Borlänge kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Borlänge kommun
Bes 201 5-1 1-27 Tillsyn i Borlänge kommun har genomfört tillsyn av Borlänge kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet för utbildningen inom skolformen förskola. Måluppfyllelse och resultat Det finns ingen nationellt sammanställd statistik över resultaten i förskolorna. Kommunens kundundersökning bland vårdnadshavarna för de kommunala förskolorna, våren 2015, visar ett resultat på 3,73 på en skala mellan 1-4 på frågan om "Vårdnadshavarna upplever att deras barn känner sig trygga i förskolan". Lägst resultat har frågan om "Vårdnadshavarna upplever att barns intressen och åsikter tas tillvara vid planering och genomförande av verksamheten" med 3,43.
Översikt över konstaterade brister i verksamheterna Beslut s ingripanden Område 1. Förutsättningar för utbildningen i förskolan 2. Utveckling av utbildningen i förskolan Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 2016-09-30 2016-06-29 I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. s bedömningar anges längre,fram i detta beslut. Sammanfattande bedömning s tillsyn visar att förskolorna i Borlänge kommun i huvudsak bedriver en verksamhet som inriktas mot de nationella målen och uppfyller kraven inom de bedömningsområden som granskats. Tillsynen visar att Borlänge kommun inte erbjuder alla vårdnadshavare som anmält önskemål om förskola plats inom fyra månader. Vidare brister Borlänge kommun i sitt systematiska kvalitetsarbete. Förskolecheferna tar ansvar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på enhetsnivå. Däremot behöver kvalitetsarbetet på huvudmannanivå förbättras så att den dokumenterade resultatuppföljningen, analysen och de vidtagna åtgärderna baseras på en analys av de olika verksamheternas resultat och utvecklingsarbeten. Ytterligare en brist är att Borlänge kommun har en resursfördelningsmodell gentemot förskolan som inte innefattar faktorer som kan lyfts fram i enheternas kvalitetsarbete såsom till exempel upptagningsområdets sociala struktur, personalens kompetens och andelen barn i behov av stöd. Huvudmannen saknar således verktyg i sitt systematiska kvalitetsarbete för att fördela resurser till förskolan för att säkerställa en likvärdig utbildning.
s beslut Föreläggande Förutsättningar för utbildningen i förskolan förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Borlänge kommun att senast den 30 september 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Delredovisning av hur arbetet framskrider ska vara tillhanda senast den 30 april 2016. Beskrivning av arbetsområdet Huvudmannen ska ge förskolechefen och övrig personal vid förskoleenheterna förutsättningar, så att utbildningen i förskolan är likvärdig och av hög kvalitet. 1 detta arbete ingår bland annat att informera vårdnadshavare om och erbjuda barn utbildning i förskolan. I arbetet med att skapa nödvändiga förutsättningar ingår bland annat att förse förskoleenheterna med nödvändiga materiella och personalmässiga resurser, samt se till att barngrupperna har en lämplig storlek och sammansättning. 1 arbetet ingår också att säkerställa att de förskolechefer som är anställda att leda verksamheten vid förskoleenheterna, och den personal som bedriver undervisning, har den behörighet och kompetens skolförfattningarna kräver. Huvudmannen har också ett fungerande system för att ta emot anmälningar om kränkande behandling av barn. Ide fallen utreds kränkningarna och åtgärdas vid behov. Kommunen utövar också sitt tillsynsansvar över fristående förskolor och pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen godkänt. Bedömning av brist konstaterar att Borlänge kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Kommunen erbjuder förskoleplats i enlighet med författningarna. (8 kap. 3-7 och 14 g skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Huvudmannen ska erbjuda plats i förskola till barn som ska erbjudas plats inom fyra månader efter det att barnets vårdnadshavare anmält önskemål om plats. Motivering till bedömning av brist Enligt skollagen ansvarar hemkommunen för att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas förskola och vars vårdnadshavare önskar det. Vidare anges att kommunen ska erbjuda barnet
