Nytt Norrlandsprojekt Tid för höstraps Bra sortmaterial och god kvalitet Audi utmärker sig på Köpingehus # 1

Relevanta dokument
RAPS. COMPASS PR44D06 Kort hybrid med stor potential! # Nr 1 i Skåne två år i rad

KVARN. Kärnstatus vårvete: QUARNA ODLARE

Majsguide. Foto: Anders Roland

Höstutsäde. Nyheter 2016! Praktik. Höstvete. Lantbruk. Höstraps Mercedes Höstvete RGT Reform Höstkorn SU Ellen Rågvete Trefl. Bäst på allt som gror

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

HÖSTSÄD INNEHÅLL. Höstråg 2. Höstvete 5. Höstkorn 14. Rågvete 17. Staffan Larsson. Inst. för växtproduktionsekologi Box UPPSALA

Sorter. Höstraps. Albin Gunnarson, Svensk Raps AB

Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

# Tidiga Rosalina. - kombinerar hög skörd med kvalitet! Luhkas - imponerar med sin skörd och tidighet! Steinar - Förbaskat bra sort!

Sorter ekologisk odling

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Nyheter 2017! Höstutsäde Dariot. Etana. KWS Livado Verity Raptus. Bäst på allt som gror! Höstraps. Höstvete. Höstkorn. Höstråg.

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland

Höstutsäde. Nya generationens vete! Informer. Nyhet! Bäst på allt som gror!

Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativa avkastningar Höstvete 12 försök 2003 Kosack = 100

Höstvete. Sorter. Herford är det klart högst avkastande fodervetet i D-området.

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Korn, tidiga sorter. Sorter

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

17 Höstraps. (Höstraps forts. nästa sida)

Höstvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Totalt var det 16 sorter i serien L7-212 som

NYTT&NYTTIGT. Rätt sort och rätt etablerad raps en vinnare i växtodlingen. Niklas Ingvarsson - Produktchef Utsäde & Frö

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

POM. Programmet för odlad mångfald

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Agrimarket- kryssning

Samverkan är nyckeln till framgång

Höstvete. Sorter. Agaton spännande alternativ, men vill man ha lite mer säkerhet är Olivin, Ballad eller Kosack att föredra.

Etableringen av årets försök var ganska besvärlig.

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson

Sorter ekologisk odling

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

Vi möts på Lantbruksmässan i fält

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Höstoljeväxter. Sorter

Sortförsök i höstvete Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet, Kristianstad E-post:

Korn, tidiga sorter. Sorter

Stråsäd Trindsäd Oljeväxter

Sammanfattning ekoförsöken 2018, 17 försök 4 kasserad

sortförsök i spannmål och trindsäd

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult Höstvete

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete under olika odlingsförutsättningar

Återigen genomgick höstrapsen ett odlingsår. Höstraps

VÅRKORN PROPINO MALT QUENCH MALT. Salome har bra stråegenskaper och är både nematodresistent och mjöldaggsresistent.

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Moderna verktyg i hybridförädlingen

ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Höstvete

Såtid höstvete och vårsäd

Korn, tidiga sorter. Sorter

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Eng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Korn, tidiga sorter. Sorter

Sortförsök i höstvete

VÅRUTSÄDE SWEDISH AGRO

Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Försöken under 2014 har präglats av synnerligen. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Lämpl antal grobara kärnor/m 2

Minnesanteckningar fört vid möte om utsädesmängder i sortförsök, telefonmöte den

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Medverkande i Animaliebältets försöksrapport

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter. Sortegenskaper I tabell 3 redovisas höstrapssorternas odlingsegenskaper.

Sorter. Höstvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult

Minnesanteckningar från Ämneskommittén för sortförsök och odlingsteknik

Rödsot. Resultat av enkätundersökning Johanna Lindgren, Växtskyddscentralen Alnarp Nils Yngveson, HIR Skåne. Växtskyddscentralen Alnarp

Sortförsök i höstraps Av Bengt Nilsson, Svensk Raps AB

Sortförsök i höstvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Val av lämpliga mellangrödor för att inte stöka till det i växtföljden. Marcus Willert, HIR Skåne,

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Sortförsök i höstvete

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Välkomna till 23:a ÖSF konferensen!

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Höstvete L7-101 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Framgångsrik precisionssådd

OLJEVÄXTER. Höstrapssorter

Havre. Sorter. En stor del av landets havreodling sker i Mellansverige. Från att ha minskat i odlingsomfattning

Falltal och ergosterol Lidköping säsong Data från sortförsök. Ergosterolprediktion med NIT snabb bedömning av mögel i spannmål

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Växtförädling i vårraps SUF s sommarmöte

Sortförsök i vårvete Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sorter. Havre. Johan Roland, SLU Lanna försöksstation

Transkript:

# 1 2011-06 Rolf Eliasson tävlade i växelplog under VM i plöjning och här syns hans öppningsfåra den 14 maj på Lindevads Säteri, Skänninge Nytt Norrlandsprojekt Tid för höstraps Bra sortmaterial och god kvalitet Audi utmärker sig på Köpingehus

