun-Britt Flod6n 22.6.1956305,6 Gun-Britt FIod n 18-8.19573 365 km m 315
Materiel Under hela 3O-taler och under sttirre delcn ev 40-r.rlct icde "ii,iuitan;ng ru- i gtiatr"yg- Haverier plan och dvningssegclflygplen. I slutct av 4O-talet rivergick alltfler klubber till DK-skolning. Fram till ir i955 anvlnde de fleste klubbarne Slingsby och Kranich som DK-segelflygplan samt Grunau Baby som EK-segelflygplan. Efter 1955 iivergick flertalet klubbar rill Bcrgfelkc och i dag anvrinder alla klubbar detta segclflygplan vid sivll DK- som EK-utbildning. F6r den fortsatta, hiigvrirdiga segelflygningcn har klubbarna anskaffet EK-scgclflygplen av olika typer, bland villilr kan nlmnas Ka 6, Zugvogel IVa, Zugvogel III, SF 26 och Vasama samt de inte fullt sl hcigvrirdiga typerna K 8, Mucha Standard och L-Spatz 55. Om men riiknar med att de ca 50 klubbar, som ftir nlrvarande bedriver segclflygverksamhet, i genomsnitt behrjver 2 DK-segelflygplan och 2-3 EKsegelflygpl.rn, frireligger det fortfarande en viss brist pi ensitsiga segelflygplan. Eftersom Bergfalke i stor utstr.ickning anvlnds vid den fortsatta flygningen har denna brist i nlgon min kunnat kompenserats. Den nuvarande flygplanpar- Segelflygplansbestandets uppdelningpa tillverknings6r. Antal flygplan ken 1r till stor del tillvcrkad under senare ir och siledes fdrhillandevis modern. Alltsedan KSAK i bcirjan av,lo-talet bcirjade fdlia upp haverierna rned segelflygplan har dcssa - i fiirhillande till den uttagna. flygtiden - visat en sjunkande tendens. Setlan dc flest"r klubb.rrn"r i mitten av 5O-talet dvergltt till DK-sko)ning har hrvcriernr. minskat betydligt och sirskilt nybiirjarskolningen har cn mycket lig haveriproccnt. Vid F-flygning intriiffar fortfarande ctt stort antal haverier vid flygning pn hemmaflltet, beroendc pl felbediimning vid landning. Haverierna under strickf lygning har minskat under de senasic tvx ;iren. Minskningen beror med stor sannolikhet pi att klubtrarna fciljer de rekommendationcr om DK-kontroll fijre strdckflygning som meddelas av KSAK. Flygklubbarnas Umsesidiga Skaderegleringskassa Kassan omfattar samtliga flygplan av rypen Bergfalke - fiir nlrvarande 99 stycken. Premien har under 1965 varit 550 kronor per flygplan och sjailvriskcn 300 kronor vid skolning och 600 kronor vid F-flygning. Dcssutom har fiirslkringsregarna f6rmnnen att omcdelbart vid totalhavcri fi ett nytt flygplln och vid parriel)t h,rveri fi lnna etr nytt segelflygplan. Dessa mycket fcirminliga villkor kan uppnis tack vare ett relativt stort antal flvgplan av samma typ; den ccntrala repar:rtionsverkstaden p:l Aileberg, som utfi.ir reparationerna till sjllvknctnr,-{cnri"... -r en flygplankonstrul<tion som 1r mycket pilitlig och vers skador blir relativt sml vid haveri. Sedan 1964 1r samtliga Bergfalke iven kollektivt.rnsr'.rrighctsfcirsikrrde. Fiirs.ikrinpshei"d;" :i' -looo ooo )oo%oo tuuuuu Kronor ocn prcmren xr 85 kronor per 1r och flygplan. Iiassans fiirvaltningsutskort har under 1965 bestntt av f61- jande medlemmar: B Florman (ordf), B Lindskog, S A Hansson, R Algotson och T Hijrkeby. Att sikta pa de ndrmaste o aren Utbildning. att propagandan frir segelflygutbildningen 6kas bland unsdomen r ati sidana ekonomiska fiirutslttningar skapas att ett stcirre antal ungdomar har miijlighet att delta i segelflygutbildningen, bl a genom hiigre utbildningsbidrag r att med befintlist materiel och tjdnstgiirande lirare irligen utbilda 750 elevcr till C- diplom och 450 elever till segelflygcertifikat r att arbetet med de nya handb6ckerna - vilka skall anviindas vid den teoretiska un-