Världens chans EN RAPPORT OM BARN OCH FÖRÄLDRARS TANKAR OM KLIMATFÖRÄNDRINGAR
Undersökningen i korthet Sju av tio barn mellan 11-15 år (68%) oroar sig för klimatförändringarna. Tjejer oroar sig mer än killar (70%/56%). Innehåll Undersökningen i korthet sid 1-2 Förord sid 4 Undersökningen sid 5-14 Lilla klimatskolan sid 15-19 Klimatförändringar oroar barnen mer än familjens ekonomi eller att inte ha några kompisar i skolan. En av fyra (27%) tror att jorden kommer att gå under på grund av klimatförändringarna. Samtidigt pratar sex av tio barn (63%) sällan eller aldrig om klimatförändringar med sina föräldrar.
Sex av tio barn (61%) och lika många föräldrar svarar att de kommer att delta i Earth Hour den 31 mars. Pappor är sämst på att prata om klimatförändringar med sina barn. Bara vart sjunde barn svarar att det oftast är pappan som tar upp frågan, medan vart fjärde (26%) svarar mamman. Diskussion leder till handling. De familjer som diskuterar frågan mest är också de som svarar att de gör mest för att motverka klimatförändringarna. FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Respondenter: 1006 barn mellan 11-15 år och 1006 föräldrar, svarsfrekvens cirka 10 procent. Undersökningen genomfördes via en webbenkät där föräldrarna svarade på första halvan av undersökningen och sedan lämnade över datorn till sina barn. Undersökningen har gjorts genom kvoturval i Cints digitala paneler. Datainsamlingen har gjorts med geografiska kvoter (NUTS-regioner). Undersökningen genomfördes av United Minds 3-14 februari 2012 på uppdrag av Trygg-Hansa.
Till er som tänker släppa ut mera koldioxid kom ihåg att ni betalar med min tid och mitt liv ni har ingen tid att förlora, jag har ingen tid att vinna ni hade stora drömmar men jag ser mina försvinna,rinna, ut genom stora hål i himlen som är svåra att laga jag måste klaga det är barna aga Ur Puckade vuxna, av Delphie Wåhlström, 9 år
TA BARNENS KLIMATORO PÅ ALLVAR Sju av tio högstadieelever oroar sig för klimatförändringar. Klimatförändringar oroar barnen mer än familjens ekonomi eller att inte ha några kompisar i skolan. Det visar en ny undersökning från Trygg-Hansa. Vi har genomfört undersökningen för att lära oss mer om hur barn ser på en av vår tids stora utmaningar och hur de upplever att föräldrarna bemöter deras oro. Resultatet är delvis nedslående. Sex av tio barn och över hälften av föräldrarna svarar att de sällan eller aldrig pratar om klimatförändringarna hemma. När föräldrarna förklarar varför ämnet inte diskuteras oftare varierar svaren från för skrämmande, för lite kunskap, vill inte oroa i onödan till att klimatförändringar är naturliga och ingenting att bry sig om. Trygg-Hansa har ett starkt intresse av att motverka den här typen av rädsla och okunskap. Vi försäkrar idag vartannat barn i Sverige, och deras framtid är också vår framtid. För oss som försäkringsbolag är klimatförändringarna redan en realitet. De senaste fem åren har vi haft en ökning av antalet så kallade väderskador med omkring 50 procent. Klimathotet är stort, skrämmande och på riktigt. Det är dags att ta barnens oro på allvar och berätta hur det faktiskt ligger till. Tillsammans med vår samarbetspartner Världsnaturfonden WWF har vi gjort ett försök att enkelt förklara vad klimatförändringar är för något, hur de påverkar oss och vad vi kan göra åt dem. En viktig symbolhandling är att släcka lampan under Earth Hour. Vår undersökning visar att mer än sex av tio barn och deras föräldrar kommer att delta i den globala manifestationen den 31 mars. Det är inte för sent att förändra och skapa en bättre värld för kommande generationer - vi har i själva verket världens chans! Sofia Hagman CSR-ansvarig Trygg-Hansa
