KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan för inrättande av Kunskapshus
KUNSKAPSHUS FÖR ATT VÄRNA DEMOKRATIN MOT VÅLDSBEJAKANDE MILJÖER Strategisk handlingsplan Under senare år har de våldsbejakande miljöerna fått ökad uppmärksamhet. Detta gäller särskilt de extremistiska miljöerna och kriminella sammanslutningar som utmanar demokratin genom våldsamma uttryck. För att utveckla det förebyggande arbetet och värna lokaldemokratin mot miljöer som använder våld som redskap visar internationell erfarenhet att ett sammanhållet ansvar, inbäddat i ett lokalt nav, är en nödvändig förutsättning för att lyckas med det förebyggande arbetet. Den Nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism har identifierat att det saknas ett sammanhållet ansvar för att samla lokala resurser och expertis för att stärka samhällets beredskap mot lokala problem som tar sig våldsamma uttryck. Det saknas också ett sammanhållet ansvar för att hjälpa de personer som vill lämna våldsbejakande miljöer och ge adekvat stöd till anhöriga till individer som är på väg att rekryteras till eller vill lämna dessa miljöer. Genom att adressera dessa brister vill samordnaren stärka samhällets motståndskraft och förmåga att förebygga våldsbejakande extremism och andra former av miljöer som använder våld som redskap. Medvetenheten bland Sveriges kommuner och myndigheter om utmaningarna från våldsbejakande miljöer har stärkts, likaså ambitionsnivån i det förebyggandet arbetet. Fyra kommuner har genom att prioritera frågan och investerat resurser för att stärka strukturerna för det lokala arbetet utmärkt sig och kommit längst i det förebyggande arbetet. Dessa kommuner är Borlänge, Örebro, Göteborg och Stockholm. Den Nationella samordnaren, nedan kallad Samordnaren, tillsammans med kommunerna Borlänge, Örebro, Göteborg och Stockholm, nedan kallad Kommunerna, vill inrätta kommunala Kunskapshus för att värna demokratin mot våldsbejakande miljöer, nedan kallad för Kunskapshus. Dessa kunskapsdrivna lokala nav ska utgöra en modell för hur kommuner och regioner kan optimera sina resurser för att stärka det förebyggande arbetet mot våldsbejakande miljöer. Här samlas den kommunala expertisen och här finns samordningsansvaret för att på ett mer affektivt sätt möta utmaningarna i arbetet mot våldsbejakande extremism. Kunskapshusen ägs, förvaltas och organiseras av respektive kommun. Samordnaren uppmuntrar, biträder och stödjer Kommunerna i utveckling av nya metoder, finansiering av forskningsinitiativ och annan relevant kunskap som behövs i arbetet mot våldsbejakande extremism. Samordnaren skapar således en nationell plattform av experter som Kommunerna kan nyttja för att stärka arbetet mot våldsbejakande extremism. En slutsats i kampen för att värna demokratin mot våldsbejakande miljöer är att arbetet blir mer framgångsrikt när lokal samverkan utgår från en strategi. Denna strategiska handlingsplan är ett första steg i att konkretisera inrättandet av Kunskapshus. 1
Arbetsprocess Arbetet med att inrätta fyra lokala Kunskapshus påbörjades september 2015 i ett gemensamt beslut av Kommunerna och Samordnaren. I beslutet ingick att bilda en arbetsgrupp med uppdraget att ta fram en strategisk handlingsplan för att inrätta lokala Kunskapshus. I arbetsgruppens uppdrag ingick framtagandet av förslag på riktlinjer för etablering, resurs och kommunikation gällande lokala Kunskapshus. I enlighet med beslutet från september 2015 bildade Kommunernas lokala samordnare mot våldsbejakande miljöer en arbetsgrupp tillsammans med en representant från Samordnaren för framtagandet av en strategisk handlingsplan. Framtagandet av förslag till riktlinjer för Kunskapshus har således genomförts gemensamt av Samordnaren och Kommunerna. Utifrån