MJÖLBY KYRKA Mjölby socken Mjölby kommun Linköpings stift Östergötlands län

Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift 2004 MJÖLBY KYRKA Mjölby socken Mjölby kommun Linköpings stift Östergötlands län

MJÖLBY KYRKA Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift Delrapport augusti 2004. Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Kulturminneslagen... 3 Kulturhistorisk bedömning... 3 Inventeringens uppläggning och rapport... 4 MJÖLBY KYRKA... 5 BESKRIVNING OCH HISTORIK... 5 SOCKNEN... 5 KYRKOMILJÖN... 6 KYRKOGÅRDEN... 6 KYRKOBYGGNADEN... 7 KULTURHISTORISK BEDÖMNING... 9 Kyrkogården... 9 Kyrkobyggnaden... 9 HÄNDELSELISTA... 10 ÖVRIGT... 13 Aktuella skyddsformer... 13 Övriga inventeringar... 13 Källor... 13 Kartor... 14 2

Inledning Bakgrund Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och påbörjades under år 2004. Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år 2006. Inventeringen berör de till Svenska kyrkan hörande kyrkobyggnader som omfattas av kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år 1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet. Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och analyseras i en stiftsövergripande rapport. Syfte De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är: - att lyfta fram och öka förståelsen för kyrkans kulturvärden och att främja kontakterna mellan kyrkan och kulturmiljövården - att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning av kyrkan/kapellet och för vård- och underhållsplaner - att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första decennium. - att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk ersättning. Kulturminneslagen Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska kyrkans kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av kyrkobyggnaden. Kulturhistorisk bedömning Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning. 3

Inventeringens uppläggning och rapport Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör, fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet, Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet (www.raa.se). Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Anna Lindqvist vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig samfällighet. 4

MJÖLBY KYRKA Priorn 8, Mjölby socken och kommun, Vifolka härad, Linköpings stift Östergötlands län och landskap Mjölby kyrka är centralt belägen i staden. Kyrkan uppfördes ursprungligen av sten under äldre medeltid. Kyrkans ursprungliga planform är okänd, då den 1771 drabbades av en omfattande brand. Endast delar av tornet kvarstår från den medeltida kyrkan. Långhuset uppfördes efter branden med en för tiden typisk utformning med rektangulärt långhus med tresidigt kor och sakristia på nordsidan. Tornet försågs med en karnissformad huv. Ingångar finns mitt på långhusets sydsida samt via tornet i väster. Sadeltaket, som är valmat i öster, är täckt med kopparplåt. Kyrkans gustavianska interiör är starkt präglad av arkitekt Agi Lindegrens renovering 1906, sedermera modifierad genom arkitekt Kurt von Schmalensees renovering 1944. BESKRIVNING OCH HISTORIK Utsnitt ur häradsekonomisk karta 1868-1877. SOCKNEN Mjölby, eller Mölloby kvarnverk, omnämns redan på 1200-talet och Mjölby förkommer även som självständig socken vid samma tid. Sörby socken, som även var en medeltida sockenbildning, var fram till 1791 annexförsamling till Mjölby. Församlingen var liten och sammanslogs med Mjölby socken. Sörbys kyrka, som var belägen vid byn Sörby sydväst om Mjölby, raserades 1791 och därefter användes Mjölby kyrka gemensamt. Socknens största gård är Hulterstad, som fick säterirättigheter 1647 och som ägts av släkten Ehrenkrona sedan mitten av 1700-talet. I kyrkligt avseende har socknen varit ett patronelt pastorat, som lydde under ägaren till Hulterstad. Det innebar bl a att patronus själv utsåg t ex kyrkoherde. Patronatsrätten upphörde 1921. 5

