Tjänsteskrivelse 1 (24) Handläggare Hans Åfeldt Barn- och utbildningsnämnden Yttrande - Medborgarförslag om ändring av gällande skolplaceringar Sammanfattning I ett medborgarförslag väcks frågor kring kommunens rutiner för erbjudande om skolplats. Förslagsställaren vill att man ska införa en s.k. syskonförtur. Barn- och utbildningsförvaltningen gör följande bedömningar 1. Vilka för- och nackdelar syskonförtur som urvalskriterium kan ha för ett barn vid placering i kommunal förskoleklass och grundskola är en politisk värdegrundsfråga. 2. Ett urvalskriterium syskonförtur vid placering i kommunal förskoleklass och grundskola ger utökad rätt till vissa barn med syskon på bekostnad av andra barns, utan syskon, minskade rätt och kriteriet avviker därigenom från principen likabehandling. 3. Ett urvalskriterium syskonförtur vid placering i kommunal förskoleklass och grundskola ger minskad förutsägbarhet och transparens kring beslutsprocessen för barn (och föräldrar) utan syskon, men ökar i motsvarande grad transparensen för barn (och föräldrar) med syskon. Vid stor platsbrist ger dock syskonförturen ingen garanterad plats vid en viss skola. 4. Införande av urvalskriterium syskonförtur i mindre eller i större omfattning för placering vid Karlskogas kommunala förskoleklasser eller grundskolor har oberoende av graden av införande stora konsekvenser för placeringsprocessen i Karlskoga kommun. Karlskoga har inte idag ett fritt skolval utan erbjuder elever placering i förskoleklass och grundskola med möjlighet att därutöver ge föräldrar möjlighet att önska omplacering med framförda skäl. 5. Urvalskriterium syskonförtur för placering i förskoleklass eller grundskola vid platsbrist på en kommunal skola är inte förenligt enligt skollagens nuvarande lydelse och vanliga tolkning. 6. Skolinspektionens råd och anvisningar om syskonförtur m.fl. som urvalskriterium gäller enbart för fristående skolor och inte för kommunal skola. Skolinspektionen har framfört kritik till de kommuner bl.a. Stockholm, Uppsala, Falkenberg, Linköping som använder syskonförtur som urvalskriterium till den kommunala förskoleklassen och grundskolan. Förvaltningens bedömning är att det mot den bakgrunden inte kan rekommenderas att införa syskonförtur till Karlskogas kommunala förskoleklass och
Tjänsteskrivelse 2 (24) grundskola innan en rättslig prövning i sak av syskonförtur som urvalskriterium vid skolplacering har gjorts. 7. Kommuner som idag använder syskonförtur som urvalskriterium gör detta genom att utforma och fatta ej överklagningsbara beslut. Det går därmed inte att få syskonförtur som urvalskriterium granskat i sak i normal rättslig ordning. För att kunna pröva detta rättsligt i sak måste skollagen och rätten till överklagande även kring närhetsprincipen ändras. Förvaltningen gör bedömningen att en beslutsprocess som inte i sak kan granskas är inte till fördel för den acceptans som är nödvändig från allmänhet och föräldrar kring kommunens beslutsfattande. 8. Ett eventuellt införande av fritt skolval och syskonförtur till Karlskogas kommunala förskoleklasser och grundskola kräver en mer ingående konsekvensanalys och att administrativa hjälpmedel utvecklas som stöd i en sådan beslutsprocess. Inom ramen för föräldrars önskemål om omplacering till förskoleklass inom Karlskoga kommun tillgodoses 99-100% enligt dagens placeringssystem, vilket innebär att i stort sett alla önskemål från föräldrar tillgodoses redan idag. Förvaltningen ser inte att ett kommunalt system med en styrande särskild syskonförtur skulle kunna öka andelen av tillgodosedda föräldraönskemål då beslut till förmån för barn med syskon är till förfång för barn utan syskon då antalet skolplatser på en viss skola är den begränsande faktorn. En så kallad syskonförtur, som enligt Skolinspektionens anvisningar inte möjliggjorts att utnyttja för den kommunala skolan, skulle inte undanta kommunens juridiska skyldighet att beakta andra föräldrars önskemål, närhetsprincipen eller kommunens egna organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. En tydligt angiven syskonförtur som urvalsinstrument i ett öppet redovisat beslutsunderlag från Karlskoga kommun om placering till förskoleklass eller grundskolan och som överklagas skulle inte ha framgång vid en rättlig prövning. Barn- och utbildningsförvaltningen ser utifrån detta ingen möjlighet att föreslå att medborgarförslaget om syskonförtur beviljas. Barn- och utbildningsförvaltningen rekommenderar barn- och utbildningsnämnden att avslå förslaget om syskonförtur till den kommunala förskoleklassen och till grundskolan. Beslutsunderlag Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 6 november 2015 Kommunstyrelsen 34 den 7 januari 2015 Barn- och utbildningsnämnden 101 den 20 oktober 2014 Barn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 8 oktober 2014 Medborgarförslag KS 2014.0186 inkom den 24 april 2014
Tjänsteskrivelse 3 (24) Utgångspunkter Det är kommunen som avgör hur många elever som får plats vid varje skolenhet. När antalet elever som vill gå på en skola är större än det antal platser skolan erbjuder, måste kommunen därför bedöma vilka elever som har störst rätt till en plats på skolan. Kommunen är genom geografiska eller trafikmässiga omständigheter uppdelad i södra, västra/centrala och östra skolområdet (se bilaga 2). Inom dessa större skolområden fördelas med idag rådande arbetsordning 6-åringar och grundskoleelever beroende på totala antalet barn, antal barn med särskilda skäl, elevers närhet till (närmast) hemmet belägna skolan, antal skolplatser, föräldrars önskemål och de kommunala ekonomiska/organisatoriska skäl som kan uppstå. Barn som väljer att gå på Lonnhyttan-Granbergsdals friskola tillhör organisatoriskt de olika större skolområdena beroende på folkbokföringsadress och återkommer för skolgång i åk 7-9 inom respektive skolområdes högstadieskola. Vid en återgång till den kommunala skolan tidigare än till högstadiet ska även en tidigare elev vid friskola ha garanterad placering på den nära (närmast möjligt) hemmet belägna skolan enligt närhetsprincipen. Likabehandling, rättssäkerhet och stor förutsägbarhet För att garantera kommuninnevånares rättssäkerhet och acceptans för regelverket måste kommunens system och rutiner kring placering av sexåringar inom förskoleklass och som placerad elev inom grundskolan uppfylla krav på lagföljsamhet, likabehandlingsprincipen, transparens och förutsägbarhet. Som förälder måste man ha möjlighet att veta vilka regler som gäller kring placeringen i förskoleklassen och i grundskolan. Det måste också vara möjligt för en förälder att överklaga ett fattat beslut med möjlighet till en rimlig bedömning i sak. Det är också viktigt för föräldrars förförståelse kring placeringsprocessen att närhetsprincipen gäller för alla inom ett större skolområde och inte utifrån en viss skola då antalet elevers boenden kring en viss skola varierar under åren. Det kan därför uppstå situationer att en elev som bor mycket nära en skola, ändå inte ryms där på grund av att så många andra elever, som också bor mycket nära, har större rätt att bli placerade på skolan. Skulle så vara fallet för en enskild elev måste föräldern ges möjlighet att ta del av kommunens skäl och också kunna överklaga beslutet i sak. Skollagen Utgångspunkten för placering inom förskoleklass och grundskolan är skollagen (2010:800) 9 kap 15 och 10 kap 30. Utgångspunkterna, med koppling till detta ärendets frågeställning, är här föräldrars önskemål och den så kallade närhetsprincipen enligt det första stycket. Här fastslås också, som en konsekvens av närhetsprincipen, att alla barn har lika rätt till en nära (närmast) hemmet belägen skola.