3 5 8 Audi utmärker sig AKTELLT UTSÄDE utges av Scandinavian Seed AB Box 840, 531 18 Lidköping Telefon: 0510-48 40 51/52/54 Fax: 0510-48 40 53 e-post: info@scandinavianseedse wwwscandinavianseedse 4 på Köpingehus! Ansvarig utgivare: Johan Klingspor Tel: 0510-48 40 51 Mobil: 0705-83 06 27 E-post: johan@scandinavianseedse Marknadskommunikation Ann-Charlott Börje Tel: 0510-48 40 54 Mobil: 0703-70 18 17 E-post: ann-charlott@scandinavianseedse Administration Marlene Wernersson Tel: 0510-48 40 52 E-post: marlene@scandinavianseedse Välkommen till Aktuellt Utsäde Årets fältdagar inleddes i år med ett lite ovanligt arrangemang nämligen VM i plöjning, som avgjordes på Lindevads säteri vid Skänninge den 13-14 maj 20000 besökare räknades in under de båda dagarna, som präglades av fint väder och fantastiska plöjningar och dessutom ett svenskt VM-silver i tegplog Juni och juli är annars den tid på året som de flesta fältdagar infaller, såsom Logårdsdagen, Borgeby fältdagar och Brunnbydagen I år kommer Scandinavian Seed starta upp ett nytt spännande demoprojekt i Norrland med olika sorter och odlingsinsatser, om detta kan du läsa mer längre in i tidningen Cerealtekniska arbetsgruppen för en ganska anonym, men viktig tillvaro i utvecklingen av nytt sortmaterial Kvarntekniska försök genomförs av Cerealtekniska arbetsgruppen både i Skåne och Västergötland med utvalda vår- och höstvetesorter Försöken avslutas med bakningstekniska analyser Mer om detta på sidan 5 Höstrapsen är en intressant gröda, inte minst pga den stabila prisutvecklingen och det goda förfruktsvärdet I Sverige måste vi dock till skillnad från Centraleuropa alltid beakta att vinterhärdigheten är tillfredsställande Sträckningsbenägenheten är i detta fall av avgörande betydelse och en ny sort som PR44D06, en dvärgrapshybrid med liten sträckningsbenägenhet, behandlas i ett par artiklar Slutligen rapporterar Per Henriksson från SVUF om aktuellt i branschen Trevlig läsning och lycka till med höstsådden! Johan Klingspor, VD / Scandinavian Seed AB INNEHÅLL 3 Audi utmärker sig i Köpingehus 5 Cerealtekniska arbetsgruppen, en aktiv intresseorganisation 6 Höstens sortval 9 Maximus - kort och gott! 22 juni 29-30 juni 7 juli 11 juli 4 aug 4 8 10 Möt oss sommaren 2011 Nytt demoprojekt hos norrlandsbonden Leo Lindberg i Klutmark Hur fungerar våra sorter i Norrland? Det är höstrapsens tid nu! Christer Nilsson delar med sig av sina erfarenheter om höstraps! Rapport från SVUF Bra sortmaterial och god utsädeskvalitet Logårdsdagen, Grästorp: Möt rådgivare och kollegor i fält under gemytliga former Årets tema: Proteingrödor, spannmålspriser och säkerhet vid transporter Öppet kl 13-19 Borgeby Fältdagar - Årets tema är mark Två fantastiska dagar med utställning och uppvisning av växtodling, maskiner och branschföretag Öppet ons 29/6 kl 9-19 och tor 30/6 kl 9-17 Brunnby Lantbrukardag, Västerås: Du som vill ligga i framkant av utvecklingen, missa inte årets höjdpunkt för växtodlare Öppet kl 9-17 Hallfreda gård, Gotland: Den traditionella fältvandringen på Hallfreda gård På plats finns sortföreträdare, växtskyddsrepresentanter och HIR-rådgivare Tid kl 18-2130 Jordbrukardag, Lillerud, Vålberg: En kväll fylld med fältvandring, rådgivning och ett gårdsbesök med avslutande grillning Samling och start vid Maskinhallen Lillerudsgymnasiet kl 1600 Jag har nästan aldrig sett så mycket rottillväxt inom så kort tid, säger Marcus Willert, rådgivare på Hushållningssällskapet i Kristianstad Det är hos Nicklas Göransson vid Gärds Köpinge, som höstvetebeståndet Audi haft en fantastisk utveckling trots enorma frostskador Höstvetet såddes efter potatis den 10 oktober och med tanke på förhållandena med bla mycket snö under vintern och sandstorm, så tycks sorten vara väl anpassad för den lätta jorden på Köpingehus, säger Nicklas Foto: Marcus Willert Foto: Marcus Willert Audi:s rotutveckling den 8 april 2011 på Köpingehus Grödan har fin färg idag och har fått 20 ton svinflyt med ammonsulfat inblandad Audi är resultatet av en korsning mellan Ritmo och en linje 011973 och sorten kommer från Nordic seed Flera sorter har kommit ut av denna korsning, men Audi är den som har haft bäst anpassning till svenska förhållanden Ritmo har gett Audi hög skörd, goda allround odlingsegenskaper och en vinterhärdighet, som normalt fungerar bra i Sverige Från linjen 011973 kommer Audi s resistens, där särskilt resistensen mot septoria tritici har varit positiv Den goda septoriaresistensen gör att bladen är gröna några dagar längre än många andra sorter Därmed förlängs inlagringen i kärnan och resultatet är ett högre utbyte Audi är ett högavkastande foder- och destillerivete, där kärnorna har ett proteininnehåll under medeltalet och en hög stärkelsehalt, vilket ger en hög stärkelseskörd 2 3