Vår tids stora orosmoln SJU AV TIO BARN OROAR SIG FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR. TJEJER OROAR SIG MER ÄN KILLAR. KLIMATFÖRÄNDRINGARNA OROAR MER ÄN FAMILJENS EKONOMI ELLER ATT INTE HA NÅGRA KOMPISAR I SKOLAN. SAMTIDIGT HAR MÅNGA BARN EN MER POSITIV SYN PÅ FRAMTIDEN ÄN FÖRÄLDRARNA. Att känna oro inför framtiden är ingenting nytt. Den som har tonårsbarn idag minns säkert hur det var att växa upp under det kalla kriget och hotet om ett kärnvapenkrig mellan USA och Sovjetunionen. De växande hålen i ozonskiktet och rädslan för att dö i aids satte också skräck i dagens föräldrageneration. BARNS ORO ÖVER KLIMATHOTET BEHÖVER INTE VARA AV ONDO. ORON KAN LEDA TILL EN KÄNSLA AV ATT DET ÄR VIKTIGT ATT GÖRA NÅGOT. - Birgitta Gälldin, legitimerad psykolog Idag håller vi på att komma till rätta med många av de hot som fanns för 20-30 år sedan, främst genom politisk vilja och många människors engagemang. Istället är det klimatförändringarna som seglat upp som det stora orosmolnet hos både barn och vuxna. - Den yngre generationen är den första generationen som har fått insikt och kunskap om klimatfrågan redan under sin uppväxt, och de är dessutom den första generationen som inser att de själva riskerar att drabbas hårt av ett förändrat klimat, säger meteorologen Pär Holmgren, som föreläser och skriver böcker om klimatförändringar och hållbarhetsutveckling. SJU AV TIO BARN OROAR SIG FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGARNA Trygg-Hansas undersökning visar att sju av tio barn mellan 11-15 år (68%) oroar sig för klimatförändringarna. Bland deras föräldrar är siffran ännu högre, åtta av tio (80%). Birgitta Gälldin är legitimerad psykolog med inriktning på barn i trauma. Hon menar att oron för klimatförändringarna är viktig att ta på allvar, men inte nödvändigtvis av ondo. - Oron över klimathotet kan också leda till en känsla av att det är viktigt att göra något, säger Birgitta Gälldin. DEN YNGRE GENERATIONEN ÄR DEN FÖRSTA GENERATIONEN SOM FÅTT INSIKT OCH KUNSKAP OM KLIMATFRÅGAN REDAN UNDER SIN UPPVÄXT, OCH DE ÄR DESSUTOM DEN FÖRSTA GENERATIONEN SOM INSER ATT DE SJÄLVA RISKERAR ATT DRABBAS HÅRT AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT. - Pär Holmgren, meteorolog och föreläsare i klimatfrågor Foto: Michaela Holmgren
KLIMATFÖRÄNDRINGAR OROAR MER ÄN ATT INTE HA KOMPISAR På frågan vad barnen oroar sig för svarar 26 procent miljöförstöring och klimatförändringar, vilket är fler än de som svarar att de är oroliga för familjens ekonomi (25%) eller att inte ha några kompisar i skolan (23%). En av fyra (27%) tror att jorden kommer att gå under på grund av klimatförändringarna. - Klimatfrågan diskuteras ofta i form av domedagstermer. Men istället för att rikta in oss på de absolut värsta scenarierna bör vi förklara att även mindre klimatförändringar innebär problem för många människor på jorden, säger Björn-Ola Linnér, professor och chef för Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings Universitet. När det gäller oron för klimatförändringar går det en klar skiljelinje mellan könen. 70 procent av flickorna oroar sig för klimatförändringarna mot bara 56 procent av pojkarna. BARN MER POSITIVA TILL FRAMTIDEN ÄN VUXNA Föräldrarna är mer oroliga för sina barns framtid än vad barnen själva är. Nära hälften (48%) av föräldrarna tror att deras barn kommer att få det sämre än vad de själva haft det, mot bara ett av tio barn (9%). Samtidigt tror fyra av tio barn (38%) att de kommer få det bättre än sina föräldrar. - Glädjande är att många barn trots oron för klimatförändringar har en optimistisk tro på den egna framtiden. Som vuxen är det viktigt att förstärka denna tro genom att visa på vad man faktiskt kan göra åt klimatproblemen, både som privatperson och inom politiken och näringslivet, säger Björn-Ola Linnér.