Tjänsteskrivelse 4 (24) På grund av organisatoriska och ekonomiska skäl kan det ändock enligt andra stycket vara kommunen som, utifrån olika elevers särskilda skäl och närhetsprincipen, bestämmer placering av eleven vid en annan skolenhet för det enskilda barnet vid t.ex. platsbrist. Rättstillämpning vid överklagande Om förvaltningen gjort en individuell bedömning av en elevs placering i förskoleklass (eller till klass 1) och utifrån detta fattar ett beslut via verksamhetschef på delegation från barn- och utbildningsnämnden utifrån närhetsprincipen får detta beslut inte överklagas till Skolväsendets Överklagandenämnd. Istället kan en laglighetsprövning enligt kommunallagen 10 kap 1-2 göras till förvaltningsrätt och då endast utifrån om beslutet fattats i laga ordning. Ärendet prövas då inte i sak. Ett viktigt krav på beslutet är i så fall att en individuell bedömning har gjorts utifrån närhet till en skola, att andra elevers lika rätt inte kränkts och att beslutet inte ger kommunen organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. Dessutom måste kommunens skolorganisation ha fastställts innan placeringsbeslutet har fattats. Om förvaltningens alla beslut normalt fattas på ett formellt korrekt sätt kan en förälder aldrig få rätt genom en sådan laglighetsprövning. Om kommunen anger att beslutet fattats utifrån andra barns rätt och/eller på grund av organisatoriska och ekonomiska svårigheter anges det i beslutet och det kan därmed överklagas och granskas i sak via Skolväsendets överklagandenämnd. Placering kopplad till skolväg och skolskjuts Det finns också skäl för kommunen att vid placering av elever inom förskoleklass och grundskolan beakta konsekvenserna av den gjorda placeringen med utgångspunkt från elevers rätt till skolskjuts. Det handlar då om kommunens organisatoriska och ekonomiska svårigheter som en konsekvens av hur placeringen av elever till förskoleklass och grundskolan sker. Den av barn- och utbildningsförvaltningen gjorda övergripande placeringsplanen, där alla förskoleklassbarn i kommunen fått den möjligaste närmast (nära) hemmet belägna skolan, den s.k. placeringsskolan, innebär också i sin konsekvens att behovet av skolskjuts enligt gällande regler minimeras. Därmed minimeras också som en konsekvens kommunens kostnader för behoven av skolskjuts för olika elever. Administrativa hjälpmedel för likvärdig bedömning Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) har tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen (SBF) utvecklat ett IT-administrativt verktyg (MyCarta) för att kunna ha en initial IT-baserad översikt på var de kommande 6-årsbarnen är folkbokförda och med deras uppmätningsbara avståndsrelation till närmast hemmet belägna skolor.
Tjänsteskrivelse 5 (24) Mätningen av avståndet mellan hemmet och en skola görs i det enskilda fallet längs en tänkt närmaste gång- eller cykelväg eller bilväg om så är lämpligast. Mätningen görs på ett likformigt sätt för alla elever. BUF gör utifrån detta underlag en initial bedömning av hur förskoleklassbarnen enligt närhetsprincipen ska fördelas på de olika skolorna beroende på antal barn och antal platser på de olika skolorna. De enskilda skolornas "upptagningsområden" kommer därigenom att ändras varje år beroende på hur många barn som bor inom skolområdet och hur de olika barnen bor i relation till de olika skolorna inom de större skolområdena. Mer om förhållandena i Karlskoga kommun i bilaga 2. Erbjudande om placering Föräldrar erbjuds utifrån den gjorda BUF-placeringsplanen plats vid placeringsskolan. Vill vårdnadshavaren inte ha den erbjudna platsen ges möjlighet att välja annan skola, men med den tydliga informationen att detta val kring omplacering kan påverka möjligheten till skolskjuts om sådan rätt skulle uppstå utifrån gällande regler. Föräldrars önskemål Alla önskemål om ändrad skolplacering sammanställs av BUF och en omfördelning sker så att så många som möjligt medges byte av skola. I stort sett har 99-100 % av alla ca 300-330 stycken 6-åringar under perioden 2012-2015 fått den placering som vårdnadshavarna önskat. I de fall omplacering ej kunnat medges handlar det om att antalet platser på en aktuell skola inte räckt till och att andra barns rätt till placering på skolan har bedömts som större. 0-3 stycken omplaceringsärenden per år har de senaste tre åren gått vidare som överklaganden vid Förvaltningsrätten, varvid kommunen i samtliga fall fått rätt i sin öppet redovisade bedömning utifrån skollagens skrivning. Rätt att gå kvar vid flyttning När ett barn väl har fått sin skolplacering har eleven rätt att gå kvar på placeringsskolan även om familjen flyttar inom kommunen. En familjs barn (ett yngre barns syskon) kan därigenom komma att ha olika skolor för familjens olika barn. Ett äldre syskon kan således gå på en skola som inte ligger (närmast möjligt) nära hemmet för en kommande 6- årsplacering. BUF har idag inget IT-administrativt verktyg som kan generera text- och kartunderlag för förvaltningens planeringsarbete om olika syskon i en familj som går på olika skolor i samband med en 6- årsplacering. Skulle syskonförtur införas som ett urvalskriterium vid placering i förskoleklass och i grundskolan i den kommunala skolan räcker dagens IT-administrativa verktyg inte till för en effektiv placeringsprocess utan ett tidskrävande utvecklingsarbete måste ske. Sammanfattningsvis gör barn- och utbildningsförvaltningen den bedömningen att det helt avgörande antalet 6-åringar med dagens system "närhetsprincipen" placeras på den av vårdnadshavaren önskade skolan.
