Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet
Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO 1, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv. Kommissionen ska utgå från de nationella folkhälsopolitiska målområdena och verka under åren 2012-2014. Kommissionen ska analysera hälsoläget utifrån bl.a. socioekonomiska-, miljö-, genus-, mångfald/icke-diskrimineringsoch livscykelperspektiv. Kommissionen ska föreslå insatser på läns- kommun- och stadsdelsnivå som skapar förutsättningar för en bättre hälsa på lika villkor för alla som bor och verkar i Östergötland. Vidare ska kommissionen presentera sina resultat i årliga delrapporter samt en slutrapport sista kvartalet 2014.
Deltagare i Östgötakommissionen Ordförande: Margareta Kristensson, professor i socialmedicin och folkhälsovetenskap Kommissionärer: Elisabet Cedersund, professor, kommunikationsforskare -äldreperspektiv Magnus Dahlstedt, docent etnicitet Kerstin Ekberg, professor i arbetslivsinriktad rehabilitering Lelle Karlsson (V), politiskt områdesansvarig för folkhälsa och social ekonomi, Regionförbundet Östsam Agneta Kullberg, universitetslektor socialmedicin och folkhälsovetenskap särskilt boendemiljö Lars-Åke Levin, professor i hälsoekonomi Elisabet Sundin, professor i företagsekonomi - genuspespektiv Jan Sundin, professor emeritus i historia - samhällsförändingar och hälsa Caroline Unéus (M), styrelseledamot, Regionförbundet Östsam Jolanda van Vliet, folkhälsochef Landstinget i Östergötland Karin Zetterqvist Nelson, docent Tema barn Gunnar Ågren, läkare och fd generaldirektör för Folkhälsoinstitutet samt Annika Larsson, Folkhälsostrateg, Östsam Margareta Wandel, Social ekonomi, Samhällsbyggnad, Östsam
Krävande finansiärer Strategiska beslut i samspel med ägarna Pröva idéer och genomföra förändringar Professionell styrning Engagerade deltagare Aktivt ägarskap Kompetent ledning Brukare med inflytande Sätta ramar Följa utveckling Implementera resultat Organisera nätverk Engagera Motivera Föra dialog
Finns ojämlikhet i hälsa i Östergötland? Kommissionen ska analysera hälsoläget utifrån bl.a. socioekonomiska-, miljö-, genus-, mångfald/ickediskriminerings- och livscykelperspektiv. Denna analys var grunden för en första diskussion med politiker och tjänstemän för att skapa en gemensam bild av nuläget.
Socioekonomisk Position och Hälsa efter Marmot et. al. Socioekonomisk position Materiella faktorer Social omgivning Arbetsmiljö Psykologi Hjärnan Levnads vanor Fysiologi Genetik Barndom Förtida död Sjukdom Självskattad hälsa
Förlorade levnadsår/1000 personer efter ålder och utbildningsnivå, Östergötland 2010 Kvinnor Män 7
Ohälsotal efter ålder och utbildningsnivå, Östergötland 2010 Kvinnor Män 8
Andel av 6-åringarna i Östergötland med kariesfria tänder, stratifierat på socioekonomi (baserat på nyckelkodsområdens disponibla hushållsinkomst) år 2002, 2006 och 2009.
Östergötland har Socioekonomiska skillnader i hälsa för de flesta mått på SES utbildning, yrke, inkomst, aktivitet, boendeområde för de flesta mått på hälsa förlorade levnadsår, sjukdom, sjukfrånvaro, karies, m.fl. och skillnaderna följer en gradient Dvs inte bara de fattiga
Vad beror skillnaderna på? Kommissionärernas arbete Egna tematiska fördjupningsarbeten Gemensamma träffar Heldagars seminarier som grund för Faktaunderlag till rekommendationerna
Vad beror skillnaderna på? Dialog! Heldagsseminarier där kommissionärerna presenterar sina analyser för politiker- och tjänstemannanätverk samt övriga intresserade HT 2013 VT 2014 12 september fokus barn och ungdomar 17 oktober fokus äldre 19 december fokus vuxna 12 mars fokus välfärdsstrukturen 27 mars fokus social ekonomi Deltagande vid folkbildningsforum workshop ca 400 deltagare Rundresa till alla kommunerna (kommunstyrelse/fullmäktige) samt landstinget (olika beredningar).