SJU AV TIO BARN OROAR SIG FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGARNA Fråga: Hur orolig är du för kommande klimatförändringar? 68% 2% 4% 26% 33% 17% 18% Vet ej Inte orolig alls Inte särskilt orolig Orolig Mycket orolig Lite orolig DJURENS FRAMTID OROAR BARNEN MEST Fråga: Vad av följande oroar du dig för som en följd av klimatförändringarna? Att vissa djurarter ska dö ut Att luften ska bli smutsigare 50% 49% Att sjöar och hav ska bli smutsigare Att det ska bli fler stormar och översvämningar i Sverige 40% 43% Att människor i andra länder ska drabbas 29% Att Sverige ska få ett vinterklimat året om 24% Ingen snö på vintern i Sverige 23% 6% Inget av alternativen
TJEJER OROAR SIG MER ÄN KILLAR 56% 70% Fråga: Hur orolig är du för kommande klimatförändringar? Procentsatsen avser de som svarade lite orolig, orolig och mycket orolig KLIMATFÖRÄNDRINGAR OROAR MER ÄN ATT INTE HA KOMPISAR Fråga: Vad av följande saker händer det att du oroar dig för? 26% 18% 15% Inget av alternativen Att jag inte ska vara tillräckligt duktig på sport Att jag inte har några kompisar i skolan 23% Miljöförstöring och förändringar i klimatet 25% Att jag aldrig ska få en 13% flickvän/pojkvän 22% Att jag får dålig hälsa eller blir sjuk Att jag eller min familj inte ska ha tillräckligt med pengar Hur mina föräldrar mår 35% Hur det ska gå för mig i framtiden 47% 31% Att jag inte är tillräckligt bra i skolan VAD ÄR KLIMATÅNGEST? För några år sedan påträffades det första fallet av clematis change delusion - ett tillstånd hos en 17-årig pojke på Nya Zeeland som var deprimerad och kände stark oro och ångest när han tänkte på klimatförändringarna. Pojkens tillstånd medförde bland annat en vägran att dricka vatten, vilket kan vara livshotande. Efter den här händelsen sattes ordet klimatångest på kartan, ett fenomen som media började uppmärksamma i december 2010.
