Varför väljer personer att starta företag som ekonomisk förening?

Tobias Mård Fredrik Nilson Varför väljer personer att starta företag som ekonomisk förening? Företagsekonomi C-uppsats Termin: Vt 2010 Handledare: Rune Brandel 1

Sammanfattning Ekonomiska föreningar är en bolagsform som under vår utbildning behandlas väldigt lite i förhållande till de andra bolagsformerna. Vi tyckte då att det skulle vara intressant att titta närmare på den bolagsform som många inte vet speciellt mycket om. Syftet med uppsatsen var att undersöka om varför personer väljer att starta och driva sitt företag i en ekonomisk förening. Vi valde att använda en kvalitativ metod där fyra stycken företag intervjuades. Litteratur som framförallt användes var litteratur gällande associationsrätt. Utifrån de svar vi fick från intervjuerna kunde vi konstatera att det fanns flera utmärkande orsaker till att personer valde ekonomisk förening. Exempel på orsaker var syftet med verksamheten, demokratiskt beslutande och gemensamma värdegrunder. 2

Innehållsförteckning 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund... 4 1.2. Syfte och frågeställningar... 4 1.3. Avgränsningar... 5 2. Metod... 6 2.1. Val av metod... 6 2.2. Urval... 6 2.3. Tillvägagångssätt... 6 2.4. Metoddiskussion... 8 2.5. Validitet och reliabilitet... 9 3. Forskningsöversikt... 11 4. Teoretisk referensram... 12 4.1. Översikt... 12 4.2. Olika typer av kooperativ... 12 4.3. Bildande... 13 4.4. Organisering... 13 4.5. Medlemmarna... 14 4.6. Redovisning... 15 4.7. Beskattning... 16 4.8. Andra bolagsformer... 17 4.8.1. Aktiebolag... 17 4.8.2. Handelsbolag... 18 4.9. Enklare beslutsfattande I ekonomiska föreningar SOU 2009:37... 20 4.9.1. Administrativa kostnader... 20 4.9.2. Ändring av stadgarna... 21 4.9.3. Former för föreningsstämman... 21 5. Empiri... 23 5.1. Bildande... 23 5.2. Organisering... 24 5.3. Medlemmarna... 26 5.4. Redovisning... 27 5.5. Beskattning... 28 5.6. Jämförelse andra bolag... 28 5.7. Remissvar SOU 2009:37... 29 5.7.1. Skatteverket... 29 5.7.2. Bolagsverket... 29 5.7.3. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala Universitet... 30 6. Analyser och slutsatser... 31 6.1. Varför väljer personer att starta företag som ekonomisk förening?... 31 6.2. Vilka nackdelar finns det med ekonomiska föreningar?... 32 6.3. Jämförelse andra bolagsformer... 33 Källförteckning... 34 7. Bilaga 1 Intervjufrågor... 36 8. Bilaga 2 Organisationsschema Konsum... 37 3

1. Inledning I detta kapitel beskrivs bakgrunden till varför vi valt ämnet, en kort introduktion, syfte, frågeställningar och avgränsningar. 1.1. Bakgrund Under utbildningen har vi båda varit intresserade av och läst kurser som berör associationsrätten i form av grundläggande kurser i juridik. Dessa kurser har behandlat olika bolagsformer men har till störst del fokuserat på aktiebolag och vi har relativt utförligt granskat aktiebolagslagen. Ekonomiska föreningar har inte behandlats i någon större utsträckning och vår kännedom om bolagsformen är i förhållande till aktiebolagsrätten väldigt liten. Därför tycker vi det skulle vara både roligt och lärorikt att studera denna bolagsform närmare och undersöka varför olika personer väljer att starta och bedriva verksamhet i ekonomiska föreningar. Valet av ämnesområdet fick vi under uppsatskursens förslagstillfälle där personer från yrkeslivet kommer till Universitetet och vill ha hjälp av studenter med studier och undersökningar. Uppsatsen kommer vi att skriva i samarbete med Värmlandskooperativen som är en del av Coompanion. Coompanion erbjuder experthjälp och rådgivning kring demokratiskt företagande vid till exempel startande av ekonomiska föreningar. Värmlandskooperativen kommer att kunna bidra med råd och expertkunskap inom området samt ett kontaktnät som vi kan använda oss av när vi ska genomföra vår undersökning. Att skriva uppsatsen åt ett företag tror vi även är ett nyttigt sätt att komma i kontakt med arbetslivet och ställa lite extra krav på oss själva. Ekonomiska föreningar ökar nästan dubbelt så fort som aktiebolag och enskilda firmor procentuellt sett. Den senaste 10-årsperioden har ekonomiska föreningar ökat med 47 procent, jämfört med aktiebolag som ökat med 23 procent och enskilda firmor 21 procent (Coompanion 2010). Ekonomiska föreningar är en bolagsform som på många sätt liknar aktiebolag men har beskrivits som en av de mest demokratiska bolagsformerna. Principen en medlem, en röst och kooperativ verksamhet är faktorer som kännetecknar ekonomiska föreningar. 1.2. Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka varför olika personer väljer att starta och bedriva verksamhet som ekonomisk förening samt att förbättra vår egen kunskap om ekonomiska föreningar. Trots att andelen ekonomiska föreningar som bildas ökar läggs ingen större vikt på bolagsformen i undervisningen och 4

vi har uppfattningen att den allmänna kännedomen om ekonomiska föreningar är begränsad. Aktiebolag är något som i princip alla har hört talas om och har en viss kunskap om. Fram till uppsatsens början hade vi i princip ingen kännedom alls om ekonomiska föreningar. Vår forskningsfråga kommer att vara: Varför väljer personer att starta företag som ekonomisk förening? Vår underfråga kommer att vara: Vilka nackdelar finns det med ekonomiska föreningar? 1.3. Avgränsningar För att kunna undersöka vilka beslutunderlag som ligger till grund för bildandet av ekonomiska föreningar måste vi även undersöka andra bolagsformer detta för att lättare jämföra vilka olika valmöjligheter som finns. För att underlätta arbetet och kunna göra jämförelserna tydliga har vi valt följande delområden att jämföra; bildande, organisation, medlemmarna, redovisning och beskattning i de olika associationsformerna. Att gå in i detalj rörande all lagstiftning i associationsrätten skulle vara allt för omfattande, vi har därför valt att utförligt beskriva ekonomisk förening enligt delområdena och sammanfatta lite kortare de andra formerna. Uppsatsen kommer att undersöka olika typer av ekonomiska föreningar och kooperativ som varierar både till storlek och till verksamhetsart. Detta för att försöka få med olika synvinklar på situationer som uppkommer vid bildanden samt vid den löpande förvaltningen i de olika bolagen. 5

