STRATEGI PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER REGLER DROGPOLICY MED TILLHÖRANDE RIKTLINJER AVSEENDE UNGA INOM HÖGANÄS KOMMUN

Transkript

1 STRATEGI PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER REGLER DROGPOLICY MED TILLHÖRANDE RIKTLINJER AVSEENDE UNGA INOM HÖGANÄS KOMMUN

2 FASTSTÄLLT AV: KF DATUM: FÖR REVIDERING ANSVARAR: Kommunens ungdomssamordnare FÖR EVENTUELL UPPFÖLJNING OCH TIDPLAN ANSVARAR: Kommunens ungdomssamordnare DOKUMENTET GÄLLER FÖR: Samtliga förvaltningar och nämnder DOKUMENTET GÄLLER TILL OCH MED: Tills det ersätts med en ny drogpolicy 1

3 INNEHÅLLSREGISTER POLICY... 3 INLEDNING... 3 Förebyggande arbete...3 Vad räknas som drog?...3 Tobak...4 SPRIDNING, ANSVAR OCH REVIDERING...4 LAGAR OCH PRAXIS...5 Skolans rätt att ingripa...5 Nödvärn...6 Skollagens disciplintrappa...6 Drogtester...8 Sekretess... 8 RIKTLINJER...10 HUR AGERAR JAG SOM ANSTÄLLD I MÖTE MED UNGA OCH DROGER?...10 Dokumentationsplikt för samtliga kommunalt anställda...10 Misstanke Jag som arbetar inom skolan, hur ska jag agera? Åtgärdskedja vid elevs drogbruk, droginnehav och/eller drogförsäljning Ytterligare åtgärdskrav vid konstaterat missbruk...11 Hotfull situation...11 Jag som arbetar riktat mot unga utanför skolan, hur ska jag agera? Åtgärdskedja vid ungdoms drogbruk, droginnehav och/eller drogförsäljning Hotfull situation...11 Jag som bara stöter på unga ibland, hur ska jag agera? Åtgärdskedja vid ungdoms drogbruk, droginnehav och/eller drogförsäljning Hotfull situation...12 SAMVERKANSGRUPPENS DELTAGARE

4 POLICY Policyn med tillhörande riktlinjer är uppdelade i två delar; policy och riktlinjer. Inledningsvis presenteras policyn och därefter riktlinjerna. INLEDNING Några av Höganäs kommuns viktigaste uppgifter är att erbjuda alla unga bästa möjliga undervisning samt en trygg och hälsosam arbetsmiljö. Ett viktigt led i detta arbete är att förebygga, tidigt upptäcka och ingripa mot bruk av alkohol, tobak, doping och andra droger. Följande policy med tillhörande riktlinjer är framtagna av flertalet samverkande myndigheter och representanter som bär ett ansvar och involveras då beroendefrågor uppstår under eller efter skoldagens slut. I grunden ligger en gemensam omtanke om de ungdomar som på ett eller annat sätt behöver stöd i sin eller andras kamp mot missbruk. Av naturliga skäl är det ofta skolan som först får kännedom om alkohol- och droganvändning. Men uppföljning och åtgärder kräver ett förtroendefullt och kommunikativt samarbete mellan skola, elevhälsopersonal, elev, hem, sociala myndigheter, fältassistenter, polis, brottsförebyggande råd, sjukvård med flera. Skolmisslyckande har i forskning identifierats som en stark riskfaktor gällande en ogynnsam social utveckling för eleverna. En trygghetsfaktor är trivsel och god anknytning till skolan vilket alla inom skolans värld måste samarbeta kring för att eleverna ska kunna uppnå 1. Skolan har ansvaret för att ge eleverna det särskilda stöd och den hjälp de behöver 2 och detta kräver ibland samarbete med andra kommunala eller övriga verksamheter. Policyn med tillhörande riktlinjer har dels som syfte att klargöra ansvarsgränser mellan olika yrkeskategorier och myndigheter: Riktlinjerna kommer kanske främst vara ett stöd för dig som arbetar inom utbildnings- eller socialförvaltningen, men är också avsedda för övriga kommunanställda som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med elever i grund- och gymnasieskola. Förebyggande arbete Alla elever i Höganäs kommuns skolor ska genom undervisning informeras om alkoholens och övriga drogers skadeverkningar. All kommunal personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar i sitt arbete samt alla kommunala skolors elever och vårdnadshavare ska informeras om drogpolicyn. Samverkan ska ske mellan berörd kommunal personal och den lokala polismyndigheten. Vad räknas som drog? Med droger menas något som är berusande, giftigt och beroendeframkallande 3. När ordet droger används i denna policy omfattar den både alkohol, narkotika och dopingpreparat. 1 Ungdomsstyrelsens skrifter 2007:13. Ungdomar, fritid och hälsa, en forskningsöversikt om fritidens skydds- och riskfaktorer, Skolverket, 2011, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet UMO, Din ungdomsmottagning på nätet, , 3

