Kraftvärme 2013 Förbränning i Fluidiserad Bädd Konstruktionsaspekter och Driftegenskaper. Stockholm /18 Jan Olofsson

Relevanta dokument
Seminarium Praktisk Förbränningsteknik Fluidbäddpannor. Södertälje Jan Olofsson

Inverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar

Dalkia Facture biobränslepanna

Biomassaförgasning integrerad med kraftvärme erfarenheter från en demoanläggning i Chalmers kraftcentral

Värdering av bränslen ur ett helhetsperspektiv. Värme- och kraftkonferensen Sonja Enestam

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Värmeforsk. Eddie Johansson. Himmel eller helvete?

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

ALTERNATIVA TEKNIKER FÖR FÖRBRÄNNING OCH RÖKGASRENING

I: BRÄNSLEKVALITÉ UTIFRÅN ASKBILDANDE ELEMENT

Eassist Combustion Light

Bioenergi idag och i framtiden...

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Beräkning av rökgasflöde

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Sammanställning av bränsledata

Pulverbrännare: + snabb lastrespons + små krav på bränslestorlek begränsad bränslestorlek. Fluidiserad bädd

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Hur mycket energi. Förbränning av fasta bränslen

Bränsleanalys och rökgaskalkyl. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Additivs inverkan på lågtemperaturkorrosion SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 SP Sveriges Tekniska

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Innehåll. Energibalans och temperatur. Termer och begrepp. Mål. Squad task 1. Förbränning av fasta bränslen

Lågtemperaturkorrosion

Energibalans och temperatur. Oorganisk Kemi I Föreläsning

Trepulver et grønt alternativ til olje og gass

Fullskalig demonstration av förgasning av SRF för el och värmeproduktion i Lahti

Förbränning av energigrödor

Överhettarkorrosion och materialavverkning. Anders Hjörnhede Vattenfall Power Consultant AB Göteborg

Örtoftaverket. Lars Hammar Projektledare, specialist

Instuderingsfrågor Lösningar Wester kap 3-5

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

För en renare värld. Fortum HorsePower. Per Harsem, Country Manager Fortum HorsePower Sverige

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars

UPPDRAGSLEDARE. Linn Arvidsson UPPRÄTTAD AV. Monika Bubholz

Grön energi till kraft och processindustrier

Aktiv förbränningskontroll - en studie av lämpliga styrparametrar i eldstaden

Växjö Energi AB Björn Wolgast

Solvie Herstad Svärd

Energibolaget som lokal aktör för ökad hållbarhet

Minskade NOx- utsläpp med nya tillämpningar i rökgasrening

Förbränning för produktion av energi

Utsläpp av ammoniak och lustgas

Framtidens avfallsbränslen. Inge Johansson SP Energiteknik

Metso is a global supplier of sustainable technology and services

Erfarenhetssammanställning från konverterade fluidiseradbädd-pannor inom skogsindustrin

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED TVÅSTEGSFÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC)

Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?

BALTIC ENERGY TEMADAG. Samförbränningsfördelar torv & trä Yhteispolttoetuudet turve & puu

Miljörapport - Textdel

Lignin i pulverpannor

Hur ö kad fukthalt pa verkar pannör

Jordbro KVV. Första driftårets erfarenheter Anders Agebro. Södertälje

Protokoll Workshop Bäddmaterial i FB-pannor

LignoBoost Lignin ett alternativit biobränsle

NYA MCP KRAVEN. VAD GÄLLER? EXEMPEL HUR DOM KAN NÅS MAGNUS HERMANSSON BIOENERGIDAGEN

En bedömning av askvolymer

ÅFs Industrikonferens november 2011 Stockholm Waterfront Congress Centre

Urban Holmdahl. Optimation AB

Bränslekvalitet utifrån askbildande. Emissioner

Förbränning av utsorterade avfallsfraktioner

Arbetsrapport. Från Skogforsk nr Fraktionsfördelning som kvalitetsparameter för skogsbränsle. Kraft- och värmeverkens perspektiv

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Förbränning av termokemiskt behandlade biobränslen

Basprogram Anläggnings- och förbränningsteknik

Götaverken Miljö AB Från idéer till produkter.. för energi ur avfall

GODA EXEMPEL FÖR ATT KLARA DE NYA MCP KRAVEN MAGNUS HERMANSSON STORA BIOKRAFT- OCH VÄRMEKONFERENSEN

Från GROT till aska. -vad händer vid värmeverket?