Tjänsteskrivelse 6 (24) Denna placeringsprocess sker också idag med tillgång till ett nödvändigt och effektivt IT-administrativt system för att ha goda text- och kartunderlag för en överblick i dagens placeringsprocess. Beskrivning av ärendet I ett medborgarförslag väcker förslagsställaren frågor kring kommunens rutiner för erbjudande om skolplats. Förslagsställaren vill att man frångår de rättsliga grundprinciper som kommunen i sin kommunala skola följer där särskilda skäl, (närmast möjliga) närhet mellan hem och skola för samtliga barn och kommunens eventuella organisatoriska/ekonomiska svårigheter är rättsligt avgörande för vilken skola som ska anvisas. Som ett komplement i placeringsurvalet vill förslagsställaren att kommunen ska införa en s.k. syskonförtur. Detta för att förhindra att syskon erbjuds olika skolor beroende på att andra föräldrar har samma önskemål om placering av deras barn vid en viss skola och då elevantalet vid skolan överträffar det bedömda högsta möjliga elevantal på den önskade placeringsskolan. Med syskonförtur menas här att ett yngre syskon, som ska börja skolan och har ett äldre syskon som tidigare är elev på den skola dit vårdnadshavarna vill att barnet ska gå, garanteras en plats på den skolan. Detta för att inte syskonen ska gå på olika skolor. Ofta framförs trygghetsskäl, men många gånger också rent praktiska skäl som grund för önskemålet. Enligt 9 kap. 15 första stycket skollagen (2010:800) ska en elev placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Av 9 kap. 15 andra stycket skollagen framgår att kommunen får frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts eller att placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen. Rättsligt sett finns det inget stöd i skollagens nuvarande skrivning att syskon vid en kommunal skola skulle ges en större rätt till en viss placering jämfört med andra barn. En faktisk syskonförtur som tydligt deklareras som ett styrande urvalskriterium vid platsbrist på en skola innebär att ett annat barns, enligt skollagens närhetsprincip, rätt till placering på (närmast) nära hemmet belägen skola åsidosätts. Skulle kommunen vid ett överklagande från en i detta fall förfördelad familj lyfta fram att kommunen använt syskonförtur som ett styrande urvalskriterium skulle kommunen helt säkert förlora den rättsliga prövningen om syskonförtur har tillämpats som en hög prioritering vid placeringen av elever i den kommunala skolan. Lagstiftningen innehåller inga förbehåll för den typen av undantag, syskonförtur, som förslagsställaren föreslår inom den kommunala skolan.
Tjänsteskrivelse 7 (24) Det finns dock kommuner, bl.a. Stockholms kommun nedan, som använder syskonförtur som urvalskriterium och genom juridiskt konstruerade beslut kringgår skollagens lydelse och syfte. Juridik Huvudregeln Som huvudregel vid placering vid skolenhet framgår i 9 kap. 15 första stycket skollagen att en elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Huvudregeln ska inte tillämpas om en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts. Det är detta som utgör den s.k. närhetsprincipen. Avsteg från huvudregeln Kommunen har rätt att göra avsteg från huvudregeln. Det kan vara begränsningar i organisationen som gör att kommunen kan hänvisa till 9 kap. 15 andra stycket skollagen, där begreppet organisatoriska eller ekonomiska svårigheter återfinns. I förarbetena (prop. 1992/93:230 s. 73) anges bl.a. följande om innebörden av begreppet organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. "Om ett önskemål skulle leda till betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen skall kommunen kunna bortse från önskemålet. För att kommunen skall kunna bortse från önskemålet måste svårigheterna vara betydande. Det självklara fallet är att skolan inte har plats för alla som vill gå där." Närhetsprincipen Närhetsprincipen innebär att om fler barn än vad som bedöms få plats på en skolenhet önskar enheten är det de barn som bor (närmast) nära skolan som har förtur. I 9 kap. 15 första stycket skollagen (2010:800) anges om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet. Rättsläget för den kommunala skolan Frågor om placering på skolenhet i Karlskoga kommun kan överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd eftersom beslutet anger på vilken grund det är fattat. Om kommunen har många önskemål till en viss skola och har platsbrist skola anges i beslutet andra barns lika rätt och ett förtydligande av kommunens organisatoriska och ekonomiska svårigheter. Av de yrkanden som nämnden hittills gjort i de överklaganden som lämnats till Skolväsendets överklagandenämnd framgår att närhetsprincipen /andra barns lika rätt samt redovisade
Tjänsteskrivelse 8 (24) organisatoriska/ekonomiska svårigheter är rättsligt helt avgörande skäl i de fall när inte vårdnadshavare fått sina önskemål tillgodosedda. I en dom gällande Lunds kommun från Högsta Förvaltningsdomstolen i Stockholm, mål nr 7810-13, den 15 september 2015 genomgås det rättsliga läget kring placering av barn till förskoleklass utifrån skollagens 9 kap 15 första stycket dvs att en förälders önskemål ska vara utgångspunkten för placeringen av barnet i förskoleklass. I en utökad konsekvens av detta konstaterande måste därmed förstås samtliga föräldrars önskemål vilket också är utgångspunkten för nuvarande placeringsprocess inom Karlskoga kommun. När det gäller skollagens 9 kap 15 andra stycket konstaterar HFD att det som i den nu gällande skollagen avses med uttrycket nära hemmet inte är närmare definierat vare sig i lagen eller i dess förarbeten. Innebörden får antas vara beroende av de lokala förhållandena, varför det i första hand får anses ankomma på varje kommun att för sig bestämma vilka kriterier som ska gälla, med beaktande av faktorer som t.ex. elevernas ålder och avståndet mellan hemmet och olika tillgängliga skolor. HFD finner vidare att bestämmelsen för placering i förskoleklassen i 9 kap. 15 andra stycket inte kan anses ge utrymme för att de elever som bor närmast en viss skola enbart av detta skäl ges företräde framför andra sökande i kommunen. I en utökad konsekvens av detta konstaterande måste därmed förstås