Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 8 september 20 Sidan 2 Riksbanken eller marknaden? Sidan 4 et, räntorna och kronan
Riksbanken eller marknaden? Riksbanken är inställd på att styrräntan successivt behöver höjas till normala nivåer under de kommande två-tre åren. Räntemarknaden räknar istället med att räntehöjningarna kommer att bli långsamma. Så länge förväntningarna skiljer sig åt så är det fördelaktigt med längre bindningstider för bolåneräntorna. Riksbanken kom inte med några stora överraskningar efter sitt senaste räntemöte den 1 september. Prognoserna var i stor sett desamma som vid förra mötet i juli. Lite sämre tillväxtutsikter i USA balanseras av lite bättre tillväxtutsikter i Europa. Den svenska tillväxtprognosen skruvades upp lite för i år men ned lite för 20 och 20. Precis som andra konjunkturbedömare så har även Riksbanken justerat upp sin bedömning av arbetsmarknaden. Inflationsprognosen var i stora drag samma som vid julimötet, underliggande inflation väntas gå ned något fram till början av 20 innan den vänder uppåt och når inflationsmålets 2 procent under 20. Att styrräntan höjdes från 0,50 till 0,75 procent var väldigt väntat både av räntemarknaden och av prognosmakare. Det var inte heller någon skräll att Riksbankens prognos för styrräntan, den så kallade räntebanan, lämnades orörd. Majoriteten, minoriteten och marknaden Det som sticker ut från Riksbankens räntemöte är de stora åsiktsskillnaderna i synen på den framtida styrränteutvecklingen. Majoriteten i Riksbanksdirektionen anser att styrräntan behövs höjas i en takt om cirka 1 procentenhet om året. Under andra halvåret 20 nås därmed 3,75 procent, som många inom (och utom) Riksbanken anser vara den normala nivån. Två av de sex direktionsledamöterna förordar istället en ränteprognos som för 20 ligger betydligt under majoritetens prognos. Det är främst en lägre bedömning av hur snabbt kapacitetsutnyttjandet kommer att närma sig det normala som ligger bakom minoritetens uppfattning. Prognoser av styrräntan Riksbankens prognos SBAB:s prognos Räntemarknadens förväntningar 4,50 4,00 3,50 0 0 0 1,50 1,00 0,50 0,00 Medan minoritetsuppfattningen ligger i närheten av räntemarknadens förväntningar, så som de kan utläsas av prissättningen på olika ränteinstrument så ligger vår egen bedömning, som är oförändrad, ganska nära majoritetens. Vi räknar med räntehöjningar vid mötena i oktober, december och februari innan Riksbanken lägger in en lägre växel i höjningstakten. Vi bedömer att styrräntan når 0 procent i slutet av 20, 3,25 procent i slutet av 20 och 4 procent i slutet av 20. Låg trovärdighet = oönskad stimulans Hela den penningpolitiska processen påverkas av de interna och externa meningsskiljaktigheterna. Förtroendet för Riksbanken och dess penningpolitik naggas så klart en del i kanten när svårigheterna att komma överens i direktionen är så stora. Effekterna av detta ska dock inte överdrivas. Hela systemet med en direktion bestående av sex ledamöter har ju skapats för att stimulera till debatt och föra in olika perspektiv i beslutsfattandet. Mer allvarligt är att penningpolitikens verkningsgrad blir mycket lägre om inte Riksbanken kan styra räntemarknadens förväntningar, vilket verkar vara svårt i nuläget. Förväntningarna påverkar hur mycket av penningpolitiken som slår igenom i marknadsräntorna med längre löptider. Hade Riksbankens räntebana varit trovärdig så hade exempelvis tvååriga bolåneräntor legat drygt 0,5 procentenhet högre än dagens 2, procent. Graden av räntestimulans är således betydligt högre än vad den varit om penningpolitiken varit trovärdig. Frågan är hur Riksbanken kommer att reagera om förväntningarna fortsätter att ligga långt under räntebanan. Ska man höja räntebanan mer än vad som behövs för att få förväntningarna dit där man vill ha dem? Ska man istället sänka räntebanan så att den ligger i linje med förväntningarna? Eller ska man låta räntebanan ligga där den ligger och vänta på att förväntningarna korrigeras? Överdriven nedgång i långräntorna Under sommaren har de långa marknadsräntorna drivits ned till nivåer som i flera länder ligger i linje med nivåerna då finanskrisen härjade som värst. Bakom nedgången ligger både den europeiska statsskuldskrisen och sämre amerikansk konjunkturutveckling. Tillsammans har dessa faktorer fått investerare att oroa sig för att den globala ekonomin är på väg in i ett scenario med obefintlig tillväxt och deflationstendenser under överskådlig framtid. Även om det naturligtvis finns risker i nuläget så anser vi att dessa farhågor är väldigt överdrivna. I dagsläget ligger europeiska och amerikanska (inklusive svenska) tioåriga statsobligationsräntor mellan 2,3 och 2,7 procent. De långsiktiga inflationsförväntningarna ligger mellan 1,5-2 procent och den förväntade reala avkastningen på 1 procent eller något lägre. Det kan jämföras med att de långsiktiga reala obligationsräntorna legat mellan 2 och 4 procent de senaste åren. En tumregel för reala räntor är att de bör ligga något så när i linje med den långsiktiga reala BNP-tillväxten. I USA och Sverige har BNP-tillväxten de senaste 30 åren i genomsnitt varit drygt pro- SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 2 BORÄNTENYTT 8 SEPTEMBER 20