FÖRBRÄNNING, PANNOR. Miljöfrågor i samband med förbränning

Martin Karlsson Götaverken Miljö AB.

Project KVV 8 in Värtan

Sebastian Kaiser / Andritz E&E Kraft och Värmekonferens, 12. November 2012

BRÄNSLEADDITIV OCH SAMELDNING FÖR REDUKTION AV STOFTEMISSIONER I BIOBRÄNSLEELDADE NÄRVÄRMEANLÄGGNINGAR

MCP-direktivet Kommande regler för pannor 1-50 MW

GoBiGas demonstration. Henrik Thunman Chalmers tekniska högskola

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Framtida utmaningar att lösa inom förgasning av biomassa

Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro!

Mätning och utvärdering av PM brännaren. Tomas Persson

PRIVATA OCH MINDRE KOMMERSIELLA UPPVÄRMNINGSANLÄGGNINGAR FRÅN BIO MOBITEK BIO HEATING TECHNOLOGY. BMT PowerCont KW.

Prislista. Fasta bränslen och askor

ett driftnära program för energiproduktion Ett driftnära forskningsprojekt för energiproduktion

Additiv för ökad tillgänglighet

Analys av heta rökgaser

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Panndagarna februari 2013, Helsingborg NextBAT - Ett skandinaviskt koncept för kommande generation avfallsförbränningsanläggningar Agenda

STIFTELSEN FÖR VÄRMETEKNISK FORSKNING

Köparens krav på bränsleflis?

Avfallsförbränning. Ett bränsle som ger fjärrvärme, fjärrkyla, ånga och el. Vattenfall Värme Uppsala

Kontroll av pannverkningsgrad Dåva kraftvärmeverk

Kartaktärisering av biobränslen

1. Identifikation Baxi Bonus Light

Grundläggande energibegrepp

Valfri miniräknare, Formelsamling: Energiteknik-Formler och tabeller (S O Elovsson och H Alvarez, Studentlitteratur)

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Enklare vardag Hållbar framtid

Panndagarna Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

E.ON Värme Sverige AB Panna 11, Händelöverket Eldning av returträ. Temadag Skadegruppen 13 November 2014 Linda C Johansson, Anläggningsansvarig

Transkript:

Kraftvärme 2013 Förbränning i Fluidiserad Bädd Konstruktionsaspekter och Driftegenskaper Stockholm 2013-10-17/18 Jan Olofsson

Power business line products Boilers - Fluidized bed boilers for combustion of biomass, recycled fuel and coal - Modularized power and heating plants - Oil and gas boilers and boiler plants - Recovery boilers for chemical recovery Evaporators - Evaporators for black liquor concentration Environmental protection systems - Air pollution control systems for the pulp and paper, and power generation industries Services - Rebuilds and upgrades - Maintenance - Spare parts - Accessory products - Partner Services New products and technologies - LignoBoost for lignin removal - AshLeach for reducing the harmful chemicals in fly ash - Biomass gasification to replace oil and natural gas

Förbränning i Fluidiserad Bädd Konstruktionsaspekter och Driftegenskaper Förbränningsteknik allmänt - Bränslet bestämmer Fluidbäddpannor BFB CFB - Introduktion - Val av förbränningsteknik Bubblande FB-pannor - Processutläggning bio-bränslen Emissioner - Allmänt - BFB - CFB Sammanfattning 3

Förbränningsteknik allmänt Bränslet bestämmer

Förbränningstekniker - allmänt Gasforminga, flytande och pulverformiga bränslen Brännarsystem Fasta bränslen olja gas som back-up Fast rost, Fast snedrost, Mekaniska rostar Vibrarost, Wanderrost, Spreader stooker,etc Fasta bränslen olja, gas vid start eller som reserv BFB = Bubblande Fluidiserad bädd CFB = Cirkulerande Fluidiserad Bädd

6 Bränslets inverkan på pannkonstruktion, drift och driftresultat Faktorer som påverkar val av pannkonstruktion: - Primärt: Typ av bränsle: gas, olja, kol, bio, avfall etc. Bränsleflexibilitet: spann - Sekundärt: Ångdata Emissioner Faktorer som påverkar drift: - Typ av bränsle: bio, kol, avfall - Fukthalt / värmevärde - Storleksfördelning - Askinnehåll - Askanalys - Innehåll av N och S