Socknens huvudnäring har varit jordbruk vid sidan om kvarnverksamheten som varit koncentrerad till Mjölby. Dagens Mjölby har växt fram ur den kvarnby som redan under medeltiden fanns vid fallen i Svartån. Invid vattendragen uppfördes ett stort antal kvarnar som tidigt tog emot spannmål från den omkringliggande landsbygden. Närheten till de stora skogarna i söder har även givit upphov till en livaktig trävaruindustri. Läget i den östgötska slättbygdens utkant och invid de viktiga kommunikationsvägarna har gett platsen dess roll som en viktig knutpunkt. Med järnvägarnas tillkomst 1873, linjerna Östra stambanan och sträckningen Mjölby-Hallsberg, inleddes ortens utveckling till en modern industriort. År 1900 fick Mjölby status som municipalsamhälle och 1920 stadsrättigheter. KYRKOMILJÖN Kyrkan är centralt belägen i Mjölby utmed den gamla riksvägen, norr om Stora Torget och öster om Svartån med dess fragmentariskt bevarade bebyggelse från den tidigindustriella kvarnepoken. Stora Torget anlades först på 1940-talet med ett stadshus uppfört av en av Sveriges ledande arkitekter, Cyrillus Johansson. År 1771 inträffade en ödesdiger brand då kyrkan, prästgården och hela kyrkbyn brann ner. En ny prästgård uppfördes 1793 vid Duvelund på betryggande avstånd från övrig bebyggelse. År 1946 fick församlingen en ny prästgård i donation, belägen i kyrkans omedelbara närhet. Den uppfördes ursprungligen som privatbostad 1912. Församlingshemmet, som är beläget strax norr där om, invigdes 1959 och är ritat av Johannes Dahls arkitektfirma i Tranås. KYRKOGÅRDEN Kyrkogården är terrasserad mot norr och väster. Ingångar finns i norr från prästgården och i söder från Kungsvägen och Stora Torget med dekorativt utformade järnsmidesgrindar. 6

På kyrkogården finns ett gravkor för ätten Ehrenkrona på Hulterstad. Det är uppfört i början av 1800-talet i en för tiden typisk nyklassicistisk utformning. Kyrkogården togs ur bruk på 1880-talet då en ny kyrkogård anlades en knapp kilometer från kyrkan. Efter avslutad kyrkogårdsinventering kompletteras beskrivningen och historiken. KYRKOBYGGNADEN Kyrkans medeltida utformning är inte klarlagd. Kyrkan brann vid den omfattande branden 1771 och endast det medeltida tornet kvarstår. Det är uppfört av gråsten och kalksten. Trappan till tornets första våning löper invändigt på norra sidan. Mittrummet på första våningen har en liten rundbågig öppning mot öster och på södra sidan en öppning till en välvd kammare. I mittrummet finns spår efter uttag för ett träbjälklag och i våningen över en dörröppning med överliggare av kalksten mot öster. Det kan eventuellt vara utgången till en läktare, en s k empor, för kyrkans byggherre. Efter branden 1771 återuppbyggdes kyrkan med ett helt nytt långhus och tornet tillbyggdes sannolikt åt öster och fick en kvadratisk grundplan. Kyrkan blev klar för invigning i juni 1779. Arbetet leddes av murmästaren Peter Östberg, Skänninge efter ritningar utförda vid Överintendentsämbetet. Långhuset uppfördes i tegel i en för tiden typisk gustaviansk utformning med rektangulär planform med tresidigt kor i öster och sakristia på nordsidan. Sakristian har en järndörr på östra sidan. Huvudingången förlades mitt på långhusets sydsida och en ny ingång upphöggs på tornets västsida. De rundbågiga fönsteröppningarna är symmetriskt placerade. De nuvarande gjutjärnsfönstren tillkom sannolikt i slutet på 1800- talet. Långhuset täcks av ett sadeltak som är valmat åt öster. Det var ursprungligen spånklätt, men har i senare tid blivit koppartäckt. Tornet är lågt och avslutas med en karnissvängd huv. Fasaderna är spritputsade med rusticerande hörnkedjor i slätputs, allt avfärgat i vitt. Interiören fick också en tidstypisk utformning med ett öppet och ljust kyrkorum med ett putsat tunnvalv. Av den ursprungliga inredningen kvarstår endast predikstolen och altartavlan Jesus i Getsemane. Den senare är målad av en okänd mästare, sannolikt med Stockholmsanknytning. Omfattningen är samtida och har Carl Gustaf Ehrenkronas och hans hustru Ulrika von Schwerins vapen målade på postamentet. Orgel är byggd 1859 av Sven Nordström i Flisby och ersatte då den ursprungliga orgeln från 1775. Interiören och i viss mån exteriören präglas av senare tiders ombyggnader. En omfattande renovering genomfördes under åren 1906-1907 efter ritningar av arkitekt Agi Lindegren. Agi Lindegren (1858-1927) var en av sekelskiftets mer framträdande arkitekter. Han var bl a slottsarkitekt vid Drottningholm och har svarat för ombyggnader och restaureringar av ett 7