förskola inom fyra månader efter det att vårdnadshavare anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman. Enligt barn- och bildningsnämndens sammanträdesprotokoll från den 23 september 2015 är det 21 vårdnadshavare som inte erbjudits plats inom fyra månader. Politiker uppger i intervju att de är medvetna om att de har en kö till förskolan. För att möta behovet av fler platser inom förskolan togs beslut januari 2011 om att nya förskolenheter skulle byggas. Anledningar till platsbristen är, enligt intervjuade politiker, den ökade efterfrågan av platser i förskolan till följd av att lagen om anhöriginvandringen infördes som innebar drygt 500 tillkommande barn under 2012-2013 och att lagen om rätt till plats inom fyra månader infördes. Vidare uppger intervjuade politiker att två förskolor utrymts 2015 på grund av brand respektive mögelangrepp. I intervjun med politiker framkommer att under 2015 har beslut tagits om tillbyggnad av drygt 200 platser som kommer att färdigställas 2016-2017. Skolcheferna säger i intervju att de är medvetna om att det finns barn som inte får plats i förskolan och att kommunen inte kan bygga nya lokaler i den takt som behovet kräver. Skolchefernas beskrivning av situationen bekräftas av förskolechefer som intervjuats. I intervju med kö- och placeringsansvarig framkommer att förskolan har en stor andel barn från närliggande kommuner på grund av att vårdnadshavarna önskar plats i närheten av den kommunen där deras arbetsplats är belägen. Andra försvårande omständigheter för att möta behovet av förskoleplatser är att två förskolor tagits ur bruk 2015 på grund av att brand och mögelangrepp förekommit. Vidare uppger kö- och placeringsansvarig att det varit kö till förskolan i flera år men inte i den omfattning som är nu. I februari 2014 inkom anmälan till gällande vårdnadshavare som uppgett att kommunen inte erbjudit förskoleplats inom fyra månader. Kommunen inkom med ett yttrande i mars 2015, av vilket det framgår att familjen erbjudits plats i förskolan i mars 2015. I juni 2015 inkom ytterligare en anmälan till gällande vårdnadshavare som uppgett att kommunen inte erbjudit förskoleplats inom fyra månader. överlämnade ärendet till Borlänge kommuns klagomålshantering eftersom det i uppgifterna i anmälan framgick att detta inte skett. bedömer att kommunen inte erbjuder alla barn i förskolan plats inom fyra månader efter det att vårdnadshavare anmält önskemål om förskola med offentlig huvudman. Samtliga intervjuade grupper uppger att det finns en kö till kommunens förskoleplatser och att det finns för få platser i förhållande till antalet barn som är i behov av plats. Situationen i kommunen har också lett till att vårdnadshavare anmält till att de inte
erbjudits plats inom lagstadgad tid. Borlänge kommun måste därför se till att utbildning i förskola kommer till stånd för alla barn i kommunen som ska erbjudas förskola och vars vårdnadshavare önskar det. Motivering till föreläggande som ingripande Då Borlänge kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Borlänge kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna. Utveckling av utbildningen i förskolan förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Borlänge kommun att senast den 29 juni 2016 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas till. Beskrivning av arbetsområdet Huvudmannen ska arbeta kontinuerligt och långsiktigt för att utveckla och förbättra utbildningen i förskolan inom väsentliga områden, i syfte att främja ökad likvärdighet och kvalitet. I detta arbete ingår att huvudmannen skaffar sig kunskap om nuläget vid förskoleenheterna. Denna nuläges bild ska bland annat innefatta resultat avseende förskoleenheternas arbete med att främja barnens utveckling och lärande, och att erbjuda en trygg omsorg i en god miljö fri från kränkande