Nytt demoprojekt hos Leo i Klutmark! Att det råder olika väder- och odlingsförutsättningar i vårt avlånga land vet vi alla Aktuellt Utsäde kommer följa Norrlandsbonden Leo Lindberg, från Klutmark utanför Skellefteå under 2011 Hans uppdrag är att så ut ett antal Scandinavian Seedsorter i storparceller och genomföra olika odlingsinsatser Allt för att optimera odlingsegenskaperna hos de olika sorterna Bilden visar försöksfältet i Klutmark i mars 2011 Till sommaren kommer 70-100 meter långa kornparceller täcka en stor del av ytan Leo Lindberg Leo äger och driver ett jordbruk i byn Klutmark (klut = litet tygstycke*) utanför Skellefteå sedan 1974 Han är gift med Solveig och tillsammans har de tre utflugna barn Deras gård består av 78 ha odlad mark och 100 ha skog Jordarten består till största delen av mjäla, men det finns även inslag av lättlera och mossa-sandjord Vi frågar Leo hur han planerat sin växtföljd och får till svar att han till våren endast tänkt så 17 ha havre, eftersom resterande areal ligger i träda Hans kalkyl bygger på trädesersättningen, som är svårslagen och han vill vara säker i sina ställningstaganden innan han avviker från denna linje Att vara lantbrukare i Norrland ställer speciella krav på både sortmaterialet och sätt att driva lantbruk Leo påpekar noga hur viktigt det är att man använder sig av minibruk Omkostnaderna sjunker med antalet bearbetningar och skörden bibehålls eller blir bättre För honom är det växelplog och Cross-kill vält som gäller Demoodlingar Från om med våren 2011 har Scandinavian Seed satt Klutmarks maskiner i arbete för att så storparceller av korn och havre Avsikten är att kunna jämföra ett större antal etablerade och nya sorter från Scandinavian Seed, med varierade gödslings- och växtskyddsinsatser Tanken är att detta skall bli ett kompletterande försök till de konventionella sortförsöken Avsikten är att praktiskt och överskådligt kunna finna optimala odlingsegenskaper hos olika sorter vid olika insatser Solveig Lindberg En demodag kommer också genomföras under senare delen av augusti för intresserade, som då har möjlighet att få information och diskutera olika åtgärder med olika växtodlingsexperter Fältet som är 115 meter brett och 340 meter långt är väl lämpat för en jämförande odling eftersom även jordartskillnader kommer att avspegla sig på de olika sorternas egenskaper I förlängningen är också tanken att man ska kunna utvärdera skördeskillnader och dra slutsatser på genomförda insatser Storvilt i Klutmark Att jag är långt norrut förstår jag när Solveig Lindberg berättar om alla djur som finns på markerna som varg, björn och lodjur Hon berättar om en alldeles speciell händelse de upplevde i skogen, där en lo delat upp sitt byte i olika stora bitar i snön till sina ungar Jag konstaterade att en sak är säker, det kommer bli en spännande fältvandring i Klutmark i sommar Johan Klingspor/ VD, Scandinavian Seed AB Leo Lindberg *= Historien bakom klut, berättar Leo på demodagen i augusti Cerealtekniska arbetsgruppen vid Sveriges lantbruksuniversitet Cerealtekniska arbetsgruppen är en intresseorganisation kring spannmål för humankonsumtion, som drivits av Lantbruksuniversitetet i mer än 30 år Cerealtekniska arbetsgruppen är helt öppen och obunden och dessutom ofinansierad, dvs utan medlems-/deltagaravgifter Tre gånger per år ordnas möten, vår (april), sommar (juni) samt höst (november) Vid mötena diskuteras nya sorter, som presenteras av förädlare/sortägare, kvalitetsfrågor, analysteknik mm Det ingår också ett studiebesök på något spannmålsföretag längs produktionskedjan (höst- och vårmötena), och i fält för att studera odlingsförsök av aktuella sorter (sommarmötet) De sk kvarntekniska försöken organiseras genom Cerealtekniska arbetsgruppen och är försöksodlingar i Skåne och Västergötland med ett utvalt antal sorter av höst- och vårvete, för kvarnanvändning Efter försöksodlingarna tar bakningstekniska analyser vid, för bedömning av sorterna i slutsteget Dessa odlingsförsök och bakningstest finansieras av deltagande företag Ett uppdrag som kanaliseras genom Cerealtekniska arbetsgruppen är utlåtande av nya sorter som skall behandlas inom Jordbruksverket, SJV, för godkännande på sortlistan (vilket tidigare skedde genom Växtsortnämnden) Vid vår- Ja, tack! Jag vill gärna bli medlem i Scandinavian Seed Business Club och höstmötena har arbetsgruppen en genomgång av aktuella sorter och utlåtande från kvarnar och bagerier sammanställs De protokollsutdrag som behandlar dessa sorter skickas till Jordbruksverket och finns med som underlag vid beslut om godkännande av nya sorter Deltagare vid mötena är representanter för växtförädlingsföretag, fröfirmor, odlarorganisationer, handel, kvarnar, bagerier, brännerier mm samt forskare från SLU och andra högskolor Under 2007 har representanter vid ett trettiotal företag/organisationer inbjudits till arbetsgruppens möten Eftersom grundideén är en öppen organisation bjuds alla som är intresserade av spannmål och kvalitetsfrågor in till mötena och nya deltagare är alltid välkomna! Då Cerealtekniska arbetsgruppen inte är organisatoriskt fastställd och inte heller har någon ekonomisk budget för verksamheten, bygger mötena och arbetet på att deltagarna själva bekostar sina resor och andra utlägg, såväl som arbetsinsats Sedan starten har ordföranden funnits inom SLU s organisation och sekreteraren vid Cereallaboratoriet vid SW Seed Ordförande: Charlott Gissén, SLU, Område Jordbruk, Box 104, 230 53 Alnarp, Tel 040-41 50 00, charlottgissen@sluse Sekreterare: Eivor Svensson, SW Seed, Cereallabratoriet, 268 81 Svalöv, Tel: 0418-66 70 00, eivorsvensson@swseedse Som VIP-medlem i Scandinavian Seed Business Club får du: Senaste information om nyheter och produkter via mail Tidningen Aktuellt utsäde 2 ggr/år Utsädesguide sortinformation om alla våra sorter Fältguide sortinformation + vad som är på gång Inbjudan till möten och fältdagar Deltagande i utlottning av gratisbiljetter till kommande Elmia och Borgeby fältdagar Medlemskapet är gratis och du kan när som helst meddela oss om du vill gå ur på info@scandinavianseedse eller tel 0510-48 40 54 4 5