2. Metod I detta kapitel beskrivs den valda metoden och tillvägagångssättet för datainsamlingen. 2.1. Val av metod Enligt Holme och Solvang (1997) finns det två typer av metoder som kan användas vid undersökandet av samhällsvetenskapliga frågor, kvalitativa och kvantitativa metoder. Den kvantitativa metoden går på bredden med ett stort antal respondenter och kännetecknas av strukturerade enkäter med förutbestämda svarsalternativ. Den kvalitativa metoden går på djupet med ett färre antal respondenter och kännetecknas av osystematiska och ostrukturerade observationer, till exempel djupintervju eller intervjumall utan fasta frågor eller svarsalternativ (Holme, Solvang 1997 s 78). Vårt syfte med undersökningen är att studera vad specifika företag upplever som bra respektive dåligt med de regleringar som finns för ekonomiska föreningar. Vi vill veta ved det enskilda företaget upplever som positivt/negativt och varför de tycker det. Därför anser vi att den kvalitativa metoden passar vår undersökning bäst. Vi kommer att genomföra djupintervjuer med ett begränsat antal respondenter. 2.2. Urval Kvalitativa intervjuer är mycket krävande både för forskare och för intervjuobjekt. Forskaren måste vara väl insatt i och förstå de områden som den utfrågade behandlar (Holme, Solvang 1997 s 105). Eftersom förberedelserna och efterarbetet kring intervjuerna är väldigt tidskrävande har vi valt att begränsa oss till fyra stycken respondenter. Vi har försökt att få med olika typer av företag som har olika förutsättningar gällande t.ex. hur länge de varit verksamma och vad de är verksamma i för bransch. Vi har även avgränsat oss till Karlstads närområde för vilka företag som kommer att intervjuas. Eftersom ekonomiska föreningar regleras i lagen tror vi inte verksamhetsområdet har någon inverkan på hur föreningar drivs. Att begränsa urvalet till närområdet gör även att vi undviker tidsödande resor. 2.3. Tillvägagångssätt I samråd med både handledaren och Värmlandskooperativen diskuterades urvalet av vilka företag som skulle intervjuas och hur många företag som var lagom. Efter den uppdelning vi tidigare gjort i teoriavsnittet bestämde vi oss tidigt att vi ville ha dels ett företag som precis startat sin verksamhet, dels ett företag som är en stor aktör inom sin bransch samt lite olika typer av ekonomiska föreningar. 6

Vi startade med att ringa eller att skicka mejl till de företag vi valt ut för att se hur många som kunde tänka sig att ställa upp på en intervju. Efter att vi varit i kontakt med de olika företagen hade vi följande intervjuer klara: Klas Olsson, Konsum Värmlands informationsavdelning: Konsum Värmland är ett konsumentkooperativ, vilket innebär att medlemmen aktivt deltar som konsumenter i föreningen. Konsum främjar sina medlemmars ekonomiska intressen genom att erbjuda rena oförfalskade matvaror till bästa möjliga pris. Konsum har varit ekonomisk förening sedan 1966 och har 136 000 medlemmar i Värmland. Tommie Magnusson, Säljsajten.se: Säljsajten är ett arbetskooperativ där medlemmarna aktivt deltar med egen arbetskraft i föreningen. Säljsajten är en nystartad förening som vänder sig till idrottsföreningar där de kan marknadsföra sin egen klubb genom att sälja produkter med sin egen logga på. Säljsajten har 3 stycken medlemmar. Erik Fryklund, kassör i Hammarövind1: Vindkraftverket är ett producentkooperativ som syftar till att kunna producera grön el med hjälp av ett lokalt medlemsägt vindkraftverk. Verket har 400 stycken medlemmar. Bo Göran Sjögren, Trelento: Trelento är ett arbetskooperativ som bedriver en restaurang tillsammans. Deras idé är att utveckla Värmländsk mattradition. De har tre stycken medlemmar. Som vi tidigare varit inne på så valde vi att begränsa oss till ett noggrant urval av företag efter vissa nämnda kriterier. Vid kvalitativa intervjuer bör man enligt Holme och Solvang (1997) använda sig av en intervjumanual som täcker alla ämnesområden istället för ett standardiserat frågeformulär. När alla intervjupersoner var klara började vi utforma en intervjumanual för respektive intervju med de delarna vi ville får svar på. Beroende på storleken på företagen och hur länge de hade varit verksamma anpassades manualen lite individuellt efter respektive företag. I varje område valde vi att ha en del underfrågor för att kunna hålla igång en diskussion om ämnet och få det så naturligt som möjligt. Till varje intervju arbetade vi med en mall på cirka tio frågor med ett antal följdfrågor. Intervjuerna tog mellan tjugo och trettiofem minuter att genomföra och ett urval av de frågor vi använde oss av finns i bilaga 1. Vi använde oss av en diktafon och vi spelade in samtliga intervjuer för att vi inte skulle missa någonting och kunna gå igenom materialet igen för att undvika missförstånd. Intervjupersonerna fick även möjligheten att vara anonyma vid utfrågningen, något som samtliga avböjde. 7

Innan varje intervju gav vi respondenten en kort introduktion till syftet med vår uppsats och vad vi ville få ut av intervjuerna. Efter varje intervju sammanställde vi materialet genom att skriva av det på datorn. Detta för att lättare kunna gå igenom intervjuerna och hitta relevant material till vår empiri. Vi har även gått igenom en statlig utredning i teorin som rör förenklat beslutsfattande i ekonomiska föreningar och en minskning av de administrativa kostnaderna. Empiriskt har vi studerat olika institutioners remissvar beträffande förslagen för att se vad de har för uppfattning om förslagen. 2.4. Metoddiskussion Valet av metod ska anpassas efter vilket syfte undersökningen har och inom vilket problemområde detta ligger (Holme och Solvang 1997). Som vi nämnt tidigare tror vi att ord och resonemang har större relevans för oss än vad sifferunderlag har i detta fall och att det är bättre lämpat med kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden ger en helhetsbild över sammanhanget och bidrar till förståelse för olika sociala processer. Den gör det möjligt att lättare förstå den enskilde individens uppfattningar (Holme och Solvang 1997). Vi har valt denna metod för att vi tror att den kommer att ge oss mer utförliga och förklarande svar än den kvantitativa metoden då intervjupersonen inte har förutbestämda svarsalternativ utan kan öppet diskutera och redogöra för sina svar. Vi kan på ett enklare sätt fokusera på vad den enskilde individens uppfattningar. Enligt Holme och Solvang (1997) är statistisk generalisering och representativitet inte det huvudsakliga syftet med den kvalitativa metoden. Urvalet bestäms utifrån vissa förutbestämda kriterier där extrema fall kan vara att föredra i stället för de normala. Detta gör att variationsbredden i undersökningen blir bredare. Urvalet av intervjupersoner skedde genom att vi valde företag av olika storlek och i olika verksamhetsområden för att få så stor spridning på svaren som möjligt. Antalet företag vi valde att intervjua grundar vi på dels resursskäl, att genomföra kvalitativa intervjuer är mycket tidkrävande. Dels för att vi tyckte att vi fått med flera olika typer av ekonomiska föreningar och att fler av en sort inte skulle leda till någon större spridning i svaren. 8