Känn bränslet nyckeln till rätt teknikval och tillförligt drift Steg 1: Traditionella analyser Dimensionering - Fukt, aska, värmevärde, av: flyktiga beståndsdelar Eldstad - Elementaranalys: C,H,N,S,Cl, O, etc Överhettare - Askanalys: + övriga Al,Si,Fe,Na,K,Ca,P,etc värmeöverförande ytor Luft-,rökgas- och ask system Eventuella - Asksmältförlopp additiv. Prediktering - Storleksfördelning av: Rökgasemissioner - Bulkdensitet Förbrukningar - Etc av additiv, el, etc Steg 2: Kemisk fraktionering Mest reaktivt = mest utmanande bränslen Bestämmer : H 2O HCl Crushed non-ashed sample Water soluble - alkali- sulfates/carbonates/chlorides Överhettarutforming Acetate leachable Materialval NH 4OAc - organicaly associated Additiv Ev. begränsningar av ångdata Acid leachable - carbonates/sulfates of alkaline earth metals and other metals Steg 3: Små laboratorie-riggar Undersöker : 1. Grid plate 2. Electric heating element in bed area 3. Electric heating element in furnace area 4. Fuel feeding screw 5. Fuel silo 6. Primary air preheater 7. Secondary air input 8. Cyclone and flue gas duct Tändförlopp Utbränningstid 5. Reaktionshastighet 4. Agglomerering - additiv 2. 1... Steg 4: Proveldning i pilotanläggning Undersöker : Emissioner Beläggningsbildning Korrosionshastighet Agglomerering additiv Speciella undersökningar 3. 8. 7. 6. Minst reaktivt = minst problem Rest - silicates, insoluble rest 7

Fluidbädd pannor BFB och CFB Introduktion Teknikval

Fluidized bed combustion technologies BFB = Bubbling Fluidised Bed CFB = Circulating Fluidized Bed 9

Olika fluidbäddars karaktäristika Fast bädd Bubblande bädd Cirkulerande bäddar (turbulent) (konv. CFB) Pneumatisk transport Tryckfall bädd 10 BFB: 1-2 m/s Ökande Part.flöde CFB : 4-6 m/s Gas hastighet

Värmevärde (MJ/kg) Fluidbäddpannor Val av teknik Bränsleberoende val CFB BFB 11 11 Andel flyktigt (vikt-%)

Fluidiserade bäddar- Värmebalans för några bränslen Bituminöst kol Torrt trä Avfall/ RDF Bark Fukthalt: 8% Askhalt: 6% Eff. värmevärde: 27 MJ/kg Fukt: 14% Aska: 1% V.v.eff: 15,0 MJ/kg Fukt: 30% Aska: 25% V.v.eff: 10,3 MJ/kg Fukt: 58% Aska: 1% V.v.eff: 6,2 MJ/kg Andelen av bränsleenergin som måste bortföras från bädden via värmeupptagning i eldstadens väggar för att hålla en bäddtemperatur på 850 C vid en förbränningslufttemperatur på 20 C och ett luftöverskott på 20% 850 C Rökgas 44% 850 C 850 C 850 C 51% 57% 75% Värme tillförsel 100% Till eldstadsväggar 56% 49% 43% 25% CFB pannan är de enda panntyp som kan kontrollera värmeupptagningen från bädden och kan därför bränna alla typer av bränslen från kol till våt bark utan lastreduktion 12

CFB-pannor : Eldning av olika bränsletyper Möjligheten att kontrollera eldstadens värmebalans Koleldning Kol = Högt värmevärde kräver stort värmeupptag i eldstaden (56 % av tillförd energi) => stor cirk. mängd bäddmaterial Eldning av fuktig biomassa Fuktig biomassa = Lågt värmevärde kräver lite upptag av värme i eldstaden (25% av tillf. energi) => liten cirk. mängd bäddmaterial Den cirkulerande bäddmaterialmängden styrs av: fördelning primär-/sekundärluft rökgasrecirkulationsflöde mängden bäddmaterial i eldstad och cyklon 13 Ju högre värden på dessa parametrar => större cirk. bäddmaterialmängd

Materialflöden i eldstad/cyklon-loopen i CFB FÖRBRÄNNINGSLUFT ~ 135 kg/s RÖKGAS ~ 148 kg/s KOL ~ 17,5 kg/s ASKA I KOL ~ 4,5 kg/s KALKSTEN ~ 2,5 kg/s FLYGASKA ~ 5,5 kg/s KOLELDAD CFB-PANNA Termisk effekt : 300 MW th Kol : Eff. Värmev 18,8 MJ/kg Askhalt: 30 % d.s. S-innehåll: 1,2 % d.s. ELDSTAD EXTERN PARTIKEL- CIRKULATION VIA CYKLONER ~1000 kg/s CYKLON(ER) PARTIKELLÅS/ ÅTERFÖRING BOTTENASKA ~ 1,5 kg/s 14