Analys vad beror det på? Kunskapsunderlag för rekommendationerna med följande delar: Samhällsstrukturer och levnadsvillkor Boende och närområde Fritid, kultur och föreningsliv Skola och utbildning Arbete och försörjning Hälso- och sjukvård och omsorg Livscykel, etnicitet, genus Individfaktorer
Socioekonomisk Position och Hälsa efter Marmot et. al. Socioekonomisk position Materiella faktorer Social omgivning Arbetsmiljö Levnads vanor Psykologi Hjärnan Fysiologi Genetik Barndom Förtida död Sjukdom Självskattad hälsa
Tycker du att man, i allmänhet, kan lita på andra människor? Andel Nej, Östergötland 2011, Socioekonomisk gruppering Låg Medel Hög Utbildning 36% 25% 16% Inkomst Individens disp 42% 24% 16% Inkomst Hushållets disp 31% 27% 24%
Låg SES är förenat med... Mera utsatta livsvillkor, negativa livshändelser, ogynnsam arbetsmiljö, skador och våld Mer ogynnsamma levnadsvanor Sämre tillit till andra människor Sämre tilltro till egna resurser Större sårbarhet för sjukdom
Analys vad beror det på? Kunskapsunderlag för rekommendationerna med följande delar: Samhällsstrukturer och levnadsvillkor Boende och närområde Fritid, kultur och föreningsliv Skola och utbildning Arbete och försörjning Hälso- och sjukvård och omsorg Livscykel, etnicitet, genus Individrelaterade faktorer Psykosociala skyddsfaktorer: socialt kapital, socialt nätverk och stöd, delaktighet. Tilltro till egen förmåga, tillit till andra, trygghet, hopp och framtidstro. Levnadsvanor: fysisk aktivitet, matvanor, tobak, alkohol, droger, stress, återhämtning, sömn Varför blir man sjuk av sociala faktorer: psykobiologiska mekanismer och kroppens skyddssystem.
Analys vad beror det på? Kunskapsunderlag för rekommendationerna med följande delar: Samhällsstrukturer och levnadsvillkor Boende och närområde Fritid, kultur och föreningsliv Skola och utbildning Arbete och försörjning Hälso- och sjukvård och omsorg Livscykel, etnicitet, genus Individrelaterade faktorer Psykosociala skyddsfaktorer: socialt kapital, socialt nätverk och stöd, delaktighet. Tilltro till egen förmåga, tillit till andra, trygghet, hopp och framtidstro. Levnadsvanor: fysisk aktivitet, matvanor, tobak, alkohol, droger, stress, återhämtning, sömn Varför blir man sjuk av sociala faktorer: psykobiologiska mekanismer och kroppens skyddssystem. Samhällets organisering av sina tjänster Betydelsen av samhällets och välfärdssystemens struktur: Betydelsen av ledning och styrning, uppdrag och avtal och dess relation till behov.
Analys möjliga lösningar Gradienten - och den preventiva paradoxen Proportionell universalism. Alla har samma grundläggande behov - men olika stort behov av samhällets stöd. Arenaperspektiv: att tillvarata livsmiljön så att den ger individer förutsättningar att leva och utvecklas utifrån sin potential. Hälsopromotion att Främja! Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet samt jämlik hälsa Sociala investeringar i hälsa. Civilsamhällets betydelse Människosyn och etik Målkonflikter
Organisering, ledning och styrning, inkl utvärdering och uppföljning, - områdesövergripande Genomför löpande och systematisk analys av skillnader i hälsa och orsaker till dessa skillnader. Utveckla och använd checklistor för att synliggöra hälsokonsekvenser inför alla politiska beslut och genomför vid behov fördjupad analys via ex, hälsokonsekvensbedömning Utveckla en regional och lokal struktur för ett strategiskt arbete för att minska skillnader i hälsa i länet. Organisera tvärsektoriella insatser utifrån livshändelser med helhetsperspektiv på individen. Pröva nya former för styrning och sektorövergripande samverkan. Använd hälsoekonomiska analyser för prioritering och utvärdering av insatser. Etablera en social investeringspolicy för att utjämna skillnader i hälsa och utveckla system för sociala investeringar. Skapa budgetsystem som gör det möjligt att ta hem samhällsekonomiska vinster till den organisation som gjort insatserna. Etablera återkommande möten mellan forskning, politik och praktik för erfarenhetsutbyte och utveckling
Process av förslag till rekommendationer 6 maj Nationell konferens tillsammans med SKL, och Folkhälsomyndigheten med deltagande av Michael Marmot Granskning av förslag till rekommendationer! Revidering!
Hösten 2014 Utarbeta slutliga förslag till insatser på läns, kommun och stadsdelsnivå för alla som lever och verkar i Östergötland. - nyckel för koppling till evidens för varje rekommendation - indikatorer för att möjliggöra uppföljning Slutrapport sista kvartalet 2014 - VAL september 2014 - Ny regionbildning startar 1 januari 2015
Välkomna med era synpunkter! Skriv gärna till oss på ostgotakommissionen@ostsam.se