Gällande undersökningens upplägg har vi varit väldigt flexibla med frågorna till respektive intervjuperson. Vi har försökt att inte ställa för ledande frågor för att personen lättare ska kunna förklara sina egna uppfattningar och inte bli allt för detaljstyrd. Undersökningen har genomförts på en plats vald av intervjupersonen, detta för att intervjupersonen ska känna sig bekväm i sin roll. Intervjuerna vi genomfört har varit respondentintervjuer, vilket innebär att intervjupersonen är delaktig inom det område vi studerar (Holme och Solvang 1997). I vårt fall är detta personer som bedriver sin verksamhet som ekonomisk förening. Den andra formen av intervjuer är informantintervjuer, där intervjun riktar sig till en person som inte är delaktig inom det område vi studerar men kan ha mycket åsikter om det (Holme och Solvang 1997). Här har vi inriktat oss på den statliga utredning som genomförs med fokus på förenkling av föreningslagen och studerat remissvar från Bolagsverket, Skatteverket och Juridiska fakulteten på Uppsala Universitet för att få synpunkter utifrån andra perspektiv. 2.5. Validitet och reliabilitet Att empirin är valid innebär att informationen är giltig, att vi genom vår undersökning faktiskt mäter det vi vill mäta. En person som intervjuas kan kanske bete sig på ett sätt som han tror att forskaren förväntar sig. Informationen ska också vara reliabel, den information vi fått av undersökningen måste vara pålitlig. Svårigheten för en forskare ligger i hur han/hon på bästa möjliga sätt ska få så pålitligt material som möjligt (Holme och Solvang 1997). I arbetet tror vi att det kommer att finnas en bra grund att dra slutsatser ifrån. Datainsamlingens trovärdighet stärks av valet av intervjupersoner, det insamlade materialet har gjorts med personer som har dels varit verksamma länge i ekonomiska föreningar och även inom andra företagsformer och dels personer som startat ny verksamhet. Vid intervjuerna berättade vi vad syftet var med uppsatsen och vad materialet skulle användas till. Alla intervjupersoner godkände att de kunde bli citerade och namngivna i uppsatsen och det är något om vi tycker stärker materialets trovärdighet. 9

Tillförlitligheten av en undersökning beror på hur många intervjuer som gjorts. Det kan tyckas att fyra stycken intervjuer är i minsta laget, men som vi varit inne på tidigare så anser vi att urvalet gjorts på ett bra sätt och att det tidsomfattande arbetet med sammanställande av intervjuer och arbetet med att förbereda dem har lett till valet av fyra stycken. Vi tror inte heller att intervjuer av 3-4 stycken företag till inom samma områden hade gett oss annorlunda svar. Trovärdigheten stärks även av valet av metod. Kvalitativa intervjuer med namngivna personer anser vi är tillförlitligare än eventuella enkätundersökningar där respondenten kan vara anonym och inte motiveras att svara lika utförligt och sanningsenligt på frågorna. 10

3. Forskningsöversikt Här beskrivs tidigare studier inom forskningsområdet. Tidigare forskning på området ekonomiska föreningar har varit svårt att få tag på. Vi har letat bland tidigare uppsatser på nätet och tagit hjälp av bibliotekets personal för att få tag i information men även då har urvalet varit begränsat. Magnusson och Torneus (2005) har undersökt hur personalens psykosociala arbetsmiljö påverkas beroende på hur verksamheten är organiserad. Faktorer som påverkar arbetsmiljön är enligt dem verksamhetens styrning, delaktighet och möjlighet till inflytande med flera. Dock anser de att det inte är organisationen som är den avgörande faktorn om det finns arbetsglädje på arbetsplatsen. Deras slutsatser är att i kooperativt organiserade verksamheter finns en stor motivation hos dem som arbetar och att motivationen grundar sig i att personalen har inflytande i verksamheten och har möjlighet att påverka olika beslut. Jonsson och Widgren (2008) har studerat hur väl olika företag följer de kooperativa principerna. Det finns sju stycken kooperativa principer; frivillig och öppet medlemskap; demokratisk medlemskontroll; medlemmarnas ekonomiska deltagande; självständighet och oberoende; utbildning, praktik och information; samarbete; samhällssyn. De har jämfört ett uttalat kooperativt företag och ett icke kooperativt företag för att se i vilken utsträckning de båda följer principerna. Deras slutsatser är att det kooperativa företaget följer principerna till punkt och pricka medan det icke kooperativa företaget på vissa punkter uppfyller principerna. 11

4. Teoretisk referensram I detta kapitel presenteras det teoretiska materialet kring ekonomiska föreningar samt en kortare beskrivning om andra bolagsformer. 4.1. Översikt Regelverket kring ekonomiska föreningar regleras i Lagen om ekonomiska föreningar (1987:667). Lagstiftningen har utformats med utgångspunkt i aktiebolagslagen och är på några ställen identisk med densamma (Grosskopf 2003). För att en förening ska kunna klassas som ekonomisk förening krävs enligt lag om ekonomiska föreningar (SFS 1987:667) att en medlems ekonomiska intressen gynnas och att medlemmen deltar som konsumenter eller andra förbrukare, som leverantör, med egen arbetsinsats, genom att begagna föreningens tjänster, eller på annat eller liknande sätt. En förening utan kooperativt deltagande kan inte registreras som ekonomisk förening (Roos 1995). Ekonomiska föreningar kännetecknas av fyra stycken förutsättningar enligt Grosskopf (2003) s 11: Ekonomisk verksamhet: Verksamheten ska bedrivas affärsmässigt. Ekonomiskt ändamål: Gynna medlemmarnas ekonomiska intressen till exempel sänkt pris på livsmedel genom medlemskap. Kooperativ verksamhet: Medlemmarna ska på något sätt vara delaktiga i verksamheten. Öppenhet: Det är fritt att bli medlem inom föreningens ramar. 4.2. Olika typer av kooperativ Konsumentkooperativ: principen för denna typ av kooperation är att medlemmarna ska få bättre och billigare livsmedel. Exempel på ett konsumentkooperativ är Konsum (Lundén 2005). Producentkooperativ: Anledningen till att denna typ att kooperation används är att medlemmarna ska kunna få avsättning för sina produkter till ett bra pris. Exempel på producentkooperativ är lantbrukare som går ihop och levererar sina produkter till mejerier och slakterier med mera. Andra exempel på producentkooperativ är hemslöjdsföreningar, åkeriföreningar och taxiföreningar (Lundén 2005). 12

