STRategi Program plan policy riktlinjer regler drogpolicy FÖR skolorna i höganäs KOMMUN
Fastställt av: KF Datum: 2012-04-25 För revidering ansvarar: Kommunens ungdomssamordnare För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kommunens ungdomssamordnare Dokumentet gäller för: Samtliga förvaltningar och nämnder Dokumentet gäller till och med: Tills det ersätts med en ny drogpolicy 1
Innehållsregister INLEDNING...3 Vad räknas som drog?...3 Tobak...3 SPRIDNING, ANSVAR OCH REVIDERING...4 LAGAR OCH PRAXIS...5 Skolans rätt att ingripa...5 Nödvärn...6 Skollagens disciplintrappa...6 Drogtester...7 Sekretess... 8 RIKTLINJER VID DROGPROBLEMATIK I SKOLANS VÄRLD... 10 Förebyggande arbete i skolan...10 Vid misstanke om eller konstaterande av elevs drogbruk eller innehav av droger under eller efter skoltid...10 Åtgärdskedja... 10 Omedelbara åtgärder vid misstanke om eller konstaterat drogbruk...10 Ytterligare åtgärdskrav vid konstaterat missbruk...10 Utanför skoltid...11 Hotfull situation...11 Drogtest...11 Dokumentation och diarieföring... 11 Vid misstanke om eller konstaterande av att elev som tillhör skolan utför/utfört försäljning av droger under eller efter skoltid...11 Åtgärdskedja... 11 Vid misstanke om eller konstaterande av att elev som inte tillhör skolan utför/utfört försäljning av droger under eller efter skoltid...12 SAMVERKANSGRUPPENS DELTAGARE... 13 2
INLEDNING Några av Höganäs kommuns viktigaste uppgifter är att erbjuda alla elever bästa möjliga undervisning samt en trygg och hälsosam arbetsmiljö. Ett viktigt led i detta arbete är att förebygga, tidigt upptäcka och ingripa mot bruk av alkohol, tobak, doping och andra droger. Följande policy med tillhörande riktlinjer är framtagna av flertalet samverkande myndigheter och representanter som bär ett ansvar och involveras då beroendefrågor uppstår under eller efter skoldagens slut. I grunden ligger en gemensam omtanke om de elever som på ett eller annat sätt behöver stöd i sin eller andras kamp mot missbruk. Av naturliga skäl är det ofta skolan som först får kännedom om alkohol- och droganvändning. Men uppföljning och åtgärder kräver ett förtroendefullt och kommunikativt samarbete mellan skola, elevhälsopersonal, elev, hem, sociala myndigheter, fältassistenter, polis, brottsförebyggande råd, sjukvård med flera. Skolmisslyckande har i forskning identifierats som en stark riskfaktor gällande en ogynnsam social utveckling för eleverna. En trygghetsfaktor är trivsel och god anknytning till skolan vilket alla inom skolans värld måste samarbeta kring för att eleverna ska kunna uppnå 1. Skolan har ansvaret för att ge eleverna det särskilda stöd och den hjälp de behöver 2 och detta kräver ibland samarbete med andra kommunala eller övriga verksamheter. Policyn med tillhörande riktlinjer har dels som syfte att klargöra ansvarsgränser mellan olika yrkeskategorier och myndigheter: Riktlinjerna kommer kanske främst vara ett stöd för dig som arbetar inom utbildnings- eller socialförvaltningen, men är också avsedda för övriga kommunanställda som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med elever i grund- och gymnasieskola. Vad räknas som drog? Med droger menas något som är berusande, giftigt och beroendeframkallande 3. När ordet droger används i denna policy omfattar den både alkohol, narkotika och dopingpreparat. Tobak Det är förbjudet att sälja tobak till barn och ungdomar I tobakslagen (1993:581) finns regler som beskriver var folk får röka och vem tobak får säljas till. 1 Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:13. Ungdomar, fritid och hälsa, en forskningsöversikt om fritidens skydds- och riskfaktorer, 2007 2 Skolverket, 2011, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 3 UMO, Din ungdomsmottagning på nätet, 201204-10, http://www.umo.se/alkohol-tobak-droger/ 3