stort antal kyrkor. Exteriören förändrades främst genom att de höga portalomfattningarna av sandsten i en klassiserande barockstil tillkom vid syd- och västsidans ingångar. Samtliga entrédörrar nytillverkades i ek och takets spånbeläggning ersattes av järnplåt. Interiören omdanades i större omfattning. Taket försågs med en kassettindelning i stuckdekor och väggarna indelades med pilastrar. Golvet lades om med kalkstenplattor. Altaruppsatsen och predikstolen förändrades och ett helt nytt altare och altarring komponerades. Läktaren byggdes ut och barriären förändrades. Kyrkorummet färgsattes med brunmarmorerade pilastrar och gulaktiga fält samt dekorationsmålade bladrankor i fönstersmygarna. I sakristian byggdes en loftgång med en skåpinredning på väggen mot koret. Nästa stora renovering ägde rum 1944 under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee i Norrköping. Stora delar av Agi Lindegrens tillägg avlägsnades, som t ex kassettaket. Schmalensee skriver i restaureringsförslaget: I kyrkointeriören synes indelningen av taket som det minst tilltalande. Mångfalden av rutor är mycket störande och ett återställande av det tidigare släta och lugna valvet rekommenderas. Den nuvarande bänkinredningen som består av öppna bänkar med raka gavlar i tre kvarter tillkom. De ersatte en äldre enkel bänkinredning, som tillkom vid slutet av 1800-talet och som fick kvarstå under Lindegrens renovering. Några av dessa äldre bänkar finns bevarade på orgelläktaren. Sakristian genomgick en kraftig modernisering och bl a loftgången från Lindegrens renovering byggdes in. Skåpsdörrar och väggarna vid loftgången har därigenom bevarat sin originalfärgsättning. Nästa stora förändring som präglat kyrkorummet är fönstrens glasmålningar, som tillkom 1968-1969. De är komponerade av professor C Crodel i München och korfönstren föreställer Treenigheten och långhusets fönster scener ur Gamla och Nya Testamentet. I slutet av 1970- talet togs de bakre bänkraderna bort och en läktarunderbyggnad tillkom. Bland kyrkans övriga inventarier finns en dopfuntscuppa av kalksten, sannolikt tillverkad på 1660- eller 1670-talen i en verkstad i Skänninge eller Vadstena. På sakristians östra sida finns en medeltida dörr med nitade järnplåtar bevarad. Var den ursprungligen har suttit är oklart. 8