5 Tobak Det är förbjudet att sälja tobak till barn och ungdomar under 18 år. I tobakslagen (1993:581) finns regler som beskriver vem tobak får säljas till och var det är tillåtet att röka. 2 Rökning är förbjuden 1. i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. 12 Tobaksvaror får inte säljas eller på annat sätt lämnas ut i näringsverksamhet till den som inte har fyllt 18 år. Den som lämnar ut tobaksvaror ska förvissa sig om att mottagaren har uppnått nämnda ålder. Om det finns särskild anledning att anta att en tobaksvara är avsedd att lämnas över till någon som inte har fyllt 18 år får varan inte lämnas ut. 4 Ur ett förebyggande perspektiv är det viktigt att sända ut signaler till minderåriga om att rökning är hälsovådligt. Vid upptäckt av en minderårig som använder tobak ska vårdnadshavarna kontaktas. SPRIDNING, ANSVAR OCH REVIDERING För att policyn och riktlinjerna ska vara levande och användas aktivt i alla led måste en implementering ske inom kommunens förvaltningar samt inom polisens organisation. Ett politiskt beslut om ett antagande av policyn med riktlinjer är en förutsättning för att en framgångsrik implementering ska kunna ske. Eftersom policyn sträcker sig över alla förvaltningar tas beslutet i kommunfullmäktige. Utbildningsförvaltningen ansvarar för att sprida policy och riktlinjer till elevhälsan och ledningen på samtliga kommunala skolor. Ledningen på varje enskild skola ansvarar för att implementera policyn hos skolans personal samt sprida information om policyn till föräldrar och elever. Socialförvaltningen ansvarar för att sprida policy och riktlinjer till ledningen på berörda enheter. Varje enhet ansvarar för att en implementering av policyn sker inom verksamheten och att information om policyn ges till klienter och föräldrar. Övriga förvaltningar ansvarar för att policyn och riktlinjerna sprids bland personal och implementeras i de delar av verksamheten som berörs. Polisen ansvarar för att en implementering av policyn sker inom polisens lokala organisation i Höganäs kommun och för att sprida information om policyn till berörda barn/ungdomar och föräldrar som de kommer i kontakt med. 4 Svensk författningssamling nr 1993:581 4