2 Rökning är förbjuden 1. i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. 12 Tobaksvaror får inte säljas eller på annat sätt lämnas ut i näringsverksamhet till den som inte har fyllt 18 år. Den som lämnar ut tobaksvaror skall förvissa sig om att mottagaren har uppnått nämnda ålder. Om det finns särskild anledning att anta att en tobaksvara är avsedd att lämnas över till någon som inte har fyllt 18 år får varan inte lämnas ut. 4 Ur ett förebyggande perspektiv är det viktigt att sända ut signaler till minder- och underåriga om att rökning är hälsovådligt. Vid upptäckt av en underårig som använder tobak ska föräldrarna kontaktas. SPRIDNING, ANSVAR OCH REVIDERING För att policyn och riktlinjerna ska vara levande och användas aktivt i alla led måste en implementering ske inom kommunens förvaltningar samt inom polisens organisation. Ett politiskt beslut om ett antagande av policyn med riktlinjer är en förutsättning för att en framgångsrik implementering ska kunna ske. Eftersom policyn sträcker sig över alla förvaltningar tas beslutet i kommunfullmäktige. Utbildningsförvaltningen ansvarar för att sprida policy och riktlinjer till fältassistenter, elevhälsan och ledningen på samtliga kommunala skolor. Ledningen på varje enskild skola ansvarar för att implementera policyn hos skolans personal samt sprida information om policyn till föräldrar och elever. Socialförvaltningen ansvarar för att sprida policy och riktlinjer till ledningen på berörda enheter. Varje enhet ansvarar för att en implementering av policyn sker inom verksamheten och att information om policyn ges till klienter och föräldrar. Övriga förvaltningar ansvarar för att policyn och riktlinjerna sprids bland personal och implementeras i de delar av verksamheten som berörs. Polisen ansvarar för att en implementering av policyn sker inom polisens lokala organisation i Höganäs kommun och för att sprida information om policyn till berörda barn/ungdomar och föräldrar som de kommer i kontakt med. Ungdomssamordnaren på kommunledningskontoret ansvarar för att hålla riktlinjerna aktuella och levande genom att initiera och slutföra en årlig översyn och en eventuell revidering av policyn. En förutsättning för att en verkningsfull översyn ska kunna utföras är att arbetsgruppen för riktlinjerna med representanter från olika yrkesgrupper och förvaltningar tillsammans med ungdomssamordnaren driver vilka förändringar som bör göras varje år. 4 Svensk författningssamling nr 1993:581 4
LAGAR OCH PRAXIS Förutom ett uttryckligt önskemål om tydliga riktlinjer från de olika yrkeskategorier som kommer i kontakt med drogrelaterade frågor, så har kommunens drogpolicy med tillhörande riktlinjer sin grund i gällande lagstiftning. Det finns en rad lagar, bestämmelser och en utvecklad praxis kring beroendeframkallande medel. Nedan följer några exempel: Enligt FN:s konvention om barns rättigheter från 1989 ska barnets bästa komma i främsta rummet, vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. Enligt socialtjänstlagen (2001:453) är skolan skyldig att anmäla till socialtjänsten om det finns indikationer på missbruk. Enligt skollagens (2010:800) kapitel 5 ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Här regleras exempelvis skolans befogenheter att ingripa då en elev är påverkad under lektionstid eller praktik. Enligt nya läroplanen har rektor ett särskilt ansvar för att riskerna med alkohol, tobak och droger förmedlas till eleverna. Enligt narkotikastrafflagen är all befattning av narkotikaklassade preparat kriminaliserat och gäller sålunda även egen konsumtion. Enligt alkohollagen (2010:1622) ska minderåriga skyddas från alkohol och överlåtelse av alkohol är inte tillåten. Enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) är inte alkohol förenligt med en god arbetsmiljö och alkohol får därför inte förtäras i skolans lokaler eller under skoltid. Alkohol får inte heller förvaras i skolan. Enligt tobakslagen är det inte tillåtet att röka inom skolans område. Skolverkets praxis avseende drogtester, se även JO:s uttalande. Skolans rätt att ingripa Varje människa är okränkbar och har rätt till integritet. Okränkbarheten kan formuleras i termer av rättigheter. En grundval för rättighetstanken är folkrätten och i synnerhet FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna är universella, vilket innebär att de gäller över hela världen, oavsett kultur, religion, sexuell läggning, kön, etnicitet, politisk uppfattning och social ställning. I läroplanen för grundskolan finns följande formulering: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska förmedla. Rättigheterna som rör integritet och skydd av privatlivet måste självklart efterlevas även i skolan. Skolpersonal eller andra elever får aldrig tvinga en elev att berätta om sitt familjeliv och sina privata relationer. Det är vidare förbjudet både för skolpersonal och andra elever att visitera elevers kläder eller väskor annat än vid en 5