Arbetskooperativ: Ett arbetskooperativ är en förening där medlemmarna deltar med sin egen arbetskraft i föreningen. Exempel på områden där arbetskooperativ används är personalkooperativa dagis, vårdcentraler, sjukhus och kaféer (Lundén 2005). Tjänstekooperativ: Exempel på tjänstekooperativ är föräldrakooperativa daghem och skolor, i dessa utnyttjar medlemmarna föreningens tjänster. Enligt Lundén bildas dessa typer av kooperativ ofta då missnöje råder bland medlemmarna gällande den service samhället eller privata företag förmedlar (Lundén 2005). 4.3. Bildande Vid bildandet av en ekonomisk förening krävs att minst tre personer är medlemmar. När beslut om bildande har fattats måste den ekonomiska föreningen registreras hos bolagsverket inom sex månader. Grundarna har till uppgift att; bilda föreningen, anta stadgar samt att utse styrelsen och en revisor. Stadgarna är en av föreningens grundpelare och anger de regler och ståndpunkter som föreningens medlemmar ska förhålla sig till. I stadgarna ska bland annat föreningens firmanamn anges, styrelsens säte, ändamålet för verksamheten och verksamhetens art, hur vinsten ska fördelas, hur stor styrelsen ska vara, hur stor insats som krävs av medlemmarna. Stadgarna får inte innehålla något olagligt och det är obligatoriska för att kunna registrera bolaget hos bolagsverket (Lundén 2005). Om föreningen vill genomföra en förändring i stadgarna krävs det att föreningsstämman röstar igenom förändring i två på varandra följande stämmor. På den första stämman räcker det med att mer än hälften av de närvarnade medlemmarna röstar för förslaget för att få det godkänt. På den andra stämman däremot krävs det att två tredjedelar av medlemmarna röstar på förslaget för att få förslaget godkänt (Lundén 2005). Efter att stadgarna blivit godkända och firman registrerats övergår firman som juridisk person och bildandet av föreningen anses slutfört. Som juridisk person blir den ekonomiska föreningen ett skattesubjekt som har rätt att inträda avtal och ta lån med mera (Lundén 2005). 4.4. Organisering Organisationen i ekonomiska föreningar är uppbyggd på ett likartat sätt med hur organisationen ser ut i ett aktiebolag. Precis som i aktiebolaget är stämman det högsta beslutande organet, styrelsen verkställer stämmans beslut och om föreningen har fler än 200 anställda ska även VD utses (Grosskopf 2003). 13

Figur 1: Organisationsschema i ekonomisk förening. Föreningsstämma Styrelse VD/Koncernchef Figur ur Grosskopf (2003) s. 19 På föreningsstämman har medlemmarna möjlighet att delta och påverka olika beslut som rör företagets verksamhet. Exempel på olika frågor som tas upp och beslutas om på föreningsstämman kan vara hur föreningen ska vara organiserad, vilka som ska sitta i styrelse och vilka revisorer föreningen ska ha, ändring av stadgar, ansvarsfrihet för styrelsen, beslut om hur eventuell vinst ska disponeras och hur en förlust behandlas (Lundén 2005). Styrelsen har till uppgift att sköta föreningens organisation och se till att den fungerar på ett bra sätt samt att förvalta föreningens angelägenheter. Antalet ledamöter bestäms av stämman men det ska vara minst 3 stycken. Styrelsen ska se till att de beslut som stämman fattar verkställs och att såväl lagar som föreningens stadgar följs. Styrelsen har även ansvar för att utse VD för föreningen (Lundén 2005). Föreningsstämman får inte fatta beslut som är ägnade att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem. (Lag om ekonomiska föreningar SFS 1987:667 kapitel 7 16) 4.5. Medlemmarna I ekonomiska föreningar kan både juridiska och fysiska personer vara medlemmar om föreningens stadgar inte anger annat. Enligt lag om ekonomiska föreningar (SFS 1987:667) finns inga restriktioner mot omyndiga eller utlänningars medlemskap i föreningen (Lundén 2005). En ekonomisk förening får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för vägran med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak. (Lag om ekonomisk förening SFS 1987:667 kapitel 3 1) 14

Att vägra personer medlemskap går bara att göra om föreningen har goda skäl till vägran. Exempel på ett godtaget skäl kan vara om en förening inte har plats för fler medlemmar än vad de redan har (Lundén 2005). När beslut tas har enligt lag om ekonomiska föreningar (SFS 1987:667) varje medlem en röst var, om inte föreningens stadgar säger något annat. Denna lag hänvisar till principen en medlem, en röst som är ett viktigt demokratiskt perspektiv i ekonomiska föreningar. Det är obligatoriskt för medlemmar i ekonomiska föreningar att betala en insats vid inträde i föreningen. Insatsen behöver inte betalas i likvida medel utan kan utgöras av andra insatser i till exempel form av arbete eller varor om detta angetts i stadgarna. Medlemmarnas insatser ska vara på lika stort belopp (Lundén 2005). En medlem kan när som helst gå ur en förening. Föreningen kan dock i stadgarna reglera om en tidsgräns om hur länge en medlem måste vara medlem i föreningen innan denne kan säga upp sitt medlemskap. Vid en avgång får medlemmen tillbaka den insats som denne satte in i föreningen oavsett vilken ekonomisk ställning föreningen har (Lundén 2005). 4.6. Redovisning I Bokföringslagen och Årsredovisningslagen finns de lagar och regleringar som berör ekonomiska föreningar gällande redovisningen, något som tidigare återfanns i lagen om ekonomisk förening (Grosskopf 2003). Redovisning är ett sätt att underlätta beslut gällande ekonomiska frågor. I Föreningens stadgar ska det framkomma vilket räkenskapsår föreningen har. Räkenskapsåret ska omfatta tolv månader och det går att välja mellan fyra olika bokslutsdatum. Alla ekonomiska föreningar är bokföringsskyldiga. Med det menas det att bokföringen ska skötas oavsett om föreningen driver verksamhet eller om den är vilande. Redovisningen ger bland annat föreningar budgetar, bokföring och bokslut. Årsbokslutet ger föreningen en överblick av det resultat som föreningen gjort under det räkenskapsår som resultatet innefattar. Årsbokslutet består av en balansräkning, resultaträkning och av bokslutsspecifikationer. Ekonomiska föreningar måste varje år göra en årsredovisning. Årsredovisningen innehåller precis som årsbokslutet en resultaträkning och en balansräkning men består även av en förvaltningsberättelse som beskriver i ord om vad som hänt i föreningen under det gångna året. Årsredovisningen innehåller även tilläggsupplysningar till resultat- och balansräkning som ger en förklaring till de belopp som finns i dessa (Lundén 2005). Årsredovisningen fastställs på föreningsstämman. Det är endast större ekonomiska föreningar som är skyldiga att ha en auktoriserad revisor som måste registrera sina årsredovisningshandlingar till pant och 15