6 Ungdomssamordnaren på kommunledningskontoret ansvarar för att hålla riktlinjerna aktuella och levande genom att initiera och slutföra en årlig översyn och en eventuell revidering av policyn. En förutsättning för att en verkningsfull översyn ska kunna utföras är att arbetsgruppen för policyn med tillhörande riktlinjer med representanter från olika yrkesgrupper och förvaltningar tillsammans med ungdomssamordnaren driver vilka förändringar som bör göras varje år. LAGAR OCH PRAXIS Förutom ett uttryckligt önskemål om tydliga riktlinjer från de olika yrkeskategorier som kommer i kontakt med drogrelaterade frågor, så har kommunens drogpolicy med tillhörande riktlinjer sin grund i gällande lagstiftning. Det finns en rad lagar, bestämmelser och en utvecklad praxis kring beroendeframkallande medel. Nedan följer några exempel: Enligt FN:s konvention om barns rättigheter från 1989 ska barnets bästa komma i främsta rummet, vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ. Enligt socialtjänstlagen (2001:453) är skolan skyldig att anmäla till socialtjänsten om det finns en oro för eleven. Enligt 5 kap. skollagen (2010:800) ska utbildningen utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Här regleras exempelvis skolans befogenheter att ingripa då en elev är påverkad under lektionstid eller praktik. Enligt nya läroplanen har rektor ett särskilt ansvar för att riskerna med alkohol, tobak och droger förmedlas till eleverna. Enligt narkotikastrafflagen är all befattning av narkotikaklassade preparat kriminaliserat och gäller sålunda även egen konsumtion. Enligt alkohollagen (2010:1622) ska minderåriga skyddas från alkohol och överlåtelse av alkohol är inte tillåten. Enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) är inte alkohol förenligt med en god arbetsmiljö och alkohol får därför inte förtäras i skolans lokaler eller under skoltid. Alkohol får inte heller förvaras i skolan. Enligt tobakslagen är det inte tillåtet att röka inom skolans område. Skolverkets praxis avseende drogtester, se även uttalande från JO (beslut den 26 april 2010 dnr ). Skolans rätt att ingripa Varje människa är okränkbar och har rätt till integritet. Okränkbarheten kan formuleras i termer av rättigheter. En grundval för rättighetstanken är folkrätten och i synnerhet FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna är universella, vilket innebär att de gäller över hela världen, oavsett kultur, religion, sexuell läggning, kön, etnicitet, politisk uppfattning och social ställning. 5

7 I läroplanen för grundskolan finns följande formulering: Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska förmedla. Rättigheterna som rör integritet och skydd av privatlivet måste självklart efterlevas även i skolan. Skolpersonal eller andra elever får aldrig tvinga en elev att berätta om sitt familjeliv och sina privata relationer. Det är vidare förbjudet både för skolpersonal och andra elever att visitera elevers kläder eller väskor annat än vid en situation av nödvärn. Elevskåp är utlånade av skolan till elever. Det innebär att skolan kan ha rätt att öppna elevskåp, en förutsättning är dock att eleverna har informerats om att skolan har rätt att öppna skåpen. Nödvärn Under vissa specifika förutsättningar har skolan rätt att fysiskt ingripa mot en enskild elev. 24 kapitlet i brottsbalken (1962:700) innehåller allmänna nöd- och nödvärnsbestämmelser ger personer rätt att ingripa för att förhindra brottsligt våld mot person eller egendom. Nödvärnsrätten gäller för alla människor och därmed också för lärare och elever. Nödvärnsrätten får dock aldrig innebära mer våld än vad situationen kräver. Nödvärnsrätten gäller bara det akuta ingripandet och försvaret. Nödvärnsrätten är inte förenlig med oproportionerligt övervåld eller bestraffning. Ofta är dock situationer som kan uppkomma oklara. Den rättsliga grunden för att använda nödvärnsrätten är att den som ingriper har goda skäl för att ingripandet sker av nödvärnskaraktär. Enligt Skolverkets tolkning betyder det bland annat att skolpersonal har rätt att hålla fast elever eller skilja elever åt som bråkat, om det finns skäl för att någon eller något i annat fall skulle ha kunnat komma till skada. Så kallat envarsgripande är ytterligare en rättslig grund för att ingripa fysiskt som även omfattar skolpersonal. Enligt rättegångsbalken har var och en befogenheter att gripa den som begått brott som kan leda till fängelsestraff och som påträffas på bar gärning. Skollagens disciplintrappa I skollagens 5:e kapitel återfinns de allmänna befogenheter som rektorer och lärare har. Dessa kan komma att aktualiseras då skolan misstänker eller kan konstatera att en elev är påverkad. Enligt 6 får rektorn eller läraren vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att till örsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma till rätta med en elevs ordningsstörande uppträdande. Vad som är ordningsstörande får bedömas från fall till fall. En påverkad elev kanske inte stör sina klasskamrater däremot bör skolan resonera kring om det kanske skickar anmärkningsvärda signaler till övriga elever och deras föräldrar om personen ifråga får delta i undervisningen trots att skolan ska vara drogfri. Nedan följer de bestämmelser ger skolan befogenhet att ingripa. 6