situation av nödvärn. Elevskåp är utlånade av skolan till elever. Det innebär att skolan kan ha rätt att öppna elevskåp, en förutsättning är dock att eleverna har informerats om att skolan har rätt att öppna skåpen. Nödvärn Under vissa specifika förutsättningar har skolan rätt att fysiskt ingripa mot en enskild elev. 24 kapitlet i brottsbalken (1962:700) innehåller a l l m ä n n a nöd- och nödvärnsbestämmelser ger personer rätt att ingripa för att förhindra brottsligt våld mot person eller egendom. Nödvärnsrätten gäller för alla människor och därmed också för lärare och elever. Nödvärnsrätten får dock aldrig innebära mer våld än vad situationen kräver. Nödvärnsrätten gäller bara det akuta ingripandet och försvaret. Nödvärnsrätten är inte förenlig med oproportionerligt övervåld eller bestraffning. Ofta är dock situationer som kan uppkomma oklara. Den rättsliga grunden för att använda nödvärnsrätten är att den som ingriper har goda skäl för att ingripandet sker av nödvärnskaraktär. Enligt Skolverkets tolkning betyder det bland annat att skolpersonal har rätt att hålla fast elever eller skilja elever åt som bråkat, om det finns skäl för att någon eller något i annat fall skulle ha kunnat komma till skada. Så kallat envarsgripande är ytterligare en rättslig grund för att ingripa fysiskt som även omfattar skolpersonal. Enligt rättegångsbalken har var och en befogenheter att gripa den som begått brott som kan leda till fängelsestraff och som påträffas på bar gärning. Skollagens disciplintrappa I skollagens 5:e kapitel återfinns de allmänna befogenheter som rektorer och lärare har. Dessa kan komma att aktualiseras då skolan misstänker eller kan konstatera att en elev är påverkad. Enligt 6 får rektorn eller läraren vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Vad som är ordningsstörande får bedömas från fall till fall. En påverkad elev kanske inte stör sina klasskamrater däremot bör skolan resonera kring om det kanske skickar anmärkningsvärda signaler till övriga elever och deras föräldrar om personen ifråga får delta i undervisningen trots att skolan ska vara drogfri. Nedan följer de bestämmelser ger skolan befogenhet att ingripa. - Enligt 6 får rektorn eller en lärare vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma tillrätta med en elevs ordningsstörande beteende. Åtgärden måste stå i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. - Rektorn eller en lärare kan visa ut en påverkad elev ur undervisningssalen om han eller hon stör ordningen, uppträder olämpligt och inte har ändrat sitt 6
beteende efter uppmaning från läraren (7 ). Vid upprepade tillfällen eller allvarligare förseelser ska rektor starta en utredning (9 ). Efter utredningen kan rektor tilldela eleven en skriftlig varning med information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om han eller hon inte ändrar sitt beteende (10 ). - Rektor kan i vissa fall besluta om att helt eller delvis stänga av en elev under en vecka för att en skyndsam utredning ska kunna utföras om det är nödvändigt för andras trygghet och studiero. Beslutet gäller omedelbart (14, 15 ). Elev/vårdnadshavare ska dessförinnan ha getts möjlighet att yttra sig. Är eleven under 18 ska även socialnämnden informeras. - Vad gäller gymnasieskolan (frivillig skolform), se 17, 18. Här gäller två veckors initial avstängningstid, men denna kan förlängas upp till maximalt tre kalenderhalvår utöver den pågående terminen. Elev/vårdnadshavare ska dessförinnan ha getts möjlighet att yttra sig. - Skolan kan också stänga av elev från viss utbildning med praktiska inslag, se 19, 20. Elev/vårdnadshavare ska dessförinnan ha getts möjlighet att yttra sig. - Rektor kan omhänderta föremål som är störande eller kan utgöra en fara för säkerheten. Föremålet ska som huvudregel återlämnas till eleven vid skoldagens slut, men dess beskaffenhet får avgöra om vårdnadshavaren först ska informeras (22, 23 ). Föremålet kan också bli förverkat med stöd av 36 kap. 3 brottsbalken, 6 narkotikastrafflagen (1968:64), 5 lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller 6 lagen (1999:42) om förbud