registreringsverket. De övriga ekonomiska föreningarna måste dock ha sina redovisningshandlingar tillgängliga ifall pant och registreringsverket på någons begäran kräver att få tillgång till handlingarna (Grosskopf 2003). En ekonomisk förening måste ha minst en revisor och det är föreningsstämman som väljer revisor. En revisor har till uppgift att kontrollera och granska föreningens styrelse och verkställande direktörens förvaltning. En revisor behöver inte vara godkänd eller auktoriserad. I större ekonomiska föreningar måste dock minst en av revisorerna godkänd eller auktoriserad (Lundén 2005). 4.7. Beskattning Beskattningen gällande ekonomiska föreningar är i stort sett samma som för aktiebolag. Skattesatsen ligger på 26,3% precis som det är för aktiebolag. Det finns dock vissa skillnader och enligt Lodin beror det på att de två typerna av bolag arbetar med skilda målsättningar. Ett aktiebolag har som syfte att ge avkastning till dess ägare medans en ekonomisk förening har som målsättning att ge dess medlemmar möjlighet till billiga inköp, lägre priser på bostäder och att ge ett högre pris på sina produkter (Lodin 2009). Huvudregeln gällande beskattningen i ekonomiska föreningar är att alla inkomster skall beskattas. Ingen kommunalskatt utgår på ekonomiska föreningar utan det är endast statlig skatt som belastar föreningen (Lundén 2005). Det finns två sätt för en ekonomisk förening att göra överskotts utdelning (vinstutdelning) till medlemmarna. Den ena är en så kallad gottgörelse. En gottgörelse är en utdelning som bygger på att ersättningarna till medlemmarna baseras på hur stort deras deltagande i verksamheten varit. Det är föreningsstämman uppgift att besluta om gottgörelse (Lundén 2005). I ett producentkooperativ kan en gottgörelse lämnas i form av efterlikvid. Efterlikviden utgår från hur mycket varje medlem sålt till föreningen. Den vinst som delas ut delas med den mängd som medlemmarna sålt till föreningen. I ett arbetskooperativ beskattas gottgörelsen som lön och den är antalet arbetstimmar medlemmarna gör i föreningen som efterlikviden utgår ifrån (Lundén 2005). En annan form av gottgörelse är en så kallad återbäring. En återbäring utgår från hur mycket medlemmarna har köpt av föreningen. Medlemmen får då återbäring beroende på hur mycket den köpt från föreningen. Innan en förening kan göra en gottgörelse måste föreningen göra en avsättning till reservfonden på minst 5 % av nettovinsten. Ses en ekonomisk förening rent skattemässigt som en kooperativ förening får gottgörelsen dras av. 16

Definitionen för att anses som en kooperativ förening rent skattemässigt är att föreningen är öppen för nya medlemmar och som praktiserar lika rösträtt (Lundén 2005). Om en medlem i en konsumtionsförening får en återbäring och handlat som privatperson är återbäringen skattefri. En efterlikvid skall alltid beskattas, detta beroende på att medlem som erhålls efterlikviden alltid är en näringsidkare och dessa har reda fått avdrag för de inköp de gjort och därför måste efterlikviden beskattas. I ett arbetskooperativ betraktas efterlikviden som lön och då faller det på föreningen att betala arbetsgivaravgifter och dra skatter (Lundén 2005). Det andra sättet för en ekonomisk förening att göra en överskottsutdelning är att göra en så kallad insatsutdelning. En insatsutdelning är en utdelning som baseras på den inbetalda medlemsinsatsen. Denna typ av utdelning får ej överstiga det fria kapitalet i föreningen. Det fria kapitalet är det egna kapitalet minus inbetalda insatser, reservfond och uppskrivningsfond och det är endast det fria kapitalet som får delas ut (Lundén 2005). 4.8. Andra bolagsformer 4.8.1. Aktiebolag När ett aktiebolag registreras blir bolaget till en juridisk person, i och med det får bolaget rättskapacitet. Med rättskapacitet menas att bolaget får förvärva sig rättighet samt att åta sig skyldigheter. Det finns vissa restriktioner för fysiska personer att bilda ett aktiebolag. Personen får inte befinna sig i konkurs, vara omyndiga eller ha näringsförbud. Ett bolag anses bildat när en stiftelseurkund har upprättats och undertecknats av samtliga stiftare (Hemström 2005). I ett aktiebolag är medlemmar och företagsledning befriade från personligt ansvar för de förpliktelser företaget kan tänkas åta sig, utan det är enbart aktiebolaget i sig som kan hållas betalningsansvarigt (Hemström 2005). I ett aktiebolag krävs det en kapitalinsats på minst 50 000 kr för privata bolag samt minst 500 000 kr för publika bolag (Bolagsverket 2010). Bolagsstämman är aktiebolagets beslutande organ. Här tar aktieägarna beslut i frågor gällande bolaget och röstar efter aktieinnehavets storlek som aktieinnehavaren har. En ordinarie bolagsstämma skall hållas en gång om året och det är styrelsen som kallar till dessa. Vid beslutsfattande är det majoriteten som bestämmer, vilket innebär att det gäller att få fler än hälften av de angivna rösterna för att ett beslut ska gå igenom. I ett aktiebolag måste det finnas den styrelse och det är bolagsstämman som välja styrelsen. Styrelsen och dess ledamöter har till uppgift att ansvara för bolagets angelägenheter och att svara 17