behandling. I arbetet ingår också att följa upp de centrala förutsättningar som huvudmannen ger förskoleenheterna, för att de ska kunna ge barnen en god utbildning och omsorg. Huvudmannen analyserar sedan nulägesbilden i förhållande till de nationella målen, beslutar om vilka förbättringsåtgärder som behövs, samt vidtar dessa åtgärder. När huvudmannen formulerar nulägesbilden ska denna bygga på uppgifter som förskolecheferna tagit fram i sitt eget kvalitetsarbete vid förskoleenheterna, men också på uppgifter huvudmannen själv insamlat (exempelvis nationell statistik, tillsyns- och granskningsrapporter, anmälningar om kränkande behandling, etc). Det ska därför finnas en koppling mellan huvudmannens kvalitetsarbete, och det kvalitetsarbete som förskolechefen tillsammans med förskollärare och övrig personal genomför vid förskoleenheterna. Ett annat viktigt verktyg för att se till att utbildningen och omsorgen är likvärdig är en behovsstyrd resursfördelning, så att resursfördelningen mellan förskoleenheterna anpassas efter enheternas skiftande behov och förutsättningar. Med resurser avses såväl ekonomiska som personalmässiga resurser. Resursfördelningen följs upp och utvärderas, så att en bedömning kan göras i vilken grad den främjar barnens utveckling och lärande. Bedömning av brist konstaterar att Borlänge kommun inte uppfyller författningskraven avseende att:
Huvudmannen följer upp resultat inom utbildningen, och dokumenterar denna uppföljning. (4 kap. 3 och 6 g skollagen) Utifrån en analys av det som framkommer i uppföljningen beslutar huvudmannen om nödvändiga utvecklingsåtgärder, och dokumenterar de beslutade åtgärderna. (4 kap. 3 och 6 skollagen) Huvudmannen planerar för genomförandet av utvecklingsåtgärder och genomför dessa. Planeringen och åtgärderna dokumenteras. (4 kap. 3 och 6-7 skollagen) Kommunen fördelar resurser till utbildning inom förskolan efter barnens olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning. (2 kap. 8a skollagen) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Se till att analysen av verksamheternas kvalitetsarbete och de framtagna utvecklingsåtgärderna dokumenteras på huvudmannanivå. Se till att planeringen och genomförandet av utvecklingsåtgärderna dokumenteras på huvudmannanivå. Se till att fördela resurser till utbildning inom förskolan efter barnens olika förutsättningar och behov, för att säkerställa en likvärdig utbildning. Motivering till bedömning av brist Systematiskt kvalitetsarbete Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s. 306) framgår att huvudmannen har det yttersta ansvaret för genomförandet av utbildningen, vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen. har tagit del av tre dokument avseende huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. Det första dokumentet är "Strategisk plan 2016-
2019 med ekonomiska ramar 2016-2019". Detta är kommunfullmäktiges övergripande dokument för styrning och uppföljning av mål och resultat i kommunens olika verksamheter. Det andra dokumentet är "Sektorsplan för bildningssektorn med nämndernas verksamhetsbudget 2015". I detta dokument har barn- och bildningsnämnden formulerat sex mål för sin verksamhet. De framtagna målen är Alla i förskolan och skolan vistas i en trygg miljö som främjar hälsa och lärande, Alla verksamheter präglas av ett demokratiskt och inkluderande förhållningssätt, Under årskurs 3 kan alla elever läsa, skriva och räkna utifrån nationellt fastställda mål, Alla elever som avslutar skolan har minst godkänt betyg i alla ämnen/kurser enligt plan, I Borlänge är alla föräldrar/vårdnadshavare delaktiga i barnets/elevens utveckling och lärande och Gymnasieskolans utbildningsutbud i Borlänge speglar den regionala arbetsmarknadens behov av kompetens. I detta dokument har även strategier tagits fram för att arbeta med målen. Det tredje dokumentet är "Verksamhetsplan för Bildningssektorn 2015". Förvaltning beskriver i verksamhetsplanen hur de via strategierna ska arbeta med de av barn- och bildningsnämnden formulerade målen. För