mot viss hälsofarliga varor. Rektor ska i dessa fall kontakta polisen. Omhändertagandet får i dessa fall bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats. - Dokumentation krävs vid vidtagande av samtliga ovanstående åtgärder. Drogtester Att utföra drogtester kräver lagstöd, vilket polisen exempelvis kan ha. Skolan kan däremot aldrig utföra drogtester med tvång på elever i kommunala skolor. Att utan samtycke utföra urinprovtagning betraktas som ett påtvingat kroppsligt ingrepp i strid med Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna samt regeringsformen 2 kap. 12. För att skolan ska kunna ta ett drogtest krävs ett reellt och fullt frivilligt samtycke från eleven, vilket innebär att skolan måste påvisa att det inte är förenat med direkta eller indirekta sanktioner eller påtryckningar (se JO 1992/93 s. 495, Skolinspektionens beslut 2009:2070, Skolinspektionens promemoria 2009-10-27). 7
Skolan måste således försäkra sig om att följande kriterier är uppfyllda: - Urinprovtagning utförs på förekommen anledning, det vill säga om det finns misstanke om drogpåverkan hos en viss elev. - Det finns ett reellt samtycke från eleven (och dess vårdnadshavare om han eller hon är underårig). - Provet ska beslutas och genomföras av behörig befattningshavare. - Sekretess mellan skolans olika yrkeskategorier måste beaktas. Sekretess Skolan ska skydda elevers integritet och privatliv. Ett led i detta är elevens sekretesskydd i samband med insatser från skolhälsovården, vid kartläggning av elever med behov av särskilt stöd och vid samverkan med andra myndigheter kring ärenden som gäller en enskild elev. Men även inom ramen för den ordinarie undervisningen ska skolpersonal skydda elevens integritet genom att inte sprida uppgifter om elevens privatliv som skulle kunna vara av kränkande karaktär. För den kommunala skolan gäller såväl offentlighets- och sekretesslagens (2009:400, OSL) som hälso- och sjukvårdslagens (1982:763) och patientdatalagens (2008:355) bestämmelser om dokumentation och sekretess. Att särskilt notera är att skolans olika yrkeskategorier lyder under olika stränga sekretesskrav. De strängaste reglerna gäller för skolsköterska och skolläkare. För kurator och psykolog gäller strängare sekretess än för rektor och specialpedagog. Om läkaren eller sköterskan deltar i en elevhälsogrupp kan de inte röja information från sin sjukvårdsverksamhet i så fall krävs samtycke från eleven det berör. Huvudbestämmelsen för rektor finns i 23:2, st. 2 OSL. När rektor får del av uppgifter av känsligt slag via elevhälsans personal innebär detta inte att rektor får den strängare sekretess/ tystnadsplikt som dessa befattningshavare har utan behåller sin egen. Men skyddet för dessa känsliga uppgifter garanteras även hos rektor, trots de svagare bestämmelser som hon eller han har. I och med att uppgifterna kommer från elevhälsan ska rektor förstå att de förtjänar ett gott skydd. Skulle någon, t.ex. en rektor, vara chef för elevhälsan kommer chefen i den rollen att omfattas av samtliga de bestämmelser om tystnadsplikt/sekretess som den underställda personalen har. Men en sådan chef ska förstås inte ha mer insyn i till exempel psykologers eller kuratorers förhållanden än vad som är nödvändigt utifrån chefens uppdrag och arbetsuppgifter. Kan skolhälsovården skicka kopior på sin journal till socialtjänsten? Ja, uppgiftsskyldigheten enligt SoL 14:1, st.4 gäller även innehållet i en journal och något samtycke behövs inte, lika litet som ett samtycke behövs för att anmäla. Kan socialtjänsten skicka information till skolan? Med samtycke (12:2 OSL) kan information överföras, liksom uppgifter som redan är kända av skolan. Positiv eller harmlös information kan också lämnas men denna bedömning ska göras utifrån 8
9 klientens egen uppfattning, se 26:1 OSL. Uppgifter får också röjas från socialtjänst till hälso- och sjukvård (t.ex. skolsköterskan) för att en underårig ska få nödvändig vård, behandling eller annat stöd (26:9 OSL). Varje myndighet, även socialnämnden, får för övrigt röja uppgifter som är hemliga om det är nödvändigt för att fullgöra den egna verksamheten. Exempelvis vissa känsliga uppgifter om barnet eller de närstående i samband med att muntliga uppgifter till utredningen inhämtas från skolpersonal enligt 10:2 OSL.