Sortinformation Höstkorn Att välja rätt sort kan vara svårt och för att underlätta detta ger vi ut en Utsädesguide I den kan du läsa om alla våra sorter och se respektive sorts kärnavkastning och odlingsegenskaper Statistiken som redovisas kommer från officiella sortförsök Broschyren är också ett bra underlag när du planerar din växtodling, om du inte fått den kontakta din återförsäljare, ring oss på tel 0510-48 40 54 eller beställ den på vår hemsida wwwscandinavianseedse Apropos Tvåradskorn med oöverträffad avkastningspotential, som dessutom är frisk och har goda stråegenskaper Bombay Ett välkänt tvåradskorn med hög avkastning, god vinterhärdighet och kärnkvalitet God stråstyrka och medeltidig mognad Wintmalt Ett 2-rads höstkorn med maltegenskaper, som ligger i nivå med vårkornet Sorten har hög avkastning och god vinterhärdighet Kärnavkastning årsvis Skåne Sort 2007 2008 2009 2010 Bombay (kg/ha) 7830 9690 8230 6880 Apropos (2-r) - 118 116 118 Wintmalt (2-r) 98 101 102 99 Kärnavkastning årsvis Område A C Område D-G Sort 2007 2008 2009 2010 2008 2009 2010 Bombay (kg/ha) 7700 8850 8560 7230 7970 6160 6240 Apropos - 119 116 114-108 118 Wintmalt 98 102 101 98 110 94 105 Källa: Officiella sortförsök Reltal jämförelse med mätaren Bombay = 100 Höstråg Marcelo Säker populationssort med mycket hög skörd i alla odlingsområden Bra stråstyrka och säkert falltal Visello En hybridsort med ökad pollenproduktion tack vare PollenPlus teknologin Sorten har hög avkastning och övertygande odlingsegenskaper Med Visello får du 100% hybridutsäde Teknologi som innebär högre pollenproduktion Beståndet skyddas därmed klart bättre mot mjöldryga Ingen inblandning av populationsråg i utsädet Kärnavkastning årsvis Område A C Område D G Sort 2006 2007 2008 2009 2010 2006 2007 2008 2009 2010 Amilo (kg/ha) 5690 6650 7500 8290 6430 6360 6370 6030 5970 5940 Marcelo 111 111 116 108 111 109 109 115 111 109 Visello 119 121 129 123 116 121 112 125 125 129 Källa: Officiella försök 2006-2010, medeltal obehandlat-behandlat, relativtal i jämförelse med mätare Amilo=100 Rågvete Borwo Ett rågvete med polskt ursprung som utmärker sig för sin goda sjukdomsresistens Mognar något senare än mätaren Tritikon Ett tidigt mognande rågvete med hög avkastningspotential, god kärnkvalitet och flexibel när det gäller olika såtider Tulus Ett högavkastande högvuxet rågvete med god stråstyrka Mognar tidigt och har god sjukdoms- och fältgroningsresistens Kärnavkastning 2009-2010 Område A-C Område D-G Sort 2009 2010 2009 2010 Tulus (kg/ha) 8530 8270 9360 7840 Borwo 98 103 92 100 Tritikon 91 93 84 91 Källa: Officiella sortförsök Reltal i jämförelse med mätaren Tulus = 100 Höstraps Alpaga (L) En fransk linjesort för i första hand södra Sverige, som haft mycket hög råfettskörd i OS-försöken 2008-2010 Noblesse (L) Robust och stresstolerant linjesort med hög råfettskörd i både Mellan- och Sydsverige Snabb och bra utveckling på våren på grund av god vinterhärdighet Compass (H) Hybrid med högst råfettskörd i södra Sverige två år i rad Compass är relativt lång, men med utmärkt stjälkstyrka och god vinterhärdighet Nyhet! PR44D06 (H) En dvärghybrid med tidig skörd och hög oljehalt Sorten har förbättrad vinterhärdighet och är vårt huvudalternativ vid tidig sådd PR45D01 (H) En korsning mellan en ren dvärgsort och en linjesort Resultatet är en hybrid med en stjälklängd som är kortare än alla andra konventionella sorter Nyhet! PR46W20 (H) Normallång hybrid med förbättrad stjälkstyrka och vinterhärdighet samt mycket hög oljehalt och total råfettskörd Sorten rekommenderas vid sen sådd i Tyskland Råfettskörd årsvis Område A C Område D G Sort 2006 2007 2008 2009 2010 2006 2007 2008 2009 2010 Carousel (kg/ha) 1690 1700 2060 2200 1810 1770 1910 1590 1490 1720 Alpaga (L) - - 119 108 102 - - 117 89 101 Noblesse (L) - - - 110 105 - - - 112 99 Compass (H) - - - 120 135 - - - 103 120 PR45D01 (H) 103 107 109 105 108 111 103 113 101 101 PR44D06 (H) - - - - 113 - - - - 125 PR46W20 (H) - - - - 127 - - - - 122 Källa : Officiella försök, medeltal obehandlat-behandlat 2006-2010 Relativtal jämfört med mätaren Carousel = 100 Höstvete Ellvis (A) - rockar vidare på fälten! Ellvis rockar vidare på fälten som ett kvalitetsvete med mycket goda odlings och bakegenskaper som utmärker sig för sin skördepotential, vinterhärdighet, falltallsstabilitet, stråstyrka och tidiga mognad Sorten är väl anpassad för våra nordiska förhållanden och den goda falltalsstabiliteten har visat sig ge Ellvis mycket låga fältgroningsskador under besvärliga år Kort sagt är Ellvis en välbalanserad sort, som ger mervärde både för lantbrukaren och slutanvändaren Olivin (A) - Sveriges populäraste höstvetesort! Sveriges mest sålda vetesort sedan 2004 är fortfarande lika populär Olivin kombinerar utmärkta odlings- och bakningsegenskaper genom hög skörd, stabilt falltal, hög vattenupptagning och god proteinkvalitet Akteur (E) God stråstyrka, falltalsstabilitet, kärnkvalitet och hög proteinhalt Audi (C) Högavkastande fodervete för södra Sverige Cubus (A) Ett industrivete med tidig mognad dvs allsidig och lämpar sig till både kvarn och destilleri Event (E) Ett huvudskottsvete med mycket god stråstyrka och hög skörd för att vara ett E-vete Mulan (B) Ett vinterhärdigt brödvete med tidig mognad, god stråstyrka och utmärkt tröskbarhet Källa: Officiella försök 2006-2010 Relativtal i jämförelse med mätaren Sortblandning=100 Opus (B) En allsidig sort med hög skördepotential och hög stärkelsehalt För destilleri och foder Skalmeje (C) Ett foder och destillerivete med goda resistensegenskaper, hög stärkelsehalt och utmärkt stråstyrka Kärnavkastning årsvis Område A C Område D G Sort 2006 2007 2008 2009 2010 2006 2007 2008 2009 2010 Sortblandning (kg/ha) 7560 8750 9060 8680 8530 7340 8710 9970 8280 7670 Akteur 95 102 88 96 91 100 95 90 98 97 Audi - 107 109 113 109 - - 103 103 102 Cubus 105 105 99 103 93 - - - - - Ellvis 105 104 103 102 97 114 101 101 101 83 Event - - - 101 93 - - - 95 97 Mulan 104 104 96 102 100 105 100 92 98 100 Olivin 103 97 93 97 99 106 97 93 100 100 Opus 107 101 104 105 103 105 100 101 99 103 Skalmeje 110 105 103 103 95 106 101 100 97-6 7

