e- infrastruktur för RFID- iden3fiering Owen Eriksson Docent i Informa3onssystem Ins3tu3onen för Informa3k and Media Uppsala Universitet
RFID Trådlös dataöverföring mellan läsare och transponder/tagg
Övergripande mål Förebyggande underhåll (stora kostnader) Färre störningar Spårning av tåg och gods i hela Europa Lägre transportkostnader Ökad hållbarhet Förhöjd säkerhet Stöd för intermodala transporter
RFID-detector Axle/Wheel sen s ors - detect vehicle s/wagons witho ut transponders/t ags - speed - direc3on - distance betw een axles RFID reader/ antenna app. 3 m from nearest rail
Detektorsystem - 3digt behov av RFID Para detektormätvärden med räj fordonsindivider Kombinerad varmgångs-/tjuvbromsdetektor
r stillämpninga g ä v rn jä r fö RFID framtiden! system för Munksund (Piteå) Holmsund (Piteå) Banverkets RFIDprojekt SSAB Stålämnesvagnar Luleå Borlänge SCA Pappervagnar Munksund Holmsund SL i Stockholm Stockholm SL
e- infrastruktur för RFID- Iden3ficia3on och informa3on som kan kopplas samman med det Detektor Alerts 3ll lokförare ERTMS/MobiSIR Kunder TågsammansäJningar och informa3on om det som fraktas från tågoperatörerna Detektorinforma3on presenta3on hos trafikledningen OPERA DPC Informa3on om tågsammansäjningar EPC- IS Fordonsregistret Sta3s3k Databas Anallys Data mining Kunder European Railroad Vehicle Registers
Frågeställning RFID för järnvägstillämpningar system för framtiden! Är leverantörsunika RFID-system en tänkbar lösning? Nej ingen konkurrens mellan leverantörer licenskostnader för andra tillverkare höga priser svårare att påverka vidareutveckling av produkter/systemet stöds inte av TSD/TSI
Uppgradera TSD Förslag till uppgradering ISO 18000-6 typ C / UHF gen 2 class 1 standard Rekommendera RFID transpondrar på godsvagnar Tekniska specifika3oner för drirskompa3bilitet (TSD) ska göra det möjligt aj framföra tåg mellan de olika medlemsländerna i EU.
RFID pilots for Proof of Concept Tagmaster RFID transponders/tags from - Scirocco - Siemens - Confidex - OmniID Falköping Siemens Scirocco Siemens Scirocco Intermec Göteborg Tagmaster Olofström Port Tagmaster Siemens Siemens
Deployment of RFID detectors Schedule First phase 2012: installa3on och evalua3on of approx. 30 RFID detectors 2012: addi3onal installa3on of approx. 200 RFID- detectores 2013: installa3on of approx. 50 RFID- detectors Second phase 2013 2015: installa<on of approx. 350 RFID- detectors
Deployment of RFID detectors Along freight corridors Customer demands and wishes Loca3ons for Wayside Monitoring Systems (app. 150) (hotbox/hotwheel, wheel flat,.) Strategic loca3ons (eg, at ports, terminals, rail yards...) Göteborg Mid Sweden (Bergslagen) Olofström Göteborg (Volvo) Øresund bridge Stockholm Mid Sweden North Sweden Norwegian and Danish border A whole net of RFID detectors in Sweden
Standardised interface (Technical/Horizontal standard) 18000-6 typ C / UHF gen 2 class 1 standard This part of the e- infrastructure Is based on the EPC framework Transport sector e- infrastructure - - VVR Applica5ons Internal e- infrastructure
Standards Ver3cal Horizontal The EPCglobal architecture framework
GS1 har olika standarder för olika iden3fierare och ins3tu3onella objekt hjp://www.gs1.org/transportlogis3cs/standards Vald inden3fierare för iden3fiering av fysiska järnvägsfordon EPC Scheme sgtin sscc sgln grai giai gdti gsrn gid usdod Typical Use Trade item Logistics unit Location Returnable asset Fixed asset Document Service relation (e.g., loyalty card) Unspecified US Dept of Defense supply chain!
GS1 standard EPC - Code RFID-tagg Tillverkningsnummer EPC-code GIAI 96 Reference) (Header, FilterValue, Partition, Company Prefix, Individual Asset) Information
Format for the GIAI Company Prefix.GIAI Exempel 735003433.1317445521311 Följande designproblem finns när det gäller iden3fieraren Company prefix Company prefix delas ut av GS1 Men vem skall äga companyprefix? ü Operatör (Keeper) eller Ägaren, eller ingen av dessa? GIAI Hur GIAI ska väljas och designas och kontrolleras säger standarden inget om. Man måste 3llämpa designprinciper för iden3fierare: 1. The first key principle is to design identifiers based on technical, usage, institutional, and information infrastructural aspects. 2. The second key principle is to choose the appropriate identifier or identifiers for important institutional objects and not to overuse identifiers that seem interchangeable 3. The third key principle is to develop a standardized specification and an authorized institutional control system that can be used for the creation, maintenance, and verification of identifiers.