att närhetsprincipen inte är överordnad samtliga andra föräldrars önskemål eller kommunens organisatoriska/ekonomiska svårigheter vilket också är utgångspunkten för nuvarande placeringsprocess inom Karlskoga kommun. HFD konstaterar vidare att om kommunen måste göra ett urval av de elever som måste anvisas plats i en annan skola än den önskade måste det ske på ett tydligt sätt. Av skollagens bestämmelse framgår dock inte närmare hur ett sådant urval ska gå till. Kommunen har därmed en viss frihet att bestämma vilka kriterier som ska läggas till grund för prioriteringen. Ett grundläggande krav är emellertid att urvalet sker på ett 1. objektivt 2. sakligt 3. icke-diskriminerande sätt 4. och med hänsyn tagen till vad som sammantaget är bäst för samtliga inblandade elever (jfr prop. 1990/91:115 s. 58 ff. och prop. 1992/93:230 s. 57 f. och 73). Sammanfattar man HFD s konstateranden kring skollagens 9 kap 15 första och andra stycken framkommer att tillämpningen av lagen utifrån dessa både avseenden inte kan ses enskilt i vart och ett fall för sig utan måste ses i en sammantagen bedömning av möjligheterna att placera alla barn utifrån de framkomna önskemålen och det bedömda totalantalet platser på en skola. När det gäller (närmast möjliga) nära avstånd från hemmet till en skola tillämpas i flera kommuner, dock ej som regel i Karlskoga kommun, en relativt närhet istället för den direkta närhetsprincipen. Relativ närhet bedöms genom att jämföra avståndet för en elevs avstånd till de två, eller
Tjänsteskrivelse 9 (24) flera, närmaste skolorna med en annans elevs motsvarande avstånd till de två, eller flera, närmaste skolorna. På detta sätt kan man i gränsfall avgöra vad som sammantaget är bäst för båda eleverna om bara en av dem är möjlig att placera på en viss skola. I ett läge där antal elevplatser på en viss skola inte räcker för att tillgodose alla föräldrars önskemål måste dock slutligen en helhetsbedömning göras för enskilda elever. Här har kommunen möjlighet att bedöma att placeringen av en ytterligare specifik elev medför organisatoriska och ekonomiska svårigheter. Det kan t.ex. handla om ren lokalbrist som skulle vara mycket kostsam att åtgärda. I flera av Karlskoga kommuns överklagandeärenden kring placering i förskoleklass har kommunen anfört organisatoriska och ekonomiska svårigheter p.g.a lokalbrist, vilket också har godtagits av den rättsliga instansen. Förvaltningspraktiska omständigheter Det är inte alls säkert att alla aktuella familjer har önskemålet att det yngre syskonet ska placeras på samma skola som det äldre syskonet. Det kan ur en vårdnadshavares perspektiv finnas skäl att få en placering av 6- åringen på en annan skola. Kommunen kan inte utgå från eller ha förkunskap om vilka syskon som vill placeras med syskonförtur på en viss skola. Vårdnadshavaren måste således, i den stund kommunen använder syskonförtur som urvalskriterium, bli tillfrågad om den önskar syskonförtur eller inte. En förfrågan till vårdnadshavare från kommunens sida om önskemål finns till syskonförtur eller inte ligger inte långt ifrån dagens system i Karlskoga kommun med närhetsprincip och samtliga föräldrars möjlighet att tacka Nej till erbjuden placering. Eftersom det rättsligt sett i den kommunala skolan inte går att kräva förtur pga syskonskäl blir dagens Erbjudande om placering i Karlskoga kommun praktiskt sett också likställt med en förfrågan om syskonförtur önskas eller om andra familjeskäl finns. I många fall anges just syskonargumentet i önskemålet om en omplacering av barnet till förskoleklass. Det innebär att BUF s idag använda system för placering enligt närhetsprincipen tillgodoser 99-100 % av familjernas önskemål och då även de med önskemål kring äldre barn går redan på skolan och andra familjeskäl. Skulle tillräckligt många elevplatser finnas på de olika skolorna skulle 100% av alla önskemål, däribland önskemål om olika familjeskäl kunna erbjudas. Sådant är dock ej lokalläget vid kommunens olika skolor. Om skolval med syskonförtur för placering av barn i förskoleklass skulle tillämpas i Karlskoga kommun innebär det att frågan om placeringsskola och skolskjuts inte initialt bygger på att minimera skolvägen för barnet och därigenom minimera barnets behov av skolskjuts. Detta kan ge kommunen ökade kostnader för skolskjuts. I kommuner t.ex. Stockholms stadskommun med mycket hög täthet på skolor som ligger nära merparten av barn blir samordning kring ev. skolskjuts inget problem. I
Tjänsteskrivelse 10 (24) Stockholm bor merparten av alla barn inom 2 km från en eller flera skolor. Sammanfattning av olika kommunala skolors placering av barn till förskoleklass och till grundskolan. I bilaga 1 nedan redovisas några olika exempel på placeringsprioriteringar inom några olika kommuner med skolval. När det gäller den rent juridiska avvägningen hur ett barn placeras i förskoleklass är det följande prioritetsordning som har skolagens stöd och som avgör vad som juridiskt sett kan anföras från en kommuns sida vid överklaganden av placering inom den kommunala skolan. 1. alldeles särskilda skäl, tillgänglighet mm 2. föräldrarnas önskemål 3. syskonförtur då det förekommer 4. andra barns rätt via närhetsprincipen 5. kommunens organisatoriska/ekonomiska svårigheter. Den stund en kommunal skola har fler platser än sökande är det lättare att ha ett system med syskonförtur vilket eventuellt kan förklara varför syskonförtur trots i vissa fall kritik från Skolinspektionen, tillämpas inom vissa kommuner med stor konkurrens om eleverna från fristående skolor och därmed risk för många lediga elevplatser på olika kommunala skolor. För Karlskoga kommuns del klaras idag att tillgodose 99-100% av alla önskemål från föräldrarnas sida och därmed även de flesta familjers önskemål på grund av olika familjeskäl. När det är färre platser än sökande blir det urvalskriterierna ovan och hur besluten juridiskt är utformade som styr om kommunen juridiskt sett ska kunna hävda att tillämpad placeringsprocess är i enlighet med vad lagen föreskriver och vilket tolkningsutrymme som bedöms finnas inom olika kommuner. Urval av barn till förskoleklass och grundskola fristående skolor När det gäller fristående skolor gäller särskilda urvalskriterier. Enligt skollagen 9 kap om urval gäller 1. 18 Om det inte finns plats för alla sökande till en skolenhet med förskoleklass, ska urvalet göras på de grunder som Statens skolinspektion godkänner, om inte annat följer av ett beslut som har fattats med stöd av 6 a. Lag (2014:1013). 2. Om det inte finns plats för alla sökande, får den fristående skolan göra ett urval bland de sökande. Det får dock bara ske enligt de principer som Skolinspektionen godtar. För fristående grundskolor har Skolinspektionen i första hand accepterat följande urvalsgrunder: Syskonförtur Elever som gått i skolans förskoleklass Kötid