cent om året och i Tyskland drygt 1,5 procent om året. Vår bild är att räntemarknaden för närvarande är alldeles för negativ om den långsiktiga tillväxten. Vi känner oss stärkta i denna tro av att räntorna stigit ganska snabbt den senaste veckan, när amerikanska konjunkturdata inte överraskat så mycket på nedsidan som tidigare under sommaren. Tioåriga statsobligationsräntor USA Tyskland Sverige 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 Marknadsoro ger läge för att binda Om man delar vår, och Riksbanksmajoritetens, räntetro så kommer den genomsnittliga tremånaders bolåneräntan att vara högre än dagens räntenivåer på längre bindningstider. Skillnaden ligger mellan 0,1 och 0,7 procentenheter beroende på bindningstid. Skillnad mellan bunden boränta och beräknad tremånadersränta under bindningstiden SBAB:s bundna boränta SBAB:s prognos av bunden tremånaders boränta 2,84 2,76 2, 3,30 3,24 3,83 3,57 4,26 3,84 4,51 5,0 4,5 4,0 3,5 07 07 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år Boräntor på väg upp Bolåneräntorna med bindningstider upp till 2 år har stigit något under augusti och början av september medan räntorna med bindningstider från 3 år och uppåt gått ned något. Riksbankens signaler har dragit upp räntenivåerna medan oron och nedgången på de internationella räntemarknaderna dragit ned dem. SBAB:s bolåneräntor okt- okt- Bunden 3 månader Bunden 2 år Bunden 5 år Vi har inte gjort några förändringar av våra boränteprognoser sedan konjunkturbrevet 24 augusti. Tremånadersräntan väntas följa med när Riksbanken höjer styrräntan och ligga kring 2,75 procent i slutet av året. Därefter fortsätter uppgången till drygt 3,5 procent i slutet av nästa år. Tvåårsräntan dras med i uppgången och väntas stiga till 3,3 procent i slutet av året och drygt 4,5 procent i slutet 20. Även femårsräntan stiger och når 4 procent i december 20 och drygt 5,5 procent i december 20. 7 6 5 4 3 2 1 Även om man inte delar vår räntetro så finns det anledning att överväga längre bindningstider. Långa boräntor är nedtryckta av den internationella ränteoron. Mycket talar dock för att långräntorna kommer att gå upp när oron släpper. I kombination med att framtida regleringar kommer att fördyra bolånen så kan det vara ett bra läge för bolånetagaren att försäkra sig mot oväntade ränteuppgångar Riskövervägande talar också för bundet et av räntebindningstid handlar till stor del om att väga olika risker mot varandra. Utifrån våra historiska prognosfel så kan vi beräkna en sannolikhetsfördelning för ränteprognoserna. Beräkningen visar att sannolikheten för att tremånadersräntan ska ligga över 2 procent i slutet av 20 är drygt 90 procent. Sannolikheten för att räntan ska ligga över 6 procent är nästan 30 procent och sannolikheten för att räntan ligger på 7 procent eller högre är 15 procent. Beräknad sannolikhet att tremånadersräntan ligger över en viss nivå i slutet av 20 Räntenivå Sannolikhet (%) 2 % 91 3 % 81 4 % 65 5 % 46 6 % 28 7 % 15 Den bolåntagare som har svårt att hantera räntenivåer på 6-7 procent tar enligt våra sannolikhetsberäkningar en ganska stor risk om den inte binder åtminstone en del av sina lån. Prognos för SBAB:s boräntor, olika bindningstider 8 sep Dec 20 Jun 20 Dec 20 20 3 mån 2,39 2,75 3,15 3,55 2 år 2, 3,30 4,05 4,60 5 år 3,84 4,00 4,75 5,55 Tor Borg ekonomiskasekretariatet@sbab.se SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 3 BORÄNTENYTT 8 SEPTEMBER 20