The first key principle is to design identifiers based on technical, usage, institutional, and information infrastructural aspects. First of all, an iden3fier must fulfill the basic criteria to be able to represent the existence of all the ins3tu3onal objects it is intended to represent. There are also a number of further criteria (see below) that have to be considered, and these criteria have to be balanced when the iden3fier is designed: The iden3fier should be stable, which means that neither its structure nor its value should have to be changed arer it has been assigned to the ins3tu3onal object.
. I Sverige har man valt aj GIAI ska basera sig på den stasndardiserade europeiska fordonsiden3teten (EVN)
GS1 standard EPC - Code RFID-tagg Tillverkningsnummer EPC-code GIAI 96 Reference) Railway Car (Header, FilterValue, Partition, Company Prefix, Individual Asset Companyprefix, CarVehicle No.+A/B Information Vik5gt a? de?a blir Transportstyrelsens Company- prefix 12 digits
Fordonsregistret Fordonsnummer Ägare Keeper EPC- kod 1 EPC kod 2 Transponder/tag 317445522194 1317445522194 2317445522194 Tag number EPC- kod: GIAI 96 (Header, FilterValue, Par33on, Company Prefix, Individual Asset Reference) User memory Company prefix, A/B + Wagon number 1/2 + 12 diggits OBS! Skilj på: - Objekt - Ting (Fysisk vagn) - Tagg - EPC Code
Fordonsregistret (NVR) Fordonsregistret kommer aj utgöra en mycket vik3g del av e- infrastrukturen Stabila iden3fierare och kvalitetssäkrade iden3fierare utgör grunden för e- infrastrukturen (jämför t.ex. med folkbokföringen och bilregistret) Utan ej fordonsregister som kan verifiera de avlästa iden3teterna kommer iden3fieringsssystemet inte aj vara 3llräckligt trovärdigt Originalet finns i fordonsregistret Utan RFID- taggning av flertalet vagnar som en del av fordonsregisterringen kommer fordonsregistreringen aj vara ofullständig Fordonsregistret innehåller kvalitetssäkrad Masterdata när det gäller järnvägsfordon Denna masterdata ska 3llhanadahållas via system- 3ll- system tjänsten Virtual Vehicle Registry (VVR)
EPCIS är det standardiserade meddelandet som skickas från avläsningen (GS1-standard) (Event Data) GIAI Fordonsiden3teten
Avläsningsplats val av iden3fierare Vald inden3fierare för iden3fiering av avläsningsplats EPC Scheme sgtin sscc sgln grai giai gdti gsrn gid usdod! Typical Use Trade item Logistics unit Location Returnable asset Fixed asset Document Service relation (e.g., loyalty card) Unspecified US Dept of Defense supply chain
The The RFID RFID infrastructure infrastructure forvehicle forvehicle Passage Passage Gateway Gateway Client Gateway Loca3on service Loca3on Database
EPCIS är det standardiserade meddelandet som skickas från avläsningen (GS1-standard) (Event Data) GIAI Fordonsiden3teten SGLN
UppgiQ Ni ska utveckla en web service som förmedlar informa3on om rörelsen av järnvägsfordon på järnvägen. DeJa förmedlas genom ej standardmeddelande FordonPassage. DeJa meddelande ska vara en kombina3on mellan ej EPCIS ObjectEvent samt ej urval av den master data som finns 3llgänglig med de EPC- iden3fierare som finns i Event- data.er web service ska returnera ej XML svar som innehåller ej antal FordonPassage standardmeddelanden samt yjerligare informa3on i form av ej tjänstemeddelande. Det ska vara möjligt aj begränsa mängden FordonsPassager i svaret genom aj ange 3dsintervall och plats 3ll tjänsten. Ni ska även implementera paginering (engelska: paging) som yjerligare begränsar mängden så aj det går aj visa upp informa3onen för användarna på ej bäjre säj. Pagineringen ska inte vara bestämd på tjänste- sidan utan bestäms genom argumenten från anroparen. Klienten Ert gränssnij mot era kunder ska vara en vanlig webbsida, uoormning och design av sidan är inte specificerat och är upp 3ll er. Utveckla denna Gateway XML Bilaga 2 XML Bilaga 1 och 3 XML som ska utvecklas
XML ska utvecklas för deja standardiserade meddelande
I svaret ska även y?erligare informa5on om själva anropet 5ll tjänsten finnas, denna informa5on definierar vi som tjänstemeddelande:
Inlämning och examina3on För aj projektarbetet ska anses som godkänt skall en komprimerad mapp (zip- format) med gruppnamnet som namn och med följande innehåll lämnas in: En texoil med gruppnamn och alla gruppmedlemmars namn Informa3onsmodell för meddelandet FordonsPassage XML Schema för XML- svaret från er tjänst EJ exempel på ej XML- svar från er tjänst som följer schemat EJ fungerande system som följer specifika3onerna (hela lösningen nedpackat i zip- format) Utöver inlämningen skall även projektet presenteras på det avslutande seminariet.