varje strategi har en specifikation med uppdrag tagits fram och ansvarig utsetts. Strategierna är Tidiga insatser ska prioriteras, En elevhälsa med ett helhetsperspektiv från förskola till gymnasieskola, Samverkan med socialtjänsten, En väl fungerande väglednings process, En inkluderande grundsyn, IKT-strategi, En långsiktig plan avseende kommunens förskolor och skolor, Kompetensförsörjning, Resursfördelning utifrån behov och Ständigt pågående effektiviseringsarbete. De dokumenterade resultaten som följs upp på huvudmannanivå vad gäller förskolan är statistik över kösituationen, gruppstorlekar och antal genomförda utvecklingssamtal. Vid intervju med ansvariga politiker berättar de att de inte begär in mer underlag från förvaltningen än vad de får redovisat kring strategierna samt information kring kösituationen och barngruppernas storlek. De tar del av de enskilda verksamheternas förbättringsplaner i form av en övergripande muntlig sammanställning. I intervju med skolchefer uppger de att de måste förhålla sig till nämndens sex mål och att nämnden vill ha information gällande kösituationen. Vidare framkommer att skolcheferna arbetar för att få fram verktyg som kan påvisa nuläget i verksamheten för politikerna. I intervju med förskolechefer framkommer att det på enhetsnivå bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete där varje enhet planerar, följer upp och utvecklar utbildningen mot läroplansmålen och specifika enhetsmål. Dokumentation sker i verksamhetsplaner och förbättringsplaner som kvalitetsutvecklaren tar del av.
I intervju med kvalitetsutvecklaren för förskolan framkommer att förvaltningen gör en analys av förskolenheternas verksamhetsplaner och förbättringsplaner samt att för kommunen gemsamma förbättringsområden tas fram. Detta redovisas för nämnden i en muntlig presentation av kvalitetsutvecklaren. Det som framgår av den dokumentation, som tagit del av, är att denna muntliga redovisning inte är dokumenterad i huvudmannens olika planer avseende det systematiska kvalitetsarbetet. bedömer att kommunen på huvudmannanivå inte dokumenterar en samlad bild av hur väl förskoleverksamheten lever upp till de nationella målen. Den uppföljning som sker och dokumenteras på huvudmannanivå bygger på kvantitativa mått, såsom kösituationen, gruppstorlek och antal genomförda utvecklingssamtal. Det saknas dokumentation av analysen av verksamheternas kvalitetsarbete och framtagna förbättringsområden. bedömer därmed att Borlänge kommun måste vidta åtgärder för att uppfylla de krav som följer av gällande bestämmelser. I detta arbete måste kommunen säkerställa att de brister som identifieras i verksamheterna genom huvudmannens analys verkligen följs av dokumenterade åtgärder och förbättring. Fördelning av resurser Enligt skollagen ska varje huvudman fördela resurser till utbildning inom skolväsendet efter barnens och elevernas olika förutsättningar och behov. Av förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165 s.346) framkommer att kommunen ska använda sig av en flexibel resurstilldelning till olika verksamheter för att kunna reglera att barngrupperna i förskolan har en lämplig sammansättning och storlek. Faktorer såsom upptagningsområdets sociala struktur, personalens utbildning och andelen barn i behov av stöd kan beaktas. I s dokument "Begäran om information inför regelbunden tillsyn" uppger huvudmannen att resurserna fördelas utifrån ett prognostiserat nyckeltal (barn per årsarbetande pedagog) och att det kan variera något mellan förskolorna utifrån att en dialog förs mellan förskolecheferna och skolchefen om resursbehovet. Huvudmannen uppger att en ny resursfördelningsmodell håller på att tas fram och ska vara klar inför budgetår 2016. Vidare framkommer att fördelningen av förskollärare inte är likvärdig mellan kommunens förskolor. I intervju med skolcheferna uppger de att resurserna fördelas lika och att det finns behov av att utarbeta en resursfördelningsmodell för förskolan. Skolcheferna berättar att arbetet med resursfördelningsmodellen påbörjades i