Tjänsteskrivelse 11 (24) Närhetsprincip Den fristående skolan behöver inte använda alla grunderna, utan kan välja en eller flera av dem. Skolan måste dock vara tydlig med vilka urvalsgrunder som används och i vilken ordning de kommer. Detta innebär också att den fristående skolan måste följa de fastställda urvalsreglerna. De kan inte i enskilda fall göra undantag från sina urvalsgrunder eller väga in andra faktorer utifrån den enskilde sökandes behov och förutsättningar. Mer om beslutskonstruktioner kring syskonförtur redovisas i bilaga 1 och då särskilt för Stockholms stadskommun. Sammanfattning av dagens tillämpade placeringssystem Sammanfattningsvis kan en bedömning göras att det helt avgörande antalet 6-åringar, med dagens system i Karlskoga kommun utifrån "närhetsprincipen", placeras på den av vårdnadshavaren önskade kommunala skolan och då också utifrån förälderns framförda önskemål om placering på grund av t.ex. syskon på skolan. En ovillkorlig syskonförtur i Karlskoga kommuns kommunala skolor skulle innebära att kommunen i sin placeringsprocess ej tillämpar de regler som skollagen enligt Skolinspektionen anger. Barn och utbildningsförvaltningen saknar idag ett IT-administrativt antagningsprogram som skulle medge en placeringsprocess för 6- åringarna till förskoleklass utifrån syskonförtur som första prioriteringsordning utifrån föräldrars önskemål om skolplacering (fritt skolval). En ovillkorlig syskonförtur kan också komma att medföra ökade kostnader för skolskjuts för Karlskoga kommun då syskonförtur inte alltid bygger på en placering på en närmast hemmet belägen skola. Överväganden Lagstiftningen och Skolinspektionens råd och anvisningar är tydliga. Det är vårdnadshavarnas önskemål som ska var styrande. De undantag som finns är i lagstiftningen ska tillämpas med restriktivitet. I de fall där fler barn vill ha plats på en skola än det finns utrymme är det närhetsprincipen som ska tillämpas. En så kallad syskonförtur, som enligt Skolinspektionens anvisningar inte möjliggjorts att utnyttjas för den kommunala skolan skulle inte undanta kommunens juridiska skyldighet att beakta andra föräldrars önskemål, närhetsprincipen eller kommunens egna organisatoriska eller ekonomiska svårigheter. En tydligt angiven syskonförtur som urvalsinstrument i ett öppet redovisat beslutsunderlag från Karlskoga kommun om placering till förskoleklass eller grundskolan och som överklagas skulle inte ha framgång vid en rättlig prövning.
Tjänsteskrivelse 12 (24) Barn- och utbildningsförvaltningen gör följande bedömningar 3. Vilka för- och nackdelar syskonförtur som urvalskriterium kan ha för ett barn vid placering i kommunal förskoleklass och grundskola är en politisk värdegrundsfråga i paritet med att t.ex. ge barn i hyresrätter placeringsförtur framför barn i bostadsrätter eller privat ägda hem. 4. Ett urvalskriterium syskonförtur vid placering i kommunal förskoleklass och grundskola ger utökad rätt till vissa barn med syskon på bekostnad av andra barns, utan syskon, minskade rätt och kriteriet avviker därigenom från principen likabehandling. 5. Ett urvalskriterium syskonförtur vid placering i kommunal förskoleklass och grundskola ger minskad förutsägbarhet och transparens kring beslutsprocessen för barn (och föräldrar) utan syskon, men ökar i motsvarande grad transparensen för barn (och föräldrar) med syskon. Vid stor platsbrist ger dock syskonförturen ingen garanterad plats vid en viss skola. 6. Införande av urvalskriterium syskonförtur i mindre eller i större omfattning för placering vid Karlskogas kommunala förskoleklasser eller grundskolor har oberoende av graden av införande stora konsekvenser för placeringsprocessen i Karlskoga kommun. Karlskoga har inte idag ett fritt skolval utan erbjuder elever placering i förskoleklass och grundskola med möjlighet att därutöver ge föräldrar möjlighet att önska omplacering med framförda skäl. 7. Urvalskriterium syskonförtur för placering i förskoleklass eller grundskola vid platsbrist på en kommunal skola är inte förenligt enligt skollagens nuvarande lydelse och vanliga tolkning. 8. Skolinspektionens råd och anvisningar om syskonförtur m.fl som urvalskriterium gäller enbart för fristående skolor och inte för kommunal skola. Skolinspektionen har framfört kritik till de kommuner bl.a. Stockholm, Uppsala, Falkenberg, Linköping som använder syskonförtur som urvalskriterium till den kommunala förskoleklassen och grundskolan. Förvaltningens bedömning är att det mot den bakgrunden inte kan rekommenderas att införa syskonförtur till Karlskogas kommunala förskoleklass och grundskola innan en rättslig prövning i sak av syskonförtur som urvalskriterium vid skolplacering har gjorts. 9. Kommuner som idag använder syskonförtur som urvalskriterium gör detta genom att utforma och fatta ej överklagningsbara beslut. Det går därmed inte att få syskonförtur som urvalskriterium granskat i sak i normal rättslig ordning. För att kunna pröva detta rättsligt i sak måste skollagen och rätten till överklagande även kring närhetsprincipen ändras. Förvaltningen gör bedömningen att en beslutsprocess som inte i sak kan granskas är inte till fördel för den acceptans som är nödvändig från allmänhet och föräldrar kring kommunens beslutsfattande. 10. Ett eventuellt införande av fritt skolval och syskonförtur till Karlskogas kommunala förskoleklasser och grundskola kräver en mer ingående konsekvensanalys och att administrativa hjälpmedel utvecklas som stöd i en sådan beslutsprocess.