Det är höstrapsens tid nu! - En gröda med möjligheter som intresserar lantbrukare Höstrapsen är en gröda som intresserar lantbrukarna, en gröda med möjligheter De senaste 10 åren har odlingen utvecklats En tidig sådd ger en bra höstutveckling med kraftiga plantor, som har lagrat in mycket kväve och lägger grunden för nästa års skörd Rapsen är bra på att ta upp kväve på hösten, bättre än höstvete Hybridsorter är mer snabbväxande och kan sås senare Här har ju sorten Compass utmärkt sig i fjolårets sortförsök med mer än 30% skördeökning jämfört med mätarsorten, mycket tack vare en hög oljehalt, kring 50% Tidig sådd ökar starkt risken för att plantorna sträcker före vintern, om det blir en lång höst, med frostskador som följd Sträckningstillväxten kan undvikas genom att hålla planttätheten på runt 40 plantor/m 2 i de flesta sorter, eller genom att välja sorter som har liten sträckningsbenägenhet, t ex dvärghybriden PR44D06, som nu introduceras i det svenska sortmaterialet Semidvärgsorterna har en ganska långsam höstutveckling och bör därför inte sås alltför sent Sträckningstillväxten på våren sker först i blomningen och dessförinnan är det mycket stor skillnad i längd mellan dvärgsorter och de flesta hybrider eller linjesorter Dvärgsorterna saknar en stor del av den stambit som sitter mellan rothals där sidoskotten växer ut Det ger dels energi som kan användas till fröbildning och dels en planta med låg risk för liggsäd Liggsäd försvårar tröskningen och ger ofta förluster I vanliga hybrider och i linjesorter ger en låg planttäthet större plantor med starkare stammar och därför lägre liggsädesrisk Detta ger i gengäld väldigt mycket växtmassa som skall tryckas genom tröskan, som ökar spillet och försvårar tröskningen De flesta rapsförädlare försöker nu minska växtmassan hos nya sorter Den elegantaste lösningen är ändå dvärghybriderna Dvärghybriderna har, förutom sin låga risk för liggsäd, också en relativt liten växtmassa som starkt underlättar tröskningen, som minskar spillet och indirekt ger lägre bränsleförbrukning Tyska undersökningar har visat detta och också att dvärghybriderna har en mer tydlig avmognad, som gör skidorna tröskfärdiga vid samma tidpunkt När ett tätt bestånd börjar blomma skuggar blommorna bladen längre ner i beståndet Större skidor försörjer sig själv, men de mycket unga skidorna måste matas från blad och stammar annars svarar plantan med att ta bort frön i skidorna Det kanske då finns 10 eller 15 frön i varje skida jämfört med de 30 som hade varit möjliga Grödan ser jättefin ut, kraftig, grön och med många skidor, men skörden blir inte bra Håller man ner planttätheten till ca 40 plantor så blir förhållandet mellan skidmassa och bladyta bättre och skörden ökar Nackdelen blir en lägre konkurrens mot ogräs, speciellt hos sorter med en långsammare höstutveckling som dvärghybriderna En bra ogräsbekämpning är därför extra viktig i dessa rapstyper Nu när vi kan odlingen flyttas fokus till sortmaterialet Både inom linjesorter och inom hybrider har vi haft en stark utveckling de senaste åren och de möjliga skördenivåerna har bara ökat hela tiden Man kan se tre mål: högre skörd, mindre växtmassa och bättre sjukdomsresistens Hybrider har en större tålighet mot stress och svåra växtförhållanden och generellt en bättre sjukdomsresistens än linjesorter och svarar bättre på insatser Detta kommer säkerligen att ha betydelse för morgondagens odling Det senaste och mycket spännande tillskottet till sortlistan är dvärghybriderna Förädlingen har här bara börjat och vi kan se fram emot många fler spännande sorter i framtiden Skördarna har varit bra hittills i sortförsöken, även om man inte hunnit upp till toppen av sortlistan ännu, växtmassan är låg och sjukdomsresistensen i linje med övriga hybrider Christer Nilsson, Dalby Förr i tiden, när skörden samlades in med skära och lie, spelade inte tröskkapaciteten någon roll alls och grödan kunde mogna i ladan När tröskorna utvecklades, flyttade mognadsprocessen från kärve till strå Plötsligt blev tröskkapacitet högprioriterat och förändrade förädlingsmålen Långa och sena grödor lämnade scenen och sorter med kort, styvt strå och jämn mognad trängde sig på Långa spannmålsgrödor har lämnat scenen för länge sedan, medan höstraps just är på väg att göra denna förändring från lång till kort gröda Skälet till detta är svårigheten att kombinera hög skördepotential med en sorttyp med låg biomassa, som passar att tröska MAXIMUS semidvärghybrider är nu på god väg att kombinera hög skörd med utmärkt anpassning till skördetröskning Semidvärghybrider produceras med hjälp av en äkta dvärghonlinje med mycket kort stjälk Denna dvärglinje pollineras av en lång konventionell linje sk restorer linje Hybriden befinner sig mellan sina båda föräldrar när det gäller plantlängd MAXIMUS semidvärghybrider produceras med en Pioneer restorer linje, som hanförälder med utmärkt fertilitet och låg glykosinolathalt Detta möjliggör för dem att bilda frö under besvärliga blomningsförhållanden Semidvärgarna utmärker sig också för en snabb rotutveckling och återhållen tillväxt före vintern MAXIMUS PR44D06 etablerar imponerande lågvuxna plantor med utmärkt övervintringskapacitet Ett starkt uppträdande av denna sort, när vinterhärdighet är ett krav, kan förväntas Resultaten i Sverige talar för sig själv PR44D06 s starka resultat i Sverige avspeglar sig söder om Östersjön i Pioneer s polska försök Med stigande energipriser kommer lantbrukarna fokusera mer på effektiv användning av sina resurser De sorter som kommer vinna, är de som är enkla att sköta, har hög skörd och medger en effektiv och enkel skörd Det lovande växtsättet hos semidvärghybriderna får stark uppmärksamhet och arbetas intensivt med hos växtförädlarna PR44D06 och dess efterföljare kommer att förändra det svenska landskapet Produktchef Jürgen Koch, Pioneer - kort och gott! Brunnby Lantbrukardag 7 juli 2011 För Dig som vill ligga i framkant av utvecklingen Nu är det åter dags för årets höjdpunkt för växtodlare! Arrangörer Medarrangörer Logårdsdagen 22 juni 2011 kl 13-19 Logården Grästorp Ta tillfället att få svar på dina frågor! Årets höjdpunkt för växtodlare Gör som 1500 växtodlingsföretagare förra året! Planera in ett besök på Brunnby Lantbrukardag! Utställartält med senaste nytt Lunch och kaffe till försäljning Träffa branschkollegor, knyt nya kontakter, se ny teknik Välkomna! Hushållningssällskapen, LRF, SLU, Länsstyrelsen, Jordbruksverket, Svenska Foder och Scandinavian Seed 7 juli 900-1700 Brunnby Gård, Västerås wwwbrunnbylantbrukardagse Facebook Brunnby Lantbrukardag 2011 Ja, tack! Passa på! Provkör årets nya maskiner Maskindemonstrationer i fält Nyheter och erbjudanden i utställartältet Jämför grödor och insatser Fokus på Västsverige! Årets tre teman Proteingrödor: En ständig utmaning är att producera bra inhemskt protein Stort demo Spannmålspriser: Katarina Gillblad, Agronomics, ger råd för att få ut så mycket som möjligt på marknaden Säkerhet vid transporter: Maskinkonsulent Christer Johansson, LRF Konsult, går igenom hur vi ska hantera allt tyngre ekipage Övrigt Stort demo-fält, Gropen, Utställningstält Jag vill gärna bli medlem i Scandinavian Seed Business Club Medlemskapet är gratis och du kan närsomhelst kliva ur klubben, anmäl dig med namn och adress på info@scandinavianseedse 8 9