KULTURHISTORISK BEDÖMNING Kyrkan med kyrkogården och gravkoret utgör tillsammans med prästgårdens jugendvilla med tillhörande parkliknande trädgård och det modernistiska församlingshemmet en intressant kulturhistorisk miljö centralt belägen i Mjölby. Kyrkogården Den kulturhistoriska bedömningen kompletteras efter avslutad kyrkogårdsinventering. Kyrkobyggnaden Kyrkans medeltida byggnadshistoria är inte klarlagd, men stora delar av det medeltida murverket finns bevarat i tornet. Det är trots det rivna medeltida långhuset en viktig källa till empiriska, d v s jämförande studier med andra bevarade medeltida torn och utgör en viktig kunskapskälla om medeltida byggnadsteknik. Kyrkans exteriör präglas av det gustavianska formspråk den erhöll i samband med återuppbyggandet efter branden 1771. De vitputsade murytorna, takets och tornhuvens utformning och de stora rundbågiga symmetriskt placerade fönsteröppningarna är typiska inslag. De höga portalomfattningarna av sandsten och portarna är arkitekt Agi Lindegrens tillägg från renoveringen 1906 och de ger exteriören en stadskyrkokaraktär. Interiören präglas av flera tidsskikt, där kyrkorummets form och viss inredning, såsom predikstol och altaruppsats hör till byggnadstiden. Kyrkans gustavianska interiör är fortfarande till en viss del präglad av Agi Lindegrens renovering 1906, sedermera dock modifierad genom Kurt von Schmalensees renovering 1944. Arkitekt Agi Lindegren har, enligt uppgift, låtit dekorera fjorton stadskyrkor, tre domkyrkor och bortåt tjugo landsbygdskyrkor. Av hans dekorationsarbeten och övriga arkitektoniska alster har få överlevt 1900-talets smakrestaureringar. Detta är även giltigt för Mjölby. Mycket av hans tillägg i kyrkorummet har raderats ut under 1900-talets senare förändringar. Värt att notera är även kyrkorummets kalkstensgolv, altaruppsatsens postament med bevarad originalmålning samt sakristians järnplåtsförsedda dörr. Kyrkans historia är intimt förknippad med framför allt ägarna till Hulterstad, vilka har skänkt ett flertal inventarier till kyrkan och även under lång tid haft patronatsrätt. Sammanfattning Kyrkan med kyrkogård och gravkor och den närliggande prästgården och församlingshemmet utgör ett viktigt kulturhistoriskt inslag i stadsmiljön. Tornets medeltida murverk utgör ett värdefullt historiskt dokument. Kyrkans exteriör präglas av ny- och återuppbyggandet efter branden 1771 och utgör en god representant för sin tids byggnadsideal. Interiören präglas av olika tiders tillägg, ombyggnader och restaureringar, där arkitekt Agi Lindegrens tillskott, som t ex läktarbarriär, väggarnas pilasterindelning samt altarring, representerar arkitektur- och restaureringshistoriska värden. Kyrkans historia är intimt förknippad med släkten Ehrenkrona på Hulterstad. 9

HÄNDELSELISTA Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade källor och kan i framtiden komma att revideras. 1100-1299 Nybyggnad - kyrka av sten. Utformning okänd. Tornet kvarstår. Sockenk 1660-1679 Specifika inventarier dopfuntscuppa av kalksten, tillverkad i Skänninge eller Vadstena. Träfoten kan ha tillhört en samtida altaruppsats. BC 1686 Ändring tillbyggnad, korsarm av trä mot norr. Riven 1771. Sockenk 1702 Specifika inventarier mellanklockan, omgjuten 1772. BC 1751 Ändring ombyggnad, tornet försågs med en ny spira för klockorna som flyttades in från klockstapeln. Spiran försågs med ett urverk, vilket var ovanligt för den tidens landsbygdskyrkor. BC 1771 Brand den 28 maj, kyrkan, prästgården och kyrkbyn förstördes. BC 1771 Rivning, den äldre kyrkan, med undantag av tornet revs efter branden. Sockenk. 1772 Specifika inventarier storklockan gjuten och mellanklockan omgjuten av Elias Annell, Norrköping. BC 1772-1775 Nybyggnad nytt långhus av tegel intill det medeltida tornet, som även påoch tillbyggdes med tegel, taket belades med spån från Kättilstad, murarna vitkalkades. Uppförd av mur- och byggmästare Peter Östberg, Skänninge efter ritningar utförda vid Överintendentsämbetet (ÖIA). Sockenk. BC, ATA, K 1772-1776 Ändring ombyggnad, tornet försågs med en ny lägre tornhuv, och en ingång upphuggen i väster av en mäster Praesser. BC, SvK 1776 Fast inredning bänkar, läktare, altare och predikstol. BC 1776-1777 Fast inredning orgel byggd av orgelbyggare Lars Strömblad, dekor av mäster Brusell, ersattes av en ny orgel 1859 och flyttades till Heda kyrka. BC, SvK 1777 Specifika inventarier altartavla föreställande Kristus i Getsemane av okänd mästare. SvK 1779 Invigning den 26 juni. BC 1790 Teknisk installation nytt tornur, levererat av urmakare Zellroth. BC 1791 Sammanslagning av socknarna Sörby och Mjölby, varvid Sörbys kyrka raserades och Mjölbys nya kyrka blev gemensam. SvK 1821 Ändring ombyggnad, stor reparation. SvK 1854 Specifika inventarier Altartavlan från 1777 renoverades av Aug. Malmström. SvK 1859 Fast inredning orgel från 1776 ersattes av en ny orgel, byggd av Sven Nordström, Flisby, verket utbytt 1989. BC 10