Tjänsteskrivelse 13 (24) Barn- och utbildningsförvaltningen ser utifrån detta ingen möjlighet att föreslå att medborgarförslaget om syskonförtur beviljas. Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar av juridiska skäl att föreslå kommunstyrelsen att avslå medborgarförslaget att införa en syskonförtur vid skolplacering till förskoleklass och till grundskolan. Per Blom Förvaltningschef Hans Åfeldt Intendent Expediera till Kommunstyrelsen
Tjänsteskrivelse 14 (24) Bilaga 1. Olika exempel på syskonförtur i några olika kommuner Exempel på kommuner med syskonförtur Det finns ett antal kommuner som tillämpar syskonförtur enligt särskilt beslutade antagningsregler vid placering av 6-åringar till förskoleklass. Syskonförturen tillämpas som en av flera prioriteringar vid skolplaceringen. Vid platsbrist på en aktuell skola är dock prioriteringen i princip enligt a) särskilda skäl b) närhetsprincipen, c) syskonförtur d) andra önskemål. Göteborgs Stad har denna prioriteringsordning: 1. Bor i skolans närområde ( närhetsprincipen ). 2. Bor i stadsdelen i skolans närområde och har syskon som går i årskurs 1 9 på den aktuella skolan det läsår barnet ska börja i förskoleklass (syskonförtur). 3. Bor i stadsdelen men inte i skolans närområde och har syskon som går i årskurs 1 9 på den aktuella skolan det läsår barnet ska börja i förskoleklass (syskonförtur). 4. Bor i stadsdelen men inte i skolans närområde 5. Bor i annan stadsdel och har syskon som går i årskurs 1 9 på den aktuella skolan det läsår barnet ska börja i förskoleklass (syskonförtur). Stockholms stad. Urvalsgrunder för ansökan till förskoleklass eller direkt till årskurs 1 Huvudregel är att ett barn/en elev ska placeras i den skola där barnets/elevens vårdnadshavare önskar att barnet ska gå. Om en skola har färre platser än sökande går platserna i tur och ordning till följande sökande: 1. Barn i behov av särskilt stöd av pedagogisk eller social karaktär som har behov av att placeras vid en viss skolenhet. 2. Barn som bor inom 2 kilometers gångavstånd och har syskon som går i årskurs 1 3 (anm. ändring av beslut 150824 från t.o.m. klass 5 tidigare) på den aktuella skolan det läsår barnet ska börja i förskoleklass. Om ditt barn bor längre bort än 2 kilometers gångavstånd till närmsta skola gäller syskonförturen till barnets skolpliktsbevakande skola. 3. Barn som bor i skolpliktsbevakningsområdet. 4. Övriga barn enligt närhetsprincipen.
Tjänsteskrivelse 15 (24) I Stockholms stadskommun finns 126 stycken kommunala och 85 fristående skolor med förskoleklass (och årskurs 1). Skoltätheten sett till hela kommunytan (ca 182 km 2 ) är 1,2 stycken skolor med förskoleklass (åk 1) per km 2. (Skoltätheten räknat på Karlskoga tätort (ca 27,3 km 2 ) är motsvarande 0,22 stycken per km 2 ). Stockholms stad har ett fritt skolval. Stadskommunen kännetecknas av att det är mycket tätt mellan de olika kommunala och fristående skolorna. Utbudet av skolor är mycket stort och de allra flesta elever till förskoleklass och årskurs 1 har mycket nära (högst 2 km) till närmaste skola. Konkurrensen mellan kommunala och fristående skolor är stor. I Stockholm har man försökt utjämna skillnaderna mellan de kommunala och de fristående skolorna genom att också i de kommunala skolorna använda ett urvalskriterium syskonförtur om en skola har färre platser än sökande. Detta är inte förenligt med skollagens uttryckliga text eller syfte men kringgås genom en speciell beslutsprocess nedan. De fristående skolorna har rätt att ha syskonförtur tillsammans med andra urvalskriterier såsom kötid m.fl. under förutsättning att urvalskriterierna uppfyller Skolinspektionens krav ( http://www.skolinspektionen.se/sv/rad-och-vagledning/stallningstaganden/urvalsgrunder-forfriskolor/ ). Stockholms hittillsvarande beslutsprocess vid placering vid kommunal grundskola Stockholm använder sig av en definition av skollagens nära för F-3 elever med formuleringen med en skola nära hemmet menas i Stockholm att ingen elev i år F-3 har längre gångväg mellan hem och skola än 2 km. Stockholm använder sig också av definitioner på syskon och hushåll. Utifrån att varje familj fritt söker skola enligt föräldrarnas önskemål fattas ett placeringsbeslut av rektor för i normalfallet nära barn grundat på en samlad bedömning av 1. om skolan har färre platser än sökande följs i tur och ordning 2. barn med särskilda behov 3. barn som bor inom 2 km gångavstånd och har syskon som går i årskurs 1-5 på den aktuella skolan det läsår barnet ska börja i förskoleklassen 4. att andra barns lika rätt inte kränks 5. att kommunen inte får organisatoriska och ekonomiska svårigheter (Ref. http://www.stockholm.se/forskolaskola/forskoleklass/urvalsgrunder/urvalsgrunder-tillkommunala-grundskolor-/ )
Tjänsteskrivelse 16 (24) Följs denna beslutordning är placeringsbeslutet fattat enligt skollagens 19 kap 15 första stycket (eller för åk 1 10 kap 30 första stycket) d.v.s enligt beslut enligt närhetsprincipen. Beslutet går därmed inte att överklaga i sak av Skolväsendets Överklagandenämnd utan kan enbart laglighetsprövas enligt 10 kap kommunallagen (1991:900) av förvaltningsrätt om beslutet fattats i laga ordning, vilken man sett till göra. Genom denna strikta beslutsordning kan med skollagens nuvarande utformning av Stockholms urvalskriterium syskonförtur till kommunala skolor inte prövas av rättssystemet i sak. Stockholm har kritiserats av Skolverket för att man använder syskonförtur i den kommunala grundskolan. Tidigare har syskonförturen för de specifikt kommunala skolorna gällt barn som bor inom 2 kilometers gångavstånd och har syskon som går i årskurs 1 5 på den aktuella skolan det läsår barnet ska börja i förskoleklass. Fr.o.m läsåret 2016/2017 kommer syskonförturen för de specifikt kommunala skolorna att begränsas till årskurs 1-3. Det har funnits och finns en kraftig debatt kring syskonförturen bland Stockholms föräldrar. Exempel på kartbilder från Stockholms stadskommun som visar olika stadsdelar och var kommunal eller fristående skolor med förskoleklass är placerade 1 km på de 4 detaljkartorna ovan.