för bolagets organisation. Styrelsen har som skyldighet att lämna in en årsredovisning. En årsredovisning består av en balansräkning, resultaträkning, noter och en förvaltningsberättelse och det är i dessa som är resultatet av styrelsens förvaltning under ett räkenskapsår. Om en styrelseledamot agerat med avsikt eller av slarv så att det har skadat bolaget ekonomiskt kan styrelseledamoten bli skadeståndsskyldig till bolaget. Det dagliga arbetet sköts av en verkställande direktör (endast ett krav i publika aktiebolag). Även en verkställande direktör kan i vissa fall bli skadeståndsansvarig om denne skulle missköta sina uppgifter (Hemström 2005). Ett aktiebolag måste ha en revisor, och revisorn måste vara auktoriserad eller godkänd. En revisor har till uppgift att kontrollera och granska bolaget styrelse och verkställande direktörens arbete. När revisorn har gjort sin kontroll så redovisar revisorn resultatet i en så kallad revisionsberättelse (Hemström 2005). Skattesatsen för aktiebolag är på 26,3 % av bolagets vinst. Ett aktiebolag dubbelbeskattas, med det menas att bolaget först beskattas för den vinst det har genererat, sedan beskattas aktieägarna med en skattesats på 30 % för den utdelning de får från bolaget (Lodin 2009). 4.8.2. Handelsbolag När ett handelsbolag registreras i handelsregistret blir bolaget en självständig juridisk person med rättskapacitet. Ett handelsbolag kan bildas när minst två fysiska eller juridiska personer träffar avtal om att driva näringsverksamhet ihop mot ett gemensamt mål. Det finns inga krav på kapitaltillskott och i ett handelsbolag svarar bolagsmännen solidariskt och personligt för bolagets förpliktelser. Kommanditbolag är en form av handelsbolag där skillnaden är att inte alla delägare behöver vara ansvariga för bolagets förpliktelser utan det behöver endast vara en delägare som är obegränsat ansvarig för bolagets skulder. Handelsbolaget är inte ett skattesubjekt utan överskottet i bolaget beskattas hos dess delägare (Lodin 2009). 18

Tabell 1: Jämförelse mellan olika bolagsformer FÖRETAGSFORMER EN JÄMFÖRELSE EKONOMISK FÖRENING AKTIEBOLAG ENSKILD FIRMA HANDELS- BOLAG Ägarens betalningsansvar för företagets kunder. Inget personligt ansvar. Man riskerar enbart den insats som beslutats. (Personlig borgen vid lån.) Inget personligt ansvar. Man riskerar enbart den investerat kapital (Personlig borgen vid lån.) Personligt ansvar Alla bolagsmän har solidariskt och personligt ansvar. Juridisk person Ja Ja Nej Ja Kapital Föreningen beslutar själva om storleken på insatsen. Minst 50.000 SEK för privata bolag Nej Inget krav Beslut Föreningsstämman, en medlem en röst är högsta beslutande organ. Bolagsstämman - en aktie en röst, är högsta beslutande organ. Ägaren beslutar Bolagsmännen Ägare Minst tre fysiska och/eller juridiska personer. Ägarna dvs medlemmarna förutsätts deltaga i verksamheten. En eller flera fysiska eller juridiska personer. Ägaren behöver inte delta i verksamheten: passigt ägande. En fysisk person. Två eller flera fysiska eller juridiska personer. Såväl aktivt som passivt ägande kan förekomma. Vem representerar? Styrelsen och VD. (Om sådan utses) VD och styrelsen. Företagaren själv Bolagsmännen Krävs revisor? Ja, behöver inte vara auktoriserad eller godkänd i mindre föreningar. Ja, godkänd eller auktoriserad. Nej För stora bolag. Skatt Ja, särskilddeklaration för företaget. 26,3% vinstskatt. Ja, särskilddeklaration för företaget. 26,3% vinstskatt. Företagaren Delägarna beskattas för sin andel. Förlust fördelas mellan bolagsmännen. Överskott/Vinst Avkastning på satsat kapital är begränsat i lag. Gottgörelse fördelad i förhållande till arbetade timmar, gjorda inköp, levererad kvantitet etc. Fördelas i förhållande till aktieinnehav. Största möjliga vinst på satsat kapital eftersträvas. Skatt betalas av företagaren. Fördelas mellan bolagsmännen. I avtal kan vilken fördelning som helst bestämmas. Förlust Föreningens fonder används för att täcka uppkomna förluster. Föreningens fonder används för att täcka uppkomna förluster. Ägaren betalar förluster. Fördelas vanligen mellan bolagsmännen. Kan företaget ha anställda? Ja Ja Ja Ja Tabell från Värmlandskooperativen (2010) 19

4.9. Enklare beslutsfattande I ekonomiska föreningar SOU 2009:37 I slutet av maj 2008 beslutade regeringen att en statlig utredning skulle få i uppdrag att se över lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Utredningen är tvådelad, den första delen fokuserar på frågor om ändringar av stadgarna, frågor som berör formkraven runt föreningsstämmorna. Utredningen ska även se till att minska de administrativa kostnaderna i föreningarna. Den första delen publicerades som ett delbetänkande av utredningen i april 2009 och har kallats Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar. Den andra delen, som kommer att publiceras i slutet av 2010 syftar till att se över föreningslagen i sin helhet och fokusera mer på frågor av grundläggande karaktär. Hela utredningen har namnet Föreningslagsutredningen (SOU 2009:37). Orsakerna till varför regeringen gett i uppdrag att se över föreningslagen är att en stor del av företagandet i landet bedrivs i ekonomiska föreningar. Lagstiftningen har varit oförändrad sedan 20 år tillbaka och de förhållandena som ekonomiska föreningar lyder under har förändrats. En annan faktor är att en ny aktiebolagslag har skapats (Aktiebolagslagen 2005:551)(SOU 2009:37). Inom associationsrätten har redan tre utredningar genomförts för att underlätta företagsklimatet och bildandet av nya företag. Utredning om revisionsplikt (SOU 2008:32), utredningen om enklare redovisningsregler (se dir. 2007:78) och utredning om lägre aktiekapital (SOU 2008:49). Regeringen vill att regelverket kring associationsrätten ska vara enkel att förstå och tillämpa och de syftar till att försöka minska de administrativa kostnaderna som finns på grund av regerverken med 25 % tom 2010. En annan viktig del för regeringen är att stärka företagens konkurrenskraft och skapa arbetstillfällen och tillväxt (SOU 2009:37). 4.9.1. Administrativa kostnader Utredningen har med hjälp av Nutek (Verket för näringslivsutveckling) tagit fram statistik på vilka delar som medför de största administrativa kostnaderna i ekonomiska föreningar om lagen följs. Enligt underlaget så är de mest kostsamma områdena: Bildande Medlemsregister 20