identifierade behov och den samlade kunskapen har Samordnaren och Kommunerna bedömt att ett fungerande Kunskapshus behöver innehålla ett antal grundläggande förmågor och ansvarsområden som formuleras under kommande avsnitt. Det innebär att respektive kommun kan utöver dessa grundläggande förmågor stärka respektive Kunskapshus med utökade ansvarsområden och tilldelade resurser. Riktlinjer och rekommendationer Ett tydligt uppdrag och mandat om hur Kunskapshusens samordning och riktlinjer ska anpassas efter lokala förutsättningar måste beslutas av respektive kommunledning. Det är en förutsättning för att förebygga och hantera konsekvenserna av våldsbejakande miljöer och utmaningarna med avhoppar- och anhörigstödet och det lokala demokratiarbetet. Ett Kunskapshus syftar inte till att skapa nya strukturer i kommunen utan istället tjäna som en ingång för att möta behoven från anhöriga, avhoppare, invånare, praktiker och övriga aktörer, och kanalisera det till lämpliga mottagare inom kommunen och andra samverkanspartner. Syftet med detta är att på en grundläggande nivå stärka det förebyggande arbetet mot miljöer som tar sig våldsamma uttryck. Arbetsgruppen har identifierat ett antal grundläggande uppdrag som bör ingå i ett Kunskapshus för att stärka det förebyggande arbete mot våldsbejakande miljöer. Förslag på uppdrag är: Uppdraget 1. Samordning: Samordning av kommunens samlade förebyggande resurser för att tillgodose behovet av avhoppar- och anhörigstödet beträffande våldsbejakande miljöer. Arbetet ska bygga på tvärsektoriellt samarbete mellan kommun och övriga aktörer och nivåer. Samordning av omvärldsbevakning, genomförande av lokal lägesbild, information, utbildning, metod och kunskapsutveckling gällande alla former av våldsbejakande miljöer. Avgörande för ett effektivt arbete är en grundlig lokal lägesbild som tjänar som utgångspunkt för det förebyggande arbetet. Förhållningssättet bör vara kunskaps-orienterat och flexibelt för att möjliggöra hänsyn till förändringar i omvärlden. Kunskapshusen ska ta initiativ till och samordna såväl extern som intern kvalitetssäkring av lokala insatser mot våldsbejakande miljöer. 2
Kunskapshusen ska vara mottagare av samtal som behöver kanaliseras till relevant kommunal verksamhet från den nationella stödtelefonen som inrättas dit anhöriga, kommuner och organisationer kan vända sig för att få information, rådgivning och stöd. Kunskapshus ska inte handlägga ärenden som har en tydlig mottagare i form av exempelvis socialtjänst, Polis eller andra samverkansformer som S(S)PFF eller SIG. De ärenden som initieras av Kunskapshusen ska dock koordineras och följas upp av detsamma. 2. Främjande av demokratin: Kunskapshusen ska stödja, initiera och främja lokalt demokratiarbete genom exempelvis medborgardialog, temadagar, ungdoms och föreningsverksamhet, föräldramöten etc. 3. Samverkan med idéburna organisationer Att kontinuerligt föra dialog med det civila samhällets aktörer om våldsbejakande miljöer och tillsammans definiera samhällsutmaningar är viktigt eftersom det ökar möjligheten att förstå problemen och utmaningarna och ta fram förslag på lösningar. Idéburna organisationer är ett starkt komplement och resurs i arbetet med stöd till avhoppare och anhöriga. Med anledning av detta föreslås att Kunskapshusen identifierar vilka och hur idéburna organisationer kan stärka Kunskapshusens förebyggande förmåga och bidra till lokal utveckling och delaktighet i samhället genom exempelvis Idéburet offentligt partnerskap (IOP). Kunskapshusen ska vid behov tillsammans med det civila samhället, identifiera och nå ut med riktade förebyggande insatser till grupper och individer med risk för att hamna i våldsbejakande miljöer. Mandat Inför inrättandet måste en mandatbeskrivning