RIKTLINJER VID DROGPROBLEMATIK I SKOLANS VÄRLD Nedan listas en rad olika situationer som berörda yrkeskategorier inom kommunen kan ställas inför. Under vardera rubrik finns riktlinjer där det framgår vilka åtgärder som ska vidtas, vem som gör vad, hur och när. Målet är att säkerställa enhetlighet och rättssäkerhet i de agerandes rutiner. Förebyggande arbete i skolan All personal och alla elever ska genom undervisning informeras om alkoholens och övriga drogers skadeverkningar. All kommunal personal som kommer i kontakt med barnoch ungdomar i sitt arbete samt alla elever och vårdnadshavare ska informeras om drogpolicyn. Samverkan ska ske mellan berörd kommunal personal och den lokala polismyndigheten. Vid misstanke om eller konstaterande av elevs drogbruk eller innehav av droger under eller efter skoltid En misstanke innebär att en elevs bruk av alkohol eller droger inte har konstaterats utan att endast en misstanke om bruk finns. Även om det endast är en misstanke är det viktigt att ta denna på allvar eftersom ett ingripande kan rädda eleven i fråga om misstanken skulle visa sig vara berättigad. Nedanstående åtgärdskedja gäller både då eleven befinner sig i skolverksamhet under skoltid samt på fritidshem, fritidsgård eller annan aktivitet utanför vanlig skoltid. Åtgärdskedja Omedelbara åtgärder vid misstanke om eller konstaterat drogbruk - Snabb handläggning är ett absolut krav. - Rektorn eller dennes ställföreträdare gör en bedömning om skollagens disciplintrappa aktualiseras (avvisning, omhändertagande av föremål, förverkande m.m.). - En drogpåverkad elev ska omhändertas på ett betryggande sätt. - Rektor eller dennes ställföreträdare tar omedelbart kontakt med vårdnadshavaren om eleven är omyndig. Rektor eller dennes ställföreträdare tar omedelbart kontakt med vårdnadshavaren om myndig elev ger sitt samtycke. - Rektorn eller dennes ställföreträdare kontaktar socialtjänsten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen. - Rektor kallar omgående det lokala elevhälsoteamet till elevhälsokonferens. - Under elevhälsokonferensen beslutas om en individuell handlingsplan med tydlig ansvarsfördelning. - Berörd personal informeras efter samtyckte från eleven/vårdnadshavaren. - Misstänkt eller konstaterat drogbruk rapporteras till elevhälsochefen på utbildningsförvaltningen samt till utbildningschefen. Ytterligare åtgärdskrav vid konstaterat missbruk - Härutöver ansvarar den lokala elevhälsan i samråd med socialtjänsten för kontakt med etablerade behandlingsenheter. 10
- Elevvårdspersonal samt annan berörd personal hålls, efter samtycke från vårdnadshavare och elev, kontinuerligt informerade om behandlingsresultat via behandlingsenhet respektive socialtjänst. - Om missbruk fortsätter hos eleven trots erbjudna behandlingsalternativ, har skolan möjlighet att under viss tid stänga av en elev i grundskolan och gymnasieskolan, se rubriken skollagens disciplintrappa. Undervisning måste som huvudregel erbjudas i annan form. Utanför skoltid I det fall som misstanken uppstår utanför vanlig skoltid ska aktuell personal kontakta socialjouren alternativt polisen omedelbart samt ansvarig rektor så fort det finns möjlighet. I det fall beskrivna situation sker på fritidsgård eller inom annan verksamhet utan ansvarig rektor ska även annan ansvarig chef kontaktas. Senast följande vardag ska ansvarig rektor eller chef göra en anmälan till socialtjänsten, även om detta redan gjorts av polisen Hotfull situation Vid hotfullt beteende och/eller då fara för övriga elever råder ska polisen kontaktas i första hand. Polisen vidareförmedlar därefter information till socialtjänsten. Även ansvarig rektor ska kontaktas så fort det finns möjlighet. I det fall beskrivna situation sker på fritidsgård eller inom annan verksamhet utan ansvarig rektor ska även annan ansvarig chef kontaktas. Senast följande vardag ska ansvarig rektor eller chef göra en anmälan till