EN AV FYRA TROR ATT JORDEN KOMMER ATT GÅ UNDER Fråga: Tror du att jorden kommer att gå under på grund av klimatförändringarna? nej. nej. nej. JA. BARN MER POSITIVA TILL FRAMTIDEN ÄN VUXNA Fråga: När ditt/dina barns generation växer upp i Sverige, tror du att de kommer att få det bättre eller sämre än vad din generation har haft det? Fråga: När du blir vuxen, tror du att du kommer att få det bättre eller sämre än de vuxna har det idag? 28% 16% 38% 4% Vet ej 25% Mycket bättre 4% 8% Något bättre 30% Ingen skillnad 26% Något sämre Mycket sämre 10% 3% 8% Vuxna Barn
KLIMATET GÅR I CYKLER SOM DET GJORT I MILJONER ÅR. INGET MÄRKLIGT MED DET Pappa, 36 år KLIMATFRÅGAN DISKUTERAS SÄLLAN HEMMA SEX AV TIO BARN PRATAR SÄLLAN ELLER ALDRIG OM KLIMATFÖRÄNDRINGAR MED SINA FÖRÄLDRAR. NÄR MAN TALAR OM DET SÅ ÄR DET OFTAST MAMMAN SOM TAR UPP DISKUSSIONEN. Klimatförändringarna är inget populärt samtalsämne i hemmet. Bara ett av tre barn (33%) svarar att frågan diskuteras ofta eller mycket ofta. Bland föräldrar är siffran högre (45%). Fem av tio föräldrar (53%) och sex av tio barn (63%) svarar att klimatförändringar diskuteras sällan eller aldrig. - Trots många varningar har vi vuxna inte gjort tillräckligt för att stoppa klimatförändringarna. Nu står vi inför den minst lika svåra uppgiften att förklara för våra barn och barnbarn varför vi misslyckats, säger Pär Holmgren, meteorolog och föreläsare i klimatfrågor. Många föräldrar i undersökningen pekar på komplexiteten i frågan: Känns för stort och ogreppbart på något sätt. Men vi pratar ju om såna saker som att inte ta bilen i onödan, sortera sopor, spara el etc, skriver en mamma i ett öppet svar på varför frågan inte diskuteras oftare. Andra säger sig också ha för dåliga kunskaper i ämnet: Vi pratar kanske mer om vad som påverkar miljön än om faktiska klimatförändringar, troligen för att vi själva är dåliga på kunskapen om hur klimatet förändras, svarar en annan.
Vi pratar kanske mer om vad som påverkar miljön än om faktiska klimatförändringar, troligen för att vi själva är dåliga på kunskapen om hur klimatet förändras. Mamma, 41 år Att ämnet är skrämmande och otäckt lyfts också fram. En mamma skriver: Vi pratar inte så ofta om krig, mord, våldtäkter och regeringens övergrepp på oss vanliga människor heller. Finns roligare saker att prata om. - Birgitta Gälldin, legitimerad psykolog, ser dock ingen anledning att undvika frågan. Barn är inte dumma, de vill veta vad som händer och varför. Strunta i ordet kanske, och försök att ge klara besked. Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF, tycker också att frågan borde diskuteras oftare. - Många föräldrar är rädda att inte ha de rätta svaren, men inte ens vetenskapen och forskningen har alla svar. Det viktigaste är att prata om det. Man behöver särskilt prata med barnen och hjälpa dem att sätta sin oro i ett sammanhang, säger Håkan Wirtén. Det finns också föräldrar som är skeptiska till klimatförändringarnas omfattning och orsaker. Klimatet går i cykler som det gjort i miljoner år. Inget märkligt med det, skriver en pappa. En mamma skriver: Jag blir arg på den propaganda våra barn möter i skola och media där de ska skrämmas till att leva på ett sätt som inte hjälper dem eller någon annan på jorden! Hur är det möjligt att denna skrämselpropaganda har fått gå så långt?! - Visst finns det många överdrifter i klimatdebatten. Bästa medicinen för att dämpa klimatångesten är att ta reda på mer fakta om vilka problem vi egentligen står inför samt själv agera för att vara med och bidra till lösningen, säger Pär Holmgren. Många föräldrar är rädda att inte ha de rätta svaren, men inte ens vetenskapen och forskningen har alla svaren. Det viktigaste är att prata om det och hjälpa barnen att sätta sin oro i ett sammanhang. Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF STORSTADSFÖRÄLDRAR HAR SVÅRAST ATT TALA MED SINA BARN OM KLIMATHOTET Fråga: Upplever du att det är svårt att tala med ditt/dina barn om klimathotet? Storstad: 14% svarar Ja. Landsbygd: 7% svarar Ja. Mellanstor stad: 10% svarar Ja.