Tjänsteskrivelse 17 (24) Skolval till förskoleklass i kommunala skolor i Danderyd De kommunala skolorna tar alltid in elever från Danderyd före elever från andra kommuner. Huvudprincipen i skolvalet är vårdnadshavarnas förstahandsval av skola. När skolvalet är avslutat fördelas platserna först bland de som har skolan som förstahandsval. Ibland är det dock fler förstahandssökande än det finns platser. Vilka principer ska då skolorna följa? 1. Om det är fler förstahandssökande än det finns platser ges förtur till de som har ett äldre syskon på skolan. 2. Om det är fler med syskonförtur än det finns platser fördelas platserna efter närheten till skolan bland de med syskonförtur. Övriga förstahandssökande hänvisas då till andrahandsvalet. 3. Om det finns platser för samtliga med syskonförtur tas de in på skolan. Därefter fördelas platserna till förstahandssökande utan syskonförtur utifrån närhetsprincipen. 4. Om det finns platser kvar efter att förstahandssökande tagits in övergår antagningen till de med andrahandsval. Antagningsordningen blir i val till förskoleklass: 1. Syskonförtur med förstahandsval 2. Förstahandsval utan syskonförtur 3. Andrahandsval 4. Tredjehandsval 5. Danderydselev som inte har någon plats 6. Elev från annan kommun 7. Den högsta prioriteten i alla skolval har dock elev med särskilda skäl. Det händer mycket sällan att en elev får särskilda skäl beviljade. Observera att syskonförturen endast gäller för förstahandsvalet. Huddinge kommun. Rätten att önska skola. Eleven kan önska vilken skola hen vill i mån av plats. Det är rektorn som beslutar hur många elever en skola kan ta emot. För Huddinge kommuns kommunala skolor finns det dessutom principer för mottagande enligt följande prioritetsordning: 1. Syskonförtur (syskon som samtidigt går i årskurserna F 3) 2. Relativ närhet. När Huddinge kommun arbetar med skolplaceringsärenden är det centrala att inget barn ska få orimligt långt till sin skola. Vid placeringen tar kommunen därför hänsyn till en närhetsprincip, där man utgår från något som kallas relativ närhet. Exempel på relativ närhet Skola Y ligger närmast för både elev A och B, men elev B har relativt närmast till skola Y, eftersom det skulle bli orimligt långt till skola X.
Tjänsteskrivelse 18 (24) I det fall avståndet till skola X blir längre för eleven A än för eleven B, hänvisas eleven B till skola X även om det, som i exemplet ovan, kan anses orimligt långt. Om eleven i sin ansökan inte anger något önskemål av skola erbjuder kommunen en plats i en av Huddinges kommunala skolor. Avståndet mellan hemmet och skolan är utgångspunkt för erbjudandet, men i vissa områden finns det många barn och då är det inte säkert att eleven blir erbjuden den närmsta skolan. Vårt mål är att alla barn ska ha gångavstånd till skolan. Uppsala kommun. Antagningsregler till förskoleklass och grundskola. 1. Relativ närhet. I de nuvarande reglerna finns en oklarhet i begreppet relativ närhet då det beskrivs som att det faktiska avståndet gäller upp till avstånden 2 och 4 km. Det har också visat sig svårt att applicera denna definition i praktiken. I de regler som finns i förslaget finns en tydligare beskrivning av relativ närhet utan begränsande avstånd och det beskrivs hur urvalet i praktiken går till. 2. Syskonförtur. En uppföljning av 2014 års skolval visar att syskonförturen ibland inneburit att elever som bor långt ifrån skolan i vissa fall fått förtur framför elever som bor mycket nära skolan. Detta beror på att kriteriet syskonförtur i nuvarande regler gått före närhetsprincipen, men också att vissa skolor fått så många ansökningar att de inte ens kunnat ta emot hälften av de som sökt skolan. En stor del av dessa skolors platser har därför gått till elever med syskon på skolan och ett mycket litet antal platser har då funnits kvar till de elever som har relativt närmast till denna skola. En genomgång av placeringarna i senaste skolvalet visar dock att merparten av de syskon som fått önskad plats också hade fått plats om relativ närhet varit enda kriteriet och att det lilla antal som inte skulle fått plats har bott mycket nära en annan skola än den som sökts. Den uppstådda situationen är mycket problematisk eftersom skollagen inte ger utrymme för att syskonförtur går före närhet vid konkurrens om platser på en skola. För att säkerställa att nämnden tillgodoser alla elevers rätt till en skola nära hemmet är det därför rimligt att syskonförtur tas bort som urvalsprincip vid antagning till grundskolan. 3. Särskilda skäl. Den första urvalsprincipen om särskilda skäl har motiverats av att vissa elever skulle kunna ha ett större behov av att gå i en viss skola om denna skola erbjuder kompetenser specialiserade på elevens behov. Dessa elever skulle i så fall, ur ett rättviseperspektiv, ha rätt att gå i dessa skolor före de elever som har möjlighet att välja mellan många fler skolor. Eftersom de specialiserade kompetenser som kommunen erbjuder är organiserade i resursenheter och eftersom placering vid dessa avgörs av pedagogiska bedömningar och resonemang med vårdnadshavarna, behövs dock inte detta urval vid val av skola. En uppföljning av årets skolval visar också att urvalskriteriet särskilda skäl medfört att flera vårdnadshavare framfört många olika skäl vilka enligt rektorernas bedömningar inte haft med barnets behov att göra. Det har även medfört ett merarbete för rektorerna att motivera de avslag på särskilda skäl som de varit skyldiga att meddela vårdnadshavarna i samband med
Tjänsteskrivelse 19 (24) skolplacering. På samma sätt som i fallet med syskonförtur är kriteriet särskilda skäl mycket problematisk eftersom skollagen inte ger utrymme för att särskilda skäl går före närhetsprincipen. För att säkerställa att nämnden tillgodoser alla elevers rätt till en skola nära hemmet är det därför rimligt att särskilda skäl tas bort som urvalsprincip vid antagning till grundskolan. Nacka kommun. Urval om fler sökande än platser Kommunfullmäktiges mål är att minst 95 procent av föräldrarnas förstahandsval av skola ska tillgodoses. Förälderns och dess barns val ska ges absolut högsta prioritet. Huvudregel 1. Alla elever ska få plats i den skola vårdnadshavarna har valt. 2. Undantag Om en skola har fler sökande än platser får ett urval göras. Urval görs när skolan, trots ansträngningar, inte kan ta emot alla dem som valt skolan. Det är rektor för skolan som avgör vilka sökande som får plats. Hur urvalet görs beror på om skolans huvudman är kommunal eller fristående: Kommunala skolor Om det inte finns plats för alla sökande gör de kommunala skolorna i Nacka ett urval med hänsyn till närhet och ska då ta hänsyn till elevernas skolväg. Urvalet baseras på första stycket i 9 kap. 15 (förskoleklass) eller 10 kap. 30 (grundskola) skollagen. Fristående skolor Om det inte finns plats för alla sökande, får en fristående skola göra ett urval enligt de urvalsprinciper som Skolinspektionen har godkänt, oftast kötid och syskonförtur. Skolan måste vara tydlig med vilka urvalsgrunder som används och i vilken ordning de kommer. Riktlinjer för placering av barn i förskoleklass i Vellinge kommun 1. Inför varje nytt läsår beslutar berörda rektorer var gränserna mellan skolornas upptagningsområden ska gå och därmed var gränserna för respektive barns närskola finns. Eftersom antalet barn i årskullarna varierar mellan åren, kan gränserna för skolornas upptagningsområden förändras från ett läsår till ett annat. 2. För barn som ska börja i förskoleklass från och med höstterminen 2012 gäller syskonförtur. Syskonförtur omfattar även barn som inte är biologiska syskon, men boende i samma hushåll och folkbokförda på samma adress. Syskonet som går på den sökta skolan, måste ha en placering på skolan under kommande läsår för att syskonförtur skall gälla. 3. Vårdnadshavare lämnar in önskemål om skola. Man kan önska skola i första och andra hand. 4. Om den skola du väljer inte har plats för alla barn som önskar gå där, gäller i första hand syskonförtur och i andra hand kortaste avståndet (fågelvägen) mellan hemmet och skolan. Elever som bor närmast skolan har förtur.