8 Enligt 6 får rektorn eller en lärare vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero eller för att komma tillrätta med en elevs ordningsstörande beteende. Åtgärden måste stå i rimlig proportion till sitt syfte och övriga omständigheter. Rektorn eller en lärare kan visa ut en påverkad elev ur undervisningssalen om han eller hon stör ordningen, uppträder olämpligt och inte har ändrat sitt beteende efter uppmaning från läraren (7 ). Vid upprepade tillfällen eller allvarligare förseelser ska rektor starta en utredning (9 ). Efter utredningen kan rektor tilldela eleven en skriftlig varning med information om vilka åtgärder som kan komma att vidtas om han eller hon inte ändrar sitt beteende (10 ). Rektor kan i vissa fall besluta om att helt eller delvis stänga av en elev under en vecka för att en skyndsam utredning ska kunna utföras om det är nödvändigt för andras trygghet och studiero. Beslutet gäller omedelbart (14, 15 ). Elev/vårdnadshavare ska dessförinnan ha getts möjlighet att yttra sig. Är eleven under 18 ska även socialnämnden informeras. Vad gäller gymnasieskolan (frivillig skolform), se 17, 18. Här gäller två veckors initial avstängningstid, men denna kan förlängas upp till maximalt tre kalenderhalvår utöver den pågående terminen. Elev/vårdnadshavare ska dessförinnan ha getts möjlighet att yttra sig. Skolan kan också stänga av elev från viss utbildning med praktiska inslag, se 19, 20. Elev/ vårdnadshavare ska dessförinnan ha getts möjlighet att yttra sig. Rektor kan omhänderta föremål som är störande eller kan utgöra en fara för säkerheten. Föremålet ska som huvudregel återlämnas till eleven vid skoldagens slut, men dess beskaffenhet får avgöra om vårdnadshavaren först ska informeras (22, 23 ). Föremålet kan också bli förverkat med stöd av 36 kap. 3 brottsbalken, 6 narkotikastrafflagen (1968:64), 5 lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel eller 6 lagen (1999:42) om förbud mot viss hälsofarliga varor. Rektor ska i dessa fall kontakta polisen. Omhändertagandet får i dessa fall bestå tills frågan om föremålet ska tas i beslag har prövats. Dokumentation krävs vid vidtagande av samtliga ovanstående åtgärder. 7