SEX AV TIO DELTAR I EARTH HOUR Sex av tio barn (61%) och lika många föräldrar svarar att de kommer att släcka lampan under Earth Hour den 31 mars. MAMMORNA SLÄCKER NED MEST Sju av tio mammor (68%) och fem av tio pappor (48%) kommer att delta i Earth Hour. PAPPOR ÄR SÄMST PÅ ATT PRATA OM KLIMATFÖRÄNDRINGAR MED SINA BARN Fråga: Vem i familjen är det som oftast börjar prata om miljö och klimatfrågor? Olika varje gång Mamma Jag Pappa Syskon Annan person 6% 14% 20% 26% 32% 2%
BARN I DEN HÄR ÅLDERN VILL GÖRA NÅGOT KONKRET. Birgitta Gälldin, leg psykolog som arbetar med barn i kris och trauma DISKUSSION LEDER TILL HANDLING DE FAMILJER SOM DISKUTERAR FRÅGAN MEST ÄR OCKSÅ DE SOM SVARAR ATT DE GÖR MEST FÖR ATT MOTVERKA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA. Det finns ett tydligt samband mellan hur ofta klimatfrågan diskuteras i hemmen och hur mycket man gör för att motverka klimatförändringarna. Bland de familjer som diskuterar frågan ofta har 58 procent vidtagit åtgärder för att minska värmeförbrukningen, mot bara 15 procent av de som aldrig diskuterar frågan. - Genom att prata om det så gör man faktiskt också något åt problemet. Man avlastar oro och får ett bättre beteende, som också kan vara en del av lösningen, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
Fråga: På vilket sätt har du ändrat dina vanor under de senaste tre åren i avsikt att minska din klimatpåverkan? Minskat värmeförbrukningen i hemmet Börjat köpa mer energieffektiva elektronikvaror Källsorterar mer än tidigare 74% 64% Köper i högre utsträckning miljövänliga kläder Bytt till mer bränslesnål bil/alternativt bränsle 77% 76% 64% 58% 46% 38% 37% 38% 25% 15% 19% 24% 12% 5% 28% 20% 8% 0% Pratar ofta om klimatförändringar Pratar ganska ofta om klimatförändringar Pratar sällan om klimatförändringar Pratar aldrig om klimatförändringar GENOM ATT PRATA OM KLIMATFÖRÄNDRINGARNA SÅ GÖR MAN FAKTISKT OCKSÅ NÅGOT ÅT PROBLEMET. MAN AVLASTAR ORO OCH FÅR ETT BÄTTRE BETEENDE, SOM OCKSÅ KAN VARA EN DEL AV LÖSNINGEN Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF
LILLA KLIMATSKOLAN - bli en klimathjälte! ÄR DET SANT ATT JORDEN BLIR VARMARE? PÅ VILKET SÄTT ÄR DET DÅLIGT? HJÄLPER DET ATT SLÄCKA LAMPAN? MÅNGA BARN (OCH ÄVEN VUXNA) HAR FRÅGOR OM KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA. HÄR ÄR EN SNABBLEKTION I KLIMATKUNSKAP OCH VAD DU KAN GÖRA FÖR ATT RÄDDA VÄRLDEN. Ibland skiner solen, och ibland regnar det. Vissa vintrar är kalla, medan andra knappt har någon snö alls. Så har det alltid varit, och så kommer det att vara även i framtiden. Vad som oroar forskarna är att jordens medeltemperatur ökar, det vill säga den genomsnittliga lufttemperaturen i världen. Vi har haft varma perioder på jorden förut, men aldrig har temperaturen stigit så snabbt som den gjort under de senaste 100 åren. Varmare väder kan ju låta trevligt, särskilt här i Sverige. Men när temperaturen stiger runt om på jordklotet så inträffar även andra saker: isarna smälter, haven blir varmare och stormarna blir fler. På vissa håll breder torkan ut sig, medan andra platser drabbas av översvämningar. Det är de här sakerna som forskarna menar när de talar om klimatförändringar. Vi människor bidrar till dessa förändringar främst genom att släppa ut koldioxid. Det är en gas som finns naturligt i atmosfären och som hjälper oss att hålla kvar värmen runt jorden. Men när vi använder olja och andra fossila bränslen för att köra bil eller för att värma våra hus så släpper vi ut mer koldioxid än vad som