Rapport från SVUF Bra sortmaterial Per Henriksson, SVUF och god utsädeskvalitet - förutsättningar för en framgångsrik odlingssäsong Efter en lång och ihållande vinter i hela landet gör nu solen och temperaturen sitt bästa för att starta tillväxt och produktiviteten hos alla växter i naturen För lantbrukarna gäller det att ge sina grödor bästa möjliga start på säsongen Till de höstsådda grödorna skall det ombesörjas att tillräckligt med växtnäring finns tillgängligt vid rätt tillfälle samt att ogräs och växtskadegörare hålls i örat För de vårsådda grödorna är det många beslut och steg som skall bli rätt för att man skall uppnå glädje och tillfredställelse efter att skörden är bärgad Val av sort att odla är naturligtvis ett första steg och viktigt beslut att fatta Det är därför mycket glädjande att, efter ett antal års funderande och diskuterande, har nu de ansvariga för sortförsök, sortföreträdare samt försöksutförare reviderat och förbättrat försöksplanterna för sortförsök i samtliga grödor Detta förnyade upplägg kommer att fält på ett kostnadseffektivt sätt snabbt generera tillförlitliga försöksresultat för bedömning av sorternas lämplighet för odling i olika delar av landet Med dessa försöksresultat och annan odlingsteknisk information i bakfickan skall förhoppningsvis sortvalen framöver kunna göras med stor säkerhet och tillförlitlighet Utsädets kvalitet är nästa parameter att beakta inför sådden Utsädesodlarna har i de flesta fall lång och Jag hoppas ert vårbruk genomförts till belåtenhet med goda förväntningar på höstens resultat, att ni därmed kan fylla i utsädesredovisningen och återsända den med glädje och tillförsikt för att växtförädlarna skall lyckas i sitt arbete och ta fram nya och ännu starkare sorter till era ingående kunskap i att producera utsädespartier av mycket hög klass med låga frekvenser av utsädesburna växtskadegörare Trots detta kan det under vissa omständigheter under odlingssäsongen ske angrepp av växtpatogener på plantorna som gör att utsädet som produceras kan bära på latent smitta av dessa patogener Alla utsädespartier som produceras av utsädesföretagen, med avsikt att certifieras och marknadsföras genomgår en rad kvalitetskontroller, under överinseende av Jordbruksverket, innan man kan sätta certifieringsetiketten på utsädessäcken Kontrollerna som utsädet måste passera är bland annat förekomst av utsädesburna växtskadegörare I de fall en viss grad av växtsjukdomarna hittas är det normala botemedlet att utsädespartiet behandlas med effektiva betningspreparat för att på så vis undvika spridning av växtskadegöraren under odlingssäsongen Vid användning av ickecertifierat utsäde har man inte dessa kunskaper om vad utsädet kan innehålla och heller ingen försäkring mot potentiella negativa överraskningar i form av svåråtgärdade sjukdomsangrepp i grödan under odlingssäsongen Dessvärre ser det ut som om det effektiva skyddsnätet med betning av utsäde är hotat Inom en mycket snar framtid löper Kemikalieinspektionens tillståndsperiod ut för flera av de mest effektiva preparaten Ett förnyat tillstånd kostar ansenliga summor och kan även innebära att produktägarna måste gör nya och kost- samma studier för att uppfylla Kemikalieinspektionens alla krav Kemiföretagen som äger produkterna gör ett kritiskt finansiellt överslag om en ny investering för förnyat försäljningstillstånd i Sverige är finansiellt försvarbart Risken är mycket stor att företagen inte ser en nyinvestering i Sverige hållbar eftersom arealer och årlig preparatförbrukning är relativt ringa Ett första steg av denna trend gäller tex produkterna Robust och Premis Dessa tillstånd har löpt ut och inte förnyats och i bästa fall kommer lagerhållen produkt att kunna användas, under, som längst de två kommande säsongerna Dessa båda produkter är de enda tillgängliga på marknaden med god effekt mot flygsot i korn och havre Risken är överhängande att liknande sotproblem, som under mitten av 90-talet återigen står för dörren Beträffande SVUF s verksamhet genomför vi nu de sista tagen beträffande odlingssäsongen 2009-2010 Svarsfrekvensen på utskickade deklarationsunderlag är tillfredställande men det finns som alltid utrymme för förbättringar - målet är att ALLA odlare skall lämna in sina utsädesredovisningar snabbt och effektivt utan behov av påtryckningar under året Förhoppningsvis, Jordbrukardag, Lillerud Torsdagen den 4 augusti 1600 Visning av demo-odlingar, aktuell information och gårdsbesök med avslutande grillning Samling vid Maskinhallen, Lillerudsgymnasiet Välkomna! V:a Sveriges frö- och oljeväxtodlare - Lantmännen Lantbruk - Länsstyrelsen Lantbruk - VärmLant - Lillerudsgymnasiet AB - Hushållningssällskapet Fältvandring på Hallfreda Måndagen den 12 juli kl 19-2130 kl 18-19 Lantmännen bjuder på Charolaishamburgare kl 19-2130 Visningar av spannmåls- och oljeväxtgrödor, expertmedverkan mm Representanter från Scandinavian Seed, Svalöf Weibull, Svensk Raps, Lantmännen och Hushållningssällskapet medverkar Upplysningar lämnas av Bo Pettersson, HS tel 070-775 76 34 Välkomna! ett hjälpmedel att nå detta mål är att vi kommer att uppdatera vår hemsida (wwwsvufse) för att göra en utsädesredovisning över nätet så enkel som möjligt Förhoppningsvis skall det kännas naturligt framöver att göra sin utsädesdeklaration på samma sätt som man lämnar in gårdsstöds uppgifterna till Jordbruksverket på deras webbsida Pappersblanketterna kommer dock att bestå ytterligare en tid framöver Vi siktar på att kuvertet med sortlista och deklarationsblankett kommer att nå er brevlåda, även i år, i början av juni månad Jag hoppas ert vårbruk genomförts till belåtenhet med goda förväntningar på höstens resultat, att ni därmed kan fylla i utsädesredovisningen och återsända den med glädje och tillförsikt för att växtförädlarna skall lyckas i sitt arbete och ta fram nya och ännu starkare sorter till era fält Per Henriksson, Svenska Utsädesföretagens Förening (SVUF) För mer info besök wwwsvufse Missa inte Nordens lantbruksmässa i fält! Välkommen! wwwborgebyfaltdagarse Årets tema: Mark 29 juni, Årets kl 09-19 tema mark 30 juni, kl 09-17 fri parkering 260 utställare och 14 600 besökare förra året! facebookcom/borgebyfaltdagar 10 11