CFB erbjuder möjlighet till alternativ placering av slutöverhettare - i cyklonlåset 15

Bubblande FB-pannor Processutläggning

Bubblande Fluidiserad Bädd Eldstad Tertiärluft Eldstad Lastbrännare Fluidiserad bädd Eldstadbotten balkutförande HYBEX TM Startbrännare Sekundärluft Bränslematning Primärluft Bottenaskstup 17

BFB pannor Bäddbelastning och bränslets fukthalt/värmevärde Bäddbelastning/ Effektutveckling per ytenhet MW/m 2 Max uppmätt Design Designbränsle Bränslefukt (%) 18

Eldstadens dimensionering Designbränsle med låg fukthalt Designbränsle med hög fukthalt Överluft Överluft Rökgasrecirk. Primärluft Primärluft 19

Adiabatisk förbränningstemperatur Bubblande Fluidiserad Bädd Bäddtemperatur vid eldning av biobränslen För varmt Rökgasrecirk. Lastpåverkan Designpunkt För kallt Luftunderskott Pyrolys/Förgasning Luftöverskott Förbränning Fukthalt 45% 50% 55% 60% Luftfaktor 20

Eldstadens temperaturprofil Höjd Bränsle med låg fukthalt Höjd Bränsle med hög fukthalt Sekundärluft Sekundärluft 800 900 Fluidbäddens höjd Temperatur 1000 C 800 900 1000 Temperatur C 21

Emissioner

Emissioner i FB processen påverkande faktorer Kväveoxider (NOx): - Kväveinnehåll i bränslet - Luftöverskott - Luftfördelning - Uppehållstid i eldstad - Rökgasrecirkulation - Bädd/rökgastemperatur. - CFB även kalkstillsats - SNCR Svavel: - Svavelinnehåll i bränslet - Förbränningsprocess/kalktillsats Lustgas : - Kväve och flykthalt i bränslet - Luftöverskott - Rökgastemperatur (re-burning) - Förbränningsprocess/kalktillsats - SNCR (urea) 23

Bioeldade BFB-pannor - Typiska emissioner Bränsle (torrsubstans) Enhet Multi-cyklon El-filter Textilfilter Partiklar ash 5% mg/nm 3 1000-2000 Enbart sekundärluft 10-100 Sekundär + tertiärluft <10 Sekundär+ tertiärluft + SNCR NO x N 0.5% mg/nm 3 mg/mj 400 160 Låg askhalt eller lågt kalciuminnehåll 200-250 80-100 Självreduktion pga av aska 100-150 40-60 Med kalkstenstillförsel SO 2 S % reduktion 0 10-30 30-50 Jämn bränslematning och fördelning samt optimerad lufttillförsel CO mg/nm 3 mg/mj 50-100 20 40 N 2 O mg/nm 3 <25 * mg /Nm3 at 6% O2 dry 24

Bioeldade CFB-pannor - Typiska emissioner Bränsle (torrsubstans Enhet Multi-cyklon El-filter Textilfilter Partiklar ash 5% mg/nm 3 10-100 Sekundärluft <10 Sekundärluft + SNCR NO x N 0.5% mg/nm 3 mg/mj Låg askhalt eller lågt kalciuminnehåll <200 < 80 Självreduktion pga av aska <100 < 40 Med kalkstenstillförsel SO 2 CO S =0.07% % reduktion mg/nm 3 mg/mj 0 60-90 90-~100 Jämn bränslematning och fördelning samt optimerad lufttillförsel <50 < 20 N 2 O N 0.5% mg/nm 3 <25 * mg /Nm3 at 6% O2 dry 25

Sammanfattning

Sammanfattning Val av förbränningsteknik bestäms främst av bränslet Olika bränslen kräver olika analyser identifiera kritiska parametrar. CFB processen är den verkliga multibränsleprocessen. BFB processen är bäst lämpad för förbränning av fuktigt biobränsle. BFB- och CFB-pannor har demonstrerat hög tillgänglighet, vanligen > 98 %. Generellt ger BFB- och CFB- processerna låga emissioner och hög utbränning, pga jämna och stabila förbränningsförhållanden. I CFB finns bättre möjligheter att styra förbränningen jämfört med BFB, varför ytterligare möjligheter finns till att optimera emissioner. 27

www.metso.com company/metso metsoworld metsogroup metsoworld metsogroup