behövs på jorden, och då stiger temperaturen Lyckligtvis finns det mycket vi kan göra för att minska utsläppen. Vi kan ersätta en stor del av de fossila bränslen som vi använder idag med förnybara alternativ, och med ny teknik kan vi bli bättre på att ta tillvara jordens resurser. Men vi kan också förändra de små sakerna vi gör i vardagen. När du cyklar istället för att åka bil, när du stänger av apparater som du inte använder och när du sorterar dina sopor, så bidrar du till att minska utsläppen! Och när miljarder andra människor på den här planeten börjar göra som du, då har vi världens chans att komma till rätta med klimatproblemen! VAD ÄR DET FÖR SKILLNAD PÅ VÄDER OCH KLIMAT? Väder är ett specifikt tillstånd under en begränsad period, till exempel ett åskväder, en snöstorm eller dagens temperatur. Med klimat menas det genomsnittliga väderförhållandet på en plats under många år (oftast minst 30 år). Till exempel är klimatet i Norrland kallt och snöigt på vintern, medan klimatet runt Medelhavet är varmt och fuktigt..
Medeltemperaturen i världen har stigit med cirka 0,8 grader under de senaste 100 åren. Enligt FN s klimatpanel IPCC. +0,8 C Ökade koldioxidutsläpp är den främsta orsaken till klimatförändringarna. När vi använder fossila bränslen som kol, olja och naturgas ökar vi halten av koldioxid, en växthusgas som hindrar värmen att stråla ut i rymden.
TECKEN PÅ KLIMATFÖRÄNDRINGAR Den globala medeltemperaturen har stigit under de senaste 30 åren och det senaste decenniet var det varmaste som någonsin uppmätts. Högre temperaturer leder också till andra förändringar i världen: MER REGN När luften blir varmare avdunstar mer fukt från land och hav. Mer fukt i luften innebär mer regn och snö, vilket kan leda till översvämningar på många håll i världen. MER TORKA Samtidigt kan nederbörden minska på andra platser eftersom klimatförändringarna även påverkar luft- och havsströmmar. Sedan 1970- talet har torkan spridit sig i bland annat Afrika, men även i delar av USA och runt Medelhavet. VARMARE HAV Världshaven är varmare idag än för 50 år sedan. Varmare hav orsakar fler orkaner och kraftiga stormar. STIGANDE HAVSNIVÅER Smältande havsisar och varmare hav gör också att havsnivån stiger, vilket kan leda till översvämningar i kustnära områden, att dricksvatten och odlingsmark förstörs och att avloppssystem inte fungerar. Många av världens mest tätbefolkade områden hotas av detta. SURARE HAV Haven tar upp en stor del av den ökade mängden koldioxid i atmosfären, vilket gör haven surare. Det innebär bland annat att det blir svårare för koraller att växa och fiskar att fortplanta sig. KRYMPANDE GLACIÄRER Glaciärerna har minskat dramatiskt under de senaste 50 åren på många håll i världen. När glaciärerna krymper minskar det naturliga flödet av vatten i floderna och tillgången på dricksvatten minskar. KRYMPANDE HAVSIS Ismängden i Arktis under sommaren är den minsta sedan forskare började använda satelliter på 1970-talet. Med mindre is kommer jorden att ta upp mer värme från solen, vilket gör luften ännu varmare. Krympande havsisar hotar till exempel isbjörnarna och leder till än högre havsnivåer. VISSTE DU ATT......koldioxid kan stanna i atmosfären i mer än 100 år....en del apparater och elektronik som är anslutna till ett eluttag fortfarande använder ström även när de är avstängda....en rinnande toalett kan slösa bort 200 liter vatten per dag. Prova att hälla några droppar karamellfärg i vattentanken. Om vattnet i toaletten färgas så har du en läcka.