december 2014 men att det avbröts i maj 2015. Intentionen är att arbetet ska återupptas så snart som möjligt. I intervjun framkommer att skolcheferna anser att de klarar av att bedriva pedagogisk verksamhet med den befintliga personalkompetensen men inte av önskvärd kvalité på alla enheter. Skolcheferna har funderat på olika åtgärder för att få en jämnare personalkompetens inom förskolans verksamheter och därmed höja kvalitén. I intervju med förskolecheferna uppger de att vid resursfördelningen tas ingen hänsyn till socioekonomiska förutsättningar. Vidare beskriver förskolecheferna att de ska arbeta tillsammans och fördela resurserna efter behov men att detta upplevs svårt eftersom de bara kan ta hänsyn till sin egen verksamhet. I intervjun framkommer att förskolecheferna känner till att en ny resursfördelningsmodell för förskolan ska arbetas fram. I intervju med personal från förskolan framkommer att barn med annat modersmål än svenska är ojämnt fördelat på förskolorna. Vidare framkommer att andelen utbildade förskollärare varierar mellan förskolorna. I intervjun uppger personalen att vid enheter där det råder brist på förskollärare får förskolläraren ansvara för kvalitetsarbetet och planeringen för flera avdelningar, vilket ytterligare kan försvåras om det inom samma barngrupp är en stor åldersspridning på barnen. Det framkommer i intervjun med personalen från förskolan att tiden inte är tillräcklig för planeringsarbete och kvalitetsarbete på de enheterna där det är få förskollärare. bedömer att kommunen inte använder sig av en flexibel resursfördelning. Den resursfördelning som sker bygger på nyckeltal och det saknas faktorer såsom till exempel upptagningsområdets sociala struktur, personalens kompetens och andelen barn i behov av stöd. Huvudmannen saknar således verktyg i sitt systematiska kvalitetsarbete för att fördela resurser till utbildning inom förskolan för att säkerställa en likvärdig utbildning. Motivering till föreläggande som ingripande Då Borlänge kommuns verksamhet inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten, föreligger skäl att förelägga Borlänge kommun att fullgöra sina skyldigheter och vidta åtgärder för att avhjälpa bristerna.
På s vägnar 'ara Rising Beslutsfattare Sara Carlsson Föredragande Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Borlänge kommun
Bilaga Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och arman pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga 2: Fakta om Borlänge kommun Bilaga Borlänge kommuns organisation består av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, nämnder och sektorer. Bildningssektorn omfattar Borlänges förskolor och skolor. Hit hör också områden som arbetsmarknad, integration, fritid, kultur och ungdomsfrågor. Bildningssektorn leds av chef för bildningssektorn och styrs av flera politiska nämnder. Nämnderna är barn- och bildningsnämnden, kultur- och fritidsnämnden samt arbetsmarknad- och socialnämnden. Barn- och bildningsnämnden är den nämnd som ansvarar för förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Arbetsmarknad- och socialnämnden ansvarar för vuxenutbildningen som innefattar kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt svenska för invandrare. Borlänge kommun erbjuder verksamhet för förskolebarn i form av förskola, pedagogisk omsorg och öppen förskola. I kommunen finns 47 förskolor varav 6 bedrivs i enskild regi. Enligt kommunens egna uppgifter 2015-11-11 är det 2 721 barn inskrivna i förskolan och pedagogisk omsorg. Enligt Skolverkets statistik är andelen barn som är placerade i förskolan 80 procent år 2014 vilket är att jämföra med 83 procent i riket. Andelen barn som är placerade i pedagogisk omsorg år 2014 är 6 procent vilket är att jämföra med 2 procent i riket. Skolverkets statistik från 2014 visar att det är 5,4 barn per årsarbetare i Borlänges kommun att jämföra med 5,3 i riket. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning är 41 procent, vilket är lägre än genomsnittet i riket som är 45 procent.