Här köper du Scandinavian Seeds sorter Forsbecks AB Box 63 596 22 Skänninge tel: 0142-37 00 00 fax: 0142-423 88 info@forsbecksse Skånefrö AB 272 93 Tommarp tel: 0414-41 25 00 fax: 0414-201 40 info@skanefrose wwwskanefrose Svenska Foder AB Box 673 531 16 Lidköping Växel: 0510-828 00 info@svenskafoderse wwwsvenskafoderse Lantmännen 601 19 Norrköping tel: 0771-11 12 22 wwwlantmannense Återförsäljare i bokstavsordning: Anders o Karin Mann Töresgården 535 91 Kvänum tel: 0512-920 87 fax: 0512-920 86 Arne Josefsson 7055 Jörlov 452 94 Strömstad tel: 0526-430 24, mobil: 070-691 93 40 Axet i Källs Nöbbelöv AB Pl 1866 260 20 Teckomatorp tel: 0418-66 04 36 Axet Nerike AB Rom Askersby 715 94 Odensbacken tel: 019-452 190 mobil: 070-658 55 77 Axving AB Örsgatan Box 120 512 23 Svenljunga tel: 0325-120 20 fax: 0325-106 60 info@axvingse wwwaxvingse Bergsgårdens Lantbruk Bergsgården 1 466 95 Sollebrunn tel: 0322-830 19 Borgunda Såg AB Ramstorpsvägen 522 32 Tidaholm tel: 0502-198 80 fax: 0502-100 33 janwallin@borgundacom wwwborgundacom Bröd Karlsson Foder AB Fabriksgatan 3 571 78 Forserum tel: 0380-202 66 fax: 0380-206 05 Bröderna Lantz Spannmålsaffär, AB Pl 2510 281 95 Vankiva tel: 0451-190 90 fax: 0451-190 09 Bröderna Åberg Ulvängens Gård 541 91 Skövde tel: 0500-46 00 01 Buttlefoder & Spannmål 620 23 Roma Kloster tel: 0498-560 52 fax: 0498-560 01 Dalviks Kvarn AB Dalvik 600 791 92 Falun tel: 0243-784 00 fax: 0243-611 01 info@dalvikskvarnse wwwdalvikskvarnse Dille Foder AB Nedre Vattugatan 12 831 45 Östersund tel: 063-308 95 fax: 063-309 95 Filial: Lärlingsvägen 14 857 53 Sundsvall tel: 060-52 54 80 info@dillese wwwdillese Dingtuna Kvarn Stationsvägen 5 724 75 Västerås tel: 021-550 50 mobil: 070-77 82 676 Edsbro Kvarn, AB Uppsalavägen, Industrivägen 2A 760 31 Edsbro tel: 0175-911 09, 0175-914 34 fax: 0175-911 09 Eksjö Lantbruskservice AB Gjuterigatan 2 575 36 Eksjö tel: 0381-390 00 fax: 0381-156 40 rogerkarlsson@ eksjolantbruksservicese Finspångs Maskindepå AB Skäggebyvägen 32 612 44 Finspång tel: 0122-131 25 fax: 070-321 57 58 karbromaskiner@ finspongcom Fjällbacka Foder Hundköket AB Pl 3684 450 71 Fjällbacka tel: 0525-318 10 fax: 0525-324 37 Fjärås Lantmannaförening Fjärås lantmannaväg 11 430 33 Fjärås tel: 0300-54 00 05 Fole Kvarn AB Fole Ryftes 905 621 75 Visby tel: 0498-361 70 fax: 0498-360 30 lars@folekvarnse Grimslövs Foder AB Skatelövsvägen 3 340 32 Grimslöv tel: 0470-75 04 40 fax: 0470-940 57 Erik Rappe 070-619 04 40 Guddeby Gård Guddeby 290 442 94 Ytterby tel: 0303-916 82 fax: 0303-913 31 Hallands Frökontor, AB Fabriksgatan 9 310 44 Getinge tel: 035-18 01 00 fax: 035-18 01 01 info@hfse wwwhfse Hans Ola Olsson Säm Västergård 457 91 Tanumshede tel: 0525-208 58 mobil: 070-208 01 80 e-post: samvastergard@telia com Hjalmar Möller, AB Håslöv 235 91 Vellinge tel: 040-42 30 43, 040-42 30 04 fax: 040-42 30 47 hjalmarmoller@swipnetse Humlemölla Kvarn, AB 265 90 Åstorp tel: 042-500 58 fax: 042-588 77 humlemolla-kvarn @teliacom Hälsingefoder AB Edevägen 31 820 60 Delsbo tel: 0653-160 27 mob: 070-60 60 563 fax: 0653-163 07 www: halsingefoderse Höglandets Maskinförsäljning AB Järnvägsgatan 15 Box 153 578 24 Aneby tel: 0380-478 53 fax: 0380-478 59 sven@hoglandetsmaskinse Höglunda Spannmål AB 531 96 Lidköping tel: 0510-53 22 33 fax: 0510-53 22 44 Hönryds Kvarn AB Pl 1276 311 93 Långås tel: 0346-568 50 honrydskvarn@teliacom Johan Hansson, AB Villingegatan 3 753 23 Uppsala tel: 018-66 05 00 fax: 018-66 05 10 kontakt@johanhanssonse wwwjohanhanssonse Järrestads Härads Lantmannaförening Järnvägsgatan 14 272 93 Tommarp tel: 0414-285 30 fax: 0414-203 22 lantmannaforeningen@jhlnu Karlsro Kvarn & Såg AB 314 92 Långaryd tel: 0371-460 20 Kastellegårdens Lantbruksprodukter Kastellegården 100 442 39 Kungälv tel: 0703-314 660 fax: 0303-934 16 Kinda Foder AB Trädgårdslundsvägen 4 590 40 Kisa tel: 0494-717 06 fax: 0494-717 15 Knislingeortens Lagerhusförening ekonomisk förening Järnvägsgatan Box 26 289 21 Knislinge tel: 044-604 30 fax: 044-611 20 