VAD ÄR FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR? Förnybara energikällor är energi från sol, vind och vatten eller från skogar och jordbruk. Dessa resurser är förnybara eftersom de inte tar slut eller så kan de ersättas inom några år eller årtionden. DET HÄR KAN DU GÖRA Det finns mycket du själv kan göra för att minska utsläppen av växthusgaser. Ju fler människor som gör samma sak, desto större chans har vi att hålla nere den globala temperaturen och minska risken för stora klimatförändringar. RES TILLSAMMANS Att resa tillsammans med många andra i en buss ger mindre utsläpp än att åka bil. Det allra bästa miljöalternativet är eldrivna tåg och spårvagnar. Bilar som använder el från förnybara källor eller gas som tillverkats av avfall är förstås bättre än bensindrivna bilar. ANVÄND MINDRE VATTEN Att rena vatten och pumpa fram det till husen kräver en hel del energi, och ännu mer energi går det åt för att värma upp vattnet. Stäng av kranen när du diskar eller borstar tänderna, och försök ta lite snabbare duschar. KONSUMERA SMART Att återanvända, dela och återvinna saker innebär att inga nya resurser behöver användas för att tillverka dem. Att köpa second-hand eller vara med i en bilpool är dessutom ofta billigare. KÄLLSORTERA Genom att källsortera glasflaskor, papper och plastförpackningar kan de återvinnas till nya material. Det är särskilt viktigt att återvinna metallprodukter, eftersom de kräver extra mycket energi att producera. HANDLA LOKALT ODLAD MAT Ju längre maten transporteras, desto mer ökar utsläppen av växthusgaser. Titta efter lokalt odlad mat när du handlar. ODLA VÄXTER Träd, blommor och växter tar upp koldioxid från luften medan de växer. SLÄCK LAMPAN I Sverige kommer en stor del av elen från förnybar vattenkraft som inte påverkar klimatet. Men ju mer el vi använder, desto mer fossil el måste vi importera från andra länder. Att släcka lampan och stänga av datorn och andra elektroniska apparater när du inte använder dem är ett bra sätt att minska elanvändningen i hemmet. VÄLJ FÖRNYBAR EL Prata med din familj och föreslå att ni byter till miljömärkt el från vind- och vattenkraft. Ett annat lite mer avancerat alternativ är att sätta en solpanel på taket eller bygga en vindsnurra och börja producera egen el!
TESTA DINA KLIMATKUNSKAPER! 1. Under julhelgen 2011 var det plusgrader och ingen snö i större delen av Sverige. Är detta ett tecken på klimatförändring? Sant eller falskt? 2. Under det senaste decenniet var medeltemperaturen i världen högre än under 1990-talet. Är detta ett tecken på klimatförändring? 3. Koldioxid är en växthusgas som finns naturligt i atmosfären och som hjälper oss att hålla kvar värmen runt jorden. 4. Att snåla med kallt kranvatten minskar inte koldioxidutsläppen. Rätt svar: 5. Växande träd, blommor och växter motverkar den globala uppvärmningen SVAR: Ja eller nej? Ja eller nej? Sant eller falskt? Sant eller falskt? Sant eller falskt? 1. Nej. Vädret kan variera och enstaka milda vintrar har alltid förekommit i Sverige. 2. Ja. När den genomsnittliga temperaturen i världen stiger under en lång period är det ett tecken på att klimatet håller på att förändras. 3. Sant. Utan koldioxid i atmosfären skulle jorden vara en väldigt kall plats. 4. Falskt. Även kallvatten kräver stora mängder energi för att kunna renas och transporteras i ledningar. 5. Sant. Växande träd suger upp koldioxid i luften och motverkar på så sätt den globala uppvärmningen.
HÄR KAN DU LÄRA DIG MER www.minplanet.se FÖR MER INFORMATION KONTAKTA GÄRNA NÅGON AV OSS: Sofia Hagman 070-168 32 25 Johan Eriksson 070-168 28 72