9 Drogtester Att utföra drogtester kräver lagstöd, vilket polisen exempelvis kan ha. Skolan kan däremot aldrig utföra drogtester med tvång på elever i kommunala skolor. Att utan samtycke utföra urinprovtagning betraktas som ett påtvingat kroppsligt ingrepp i strid med Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna samt regeringsformen 2 kap. 12. För att skolan ska kunna ta ett drogtest krävs ett reellt och fullt frivilligt samtycke från eleven, vilket innebär att skolan måste påvisa att det inte är förenat med direkta eller indirekta sanktioner eller påtryckningar (se JO 1992/93 s. 495, Skolinspektionens beslut 2009:2070, Skolinspektionens promemoria ). Drogtest kan erbjudas av skolhälsovården men det krävs ett reellt samtycke från elev/vårdnadshavare för att genomföra testet. Vid oro för eleven i fråga anmäler skolsköterskan, skolläkaren eller rektorn till socialtjänsten i enlighet med 14 kap. 1 socialtjänstlagen. Socialtjänsten ansvarar för uppföljning av ärendet. Skolan måste således försäkra sig om att följande kriterier är uppfyllda: Urinprovtagning utförs på förekommen anledning, det vill säga om det finns misstanke om drogpåverkan hos en viss elev. Det finns ett reellt samtycke från eleven (och dess vårdnadshavare om han eller hon är underårig). Provet ska beslutas och genomföras av behörig befattningshavare. Sekretess mellan skolans olika yrkeskategorier måste beaktas. Sekretess Skolan ska skydda elevers integritet och privatliv. Ett led i detta är elevens sekretesskydd i samband med insatser från skolhälsovården, vid kartläggning av elever med behov av särskilt stöd och vid samverkan med andra myndigheter kring ärenden som gäller en enskild elev. Men även inom ramen för den ordinarie undervisningen ska skolpersonal skydda elevens integritet genom att inte sprida uppgifter om elevens privatliv som skulle kunna vara av kränkande karaktär. För den kommunala skolan gäller såväl offentlighets- och sekretesslagens (2009:400, OSL) som hälso- och sjukvårdslagens (1982:763) och patientdatalagens (2008:355) bestämmelser om dokumentation och sekretess. Att särskilt notera är att skolans olika yrkeskategorier lyder under olika stränga sekretesskrav. De strängaste reglerna gäller för skolsköterska och skolläkare. För kurator och psykolog gäller strängare sekretess än för rektor och specialpedagog. Om läkaren eller sköterskan deltar i en elevhälsogrupp kan de inte röja information från sin sjukvårdsverksamhet i så fall krävs samtycke från eleven det berör. Huvudbestämmelsen för rektor finns i 23 kap. 2 st. 2 OSL. När rektor får del av uppgifter av känsligt slag via elevhälsans personal innebär detta inte att rektor får den strängare sekretess/ tystnadsplikt som dessa befattningshavare har utan behåller sin egen. Men skyddet för dessa känsliga uppgifter garanteras även hos rektor, trots de svagare bestämmelser som hon eller han har. I och med att uppgifterna kommer från elevhälsan ska rektor förstå att de förtjänar ett gott skydd. 8

10 Skulle någon, t.ex. en rektor, vara chef för elevhälsan kommer chefen i den rollen att omfattas av samtliga de bestämmelser om tystnadsplikt/sekretess som den underställda personalen har. Men en sådan chef ska förstås inte ha mer insyn i till exempel psykologers eller kuratorers förhållanden än vad som är nödvändigt utifrån chefens uppdrag och arbetsuppgifter. Kan skolhälsovården skicka kopior på sin journal till socialtjänsten? Ja, uppgiftsskyldigheten enligt SoL 14:1, st.4 gäller även innehållet i en journal och något samtycke behövs inte, lika litet som ett samtycke behövs för att anmäla. Kan socialtjänsten skicka information till skolan? Med samtycke (12:2 OSL) kan information överföras, liksom uppgifter som redan är kända av skolan. Positiv eller harmlös information kan också lämnas men denna bedömning ska göras utifrån klientens egen uppfattning, se 26:1 OSL. Uppgifter får också röjas från socialtjänst till hälso- och sjukvård (t.ex. skolsköterskan) för att en underårig ska få nödvändig vård, behandling eller annat stöd (26:9 OSL). Varje myndighet, även socialnämnden, får för övrigt röja uppgifter som är hemliga om det är nödvändigt för att fullgöra den egna verksamheten. Exempelvis vissa känsliga uppgifter om barnet eller de närstående i samband med att muntliga uppgifter till utredningen inhämtas från skolpersonal enligt 10:2 OSL. 9