Föreningsstämma Revision Likvidation Genom att försöka minska dessa administrativa kostnader och genomföra olika förenklingar i lagstiftningen vill regeringen ge goda förutsättningar för företagande och på så sätt skapa jobbtillfällen (SOU 2009:37). 4.9.2. Ändring av stadgarna Gällande de individuella bestämmelserna för olika föreningar som till exempel firmans namn, styrelsens säte och föreningens verksamhet föreslås inga förenklingar. Dessa uppgifter är individuella för varje förening och måste naturligen anges i stadgarna (SOU 2009:37 s102). Gällande de uppgifter som föreningen själva har skyldighet att reglera som medlemmarnas avgifter, fördelning av vinst med mera finns ett behov av identifikation av standardregler som kan tillämpas på ett flertal föreningar för att kunna förenkla stadgarna. Dessa standardregler skulle kunna överföras direkt från lagtexten in i stadgarna och på så sätt förenkla bildandet och minska Bolagsverkets granskningsområde. Utredarna anser dock tillsammans med experter och representanter från kooperationen att stadgarna innehåller värdefull kunskap om föreningens organisation och uppbyggnad och därför bör inte heller denna del förenklas (SOU 2009:37). Utredningen föreslår att tvåstämmokravet tas bort, detta för att förenkla beslutfattande kring stadgarna och minska de administrativa kostnaderna som två stämmor medför. Även majoritetskrav på över 3/4 av rösterna tas bort vid beslut gällande stadgarna och regleras till 2/3 (SOU 2009:37). 4.9.3. Former för föreningsstämman Utredningen vidhåller att föreningsstämman ska vara den plats där medlemmarna får vara med och påverka olika beslut. Inga lagförslag har föreslagits gällande skriftliga beslutförfaranden utan ytterligare information bör spridas om möjligheten till beslutsfattande vid så kallade skrivbordsstämmor (SOU 2009:37). Medlemmarnas rättigheter förstärks i och med att det förs in i lagen att en medlem har rätt att närvara, yttra sig och rösta på föreningsstämman. Något 21

som det funnits oklarheter till i nuvarande lag. Lagen idag ger inget tydligt besked om en förening i och med stadgarna kan inskränka en medlems rätt till detta (SOU 2009:37). Möjligheterna för medlemmarna att delta på stämman ska förbättras och ett lagförslag där tid för kallelsen innan stämman förlängs och överensstämmer med aktiebolagen. Kallelsen ska kunna förmedlas på andra sätt än via post, till exempel via mejl eller andra elektroniska kommunikationsmedel. Även gällande innehållet på stämman ska en ändring ske i lagstiftningen där det i kallelsen ska anges vad stämman ska handla om, även detta för att överensstämma med aktiebolagen. Även utökningar av rätten att ta med sig ombud och biträde till stämman ökar möjligheterna för medlemmen att delta i beslutsfattandet. Det finns även ett behov av att reglera vart stämman kommer att hållas för att underlätta det för medlemmen att delta (SOU 2009:37). Beslut om likvidation och upplösning förenklas genom att en upplösning ska kunna verkställas genom speciell begäran hos Bolagsverket utan krav på likvidation och en likvidation bara måste stödjas av 2/3 för att vara beslutför (SOU 2009:37). 22

5. Empiri I detta kapitel presenteras det empiriska materialet från intervjuerna samt olika institutioners uppfattning om lagstiftningen. En ekonomisk förening kännetecknas av att göra medlemsnytta 1 KONSUM 5.1. Bildande Olsson tror att kännedomen om ekonomiska föreningar bland allmänheten är begränsad och detta kan vara ett hinder för företag att välja företagsformen. många tror, tom på advokatnivå att en ekonomisk förening är öppen för alla men så är det ju inte utan det kan du begränsa i form av stadgar. 2 En missuppfattning gällande vad ekonomiska föreningar är kan leda till att personer väljer att titta på andra alternativ. Det finns flera exempel på företag som OK, HSB, Konsum med flera där man inte känner till att de är ekonomiska föreningar enligt Olsson. SÄLJSAJTEN Det är en missuppfattning att ekonomiska föreningar inte ska tjäna pengar. Där av namnet ekonomisk förening, man ska ha en bra ekonomi. Vi ska vara ett lönsamt företag 3 Magnusson hävdar att arbetet kring bildandet av företaget var oerhört krävande, att få rätt på alla paragrafer i stadgarna. Förknippar du tid med kostnader anser han att det är alldeles för dyrt med allt arbete. En anpassning till reglerna var hela tiden nödvändig istället för att reglerna bättre anpassats efter respektive verksamhet. Enligt Magnusson är det huvudsakliga syftet med verksamheten inte att göra vinst utan vinsten är en nödvändig del för att kunna fortsätta med verksamheten. HAMMARÖVIND 1 Klas Olsson Konsum, intervju den 3 maj 2010 2 Klas Olsson Konsum, intervju den 3 maj 2010 3 Klas Olsson Konsum, intervju den 3 maj 2010 23

Fryklund anser att det är en relativt ovanlig bolagsform och menar att vissa till och med har svårigheter att skilja på ekonomiska och ideella föreningar och tror att de faller under samma lagstiftning. Han upplever några av områdena i bildandet som gråzoner där tolkning av lagen varit svår, men berättar att de i sådana fall tagit hjälp av skatteverket för rådgivning. Fryklund säger att deras huvudsakliga syfte med verksamheten inte är att göra vinst utan att producera billig el till sina medlemmar. TRELENTO Sjögren hävdar att det kan finnas missuppfattning gällande syftet med verksamheten, uppfattningen är att om man är en ekonomisk förening är den mer en social verksamhet som inte är ett företag på riktigt och därför inte behöver gå med vinst. Eftersom ekonomisk förening inte ställer några krav på aktiekapital kan det också vara svårt att få lån i verksamheten. Men överskott är något du måste ha för att kunna överleva med verksamheten. Processen med att upprätta stadgar och värdegrunder för företaget ser han som en av de största fördelarna med ekonomisk förening. KONSUM du får värderingarna med dig, utgår man från stadgeprincipen och den kooperativa modellen så får du ju hjälp i diskussionerna. 4 5.2. Organisering Enligt Olsson är en viktig del i organiseringen av företaget att det finns en tydlig rollfördelning av arbetsuppgifterna. Utan väl genomarbetade stadgar och en tydlig arbetsfördelning kan föreningsarbetet bli tungrott. Om någon missuppfattar sin egen roll och sitt eget arbetsområde kan det bli tungt att driva företaget. Att alla medlemmar får vara med och bestämma är för honom en självklarhet och alla medlemmar bjuds in till någon av deras 50 butikstämmor. vem som helst kan lämna en motion till föreningsstämman med vilket förslag som helst 5 4 Bo Göran Sjögren Trelento, intervju den 11 maj 2010 5 Klas Olsson Konsum, intervju den 3 maj 2010 24