för respektive Kommun tas fram som tydliggör en ansvarsfördelning där Kunskapshusen får mandat att 1) vara ett center för förebyggande arbetet mot våldsbejakande miljöer, 2) ska sammankalla relevanta samverkansgrupper, 3) vara en kontaktpunkt och kanal för åtgärder vid behov. För att möjliggöra uppdraget att ta fram lokala lägesbilder ska Kunskapshusen ha mandat att inhämta information från kommunens verksamhet om våldsbejakande miljöer och individer inom dessa i anonymiserad form. Resurser Kunskapshusens förmåga att genomföra sitt uppdrag är avhängigt av deras möjlighet att sammankalla olika specialistkompetenser då arbetet mot våldsbejakande miljöer är mångfacetterat och tvärsektoriellt. Vid etableringen av Kunskapshusen bör därför finnas en grundsammansättning bestående av kompetenser från Polis, socialtjänst och hälso- och sjukvård. - Kunskapshusen får i uppdrag att identifiera lokala förutsättningar och ta fram förslag på hur ett lokalt expertteam kan organiseras. Särskilt fokus ska vara på att identifiera sakkunniga från hälso- och sjukvård, polis och socialtjänst. 3
Inrättandet Under senare år har de våldsbejakande miljöerna fått ökad uppmärksamhet eftersom dessa miljöer har haft en märkbar negativ utveckling och det ligger i Kommunerna och Samordnarens intresse att förmågan att möta dessa utmaningar stärks omgående. En snabb etablering möjliggör ett forum för de initiativ Samordnaren vidtar i form av nya metoder, kunskapskonferenser, forskningsinitiativ etc. som kan stärka det lokala arbetet och finansiellt avlasta Kommunerna i framtagandet av verktyg mot den negativa utvecklingen. Arbetsgruppen föreslår att Samordnaren och Kommunerna samlas den 26 november 2015 i Stockholm där inrättande av Kunskapshus för att värna demokratin mot våldsbejakande miljöer tillkännages och den strategiska handlingsplanen formaliseras genom ett gemensamt beslut. Senast fredag den 20 november lämnas förslag på ändringar av den strategiska handlingsplanen. Respektive kommun tar därefter fram förslag på riktlinjer och beslutsunderlag inför inrättandet senast februari 2016. Respektive kommun inrättar ett lokalt expertnätverk vars kunskap och kontakter kan gynna utvecklingen av det förebyggande arbetet på lokal nivå. 4
Följande förslag till beslut föreslås: Kommunerna: Samordnaren och Kommunerna samlas den 26 november 2015 i Stockholm där inrättandet av Kunskapshus för att värna demokratin mot våldsbejakande miljöer tillkännages och den strategiska handlingsplanen formaliseras genom ett gemensamt beslut. Processen med att inrätta Kunskapshus för att värna demokratin mot våldsbejakande miljöer ska, utifrån de uppdrag, ansvar och resurser som rekommenderas i detta dokument, påbörjas senast januari 2016, Den organisatoriska placeringen för Kunskapshus i A. Borlänge förläggs vid Hållbarhetsutskottet, B. Örebro förläggs vid Kommunledningskontoret, C. Göteborg förläggs vid Social resurs, D. Stockholm förläggs vid Stadsledningskontoret. Inrättar ett lokalt expertnätverk vars kunskap och kontakter kan gynna utvecklingen av det förebyggande arbetet på lokal nivå. Samordnaren: Ska kontinuerligt stödja Kunskapshusen i utveckling av nya sektoröverskridande metoder och relevant kunskap. Stödja Kunskapshusen med såväl nationell som internationell inhämtning av o Förebyggande metoder o Omvärldsbevakning o Forskningsinitiativ o Anordning av konferenser och workshop. Ska stödja med expertis vid framtagande av policyer och förebyggande insatser. Kommunerna och Samordnaren: Ska inrätta en gemensam samverkansgrupp för vidareutveckling av Kunskapshusen för kontinuerligt möte och utbyte av erfarenheter.... Borlänge kommun Örebro kommun Göteborgs stad Stockholms stad. Nationella samordnaren, Stockholm den 26 november 2015 5