1860-1869 Ändring ombyggnad Grundlig reparation. SvK 1870-1879 Ändring ombyggnad Grundlig reparation, eventuellt tillkom gjutjärnsfönstren. SvK 1875-1895 Ändring ombyggnad, interiör, ny öppen bänkinredning. SvK 1905 Specifika inventarier lillkockan från Sörby kyrka omgjuten. BC 1906-1907 Ändring - ombyggnad, exteriör, fasaderna putsades och taket belades med svartplåt. Inmurande av stänkskift av kalksten ovan alla utspringande listverk vid portalerna. Portalomfattningar i grå sandsten, nya portar och dörrar. Sannolikt tillkom ny ingång till sakristian. Uppförande av en tegelstensmur med dörröppning vid vapenhuset. Arkitekt Agi Lindegren. Byggmästare Nylander. Sockenk, SvK, ATA 1906-1907 Ändring - ombyggnad, interiör, nytt golv av hyvlade kalkstensplattor. Kassettak, stuckdekor och pilasterindelning av väggarna i kyrkorummet, predikstolen från 1771 fick ny dekor och fondvägg i gips. Förändring av orgeln och orgelläktaren byggdes ut och försågs med ny barriär. Ny trappa till läktaren från vapenhuset. Nytt altarbord, altarring och entrédörrar. Vindfång vid södra ingången. Nya dörrar till kyrkorummet. Panel under fönstren. Fönster med gulaktigt katedralglas. Marmoreringsmålade pilastrar i brunt med gulaktiga fält, gråmarmorerad taklist, vitt tak, målade bladrankor i fönstersmygarna. Arkitekt Agi Lindegren. Sockenk. BC, ATA 1906-1907 Teknisk installation värmeinstallation med värmekammare under sakristian. ATA 1912 Teknisk installation nytt tornur. SvK 1923 Vård/underhåll, exteriör. SvK 1944 Vård/underhåll, exteriör. Arkitekt Kurt von Schmalensee. ATA 1944 Ändring ombyggnad, interiör, mycket av Lindegrens dekor avlägsnades, kassettaket ersattes av ett slätt tunnvalv. Marmoreringsmålningen målades över med vitt. Ny öppen bänkinredning med raka gavlar. Nya korfönster. Ommålning av predikstol och altaruppsats. Sakristian förändrades, den öppna trappan och loftgången togs bort och byggdes in. Installation av WC. Sakristians äldre fönster med järngaller ersattes av nya fönster, eventuellt tillkom nu fönsteröppningen på västra sidan. Arkitekt Kurt von Schmalensee. Sockenk, ATA 1944 Teknisk installation nytt värmesystem. BC 1944 Ändring fast inredning, orgeln från 1859 om- och tillbyggdes av Olof Hammarberg, Göteborg. Av Nordströmsorgeln behölls orgelfasaden och orgelhuset samt största delen av pipmaterialet. ATA 1957 Förslag till ändring av tornhuven till en högre spira. Stadsarkitekt Einar Dalvander, Mjölby. Förslaget blev aldrig utfört. ATA 1958 Renovering, exteriör, takets järnplåt ersattes av kopparplåt, nytt undertak, omputsning och avfärgning av fasaderna. SvK, ATA 11