et, räntorna och kronan En minoritetsregering efter valet kan påverka finansmarknaden. Erfarenheterna från valen i Storbritannien och Australien talar dock för en kortvarig försvagning av kronan och en tillfällig uppgång i ränteskillnaden mot tyska obligationer. Opinionsläget inför valet är jämnt mellan de två politiska blocken. Samtidigt ligger Sverigedemokraterna över spärren på 4 procent i flera opinionsundersökningar. Det kan således mycket väl bli ett valutslag där inget av de två stora blocken får egen majoritet i riksdagen. Eftersom både Alliansen och de Rödgröna avfärdar ett samarbete med Sverigedemokraterna och blocken förefaller väl cementerade återstår bara att bilda en minoritetsregering. i Storbritannien, Australien och Sverige Vad skulle effekten bli på finansmarknaden om Sverige får en minoritetsregering? Även om det är vanskligt att dra paralleller till andra länder kan det vara intressant att se på reaktionerna på finansmarknaden i samband med valen i Storbritannien och Australien. Båda valen resulterade i att inget av de stora politiska partierna eller blocken fick egen majoritet. Vid valet i Storbritannien, den 6 maj, blev Liberaldemokraterna vågmästare och valde att samarbeta med de konservativa. Den nya koalitionen presenterades den maj och den parlamentariska osäkerheten var således kortvarig. Det tog dock lite längre tid innan finansmarknaden fick förtroende för den nödvändiga finanspolitiska åtstramningen. Räntemarginal och växelkurs för Storbritannien 1, 1,05 1,00 5 4 3 stöd för en minoritetsregering hos några få oberoende parlamentsledamöter. Trots den politiska osäkerheten har skillnaden mellan australiska och tyska tioåriga statsobligationsräntor minskat efter valet. Utvecklingen är likartad om man istället jämför australiska och amerikanska obligationsräntor. Den australiska dollarn försvagades dagarna före och efter valet men repade sig sedan snabbt. Räntemarginal och växelkurs för Australien 3,2 7 3,1 6 5 2,9 4 2,8 3 2,7 2 2,6 1 0 2,4 2,3 2,2 2,1 Räntemarginal (vänster skala) enheter index --21 = 0 20 De senaste tre månaderna har marginalen mellan svenska och tyska tioåriga statsobligationer ökat samtidigt som kronan har förstärkts. Detta tolkar vi dock snarare som en effekt av Riksbankens räntehöjningar och prognoser om ytterligare räntehöjningar än som en effekt av osäkerheten kring valutgången. Räntemarginal och växelkurs för Sverige 0,20 0,15 0, 0,05 0,00 Räntemarginal (vänster skala) 2 1 0 0, 2-0,05 0,90 0,85 0,80 0,75 0,70 0,65 Räntemarginal (vänster skala) 0,60 0,55 enheter index -05-06 = 0 94 20 1 0 Skillnaden mellan brittiska och tyska tioåriga statsobligationsräntor steg tre månader före valet till cirka 0,9 procentenheter och låg kvar på den nivån ungefär en månad efter valet. Därefter har räntemarginalen krympt till en nivå på cirka 0,7 procentenheter där den låg i början av året. Kanske kan uppgången i räntemarginalen på 0,2 procentenheter under fyra månader tolkas som en effekt av osäkerheten kring valet. Pundet försvagades med cirka 3 procent de två närmaste veckorna efter valet. Därefter fortsatte den trendmässiga förstärkning som inleddes i mars. et i Australien, den 21 augusti, blev helt jämnt mellan Labour och center-högerkoalitionen. Regeringsbildningen pågår fortfarande och båda sidor söker -0, -0,15-0,20 94 enhet -0,25 index --06 = 0 93 20 Finansmarknadens reaktioner på den politiska osäkerheten i samband med valen i Storbritannien och Australien har således varit mild. En svensk minoritetsregering skulle likna den australiska politiska situationen. På plussidan finns de svenska statsfinanserna som är betydligt bättre än i Storbritannien och även bättre än i Australien. Vid osäkerhet på finansmarknaden är det dock en nackdel att ha en liten räntemarknad och en liten valuta. Sammantaget verkar det troligt att effekten av en svensk minoritetsregering på finansmarknaden blir ett mellanting mellan den brittiska och australiska effekten med en kortvarig försvagning av kronan och en tillfällig uppgång i ränteskillnaden mot tyska obligationer. Tomas Pousette ekonomiskasekretariatet@sbab.se SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 4 BORÄNTENYTT 8 SEPTEMBER 20
Boräntenytt är ett nyhetsbrev från SBAB. Boräntenytt har sammanställts av SBAB:s Ekonomiska Sekretariat. Ansvariga för brevet: Tomas Pousette, tfn -614 43 88 Tor Borg, tfn -614 38 84 Det har baserats på källor som Sekretariatet bedömer som tillförlitliga. Dokumentet är inte gjort för att utgöra det enda redskapet vid enskilda beslut om lån och investeringar. SBAB påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut grundade på detta dokument. Citera gärna Boräntenytt men ange alltid källa. Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag AB Besöksadress: Löjtnantsgatan 21 Postadress: Box 273 2 54 Stockholm Tel -614 43 00 Fax -6 46 00 Internet: www.sbab.se E-post: headoffice@sbab.se (Org.nr. 556253-75) SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 5 BORÄNTENYTT 8 SEPTEMBER 20