Tjänsteskrivelse 20 (24) 5. Om det finns fler barn med syskon som vill ha plats på en skola än vad skolan har plats för, har elever som bor närmst skolan förtur (kortaste avståndet /air distance/ mellan hemmet och skolan). 6. Om det finns fler önskemål om platser på en skola än vad skolan kan ta emot, placeras barnen i ett kösystem där turordningen går efter syskonförtur enligt riktlinjerna samt kortaste avstånd mellan hemmet och skolan. Kösystemet inför nytt läsår görs upp efter sista dagen för inlämnande av inskrivningshandlingar. 7. Inflyttade barn, barn som byter adress inom kommunen eller har önskemål om byte av skola under läsåret, inplaceras i den uppgjorda kön efter regeln med syskonförtur och kortaste avståndet (fågelvägen) mellan hemmet och skolan, om den önskade skolan inte kan ta emot barnet på grund av platsbrist. 8. Om rektor bedömer att alldeles särskilda skäl finns för att ett barn skall placeras vid en namngiven skola får rektor göra undantag från de lokala riktlinjerna.
Tjänsteskrivelse 21 (24) Bilaga 2. Några exempel på skolplacering och effekter av syskonförtur i Karlskoga kommun Bild 1. Bild 2. OBS! Endast en ungefärlig illustration! I Karlskoga kommun finns 7 stycken kommunala och 1 fristående skolor med förskoleklass. Skoltätheten sett till hela kommunytan (ca 61,6 km 2 ) är 0,11 stycken skolor med förskoleklass (åk 1) per km 2. Skoltätheten räknat på Karlskoga tätort (ca 27,3 km 2 ) är motsvarande 0,22 stycken per km 2. Bild 1 visar i stora drag kommunens olika elevupptagningsområden. Alla skolor utom Rävåsskolan (se nedan) med förskoleklass och åk 1 har elevupptagningsområde som även omfattar landsbygden. Landsbygdselever har av naturliga skäl förtur till kommunal skolplacering i närmast möjliga kommunala skola eftersom de normalt inte har något annat likvärdigt skolalternativ. Ett fåtal barn, varav de flesta boende på landsbygden väljer friskola (f.n. friskoleverksamheten i Lonnhyttan med förskoleklass och åk 1 lå 15/16). Bild 2. Allt eftersom antalet elever ökar i Karlskoga kommuns skollokaler för förskoleklass och åk 1 blir de säkra elevupptagningsområdena till en specifik skola allt mindre. Elevtillströmningen är inte jämt fördelad inom tätorten vilket gör att de naturliga elevupptagningsområdena kring olika skolor naggas i kanten mot närliggande motsvarande skolor. Bilden gör ett försök för att på ett ungefär visa på de för dagen mest säkra elevupptagningsområdena runt kommunens skolor med förskoleklass och åk 1. I dessa områden kan en förälder med dagens skolsituation för kommunen ändock ännu känna sig tämligen säker på var barnet kommer att erbjudas placering i förskoleklass och årskurs 1. Utanför dessa säkra områden avgör antalet placeringsbarn nära en viss skola, var dessa barn i enlighet med skollagens närhetsprincip bor i förhållande till varandra och vilken mottagningskapacitet de olika skolorna har var ett barn slutligen erbjuds placering. I bästa fall har de olika familjernas önskemål om skolplacering kunnat tillgodoses genom barn- och utbildningsförvaltningens omplaceringar där placerade barn vid olika skolor byter plats med varandra. Likväl förekommer det sedan det senaste året att nyanlända barn som kommit till Karlskoga efter det att placeringen till förskoleklass är genomförd på grund av platsbrist måste erbjudas skolplacering på någon annan skola än den mest naturliga nära skolan. Det finns alltså barn som kan bo i det södra skolområdet men som måste placeras inom det östra skolområdet pga lokalbrist.
Tjänsteskrivelse 22 (24) Bild 3. Bild 4. Rävåsskolans teoretiska och ungefärligt faktiska elevupptagningsområde. Enligt skollagens närhetsprincip, utan och syskonförtur. 1. Bild 3. Om alla barn runt Rävåsskolan skulle bedömas enligt en teorietisk närhetsprincip blir Rävåsskolans upptagningsområde enligt bild 1. Alla barn inom området skulle kunna få en nära skolplacering men Rävsåskolans nuvarande lokaler skulle inte räcka till. 2. Bild 4. För att anpassa antalet elever till Rävåsskolans nuvarande lokalmöjligheter måste därför elever i Karl-Åby, Bohult, Hultsätter i första hand erbjudas placering på Rävåsskolan som deras enda skolalternativ. Detta även om elever väster och söder om Rävåsskolan har närmare till Rävåsskolan. 3. Bild 4. Elever väster och söder om Rävåsskolan har skolalternativen Karlbergsskolan, Häsängsskolan och Aggerudsskolan (stora pilar) som också enligt skollagen kan ses nära skolor även om de inte är den närmaste skolan för en viss elev. 4. Bild 4. Vid syskonförtur för barn som bor väster och söder om Rävåsskolan kommer placeringsområdet (streckat) att förskjutas mot norr och österut för övriga barn. Barn utan syskon (små pilar) inom dessa indragna områden kommer då inte att erbjudas Rävåsskolan utan anvisas till Karlbergsskolan eller Aggerudsskolan trots att de kan bo närmare skolan än andra barn med syskon (små pilar) inom samma bostadsområde. 5. Ju färre elever som bor inom området öster om Rävåsen desto fler elever väster och söder om skolan kan då placeras där med nuvarande skolorganisation.