Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Relevanta dokument
Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Uppdraget. Kommissionen ska analysera hälsoläget utifrån bl.a. socioekonomiska-, miljö-, genus-, mångfald/icke-diskrimineringsoch livscykelperspektiv.

Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet

Hälsoråd Minnesanteckningar, Anna-Karin Schöld och Linda Karlsson

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Deklaration om folkhälsa i Östergötland

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Hur påverkar den framtida välfärden jämlik hälsa

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Östgötakommissionen för folkhälsa - En regional satsning för nytänkande och samarbete för att minska ojämlikheten i hälsa i Östergötland

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Implementering av Östgötakommissionens rekommendationer genom partnerskap och överenskommelser.

Folkhälsopolitiskt program

Ett helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018

Program för folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Länsgemensam folkhälsopolicy

Mål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Falkenberg

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Malmös väg mot en hållbar framtid

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Nästa steg på väg mot en mer jämlik hälsa

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Falkenberg

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

Det handlar om jämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Verksamhetsplan Lokal nämnd i Hylte

Verksamhetsinriktning

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Sveriges elva folkhälsomål

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Kulturens betydelse för hög och jämlik livskvalitet och hälsa. Linnéa Hedkvist, utvecklingsledare välfärd och folkhälsa

Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Nationella ANDT-strategin

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Mötesplats social hållbarhet

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Arbete för jämlik hälsa en interaktiv process. Erfarenheter fra n O stgötakommissionen.

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Det här ska jag prata om idag:

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Jämlikhetsutredningen Maria Sundman, samordnare Lina Hedman, utredare Regionfullmäktiges sammanträde

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Hälsosamt åldrande hela livet

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Plan för Social hållbarhet

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Välkommen till Mötesplats social hållbarhet. Sara Kollberg, Folkhälsomyndigheten Jonas Frykman, Sveriges Kommuner och Landsting

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete

Hjärnstark Hur motion och träning stärker din Hjärna. Ny bok av Anders Hansens, överläkare i psykiatri och författare,

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

Europeiska socialfonden

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Hälsoplan för Årjängs kommun

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017


Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

vår hälsa länets möjlighet

Plan för Överenskommelsen i Borås

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Syfte & mål med strategin

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

Folkhälsopolitiskt program

Så gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy

hälsofrämjande skolutveckling

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Transkript:

Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1

Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från 2002 2010 behövde revideras och förnyas Folkhälsopolitisk policy 2011-2014 (Östsam) innehåller ett uppdrag att starta en Östgötakommission 2

Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv. Kommissionen ska utgå från de nationella folkhälsopolitiska målområdena och verka under åren 2012-2014. Kommissionen ska analysera hälsoläget utifrån bl.a. socioekonomiska-, miljö-, genus-, mångfald/icke-diskrimineringsoch livscykelperspektiv. Kommissionen ska föreslå insatser på läns- kommun- och stadsdelsnivå som skapar förutsättningar för en bättre hälsa på lika villkor för alla som bor och verkar i Östergötland. 3

Viktiga aktörer och deras mandat Kommissionens deltagare Forskare, politiker och tjänstemän. Två nätverk följer och deltar i hela processen Politikernätverket Folkhälsopolitiskt ansvariga i varje kommun och representanter från 3 av landstingets beredningar. Tjänstemannanätverket Motsvarande representation Folkbildarforum 4

Timing WHO rapporten Closing the gap publiceras under processen för att ta fram ny Folkhälsopolicy Under Östgötakommissionens arbetsperiod leddes Östsam av en politisk regnbågskoalition 5

Särskilt betydelsefullt Uppdraget från Östsam i bred politisk samsyn Gemensamt uppdrag från alla kommunerna och från landstinget Forskare som ordförande och två politiker (V+M) som ingår i kommissionen En förtroendeskapande process med nära samarbete och interaktion mellan forskning, politik och praktik. 6

Krävande finansiärer Strategiska beslut i samspel med ägarna Pröva idéer och genomföra förändringar Professionell styrning Engagerade deltagare Aktivt ägarskap Kompetent ledning Brukare med inflytande Sätta ramar Följa utveckling Implementera resultat Organisera nätverk Engagera Motivera Föra dialog 7

Särskilt betydelsefullt b Analys av hälsoläget i Östergötland med presentation av dess resultat för de två nätverken för att skapa en Gemensam problembild! Seminarier med de två nätverken för gemensam förståelse och delaktighet i utveckling av rekommendationer. Halvtidsseminarium - Nationell konferens tillsammans med SKL/Folkhälsomyndigheten 6 maj 2014 med M Marmot 8

Förlorade levnadsår/1000 personer efter ålder och utbildningsnivå, Östergötland 2010 Kvinnor Män

Östgötakommissionens arbete 1. Analys av skillnader i hälsa i Östergötland Seminarie med politiker och tjänstemän, Gemensam problembild! 2. Analys av orsaker till skillnaderna och möjliga lösningar Kommissionärernas tematiska fördjupningsarbeten som faktaunderlag Heldagsseminarier för politiker och tjänstemän med kunskapsinspel - expertföreläsningar samt workshop med dialog Dialog/rundresa med politiker i kommuner och landsting 3. Föreslå insatser på läns- kommun- och stadsdelsnivå I dialog med politiker och tjänstemän, integrerat med analys av orsaker