1964 Vård/underhåll, interiör, rengöring av interiören. ÖC 1964-04-19 1968 1969 Arkitekturbunden utsmyckning glasmålningar komponerade av professor Carl Crodel, München och utförda av firma Franz Mayer, München. Korfönstren från 1944 placerades i högtidssalen i församlingshemmet. Sockenk, ATA 1972 Vård/underhåll, interiör, ommålning av interiören. ÖC 1972-02-25 1973 Specifika inventarier dopfunt, en kvarnsten i ett smidesstativ, konstnär Tor Svae och konstsmed Daniel Lindén. ÖC 1973-05-14 1979 Ändring ombyggnad, interiör, borttagning av de bakre bänkraderna, mindre läktarunderbyggnader för WC och förråd m.m mot kyrkorummet. Arkitekt Bo Sundberg, Linköping. SvK, ATA 1982 Teknisk installation fjärrvärme med central under sakristian. SvK 1983 Fast inredning ny kororgel på korets norra sida. SvK 1989 Vård/underhåll, interiör, ommålning av interiören, färgsättning av arkitekt Kerstin Jacobsson, Ahrén Jacobsson Arkitekter AB, Linköping. Kororgeln flyttades till södra sidan. De tre bakre bänkraderna på norra sidan togs bort för att skapa ett kyrktorg. ÖC 1989-01-11, 1989-04-25 1989 Ändring fast inredning, ny orgel bakom orgelfasaden från 1859 av A Mårtensson orgelfabrik AB, Lund. ATA 1989 Specifika inventarier altartavlan konserverades av ÖLM. ÖLM 2003 Förslag till invändig renovering, ATRIO Arkitekter, Västervik. K 2003 Vård/underhåll, exteriör, lagning av takfotslisten och rusticeringen på tornet. K 2004 Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnaden och kyrkomiljön, utförd av Östergötlands länsmuseum på uppdrag av Linköpings stift. Förkortningar ATA Antikvariskt-topografiskt arkiv BC Cnattingus, Bengt, Mjölby kyrka, Linköpings stifts kyrkor, 1969. K - Kyrkan Sockenk.- Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, Riksantikvarieämbetet; 2000; rev. 2003-12-09 SvK Manuskript till Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 5, Östergötland, Sveriges kyrkor, Riksantikvarieämbetet ÖC Östgöta Correspondenten ÖLM Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv 12

ÖVRIGT Aktuella skyddsformer Kyrkan och kyrkogården är skyddade enligt Lagen om kulturminnen 4 kap. Mjölby stad, K 50 är utvärderad som kulturhistorisk värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland, utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983. Övriga inventeringar Sedan 2002 pågående inventering av kyrkogårdar/begravningsplatser i Östergötlands län, utförs av Östergötlands länsmuseum. Byggnadsinventering av samlade miljöer och enskilda objekt i Mjölby kommun, utförd av Stadsarkitektkontoret i Mjölby 1984. Bevaringsprogram för Mjölby, utfört av Östergötlands länsmuseum 1986. Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Skolinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978. Källor Almquist, Joh. A., Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, del 3, Östergötland, Sthlm 1947. Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet Brogren, A., Mjölby socken. Dess forntid och nutid. Linköping 1915. Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2000; rev. 2003-12-09 Johansson, Britt-Inger, I tidens stil. Arkitekt Agi Lindegrens liv och verk. Västerås 1997. Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, Riksantikvarieämbetet; www.bebyggelseregistret.raa.se Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö, Norrköping 1877. www.kulturarvostergotland.se Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet 13

Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004. Östergötlands läns kalender 1872. Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv. Kartor Häradsekonomisk karta 1878 Ekonomisk karta, 1950 och 1983, blad 8F 3c Mjölby Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i augusti 2004. Den kulturhistoriska bedömningen har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland och Linköpings stift. 14