socialtjänsten, även om detta redan gjorts av polisen. Drogtest Drogtest kan erbjudas av skolhälsovården men det krävs ett reellt samtycke från elev/vårdnadshavare för att genomföra testet. Vid elevens/vårdnadshavarens nekande till drogtest är det, efter skolsköterskans, skolläkarens eller rektorns anmälan till socialtjänsten i enlighet med 14 kap 1 socialtjänstlagen, socialtjänsten som ansvarar för fortsatt uppföljning av misstanken. Dokumentation och diarieföring Dokumentationsplikt gäller för samtliga samtal, telefonsamtal, möten m.m. i det aktuella ärendet, oavsett i vilken verksamhet ärendet startat. Diarieföringsplikt gäller för sekretessbelagda handlingar, dvs. handlingar som innehåller känslig information enligt offentlighets- och sekretesslagen samt tryckfrihetsförordningen. Skolhälsovårdens journalplikt styrs av patientdatalagen. Vid misstanke om eller konstaterande av att elev som tillhör skolan utför/utfört försäljning av droger under eller efter skoltid Åtgärdskedja - Rektorn eller dennes ställföreträdare gör omedelbart en polisanmälan. 11
- Utförs försäljningen av en elev på den egna skolan ska rektor eller dennes ställföreträdare omgående kalla det lokala elevhälsoteamet till elevvårdskonferens. - Under elevhälsokonferensen beslutas om en individuell handlingsplan med tydlig ansvarsfördelning. - Skolpersonal som misstänker försäljning av alkohol eller droger hos en känd elev/ungdom ska omedelbart anmäla detta till socialtjänsten. - Skolpersonalen ska omgående informera skolans rektor om utförd anmälan till socialförvaltningen. - Personal inom socialförvaltningen som misstänker försäljning av alkohol eller droger hos en känd elev/ungdom ska omedelbart göra en anmälan till den egna förvaltningen, kontakta vårdnadshavaren (om det är en omyndig elev) samt kontakta rektorn på den skola som eleven i fråga tillhör. - Elevhälsopersonal samt annan berörd personal hålls, efter samtycke från vårdnadshavare och elev, kontinuerligt informerade om behandlingsresultat via behandlingsenhet respektive socialtjänst. - Se skollagens disciplintrappa vad gäller omhändertagande av föremål och förverkande. - Misstänkt eller konstaterande att elev som tillhör skolan utför/utfört försäljning av droger under eller efter skoltid rapporteras till elevhälsochefen på utbildningsförvaltningen samt till utbildningschefen. Se även underrubrikerna enligt nedan under rubriken Vid misstanke om eller konstaterande av elevs drogbruk eller innehav av droger under eller efter skoltid. - Utanför skoltid - Hotfull situation - Drogtest - Dokumentation och diarieföring Vid misstanke om eller konstaterande av att elev som inte tillhör skolan utför/utfört försäljning av droger under eller efter skoltid - Rektorn eller dennes ställföreträdare tillkallar omgående polisen, som i sin tur anmäler ärendet till socialtjänsten. 12
SAMVERKANSGRUPPENS DELTAGARE Policyn med dess tillhörande riktlinjer är framtagna i samråd med följande representanter. AnnaCarin Jendland, rektor, Vikenskolan Arne Huseby, verksamhetsledare grundskolorna, utbildningsförvaltningen Dorte Svensson, enhetschef barn och ungdom socialförvaltningen Fredrik Petersson, fritidsledare, Eric Ruuths Kulturhus Gun Jonsson, skolsköterska, Tornlyckeskolan Gunilla Elversson Winterqvist, fältsekreterare, socialförvaltningen Helena Nyberg, kurator, Kullagymnasiet Janne Eneroth, fältassistent, utbildningsförvaltningen Joakim Westlund, fritidsledare, Vikenskolan Johanna Nilsson, ungdomssamordnare, kommunkansliet Josefin Nilsson, kommunjurist, kommunkansliet Kristina Pålsson, stationschef, polisen Lena Johansson, skolsköterska Kullagymnasiet Petra Lindström, rektor, Nyhamnsskolan Susanne Norrestad, pedagog, Lerbergsskolan Viveka Björklund, Vikens föräldraförening 13
Höganäs kommun 263 82 Höganäs Ungdomssamordnare Johanna Nilsson TELEFON: 042-33 72 61 Elevhälsochef 14 Pia Sointio TELEFON: 042-33 72 10 www.hoganas.se