En annan viktig del som Olsson belyser i ekonomiska föreningar är man kan aldrig köpa sig mer än en röst. Den största fördelen med ekonomiska föreningar upplever Olsson som engagemanget och bredden från de förtroendevalda och kunderna. De är en av de grundläggande egenskaperna hos ekonomiska föreningar att medlemmarna aktiv deltar. SÄLJSAJTEN Magnusson anser att en av de viktigaste fördelarna med ekonomisk förening är att organisationen är plan. Alla medlemmar är likvärdiga och det är inte en person som äger företaget. I beslutsfattandet anser Magnusson att det är viktigt med en diskussion. Att man inte är rädd för att säga vad man tycker och ta emot kritik. HAMMARÖVIND Fryklund upplever i vissa hänseenden passiviteten, att medlemmarna inte kommer på föreningsstämman som ett problem. kommer det tjugo personer på årsmötet så kan då en grupp på tio personer slå ut alla fyrahundra medlemmar med ett kontroversiellt beslut på grund av att alla andra medlemmarna är så passiva. 6 Att viktiga beslut som ändringar av stadgarna måste tas av två efterföljande stämmor tycker han kan förhindra att en minoritet beslutar åt hela företaget. Om man sen tycker att ett år är för långt tid att komma till ett beslut anser han att man får ta den ekonomiska smällen att kalla till en extra stämma anser han. TRELENTO Sjögren säger att den ekonomiska föreningen följer den demokratiska idén. Detta kan enligt honom dock leda till att olika beslut tar längre tid att genomföra eftersom det tar längre tid att samordna till ett beslut. Om organisationen genomsyras av samma värderingsgrunder kan tidsödande arbetskonflikter rörande olika beslut förhindras för att personer har olika åsikter. Enligt Sjögren är den ekonomiska föreningen ett bra sätt att samla och samordna, där alla får samma möjligheter oavsett företagets storlek. 6 Erik Fryklund Hammarövind, intervju den 6 maj 2010 25

KONSUM 5.3. Medlemmarna Olsson säger att Konsum inte har några restriktioner när det gäller att ta emot nya medlemmar utan vem som helst kan bli medlem. Olsson menar vidare att medlemmarna i föreningen har om de vill mycket att säga till om och vem som helst kan lämna en motion. Men Olsson säger också att merparten av medlemmarna inte är aktiva i föreningen, men detta ser Olsson inte som ett problem då han menar att de visar sitt förtroende genom att handla i Konsums affärer. Olsson säger också att det finns ett större engagemang bland Konsums medlemmar/kunder än hos deras konkurrenter. om vi t ex lägger ner en butik då blir det insändare och ramaskri men om ICA lägger ned en butik då kommer man med blommor och tackar för alla år 7 Och han ser det som positivt att människor ställer större krav på konsum. Folk är medvetna om att i Konsum är man med och äger och då kan man ställa större krav 8 SÄLJSAJTEN Magnusson säger att i en ekonomisk förening går det att reglera via stadgarna vilka som kan bli medlemmar och det gör att man kan välja vilka man vill arbeta med och se till att man kommer bra överens med sina medarbetare, det tycker han en är en klar fördel. HAMMARÖVIND Fryklund säger att i en ekonomisk förening har många medlemmar ett aktivt inflytande, dock betonar han att det finns medlemmar som är passiva precis som det kan vara i ett aktiebolag. Fryklund säger också att i arbetskooperativ är det vanligare med ett aktivt deltagande då det förutsätts att medlemmen är med och arbetar i föreningen. I Hammarövind säger Fryklund att det inte finns några anställda utan allt arbete sköts ideellt av ett fåtal medlemmar. I Hammarövind kan nästan alla bli medlemmar, ända kravet för att bli medlem 7 Klas Olsson Konsum, intervju den 3 maj 2010 8 Klas Olsson Konsum, intervju den 3 maj 2010 26

är att ha ett eget el-abonnemang och att det måste förbrukas en viss mängd kvot el per år TRELENTO Sjögren säger att medlemsinsatserna är lika för varje medlem oavsett förmåga och att alla har en röst på stämman. KONSUM 5.4. Redovisning Olsson tycker att redovisningen bör präglas av öppenhet, det ska vara möjligt för medlemmarna i föreningen att se vad VD:n har för lön. Det ska vara möjligt att se vart alla pengar används till, det är ändå våra medlemmars pengar och de måste ju få se hur de förvaltas anser han. Detta är dock inte samma sak som att de måste göras menar han. Sedan redovisas överskottet för ägarrepresentanterna på föreningsstämman så de får ju ta del av resultatet ändå. SÄLJSAJTEN Rörande redovisningen så tycker Magnusson inte att det är några problem. De använder sig av ett program som räknar ut alla saldon, ifall de skulle vara några fel står det direkt menar han. Arbetet med upprättande av resultaträkning och balansräkning ser han inte heller som krävande, det går att göra det så krångligt som man vill hävdar han. HAMMARÖVIND Vissa svårigheter gällande redovisningsförfarandet finns enligt Fryklund, att se till att man gjort allt enligt lagens alla regler är en t.ex. Men när väl en mall är upprättad för alla poster som ska vara med är det inga svårigheter. Vi tog hjälp av en konsultfirma den första gången, detta blir ju en engångskostnad uppger han. TRELENTO Sjögren anser att det finns dålig kunskap om ekonomiska föreningar när man ska skriva avtal med andra. Vid kreditköp till exempel tvingas säljaren ringa till banken för att verifiera att vi kan betala eftersom vi inte har samma redovisningsplikt som till exempel aktiebolag. En ekonomisk förening behöver 27

inte redovisa till PRV (Patent och Registrerings Verket) så man har ingen insyn och detta kan vara till nackdel för ägare i ekonomiska föreningar. KONSUM 5.5. Beskattning Olsson ser det som en väldig fördel för ekonomiska föreningar hur beskattningen ser ut. Ja det är skattefritt för medlemmarna den återbäring de får 9 SÄLJSAJTEN Beskattningen var en del i valet av ekonomisk förening uppger Magnusson. Jämfört med handelsbolag finns det flera olika sätt att disponera vinsten på. I stadgarna har vi tre olika sätt vi kan emissionerna vinsten på så vi kan göra vettiga saker för pengarna fortsätter han. HAMMARÖVIND Beskattningen har inte påverkat alls uppger Fryklund. Den el som produceras används och ligger förbrukningen inom en medlems tillåtna kvot beskattas den inte. Det är först om en medlem skulle överstiga sin kvot som det beräknas ha ett vinstsyfte med elproduktionen. Då klassas det som näringsverksamhet och detta beskattas uppger han. TRELENTO Beskattningen har väldigt liten betydelse för Sjögren, det ser ut på samma sätt som i aktiebolag med dubbelbeskattning av vinsterna. Dock måste 5 procent avsättas i en avkastningsfond men denna återinvesteras oftast. 5.6. Jämförelse andra bolag Magnusson angav att kostnaderna för att bilda ett aktiebolag var en del i att han valde ekonomisk förening. Aktiekapitalet som behövdes för att starta upp verksamheten var för stort och även faktorer som krav på auktoriserad revisor påverkade i valet. Det fanns mycket kostnader innan själva verksamheten 9 Klas Olsson Konsum, intervju den 3 maj 2010 28