info@knislingelagerhusse wwwknislingelagerhusse Krister Andersson Hudene Kvarn 5220 524 92 Herrljunga tel: 0513-230 79 mobil: 070-563 90 66 Kristianstadortens Lagerhusförening ekonomisk förening Timmermansgatan 3 Box 504 291 25 Kristianstad tel: 044-28 52 00 fax: 044-28 52 01 Köinge Lantmän Pl 5227 310 60 Ullared tel: 0346-230 60 Landäng Häst & Lantbruk AB Norra Industrigatan 1 274 30 Skurup tel: 0411-430 05 fax: 0411-439 15 wwwlandangse Lant & Bygg Spjutstorp 273 93 Tomelilla tel: 0417-312 44, 0417-311 35 fax: 0417-310 94 sll-spjutstorp@swipnetse Lasses Foder Värnäs 360 30 Lammhult tel: 0472-26 05 24 fax: 0472-26 01 04 Lindmans Maskin Sjögölet 641 94 Katrineholm tel: 0150-222 97 fax: 0150-220 41 Maskincenter i Sparreholm Dambro 640 34 Sparreholm tel: 0157-304 40 fax: 0157-303 04 info@maskincenternet Munkedals Kvarn AB Foss Prästgård 22 455 93 Munkedal tel: 0524-710 01 mobil: 070-227 92 69 RC Maskiner Mölarp 570 93 Tranås tel: 0140-180 45 fax: 0140-560 38 info@rc-maskinerse Roséns Götene Järnvägsgatan 23 533 30 Götene tel: 0511-506 80 fax: 0511-504 06 Rydaholms Järnaffär Järnvägsgatan 12 330 17 Rydaholm tel: 0472-208 65 rydaholmsjarn@teliacom Skene Valskvarn, AB Skördegatan 5 511 63 Skene tel: 0320-400 21 fax: 0320-406 53 Skottlanda Kvarn HB/H-O P Pl 2150 681 96 Kristinehamn tel: 0551-600 87 Slutarps Kvarn Kvarngatan 2 521 72 Slutarp tel: 0515-331 03 fax: 0515-334 75 Slättö Kvarn 330 12 Forsheda tel: 0370-860 54 fax: 0370-863 54 poel@tele2se Slöinge Lantmän Virkesvägen 3 311 67 Slöinge tel: 0346-404 60 fax: 0346-409 85 info@sloingelantmanse Stamnareds Lantmän ekonomisk förening Stamnared 432 92 Varberg tel: 0340-320 00 Stallbyggen AB Löparevägen 2 294 39 Sölvesborg tel: 0456-104 26 fax: 0456-141 82 lennart@stallbyggense Stocksbro kvarn AB Bröderna Åberg 783 92 Stora Skedvi tel: 0225-420 24 fax: 0225-420 48 Stångå kvarn Verkstadsvägen 10 862 40 Njurunda tel: 060-304 32 fax: 060-302 27 Söderköpings0 Elkvarn HB Margaretegatan 27 614 31 Söderköping tel: 0121-101 02 fax: 0121-105 87 soderkopingselkvarn@telia com Södra Åby Södra Åby Lokalförening Pl 319 231 97 Klagstorp tel: 0410-481 60 fax: 0410-481 68 info@sodraabycom wwwsodraabycom Teve Kvarn AB Tevekvarn 1 820 40 Järvsö tel: 0651-460 13 fax: 0651-460 56 tevekvarn@teliacom wwwtevekvarnse Trollenäs Lantmannaaffär AB 241 92 Eslöv tel: 0413-54 51 28 fax: 0413-54 51 27 olof@trollenasse wwwtrollenasse Tyringe Lokalföreningen Finjavägen 3 282 32 Tyringe tel: 0451-515 00 Vallberga Lantmän Lantmannaplan 5 312 50 Vallberga tel: 0430-162 00 bo@vallberganu wwwvallbergalantmanse Vallåkra Lantmannaaffär Bokstigen 3 260 30 Vallåkra tel: 042-992 75 fax: 042-993 65 vallakra@teliacom wwwvallakranet Vantinge Vantinge 1700 262 91 Ängelholm tel: 0431-45 24 56 fax: 0431-45 22 71 Varaslättens Lagerhus Lagerhusgatan 4 534 31 Vara tel: 0512-30 04 50 fax: 0512-103 10 Filial: Varaslättens Lagerhus Järnvägsgatan 10 354 92 Tråvad tel: 0512-79 70 30 fax: 0512-202 04 info@vara-lagerhusse wwwvara-lagerhusse Vellinge Spannmål, AB Perstorpsgatan 18 Box 17 235 21 Vellinge tel: 040-42 22 80 fax: 040-42 43 93 Västerbottens Fodercentral, AB Box 76 913 22 Holmsund tel: 090-242 40 fax: 090-411 86 info@fodercentralense Vimmerby Foder AB Turbingatan 8 598 40 Vimmerby tel: 0492-108 78 fax: 0492-139 90 info@vimmerbyfoderse Vinbergsortens Lantmannaförening 311 01 Falkenberg tel: 0346-190 14 Värmlant AB Industrigatan 15 Box 50 661 21 Säffle tel: 0533-137 00 fax: 0533-411 14 info@varmlantse wwwvarmlantse Värmlant AB Storgatan 48 660 57 Väse tel: 054-84 02 70 fax: 054-84 04 85 Wollerts Spannmål AB Kvarnvägen 8 Mehedeby 815 93 Tierp tel: 0293-401 13 fax: 0293-401 75 svante@wollertse Åhs Kvarn AB Svensgård 430 10 Tvååker tel: 0340-407 70 fax: 0340-407 07 Scandinavian Seed AB Box 840 531 18 LIDKÖPING tel 0510-48 40 51/52/54 fax 0510-48 40 53 info@scandinavianseedse wwwscandinavianseedse Scandinavian Seed AB Box 840, 531 18 Lidköping tel 0510-48 40 51/52/54 fax 0510-48 40 53 info@scandinavianseedse wwwscandinavianseedse