11 RIKTLINJER För att tydliggöra hur man som kommunalt anställd ska agera i möte med unga och droger presenteras nedan olika åtgärdskedjor. Åtgärdskedjorna är beroende av hur man som anställd kommer i kontakt med unga genom sitt arbete inom kommunen. HUR AGERAR JAG SOM ANSTÄLLD I MÖTE MED UNGA OCH DROGER? Nedan listas en rad olika situationer som berörda yrkeskategorier inom kommunen kan ställas inför. Tre olika åtgärdskedjor finns beroende på om den anställde arbetar inom skolan, har ett yrke utanför skolan som ändå riktar sig mot unga eller om den anställde i sin yrkesroll kan komma i kontakt med unga vid enstaka tillfällen. Under vardera rubrik finns en beskrivning av vilka åtgärder som ska vidtas, vem som gör vad, hur och när. Målet är att säkerställa enhetlighet och rättssäkerhet i de agerandes rutiner. Dokumentationsplikt för samtliga kommunalt anställda Dokumentationsplikt gäller för samtliga samtal, telefonsamtal, möten med mera i det aktuella ärendet, oavsett i vilken verksamhet ärendet startat. Diarieföringsplikt gäller för sekretessbelagda handlingar, det vill säga handlingar som innehåller känslig information enligt offentlighets- och sekretesslagen samt tryckfrihetsförordningen. Skolhälsovårdens journalplikt styrs av patientdatalagen. Misstanke En misstanke innebär att en elevs bruk av en drog inte har konstaterats utan att endast en missatnke om bruk finns. Även om det endast är en misstanke är det viktigt att ta denna på allvar eftersom ett ingripande kan rädda ungdomen i fråga om misstanken skulle visa sig vara berättigad. Samtliga åtgärdskedjor gäller oavsett om det rör endast en misstanke om eller om det handlar om ett faktiskt konstaterat bruk, innehav eller försäljning av droger. Jag som arbetar inom skolan, hur ska jag agera? Nedanstående åtgärdskedja gäller för personal som arbetar inom skolans verksamhet. Åtgärdskedja vid elevs drogbruk, droginnehav och/eller drogförsäljning Snabb handläggning är ett absolut krav Rektorn eller dennes ställföreträdare gör en bedömning om skollagens disciplintrappa aktualiseras (avvisning, omhändertagande av föremål, förverkande med mera). En drogpåverkad elev ska omhändertas på ett betryggande sätt. Rektor eller dennes ställföreträdare tar omedelbart kontakt med vårdnadshavaren om eleven är omyndig. Rektor eller dennes ställföreträdare tar omedelbart kontakt med vårdnadshavaren om myndig elev ger sitt samtycke. Rektorn eller dennes ställföreträdare anmäler till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen. 10