Informa3onsinfrastruktur e- infrastruktur (Informa3on infrastructure) enligt Hanseth och Lyy3nen, 2004 Horisontell indelning Applika3onsinfrastruktur Servicesinfrastruktur Data- transport infrastruktur Understödjande infrastrukturen (support infrastructure) består av: - Serviceinfrastruktur (Iden3fiering och säkerhetsfunk3oner) - - Data- transpor3nfrastruktur
The role of iden5fiers in informa5on infrastructures: Iden3fiers and registers of iden3fiers cons3tute a naming infrastructure, which is an important part of the overall informa3on infrastructure. Naming infrastructure is a part of the suppor3ve infrastructure (understödjande infrastruktur) Hanseth and Lyy3nen (2004, p. 234) note that Registers of such iden3fiers must be available to all users and they must be common to avoid mistakes and errors. This also requires building an addi3onal informa3on infrastructure to maintain and distribute updated versions of each register and a social and ins3tu3onal process to define classifica3on seman3cs.
Design principles for iden3fiers The first key principle is to design identifiers based on technical, usage, institutional, and information infrastructural aspects. For redesign and replacement of poorly designed identifiers, a transition strategy has to be developed that may affect the design of the identifier. The second key principle is to choose the appropriate identifier or identifiers for important institutional objects and not to overuse identifiers that seem interchangeable The third key principle is to develop a standardized specification and an authorized institutional control system that can be used for the creation, maintenance, and verification of identifiers.
Designprinciper När det gäller designprincip (a) gäller i sin tur följande tre delprinciper: (1) I det fall som det inte redan finns en installerad bas av användare gäller det aj snabbt samla en första avgränsad användargrupp som har nyja av den nya delen av informa3onsinfrastrukturen, och aj se 3ll aj den nya informa3onsinfrastrukturen är så enkel som möjlig. Det gäller också aj de nya IT- komponenterna inte är för dyra aj använda. (2) Den andra delprincipen bygger på aj välja en understödjande infrastruktur (t. ex. iden3tetshantering) 3ll den nya delen av informa3onsinfrastrukturen som den poten3ella användargruppen redan använder. Om den nya applika3onsinfrastrukturen designas så aj den behöver en helt ny understödjande infrastruktur så kommer det aj skapa barriärer i samband med utvecklingen. (3) Den tredje delprincipen kan beskrivas som användare framför avancerad funk3onalitet vilket bygger på tanken aj när den första gruppen av användare har börjat använda informa3onsinfrastrukturen så gäller det aj övertala även andra användare aj ansluta sig. Den nya informa3onsinfrastrukturen är värdefull om den har många användare inte p.g.a. aj den har avancerad funk3onalitet.
Designprinciper När det gäller designprincip (b) aj undvika lock- ins gäller följande två delprinciper: (4) Uoorma en enkel informa3onsinfrastruktur, deja bygger på tanken aj det är enklare aj förändra något litet och enkelt än stort och komplicerat. (5) Modularisera II genom aj dela in den i olika nivåer med hjälp av gateways.
Understanding Infrastructures - AvsniJet om dynamik visar hur utvecklingen av 3digare e- infrastrukturer lyckats ta klivet från isolerade system 3ll gemensamma och 3llgängliga nätverk genom aj man lyckats med aj hantera teknologiska, sociala, legala och organisatoriska förändringar - AvsniJet om spänningar visar hur utvecklingen av e- infrastrukturer all3d är en ifrågasaj process genom aj den är kopplad 3ll makt, och förändrade möjligheter för grupper och individer som vinner och förlorar på utvecklingen - AvsniJet om design visar hur aj uppfajningen om aj man bygger en e- infrastruktur från början med utgångspunkt från en väl strukturerad plan under kontroll av centrala system designers är missledande