!!!!!!!!!! Franska revolutionen!

Relevanta dokument
3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Syfte och mål med kursen

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Historia v Antiken fram till år 1700

3.13 Historia. Centralt innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Norden och Östersjöriket Sverige ca

HISTORIA 3.13 HISTORIA

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

Lärarhandledning: Folkhemmet. Författad av Jenny Karlsson

Franska revolutionen. en sammanfattning

Arbetsområde: Revolution åk 8 (svenska och historia)

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KATSAUKSET. Historiemedvetande på prov nationella ämnesprov i historia i Sverige. Per Eliasson Ny kursplan och nationella ämnesprov i historia

INFÖR PROV PÅ ANTIKEN

Industrialiseringen, emigrationen och demokratins framväxt

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

HISTORIA. Ämnets syfte

Planering historia talet. VT:2015 åk 6. Namn:

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Övergripande planering

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

samhällskunskap Syfte

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Lärarhandledning: Vallonbruken. Författad av Jenny Karlsson

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Förslag den 25 september Historia

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Övergripande planering Reviderad:

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

Kan föra relativt väl underbyggda resonemang om orsaker och samband.

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

Kursplanen i ämnet historia

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Franska Revolutionen. Varför blev det revolution? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

Planering Historia Antikens världar HT/2015. ÅK 7 Namn:

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Religionskunskap. Ämnets syfte

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Världshandel och industrialisering

Matris - Identitet & livsstil

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

FRANSKA REVOLUTIONEN. Från revolution till skräckvälde

Vem är du att bestämma över mig

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

Introduktion till SO - Planeten Jorden!

Kunskapskrav SVENSKA År 9

Kunskapskrav årskurs 6

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Kunskapskrav SVENSKA SOM ANDRASPRÅK År 9

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET HISTORIA Lpo 94. Period för planering: Åk 7

Frankrike 1780-talet KRIS

Lärarhandledning: Kolonialismens Historia Koloniernas födelse & Världsimperium. Författad av Jenny Karlsson

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Lokal pedagogisk plan

Lärarhandledning: Sverige Ett invandrarland. Författad av Jenny Karlsson

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Carpe diem. Det fanns andra folk i Europa vi den tiden. Men grekerna och romarna lämnade efter sig skriven historia.

Korruption. Ett gift i samhällskroppen. Lärarhandledning: Författad av Marit Lundgren

Extramaterial till Historia 7-9

Lerum. Vasatiden och Stormaktstiden vt av 7. Utskrivet :28

Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk 6. Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs 6?

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

De förmågor som bedömts inom arbetsområdet är markerade i matrisen. Övriga förmågor är sådana som inte har behandlats den här terminen.

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET SVENSKA

Transkript:

Franska revolutionen Centralt innehåll HISTORIA Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier. Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. Vad: Vi ska arbeta med Franska revolutionen och hur den händelsen har påverkat det samhälle vi lever i idag Vi kommer titta på film om händelsen och du ska vara aktiv lyssnare vid genomgångar. När det gäller historiska händelser så jobbar vi med orsaker, händelseförlopp och konsekvenser. Ni kommer att få lära er viktiga begrepp och vilka personer och händelser är viktiga för det som hände under revolutionen. Hur: Levande historia åk 8 s.328-342 Instuderingsfrågor s.342 Föreläsning Film Fördjupning

Viktiga begrepp: revolution orsaker: de tre stånden adel präster bönder borgare Nationalförsamlingen envälde adelns privilegier Amerikanska revolutionen Triangelhandeln Händelseförloppet: Tändande gnistan: Stormningen av Bastiljen 14/7 1789 Eden i Bollhuset l ancien regime guiljotinen skräckväldet Konsekvenser Code Napoleon metersystemet allmän värnplikt Deklarationen om mänskliga rättigheter

Viktiga personer: Ludvig XVI Marie Antoinette Voltaire Rousseau Danton Marat Robesspierre Olympe D Gouge Charlotte Corday Napoleon

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9 Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska

förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9 Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.