11

12 Östgötamodellen för jämlik hälsa ett samspel mellan individ, miljö och samhälle. Orange färg markerar de samhälleliga förutsättningar som är avgörande för de individuella (grå) bestämningsfaktorerna för häls

Utgångspunkter för rekommendationerna är Att det är möjligt att påverka och skapa förutsättningar för bättre hälsa på lika villkor, på regional, kommunal och lokal nivå, genom att förstå betydelsen av och agera utifrån de komplexa sambanden mellan de ekonomiska, ekologiska och sociala dimensionerna för ett hållbart samhälle de olika samhällsstrukturer där människor växer upp, lever, verkar och dör människors olika livsvillkor såsom socioekonomi, genus, ålder och födelseland människors livsstil, levnadsvanor och beteenden människors tillgång till socialt sammanhang, socialt stöd och gemenskap. människors tillgång tilltro, tillit, hopp och framtidstro Att tillämpa ett arenaperspektiv - vilket innebär att man definierar, analyserar och stärker de olika livsmiljöer/arenor där människor växer upp, lever, verkar och dör - med målet att skapa förutsättningar för hälsa för alla på lika villkor. Att följande rekommendationer skall ses som start på en process i ett gemensamt långsiktigt arbete i samverkan mellan region, kommuner och universitet, för lärande och utveckling 13

Östgötakommissionen rekommendationer för en mer jämlik hälsa 1) Övergripande rekommendationer 2) Specifika rekommendationer för olika samhällsarenor Boende och närområde Fritid och kultur Skola och utbildning Arbete och försörjning Omsorg, hälso- och sjukvård 3) Bilagor med 1. Argument för varje rekommendation med kunskapsunderlag och referenser. 2. Konkreta exempel som inspiration till insatser på de olika arenorna med argument, kunskapsunderlag och referenser. 3. Modell för indikatorer och uppföljning av givna insatser 4. Kommunbeskrivningar 14

Mål för de olika arenorna Boende och närområde Alla östgötar ges möjlighet till en bostad utifrån sina behov, i ett närområde som ger förutsättningar social gemenskap, bidrar till trygghet, tillit och hälsa, samtidigt som samhällsplaneringen skall motverka segregering. 15 Fritid, kultur och föreningsliv Alla östgötar ges möjlighet till en fritid som möter kulturella, fysiska, sociala och psykiska behov, stimulerar engagemang, bidrar till en social gemenskap samt möjliggör vila och återhämtning. Skola och utbildning I Östergötland betonas barns rätt till likvärdig utbildning. Skolan ska utgöra en yttre och inre miljö som motsvarar barnens fysiska, sociala och psykiska behov. Vidare ska skolan tillgodose och stimulera alla barns lärande och utveckling. Genom detta motverkas konsekvenserna av en stigande segregation och social ojämlikhet. På så vis bidrar skolan till alla barns goda hälsa. Arbete och försörjning Alla östgötar har rätt till egen försörjning, meningsfull sysselsättning och ett rikt socialt liv. Alla har både rätt och skyldighet att bidra till samhällets välstånd och utveckling. I arbetslivet ska arbetsmiljön utvecklas, fysiskt, psykiskt och socialt till arbetsplatser som är inkluderande och främjar hälsa, yrkesstolthet och arbetsglädje. Omsorg, hälso- och sjukvård Alla östgötar har tillgång till omsorg och hälso- och sjukvård utifrån sina behov, i en fysisk, psykisk och social inre och yttre miljö, som bidrar till läkning och hälsa. Verksamhetens baseras på en helhetssyn på hälsa där individen ges möjlighet att vara medskapare i sin hälsoutveckling, möts med respekt för olikheter i behov och värderingar, stärks i tilltro till i sin egen förmåga att hantera sin sjukdom och ohälsa, och ges stöd att förbättra sin hälsa och livskvalitet.

Beslut i Östsams fullmäktige 6 december 2014 Att ställa sig bakom Östgötakommissionens utgångspunkter och rekommendationer Att uppmana Region Östergötland samt länets kommuner att med rekommendationerna som underlag, fortsätta och fördjupa arbetet genom att upprätta handlingsplaner och initiera långsiktiga processer, som inkluderar samverkan med övriga myndigheter, civilsamhället, näringslivet och den sociala ekonomins aktörer för en mer jämlik hälsa i Östergötland Att uppmana Region Östergötland att utvärdera arbetet med rekommendationerna och dess effekter på jämlikhet i hälsa i regionen tillsammans med kommunerna och Linköpings universitet 16

Strategiska delar i processen kopplade till implementering av kommissionens rekommendationer Konsekvent arbete med att skapa delaktighet i hela processen Svenssons modell Rapporten skriven med tydlig fokus på att kunna användas. Kort och lättillgänglig - med bilagor. Bilagor Bilaga 1 : Argument för varje rekommendation med kunskapsunderlag och referenser Bilaga 2 : Konkreta exempel som inspiration till insatser på resp. arena med kunskapsunderlag Bilaga 3 : Beskrivning av processen Bilaga 4 : Modell för indikatorer och uppföljning av givna insatser Bilaga 5 : Kommunbeskrivningar som underlag för egna analyser Intresse från Linköpings universitetet

Skulle ni ha gjort på något annorlunda sätt idag Mera kontakt med civilsamhället. Små ekonomiska resurser - Ta tillvara ett window of opportunity! 18