12 Vid innehav och/eller försäljning av droger gör rektorn eller dennes ställföreträdande omedelbart en polisanmälan. Rektor kallar omgående det lokala elevhälsoteamet till elevhälsokonferens. Under elevhälsokonferensen beslutas om en individuell handlingsplan med tydlig ansvarsfördelning. Berörd personal informeras efter samtyckte från eleven/vårdnadshavaren. Ytterligare åtgärdskrav vid konstaterat missbruk Härutöver ansvarar den lokala elevhälsan i samråd med socialtjänsten för kontakt med etablerade behandlingsenheter. Elevvårdspersonal samt annan berörd personal hålls, efter samtycke från vårdnadshavare och elev, kontinuerligt informerade om behandlingsresultat via behandlingsenhet respektive socialtjänst. Om missbruk fortsätter hos eleven trots erbjudna behandlingsalternativ, har skolan möjlighet att under viss tid stänga av en elev i grundskolan och gymnasieskolan, se rubriken skollagens disciplintrappa. Undervisning måste som huvudregel erbjudas i annan form. Hotfull situation Vid hotfullt beteende och/eller då fara för övriga elever råder ska polisen kontaktas i första hand. Polisen vidareförmedlar därefter information till socialtjänsten. I övrigt gäller ovanstående åtgärdskedja. Jag som arbetar riktat mot unga utanför skolan, hur ska jag agera? Denna åtgärdskedja gäller för personal vars yrke är riktat mot verksamhet som rör unga men som inte arbetar inom skolans verksamhet. Åtgärdskedja vid ungdoms drogbruk, droginnehav och/eller drogförsäljning En drogpåverkad ungdom ska omhändertas på ett betryggande sätt. Personal tar omedelbart kontakt med vårdnadshavaren om eleven är omyndig. Personal tar omedelbart kontakt med vårdnadshavaren om myndig elev ger sitt samtycke. Aktuell personal kontaktar, vid behov av stöd, socialjouren alternativt polisen omedelbart. Ansvarig chef kontaktas så fort det finns möjlighet. Chefen kontaktar i sin tur ansvarig rektor på den skola (inom Höganäs kommuns utbildningsförvaltning) som eleven tillhör. Senast följande vardag ska ansvarig chef göra en anmälan till socialtjänsten, även om detta redan gjorts av polisen. Vid innehav och/eller försäljning av droger gör aktuell chef omedelbart en polisanmälan. Hotfull situation Vid hotfullt beteende och/eller då fara för övriga närvarande råder ska polisen kontaktas i första hand. Polisen vidareförmedlar därefter information till socialtjänsten. I övrigt gäller ovanstående åtgärdskedja. 11

13 Jag som bara stöter på unga ibland, hur ska jag agera? Denna åtgärdskedja gäller för övrig personal inom kommunen som i sin yrkesroll kan komma i kontakt med unga vid enstaka tillfällen. Åtgärdskedja vid ungdoms drogbruk, droginnehav och/eller drogförsäljning En drogpåverkad ungdom ska omhändertas på ett betryggande sätt. Personal tar omedelbart kontakt med vårdnadshavaren om eleven är omyndig. Personal tar omedelbart kontakt med vårdnadshavaren om myndig elev ger sitt samtycke. Aktuell personal kontaktar, vid behov av stöd, socialjouren alternativt polisen omedelbart. Vid innehav och/eller försäljning av droger gör aktuell chef omedelbart en polisanmälan. Hotfull situation Vid hotfullt beteende och/eller då fara för övriga närvarande råder ska polisen kontaktas i första hand. Polisen vidareförmedlar därefter information till socialtjänsten. I övrigt gäller ovanstående åtgärdskedja. 12

14 SAMVERKANSGRUPPENS DELTAGARE Policyn med dess tillhörande riktlinjer är framtagna i samråd med följande representanter. AnnaCarin Jendland, rektor, Lerbergsskolan Arne Huseby, verksamhetsledare grundskolorna, utbildningsförvaltningen Dorte Svensson, enhetschef barn och ungdom socialförvaltningen Fredrik Petersson, fritidsledare, Eric Ruuths Kulturhus Gun Jonsson, skolsköterska, Tornlyckeskolan Gunilla Elversson Winterqvist, fältsekreterare, socialförvaltningen Helena Nyberg, kurator, Kullagymnasiet Janne Eneroth, fältassistent, utbildningsförvaltningen Joakim Westlund, fritidsledare, Vikenskolan Johanna Nilsson, ungdomssamordnare, kommunkansliet Josefin Thedeby, kommunjurist, kommunkansliet Kristina Pålsson, stationschef, polisen Lena Johansson, skolsköterska Kullagymnasiet Petra Lindström, rektor, Nyhamnsskolan Susanne Norrestad, pedagog, Lerbergsskolan Viveka Björklund, Vikens föräldraförening Pia Sointio, elevhälsochef, utbildningsförvaltningen Lars Löfgren, kulturhuschef, Eric Ruuths kulturhus 13

15 HÖGANÄS KOMMUN Höganäs Ungdomssamordnare Johanna Nilsson TELEFON: