Kommunexperten. Dags igen för kommunalt skattestopp?

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris: 6 kr. PDF: 2 4 kr. Moms tillkommer Nr 8, 29 Dags igen för kommunalt skattestopp? Läget idag liknar hur det var under 197-talet då höga skatter och inflation ledde fram till den så kallade inkomstpolitiken. Kan staten tvingas ta till ett kommunalt skattestopp igen om den ekonomiska krisen blir långvarig i den meningen att återhämtningen tar tid. Den kan ta tid då kommunernas huvudsakliga intäkter kommer från en skattebas bestående av individers löner och med ökad arbetslöshet minskar skatteintäkter.... Sidan 2 Analyserade kommuner i det här numret Borlänge är en lättanalyserad kommun. Sparandet i Borlänge får betyget På nyckeltalet befolkning får Borlänge betyget. Man växer både årligen och långsiktigt. Men kommunen förmår inte riktigt sköta den vardagliga ekonomin och här behövs... Sidan 5 Med 12 stycken nyckeltalsbetyg går Kungsbacka in i mitten av ratinglistans A-tabell. Analysen visar att det finns tre starka delbetyg A på analysfrågorna kommunskuld, finansiella risker och finansiella möjligheter. Men det finns ett årligt lånebehov på... Sidan 14 Korta skulder i Kungsör har växt något snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår. Både den kommunala allmännyttan som de kommunala förvaltningarna borde skötas bättre och visa större ekonomiska överskott. Kungsör har inte bara ett delbetyg B på finansiell... Sidan 25 Oskarhamn har det finansiella indikativa betyget B då det är lite upp och ned när det gäller att klara den vardagliga ekonomin. Oskarshamn har en dramatiskt fallande trend för sparnivån de senaste 3 åren. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Sidan 32 Med betyget på förpliktelsebeloppet får Storuman delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. På frågorna finansiell hälsa och finansiella möjligheter har Storuman delbetyget A. Kommuner i glesbygd uppvisar i regel stora potentialer att Sidan 39 Sparandet fyller på kassan långsammare i Tranemo än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Den genomsnittliga sparnivå de senaste fem åren ligger under två kritiska nivåer vilket ger två belastningar och nyckeltalsbetyget. Tranemo är potentiell Sidan 45 År 28 är sparnivån 6,5 procent av de totala intäkterna i Östra Göinge och över nivån för god hushållning eller 4,7 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Korta skulder har växt snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår. Anledningen är höga Sidan 51 När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Timrå en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. De tre nyckeltalen som mäter finansiella möjligheter och deras relativa effektivitet säger: Låt bli skatter och avgifter och pressa ner kostnader... Sidan 57 Vem ska sköta äldreomsorgen? Växande bidrag till en alltmer bidragsberoende befolkning kommer att trycka den kommunala välfärdsproduktionen ur ekonomin. Både nu och på lång sikt fattas det företag som kan försörja oss. Vi har helt enkelt för få företag. BNP-tillväxten är för låg. Var finns vårdande arbetskraft till glesbygdskommuner som redan i dag i stort sett saknar tillräckligt drag i sitt näringsliv och därmed folk i yrkesverksam ålder. Vem skall sköta om den åldrande befolkningen där om 1 á 15 år? Sidan 3 Senaste ratinglistan! I det här numret presenteras den nya ratinglistan. Ny på listan över Sveriges mest välskötta kommuner är Kungsbacka på plats 28. Högst upp ligger fortfarande Höganäs och Partille... Sidan 11

Innehåll Innehåll Kommentaren...3 Kommunalekonomisk analys så här går det till...4 Borlänge...5 Kommunexpertens ratinglista...11 Kungsbacka...14 Omvärldsanalys: Tvingas staten till kommunalt skattestopp igen?...2 Kungsör...25 KommunDiagnos ett verktyg för kommunens ekonomi...31 Oskarshamn...32 Storuman...39 Tranemo...45 Östra Göinge...51 Timrå...57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som normalt kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är föjaktligen en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, ekonomichefer, informationschefer, näringslivschefer, journalister, fackligt aktiva, riksdagsledamöter, bankanställda, investerare, fastighetsförvaltare och marknadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan 1991. Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lystidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Anders Frankson och Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik och Anders Frankson Original: Byrå4 Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, 753 2 Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: InPrint Kommunexperten trycks på 9 g Multi design original white Prenumeration: 18-14 6 33 Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms. PDF-format: 8 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms. PDF-format: 24 kronor exkl moms Grupprenumerationer: 18-14 6 33 Beställning av fler exemplar: 18-14 6 33 Webbplatser: www.kommunexperten.se, www.ehandel.kommunexperten.se och http://kommunexperten.blogspot.com/ ISSN 1654-7748 Tänk på att materialet i Kommunexperten är upphovsrättsligt skyddat. Undantag görs givetvis för journalisters citaträtt. Välkommen att kontakta oss om du vill använda innehållet i exempelvis PR- eller marknadsföringssyfte. www.kommunexperten.se Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommun experten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 8, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommentaren Allt färre företag och välfärden krackelerar Ibland får jag frågan om kvaliteten i äldreomsorgen. Det frågas om jag tror att den blir bättre om man effektiviserar bort stora överkostnader. Mitt svar oroar politiker när jag menar att jämfört den vård fyrtiotalisterna kommer att få som vårdbehövande åldringar om bara 1 á 15 år så är dagens kvalitet mycket hög. Växande bidrag till en alltmer bidragsberoende befolkning kommer att trycka den kommunala välfärdsproduktionen ur ekonomin. Både nu och på lång sikt fattas det företag som kan försörja oss. Vi har helt enkelt för få företag. BNP-tillväxten är för låg. Det blir hårdprioriterat mellan bidrag och välfärdsproduktion. Bidragen bestäms i riksdagen och kvaliteten i välfärdsproduktionen av kommunalpolitikerna. Vem har mest makt? Fördelningspolitik gäller i nuet i Sverige, på kort sikt. Fördelningspolitiska jämförelser över tiden är störande. Det berör ekonomiska tillväxtfrågor och de har inte varit inne sedan 197-talet. Vägen till fler företag och framtida välfärd går tyvärr över arbetslöshet. Kanske mycket stor arbetslöshet och så låga bidrag att företagande framstår som attraktivt. Men det ger inte röster i något val och när detta skrivs så får kommunerna ytterligare 7 miljarder kronor att dela på 21 och landstingen 3 miljarder. Folk låses in i offentlig sektor. Folk som om de inte gjorde det skulle kunna starta de företag som skall finansiera den framtida välfärden. Bidrag och konstlade jobb är kortsiktiga snabba plånboksfrågor och ger röster. Det största hotet mot välfärdsstater är kortsiktighet och egennytta. Retorikens logos, patos och etos slår varandra i nämnd ordning. Den långa siktens hänsyn försvaras med logos eller förnuftsbaserade argument. Men med känslomässiga argument placeras hjärtat före huvudet och vad som är kortsiktigt vinner i debatten. I vårt ytliga mediala samhälle finns inte vare sig tid eller plats för etos eller moraliska argument. Den långa sikten, som innehåller de generationssolidariska och djupt moraliska frågorna, har inga talesmän men vi ser symptomen i en jämfört med andra länder mycket hög och växande ungdomsarbetslöshet. Den äldre och sysselsatta generationen ruvar sjukt på sina förmånliga arbetsrättsliga rättig heter att vara insiders på arbetsmarknaden i ett minskande antal företag som fortfarande sysselsätter folk. Möjligheterna att kunna leva på bidrag i kombination med en arbetsmarknad som innehåller rättigheter som håller effektiviteten i dess allokeringsförmåga låg kommer exempelvis i framtiden inte att styra vårdande arbetskraft till glesbygdskommuner som redan i dag i stort sett saknar tillräckligt drag i sitt näringsliv och därmed folk i yrkesverksam ålder. Vem skall sköta om den åldrande befolkningen där om 1 á 15 år? Det tar lång tid att bygga livskraftiga företag som har modern kompetens att kunna konkurrera internationellt i framtiden. Med oförnuftiga kortsiktiga beslut men partipolitisk egennyttiga så förstörs de långsiktiga möjligheterna att vara en välfärdsnation i framtiden. Låt oss diskutera företagsklimat. Det sägs vara gott i Sverige. Det är tyckarnas bransch. Man frågar folk om de tycker att företagsklimatet är bra. Hur skulle man objektivt mäta företagsklimatet om man ville det? Det finns statistik så som lokala förvärvsfrekvenser, antal arbetsställen per tusen invånare, arbetslöshet mm. Åter står logos mot patos och alla vet att folk lyssnar mest på den som har något trevligt att berätta. Alltså vinner tyckarna och Sverige har tillräckligt med företag och ett gott företagsklimat. Då räcker det med att arbetsförmedlingen får miljarder i anslag för att anställa coacher som motiverar arbetslösa att söka jobb. En saklig analys av utbud och efterfrågan på arbetskraft i Sverige skulle förmodligen ge en helt annan bild och indikera miljarderna till coacher som bortkastade pengar. Det är inte utbudet som behöver stimuleras utan det fattas efterfrågan. Framtidens företag skapas inte. Det finns välfärdsmisslyckanden. Det finns länder som varit välfärdsstater och inte längre är det. Sverige är fortfarande den odisputabla förebilden i skaran och många har oss som förebild. Politiker gör sällan vad de pratar mest om och nu gäller i retoriken arbetslinjen. Men vad som levereras är mer bidrag och konstgjord sysselsättning. Välfärdsstatens rättigheter är välbekanta och politiker vet att det ger röster. Välfärdens skyldigheter tillhör den mindre trevliga sidan och har få förespråkare. Som alltid har ansvarsfulla, fristående och oberoende ekonomer skyldigheten att formulera de ekonomiska problemen på ett verklighetsförankrat sätt. I Sverige är inte mer än cirka 6 procent av befolkningen företagare med minst en anställd medan mer än 6 procent av väljarkåren är bidragsberoende i olika grad. Och denna relation försämras för varje lågkonjunktur och ekonomisk kris. Det var med förnuft som välfärdsstaten danades och det fanns det uppenbarligen gott om förr. Hans Jensevik KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8, 29 3

Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kommuner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjligheterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyragradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckeltalen skuldflödesgrad, sparnivå, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckeltal: investeringsnivå, skattekraft, folkmängd, sysselsättning, bostadsöverskott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kommunen har möjlighet att via skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från scb och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A här ovan. Fem analys- I. Kommunskuld II. Finansiell III. Finansiella IV. Finansiella V. Ledningsfrågor hälsa risker möjligheter förmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån * Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på www.kommunrating.se ** Kommenteras men betygsätts ej Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik 4 Kommunexperten nummer 8, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Borlänge Borlänge ett intressant delikat läge Borlänge är en lättanalyserad kommun. Sparandet i Borlänge får betyget. År 28 är sparnivån 2,9 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Borlänge har samlat sina egna ägda bolag i en koncern under moderbolaget Borlänge Kommuns Förvaltnings AB och utnyttjar fördelarna med konstruktionen förmedlade lån. På nyckeltalet befolkning får Borlänge betyget. Man växer både årligen och långsiktigt. Kommunen förmår inte riktigt sköta den vardagliga ekonomin och här behövs en förbättring. Mediabild och bakgrund Borlänge är Dalarnas största stad. Borlänge är också regionens handelscentrum och en viktig anledning till det är den utbyggnad av handeln som har skett de senaste åren, bl a vid Kupolen. Borlänge var från början en liten by i Stora Tuna socken. Äldsta kända uppgiften om Borlänge återfinns i ett lagfartsbevis utfärdat vid Tuna Ting, den 13 oktober 139. Sedan hände det inte mycket förrän år 1875 då järnvägen Falun Borlänge Ludvika blev klar. Borlänge ville bryta sig ut från Stora Tuna socken och så skedde också när man fick köpingsrättigheter 1898. 1929 avskiljdes en annan del av Stora Tuna kommun för bildandet av Domnarvets kommun. Sedan 1944 blev det dags för nästa förändring då Domnarvets kommun gick samman med Borlänge köping och bildade Borlänge stad. Några år senare år 1952 infördes storkommunreformen och Torsångs kommun inför livades med Stora Tuna. På 6-talet var det dags igen, 1964 började arbetet med att slå samman Stora Tuna kommun med Borlänge stad. Sammanslagningen skedde först 1971 då det blev Borlänge kommun. Domnarvets Jernverk bildades 1872 och år 1877 blåstes den första masugnen igång, det historiska arvet till SSAB i Borlänge. Domnarvsbygden utvecklades sedan till Dalarnas största industricentrum. Vid Kvarnsvedsforsen byggdes Domnarvets pappersbruk, som startade driften år 19. Namnet ändrades 1919 till Kvarnsvedens pappersbruk, som idag är en del av Stora Enso. SSAB och Stora Enso är namn som förknippas med Borlänge och de senaste åren har betydande kapital investerats på deras anläggningar i Borlänge. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 28. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Borlänge har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Borlänge har samlat sina egna ägda bolag i en koncern, Borlänge Kommuns Förvaltnings AB. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. Faktaruta Borlänge Betyg: B (indikativt 29) Befolkning: 48 185 Kommuntyp: Övriga kommuner, mer än 25 invånare Kommunalskatt: 22,66 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 78 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 2 67 miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 33 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8, 29 5

Borlänge KOMMUNSKULD Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt cirka 4,5 procent av totala intäkter. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Borlänge bör investeringsnivån ligga på nivån 5,5 procent av totala intäkter. Det är den norm som tillämpas för kommuner med en befolkning som har haft +/ 5 procents förändring de senaste tio åren. BefolktKr/inv Förpliktelsebelopp 16 14 12 1 8 6 Eda kommun 28, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 11 34 Vissa tillgångar värderade 73 774 Nettoförpliktelsebelopp 27 26 För Borlänge ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 11 kronor per invånare vilket är högt. Det är långt över medeltalet och inte långt från kommunen med den största skulden (148 kronor per invånare). Borlänge ligger på plats 279 av Sveriges 29 kommuner. I många kommuner går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Borlänges fall ger en försiktig värdering runt 73 7 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 27 3 kronor vilket är under de 36 9 kronor som är den lägsta kritiska gränsen för indikation på konsumtionslån. Nyckeltalet förpliktelsebelopp får därför betyget. Borlänges amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt noll år för de senaste fem bokslutsåren och därmed under den första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Borlänge delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Borlänge får betyget. År 28 är sparnivån 2,9 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem senaste år är 3,4 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Borlänge har förmedlade lån till sina kommunägda företag. Förmedlade lån innebär normalt att förvaltningarna lånar långt och förmedlar en del av lånen till de kommunägda bolagen. Skillnaden anges i denna analys som långa lån netto i förvaltningarna. Förvaltningarna i Borlänge hade 381 miljoner kronor i långa ANALYSFRÅGA I 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 9 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 9 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 9 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 279 efter storlek på bruttoförplikelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga skulder 28 medan de förmedlade till de egna ägda bolagen var 45 miljoner. Delen långa lånen netto ligger således på noll procent av intäkterna. Eftersom den första kritiska nivån är 25 procent av de totala intäkterna blir betyget för skuldflödesgraden för Borlänge. På nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Borlänge även här betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Volymen långa lån netto tillsammans med korta skulder ger en skuldbalansgrad på 18 procent av tillgångarna i genomsnitt för de senaste fem åren. Den första kritiska nivån ligger på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder är större än omsättningstillgångarna under mätperiodens fem bokslutsår. Kapitalbildningen får i Borlänge betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Borlänge under den senaste nioårsperioden 3,5 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,3 procent. Det ger ett årligt lånebehov på,8 procent av intäkterna. Med betyget på sparnivå får Borlänge delbetyget B på analysfrågan Finansiell hälsa. 6 Kommunexperten nummer 8, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Borlänge FINANSIELL HÄLSA % Sparnivå i procent av totala intäkter 6 5 4 3 ningen växte den senaste tioårsperioden med,7 procent. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida driftoch underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till riket. Den är under rikssnittet. Med en svagt fallande trend de senaste sex åren får skattekraften betyget. På nyckeltalet befolkning får Borlänge betyget. Man växer både årligen och långsiktigt. Även åldersstrukturen är bra och innehåller inga kritiska snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Borlänge en långsiktig trend som är obetydligt sämre än motsvarande trend för riket. Det finns en belastning för stor variation över tiden och nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen. Borlänge får på bostadsöverskott betyget eftersom det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har en volym borgen på 7 76 kronor per invånare vilket är över den högsta kritiska nivån på 3 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital och låg sparnivå är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. ANALYSFRÅGA II Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält = pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält = pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält = pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 26,7 miljoner kronor. 2 1 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbindning KRISUTLÖSANDE FINANSIELLA RISKER ANALYSFRÅGA III % Befolkningsökning 1 år 5 Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. 5 9 99 91 92 1 93 2 94 3 95 4 96 5 97 6 98 7 99 8 Borlänge kommun Länet Riket % Skatteunderlag/invånare 1 95 9 1997 1999 21 23 25 27 29 Kommunens andel av medelskatekraften i Riket Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen mm KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8, 29 7

Borlänge Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för dessa tre nyckeltal utvärderas mot ett totalt behov av åtgärder på 56 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (), Hälsa (56) och Risk (). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Borlänges skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Leksand) år 28. Då Borlänge har en högre skatt med 1,2 procent finns ingen potential och betyget blir därför på skattehöjning. Dock höjer Leksand skatten 29 med,6 procent vilker halverar skatteskillnaden. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 39 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifter inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg samt fritid- och kulturverksamheter. Det behov som indikeras och behöver hanteras ges ett åtgärdsbelopp på 56 miljoner kronor. Avgiftshöjningar kan alltså stå för 7 procent av det totala behovet (39 miljoner av 56 miljoner). Nyckeltalet har de tre kritiska procentnivåerna 1, 66 och 33. Eftersom 7 procent når över de två lägsta nivåerna blir det en belastning. Betyget blir därför på Avgiftshöjningar. Det indikeras även vissa avgiftspotentialer inom kommunens affärsverksamhet. Kostnadspressen kalkyleras till 319 MÖJLIGHETER Mkr Kostnadspress 8 7 6 5 4 3 2 1 Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr Länet Potential 319 Mkr miljoner kronor. Borlänge får på kostnadspress betyget. Man kan pressa kostnaderna med cirka 115 miljoner kronor inom social omsorg, 7 miljoner inom äldreomsorg, 45 miljoner kronor inom gymnasieskola och 3 miljoner vardera inom fritidsverksamhet och det som benämns infraskydd m m. Här ingår fysisk och teknisk planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Vidare kan kostnaderna pressas ner med 1 miljoner kronor vardera inom grundskola och kultur. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 78 miljoner kronor utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 319 miljoner en sänkt skatt på cirka 4,1 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 11 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidragen enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 78 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 1 98 personer. Borlänge får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa Bedömningsgrunder Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress ANALYSFRÅGA IV Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Borlänge (här finns bara betygen och ). De senaste fyra mandatperioderna har blocken minskat i betydelse. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Borlänge är en kommun med många nämnder och företag och därmed ett stort organisationsspann. Det finns belastningar då antalet anställda per tusen invånare kan tyda på stora arbetslag för arbetsledare. Många partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Borlänge det speciella I Dalarna är Falun och Borlänge de två stora kommunerna med tillsammans över 1 invånare och ligger intill varandra mitt i landskapet. Falun kommun är storebror men den mindre brodern har bättre ekonomi. Av sex grannkommuner är det bara Ludvika som ännu inte är analyserad i Kommunexperten. De avklarade är Leksand (nr 1/28), Falun (nr 2/29), Säter (nr 7/28), Smedjebacken (nr 12/28) och Gagnef (nr 1/28). Borlänge är en lättanalyserad kommun. De ekonomiska dokumenten är översiktliga och lättlästa och det finns inget tillkrånglat i organisationen eller på annat sätt. Det finansiella indikativa betyget är B av en och endast en anledning och är inte ovanlig i kommuner med stora starka politiska block. Man förmår inte riktigt sköta den vardagliga ekonomin. Det finns ett delbetyg B inom analysfrågan finansiell hälsa och då lägsta delbetyg bestämmer slutbetyget så blir det B. Svårigheten i analysen är bedöm 8 Kommunexperten nummer 8, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Borlänge ningen att delbetyget skall vara B och inte C. Av diagrammet för sparandet under analysfrågan finansiell hälsa framgår att den röda markeringen på den femåriga betygstrenden ligger alldeles över andra kritiska nivån. Med en belastning i och med att man ligger under den högsta kritiska 5 procent av totala intäkter så blir delbetyget B. Men alla tre kritiska nivåerna bestäms utifrån bedömningar och det rör sig bara om en tiondels procent när det gäller de två lägsta kritiska nivåerna för att sätta dit delbetyget C. Mot denna bakgrund kan man säga att Borlänge befinner sig mellan betygen B och C inför mötet med en ekonomiskt besvärlig framtid. På lite längre sikt och då gäller det minst fem år in i framtiden kan Borlänge genom ett ökat sparande med 55 till 6 miljoner jämfört med utfallet 28 meritera sig för ett delbetyg A på denna analysfråga och nå samma slutbetyg. Och varför skulle man inte ha den senare ambitionen? Varför inte bryta traditionen om att ge upp med en gång när ekonomiska svårigheter tornar upp sig? Det är vad man kan utläsa av tidigare analyser. Ur denna aspekt är ett C vid kommande års uppföljningar av denna analys det mest troliga utfallet. Men ledningen i Borlänge behöver LEDNINGSFRÅGA inte vara rädd för att ha mycket högre ambitioner än så och meritera sig för ett A-betyg. Förmodligen behövs det i kommande svåra år anpassningar som är större än vad som nu kan mätas upp med utfallet 28. Kanske behövs det dubbelt så mycket som ovan nämnda 55 till 6 miljoner. Det finns möjligheter att pressa ner kostnader på cirka 32 miljoner kronor och höja avgifterna på 4 miljoner. Om behovet av åtgärder är på nivån 12 miljoner kronor för kommande år så kan det mötas av finansiella möjligheter på 36 miljoner kronor utan att förändra kommunalskatten. Borlänge tillhör den speciella kategorin av kommuner som satsar på personal och har en väl liten volym produktivt kapital. Vid en normal kapacitet lokaler och andra sorts anläggningar som behövs för den kommunala verksamheten skulle det behövas 78 anställda per tusen invånare i stället för nu 11 anställda per tusen. Sett på detta sätt är den totala övertaligheten 1 98 personer. Kommunens tillgångar uppgår till 78 procent av genomsnittsvärdet för riket och räknas de förmedlade lånen bort som blåser upp en balansräkning så blir andelen 58 procent. Är det inte mycket personal i för små och nedslitna lokaler i Borlänge? Det är naturligtvis mycket en upplevelsefråga. Det kan vara bra som det är. Det finns således en stor marginalväljargrupp anställda i kommunen som inte skulle välkomna en omläggning av politiken för att meritera sig för ett finansiellt betyg på A-nivå och knappast heller på B-nivå. En anpassning av kostnaderna skulle omedelbart innebära betydande personalkonsekvenser och i en kommun med ett stort vänsterblock skulle det betyda allvarliga röstförluster. Hur läget och tendenserna är framgår av diagrammet majoriteter under analysfrågan ledningsförmåga. För fyra mandatperioder sedan samlade vänsterblocket 66 procent av rösterna och i det senaste 53 procent. Men att gå till val med fallande ekonomi innebär röstförluster hos den kategori väljare som lägger stor vikt vid en stark kommunal ekonomi och som ser starka och uthålliga finanser som en grundläggande förutsättning för en fortsatt framtida välfärd på lägst nuvarande nivå. Skulle inte hela ovanstående resonemang vara argumenten för betyget C i stället för B? Framtiden är öppen och indikativt betyg skall fastställas på historiskt utfall. Det är ännu B. Borlänge har en stor personalandel på 64,3 procent av verksamhetens kostnader, mycket personal och en inte obetydlig pensionsskuld. Detta sammantaget skulle resultera i en lägsta kritiska ANALYSFRÅGA V % Majoriteter 1 9 8 7 69 5 4 3 2 1 83 85 86 88 89 91 92 94 95 98 99 2 3 6 7 1 Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8, 29 9

Borlänge nivå avtalspensioner i spardiagrammet på 2,5 procent av totala intäkter om det inte vore för en pensionsavsättning i reda pengar på 32 miljoner kronor som är 27 procent av bokförd pensionsskuld. Då kan lägsta kritiska nivå justeras ner till 1,9 procent av intäkter. Nu är Borlänge med i Kommuninvest där det finns en solidarisk borgen mellan medlemmarna men här förutsätts att pensionsavsättningen finns kvar i framtiden då pensioner skall utbetalas. Det antages inte hända något med Kommuninvest under resans gång så lägsta kritiska nivå sätts till 1,9 procent av intäkter. Nästa kritiska utrymme utgörs av den del av det årliga sparandet som behövs för att hålla den produktiva förmögenheten intakt vilket för kommunen med en genomsnittlig stor tillgångsmassa är 2 procent av totala intäkter. Då, som avhandlats ovan, Borlänge har en mindre produktiv kapacitet i fasta anläggningar så räcker det med 1,5 procent av intäkter för den kritiska nivån reinvesteringar. Då andra kritiska nivån kan summeras till 3,4 procent av intäkter och genomsnittet för de senaste fem åren är 3,5 procent av intäkter blir delbetyget för finansiell hälsa B med minsta möjliga marginal. Borlänge har samlat sina egna ägda bolag i en koncern under moderbolaget Borlänge Kommuns Förvaltnings AB och utnyttjar fördelarna med konstruktionen förmedlade lån. Bruttoförpliktelsebeloppet är mycket högt eller 11 34 kronor per invånare. Men det är förklarligt då företagens omsättning 28 av hela kommunkoncernens var 33 procent. Det torde finnas värden som motsvarar lån och borgen i de kommunägda företagen. Och så är fallet. Först kvittas pensionsavsättningen bort för att få ett lägre nettobelopp. Därefter räcker det att avkastningsvärdera kommunens allmännyttiga bostadsföretag AB Stora Tunabyggen AB och energibolaget AB Borlänge Energi AB för att få ett nettoförpliktelsebelopp på 27 26 kronor per invånare som med god marginal understiger de 36 9 kronor per invånare som är den lägsta kritiska nivån för indikation på konsumtionslån. Det finns mycket mer att värdera. Delbetyget för analysfrågan kommunskuld ska vara A. När det gäller övriga två analysfrågor så har finansiella möjligheter redan avhandlats ovan och det finns goda potentialer för delbetyget A. När det gäller finansiella risker så har tre av de sex nyckeltalen högsta betyget, två betyget och ett. Men det finns inga kritiska mönster som skulle kunna tyda på några finansiella risker så även på denna analysfråga skall delbetyget vara A. Analysen för Borlänge fokuserar ledningsproblemet till skötseln av den vardagliga ekonomin och här behövs en förbättring som i det rådande läget med ett stundande val under internationell finanskris inte är helt oproblematisk. Håll med om att läget i Borlänge är intressant! Vänstern kommer inte nödvändigtvis att förlora Borlänge! Läs om hur borgarna missköter C-kommunen Falun i Kommunexperten nr 2/29. Det återstår att se vilka argument som kommer att väga tyngst inför väljarna. Rekommendationer Kommunledningen: Eftersom det bara indikeras en svaghet så behövs bara en åtgärd: höj sparnivån till minst 5 procent av totala intäkter så fort som möjligt och helst redan från och med 29. Var inte rädd att prioritera hårt i krisen för att säkerställa denna sparnivå då finansiella möjligheter finns i både kostnadspress och avgiftspotential. Då nås A-nivå om cirka 5 år men det är heller inte långt ner till C-nivå. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen så snart som möjligt etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå även om det finns pensionsfonder för utbetalning av lite mer än 25 procent av era framtida avtalspensioner. En tryggare placering av dessa medel är förmodligen en pensionsstiftelse. Din yttersta säkerhet för resterande 75 procent av pensionerna är att kommunen således i framtiden etablerar ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten är ni för många. Men hur många ni än har varit så kan en A-kommun i framtiden betala ut avtalspensionerna från kom munens överskott från verksamheten. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Invånare: Du betalar en jämförelsevis något hög skatt till en finansiellt relativt välskött kommun med något mer än normala överkostnader i verksamheterna. Det finns en viss övertalighet personal. Du kan därför kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Men nu stundar sämre ekonomiska tider i en kommun där det finns behov av att skapa något högre överskott eller sparnivåer. Att de nuvarande goda förutsättningarna består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på lägst B-nivå och helst A-nivå varje år in i framtiden. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna då det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Borlänge. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om kommunens relativt goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen blir aktivare i sin ekonomistyrning och håller något högre årliga framtida överskott för att nå A-nivå. I takt med att Borlänge härigenom får en bättre ekonomi och verksamhet så gör det din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Det gör även skattesänkningar. Företagare och investerare: Har Borlänge komparativa fördelar för ditt företag så kan du fundera på att investera egna pengar i fast egendom i Borlänge. Överväger du lokaliseringar mitt i Dalarna i en relativt stor kommun så är Borlänge en av de jämförelsekommuner du kan använda som måttstock. Du bör den närmaste tiden kontrollera lite ofta om Borlänge kommuns ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande relativt höga nivå genom att följa upp kommunens finansiella betyg. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i den finansiella B-kommunen Borlänge så finns 1 B-kommun till i omgivningarna men också 1 A-, 3 C- och 1 D -kommun. 1 Kommunexperten nummer 8, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexpertens ratinglistor Det här är Sveriges mest välskötta kommuner Hittills har Kommunexperten analyserat 16 kommuner. Det är 55,2 procent av Sveriges samtliga kommuner. Som vanligt finner du här analyser av åtta nya kommuner. Kommuner är mycket olika och det har stor betydelse var man bor, äger fastigheter och bedriver verksamhet. Varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Val av rätt kommun har därför ekonomisk betydelse. Rent objektivt sett är faktiskt kommunalvalen numera viktigare än riksdagsvalen för den enskilde medborgarens välfärd. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktigare nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget, men av mindre vikt. Vill du veta mer om en speciell kommun anger kolumnen längst till höger i vilket nummer den kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings webbplats www.kommunrating.se. Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: För det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter nivåmässigt utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som om de hålls i framtiden inte kommer att försämra det ekonomiska och finansiella läget. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. A-listan Ny i A-listan den här månaden är Kungsbacka. Den markeras med fetstil i tabellen. 41 kommuner av analyserade 16 är 25,6 procent. Om det är ett representativt urval finns 74 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns dels kommuner som knackar på dörren till A-gruppen, dels sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på, förblir man en B-kommun eller faller sakta. B-listan Nya i B-gruppen den här månaden är Oskarshamn, Borlänge och Kungsör och de markeras med fetstil i tabellen. 48 kommuner av analyserade 16 är 3 procent. Om det är ett representativt urval finns 87 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns kommuner som om deras ledningar inte agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin obevekligen kommer att falla ner mot D- gruppen. C-listan Nya i C-gruppen den här månaden är Tranemo, Östra Göinge och Timrå och de markeras med fetstil i tabellen. 38 kommuner av analyserade 16 är 23,8 procent. Om det är ett representativt urval finns 69 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra klassas som finansiella kriskommuner eftersom de av egen kraft inte klarar att reda ut sin ekonomi utan måste ha extern hjälp. För de senare hissar vi varningsflagg. Det innebär att de i den övre delen inte är kriskommuner. De kan klara sina problem själva, men det kommer att krävas ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det från 5 till 2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att med egen kraft meritera sig för en plats i A-gruppen. Kommuner med varningsflagg har ställt till det för sig, men har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. D-listan Ny i D-gruppen den här månaden är Storuman och den markeras med fetstil i tabellen. 33 kommuner av analyserade 16 är 2,6 procent. Om det är ett representativt urval finns 6 D-kommuner i Sverige. KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8, 29 11

Kommunexpertens ratinglistor A-kommunerna Rang A-kommuner Nr/år 1 Höganäs 15 3 1 5/9 2 Partille 15 2 2 7/9 3 Kävlinge 14 4 1 2/9 4 Lerum 14 4 1 3/9 5 Säter 14 3 1 1 7/8 6 Värnamo 14 3 1 1 5/8 7 Fagersta 14 3 1 1 11/8 8 Skellefteå 14 3 2 5/8 9 Karlstad 14 1 2 2 8/8 1 Markaryd 13 5 1 1/8 11 Östersund 13 4 2 3/8 12 Vaggeryd 13 4 1 1 8/8 13 Älmhult 13 4 2 9/8 14 Piteå 13 3 3 6/8 15 Alingsås 13 3 2 1 6/9 16 Enköping 13 3 1 2 5/9 17 Linköping 13 2 4 5/9 18 Malmö 12 4 2 1 7/9 19 Nykvarn 12 6 1 5/8 2 Trollhättan 12 6 1 1/9 21 Bromölla 12 5 1 1 1/8 22 Kinda 12 5 1 1 1/9 23 Skövde 12 5 1 1 11/8 24 Danderyd 12 5 2 1/8 25 Hudiksvall 12 4 2 1 6/8 26 Mark 12 4 2 1 9/8 27 Halmstad 12 3 4 3/9 28 Kungsbacka 12 3 3 1 8/9 29 Helsingborg 12 3 2 2 4/9 3 Gislaved 12 2 4 1 6/9 31 Jönköping 12 2 3 2 2/9 32 Vänersborg 11 4 3 1 4/9 33 Göteborg 11 3 3 2 9/8 34 Sunne 1 7 1 1 4/8 35 Osby 1 6 2 1 12/8 36 Skurup 11 4 3 1 KD 9 37 Gävle 1 4 4 1 1/9 38 Östhammar 1 4 4 1 7/8 39 Båstad 1 4 3 2 6/8 4 Tanum 9 9 1 1/8 41 Kristinehamn 7 7 2 3 KD 9 B-kommunerna Rang B-kommuner Nr/år 1 Lekeberg 13 4 1 1 3/8 2 Valdemarsvik 13 4 1 1 4/8 3 Laholm 12 6 1 2/8 4 Vallentuna 12 6 1 4/9 5 Öckerö 12 5 2 4/9 6 Norsjö 12 5 1 1 2/8 7 Gällivare 12 5 2 2/9 8 Tranås 12 4 2 1 1/9 9 Tierp 11 5 3 KD 9 1 Skinnskatteberg 11 5 1 2 9/8 11 Herrljunga 11 4 3 1 4/8 12 Ulricehamn 11 4 3 1 12/8 13 Uddevalla 11 3 2 3 12/8 14 Upplands Väsby 11 2 4 2 11/8 15 Kalmar 11 1 5 2 1/8 16 Ovanåker 1 6 1 2 5/9 17 Motala 1 5 3 1 1/8 18 Nässjö 1 5 3 1 5/9 19 Eskilstuna 1 5 2 2 3/9 2 Vadstena 1 4 4 1 9/8 21 Oskarhamn 1 4 2 3 8/9 22 Klippan 1 3 5 1 5/8 23 Höör 1 3 3 3 7/9 24 Norrköping 1 3 3 3 8/8 25 Leksand 9 7 2 1 1/8 26 Eda 9 6 3 1 7/9 27 Orust 9 6 3 1 3/8 28 Karlsborg 9 6 2 2 4/9 29 Strömstad 9 6 2 2 2/8 3 Heby 9 4 4 2 3/9 31 Haninge 9 5 3 2 4/8 32 Sölvesborg 9 4 5 1 1/8 33 Lund 9 3 5 2 6/9 34 Trelleborg 9 3 4 3 7/8 35 Perstorp 8 8 1 2 8/8 36 Borlänge 8 8 1 2 8/9 37 Töreboda 8 8 1 2 2/9 38 Forshaga 8 7 3 1 9/8 39 Upplands-Bro 8 5 5 1 7/9 4 Stenungsund 8 4 4 3 6/8 41 Lycksele 7 9 2 1 8/8 42 Söderköping 7 9 2 1 2/9 43 Färgelanda 7 8 4 2 6/9 44 Svenljunga 7 8 2 2 3/8 45 Huddinge 7 6 5 1 6/8 46 Ekerö 7 6 4 2 12/8 47 Kungsör 5 7 5 2 8/9 48 Sävsjö 4 11 1 3 3/9 12 Kommunexperten nummer 8, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.

Kommunexpertens ratinglistor C-kommunerna Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna 13 3 2 1 2/8 2 Tomelilla 12 4 2 1 2/8 3 Övertorneå 12 2 4 1 4/8 4 Orsa 1 4 4 1 2/8 5 Falkenberg 1 3 3 3 1/8 6 Mjölby 9 5 4 1 3/9 7 Lindesberg 9 5 3 2 6/9 8 Nordanstig 9 5 3 2 12/8 9 Hedemora 9 4 4 2 6/8 1 Tranemo 9 4 4 2 8/9 11 Strömsund 9 4 4 2 5/8 12 Burlöv 9 4 3 3 3/9 13 Åstorp 9 4 3 3 11/8 14 Östra Göinge 9 3 4 3 8/9 15 Falun 9 2 6 2 2/9 16 Sundsvall 8 6 3 2 4/8 17 Ydre 8 6 2 3 3/8 18 Flen 8 5 4 2 11/8 19 Kiruna 8 4 5 2 7/8 2 Tingsryd 8 2 7 2 3/8 21 Vimmerby 7 9 2 1 4/9 22 Krokom 7 8 3 1 4/9 23 Västervik 7 6 5 1 2/8 24 Timrå 7 6 4 2 8/9 25 Sandviken 7 6 3 3 9/8 26 Katrineholm 7 5 6 1 1/8 27 Vilhelmina 7 5 4 3 1/9 28 Torsås 6 9 3 1 6/8 29 Mörbylånga 6 8 3 2 4/9 3 Mullsjö 6 4 8 1 3/9 31 Avesta 4 8 5 2 3/8 32 Ljusdal 4 8 4 3 8/8 33 Smedjebacken 4 9 2 4 12/8 34 Mellerud 3 8 4 4 11/8 35 Olofström 3 5 6 5 11/8 36 Sollefteå 3 9 5 2 8/8 37 Karlskoga 2 9 5 3 5/8 38 Ronneby 2 7 6 4 7/9 D-kommunerna Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö 9 4 3 3 3/8 2 Hofors 9 4 1 5 5/8 3 Jockmokk 8 5 2 4 1/8 4 Boden 8 4 3 4 9/8 5 Åre 8 4 3 4 7/8 6 Arvidsjaur 8 4 2 5 5/9 7 Sundbyberg 8 3 4 4 1/8 8 Storuman 7 8 1 3 8/9 9 Bjurholm 7 3 5 4 1/8 1 Vaxholm 7 3 4 5 8/8 11 Södertälje 7 1 6 5 7/8 12 Älvsbyn 6 8 2 3 6/9 13 Hallstahammar 6 8 1 4 5/9 14 Dals-Ed 6 5 4 4 7/8 15 Söderhamn 6 4 3 6 2/9 16 Vansbro 5 6 5 3 1/9 17 Kramfors 5 6 3 5 6/9 18 Arjeplog 5 5 6 3 11/8 19 Bräcke 4 11 4 1/8 2 Gagnef 4 9 4 2 1/8 21 Kil 4 8 4 3 6/9 22 Dorotea 4 6 5 4 6/8 23 Berg 4 6 4 5 1/8 24 Åtvidaberg 4 5 7 3 7/9 25 Sorsele 4 3 6 6 5/8 26 Torsby 3 1 3 3 5/9 27 Robertsfors 3 9 3 4 12/8 28 Pajala 3 9 3 4 7/9 29 Grums 3 5 7 4 2/9 3 Degerfors 2 7 4 6 12/8 varning Rang D-kommuner Nr/år 1 Härnösand 6 5 4 4 6/9 2 Hallsberg 4 2 5 8 4/8 3 Laxå 2 4 6 7 1/9 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN. Kommunexperten nummer 8, 29 13

Kungsbacka Kungsbacka bra kommun med växtvärk Med 12 stycken nyckeltalsbetyg går Kungsbacka kommun in i mitten av ratinglistans A-tabell. Analysen visar att det finns tre starka delbetyg A på analysfrågorna kommunskuld, finansiella risker och finansiella möjligheter. I genomsnitt var sparnivån i Kungsbacka under den senaste nioårsperioden 6,7 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 7,7 procent. Det ger ett årligt lånebehov på 1 procent av intäkterna. På nyckeltalet befolkning får Kungsbacka betyget. Man växer mycket både årligen och långsiktigt. Mediabild och bakgrund Kungsbacka kommun är den nordligaste kommunen i Hallands län och ligger på pendlingsavstånd till Göteborg. Pendlarna korsar inte bara kommungränsen utan också länsgränsen. Störst arbetsgivare på orten är kommunen själv, därefter följer Landstinget Halland och Kungsbacka Graphic fast med betydligt färre anställda. Kungsbacka som stad har fört en osäker tillvaro i äldre tid. Flera gånger har staden berövats sina stadsprivilegier. År 1982 firades stadens fyrahundraårsjubileum som ett minne av att orten återfick sin stadsstatus i februari 1582. En förödande brand förstörde staden en marknadskväll i augusti 1846. I stort sett hela staden jämnades med marken och den gamla medeltida stadsbild ningen försvann. Ett enda hus finns kvar intakt från tiden före branden. 1888 invigdes järnvägen och för pendling in mot Göteborg är järnväg av betydelse för Kungsbacka. Kommunerna Kungsbacka, Onsala, Fjärås och Löftadalen slogs samman 1974 och bildade nuvarande Kungsbacka kommun. Vad media skriver om är att denna sommar flyttade Carema Närakut i Kungsbacka in i nybyggda lokaler på Kungsbacka Sjukhus. Närakuten har funnits på sjukhuset i flera år i äldre lokaler och arbetar på uppdrag av Landstinget Halland som ett komplement till primärvården. Gunnebo Slott och Trädgårdar i Kungsbacka kommun utsågs till finalist i tävlingen Sveriges Vackraste Park 29 tävlingen för offentliga parker och trädgårdar. Men vann tyvärr inte. Efter viss turbulens kring den nya stadsdelen Björkris finns nu en detaljplan med laga kraft. Här planeras för villor och radhus med äganderätt och hyresrätter. Det ska bli klimatsmarta lågenergihus. Viktiga förutsättningar för analysen Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 28. Sparnivån 29 är från en delårsprognos till och med april 29. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste fem åren med kommunernas årsredovisningar. Kungsbacka har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Faktaruta Kungsbacka Betyg: A (indikativt 29) Befolkning: 72 676 (28) Kommuntyp: Förortskommun Kommunalskatt: 21,53 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 14 miljoner 28 Förvaltningarnas totala intäkter: 3 7 miljoner 28 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 5 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Indiktiv betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Finansiella möjligheter A B C D = Nivån för finansiell elitlicens 14 Kommunexperten nummer 8, 29 KOPIERING FÖRBJUDEN. SE REDAKTIONSRUTAN.