Översiktlig inventering av närnaturområden i Laisvall Arjeplogs kommun har i projektet Natur för utveckling genomfört översiktliga inventeringar av tätortsnära natur- och friluftsmiljöer i Arjeplogs tätort och i tre större byar. Inventeringen syftar till att ge ett underlag för naturvårds- och friluftsplanering med utgångspunkt i närnaturen. Arbetet har genomförts enligt riktlinjerna i naturvårdsverkets råd Planera för natur från 1998. Stefan Grundström, Stigsjö GeoBio har under september 2015 gått runt i närnaturområdena och dokumenterat naturtyper, växtlighet, fynd av särskilt skyddsvärda arter, tillgänglighet, friluftsanläggningar och annat av intresse. Dessutom har fakta om närnaturområdena tagits fram från andra källor, främst intervjuer med boende i byarna, Artportalen, SGU:s karttjänst, länsstyrelsen, skogsstyrelsen och översiktligt planeringsunderlag från Arjeplogs kommun. Den översiktliga naturvärdesinventeringen är gjord enligt svensk standard (SIS) för naturvärdesinventering. Naturvärdet i de enskilda biotoperna är indelat i fyra klasser; Obetydligt biotopvärde, Visst biotopvärde, Påtagligt biotopvärde och Högt biotopvärde. Som stöd till naturvärdesbedömningen i skog har vid varje fältbesök av ett skogsområde en blankett för naturvärdesbedömning enligt skogsbiologerna ifyllts. Översiktlig beskrivning av naturen vid Laisvall Laisälven är pulsådern i trakten. Den avvattnar, tillsammans med biflödet Dellikälven, ett cirka tretusen kvadratkilometer stort område mellan Vindelälvens och Skellefteälvens källflöden. Laisälven mynnar i Vindelälven strax norr om Sorsele, som i sin tur har kontakt med Bottniska viken via Umeälven. Hela landskapet kring samhället Laisvall sluttar ned mot älven från toppar på 600 meter ovanför byn ner till älven på 425 meters höjd. Sluttningen domineras helt av barrskog med några myrområden och bäckar som bryter monotonin. Samhället har vuxit upp kring gruvdriften som startade 1943 och i snabb takt byggdes här arbetarbostäder, tjänstemannavillor, gruvkontor, skola och andra serviceinrättningar. Driften i blygruvan pågick till 2001 och därefter har det skett en avfolkning och en omvandling till fritidshus istället. Skoter- och fisketurismen har tagit över som huvudnäringar och det finns skoterleder, både norrut och västerut för att nå fjällvärlden och fiskevattnen. I jämförelse med andra orter i trakten har det aldrig varit jordbruksmarker här och innan gruvsamhället byggdes fanns här i stort sett bara barrskog. Områdets bergrund är ganska komplex men domineras av sandsten, kvartsit och granit som är svårvittrade och hårda bergarter som inte ger upphov till någon särskilt frodig vegetation. Däremot finns det stråk av lerskiffer och kalkhaltig glimmerskiffer som är mera lättvittrade och härigenom ger förutsättningar för en rikare vegetation och en mera produktiv skog. Skogen runt byn ägs av Boliden-bolaget och det är för att vara i dessa trakter ovanligt mycket gammal skog kvar. Bolidenbolaget har inte skogsbruk som huvudinriktning och har enligt min sagesman i Laisvall varit mer lyhörda än andra markägare för att bevara den gamla skogen. Det kan delvis förklaras av höjdläget då detta ingår i det område som av Skogsstyrelsen klassificerats som svårföryngrat. Det kan också delvis förklaras av det är en markägare som inte har skogsbruk Stigsjö GeoBio 1
som huvudnäring. Ungefär en kilometer söder om byn är det däremot brukad privatägd skog. Givetvis har det gjorts avverkningar i sluttningen och på den tiden man flottade i Laisälven så gjordes s.k. dimensionsavverkningar där de större träden höggs ned och såldes som timmer. I sluttningen finns fläckvis gott om äldre träd och strukturer som hör ihop med urskog. Döda träd som fallit omkull, s.k. lågor, nyare vindfällda träd och högstubbar är ganska vanligt men det finns också partier som är brukade och består av ungskog och medelålders produktionsskog. Fågelfaunan i området är ganska väl känd då det ingått i en standardrutt för svensk fågeltaxering under många år. Av typiska arter för den nordliga barrskogen är t.ex. sidensvans, kungsfågel, lappmes, lavskrika, hökuggla, tjäder, järpe, tornseglare, dubbeltrast och sävsparv observerade här. Även den vilda floran är ganska väl känd då det gjorts inventeringar för projektet Pite lappmarks flora. Det mesta av omgivningarna hyser en ordinär barrskogs- och älvstrandflora men i de stråk som har inslag av rikare jordarter finns t.ex. nordisk stormhatt och andra mer krävande växter. Särskilt inventerade delområden i närheten av Laisvall Särskilt värdefulla frilufts- och närnaturområden Delområde 1 Laisälven Det mest värdefulla naturområdet är givetvis Laisälven med sina oreglerade stränder och rika fiske. Via Vindelälven och Umeälven har Laisälven kontakt med det öppna havet och med den nybyggda laxtrappan i Stornorrfors finns nu möjlighet för lax och havsöring att vandra från havet ända upp till Laisälven. Mycket av fisket bedrivs på stationära bestånd av harr och öring. Älven är Stigsjö GeoBio 2
oreglerad vilket innebär stora variationer i flöden under ett år. Variationerna mellan åren kan också vara betydande beroende nederbördsmängder och temperaturer. Normalt finns en tydlig vårflod som här inträffar i slutet av maj och i juni men det kan också vara höga flöden på sensommaren och hösten. Isen lägger normalt i oktober och går i maj månad. Väster om älven breder ett stort urskogsområde ut sig, Laisdalens fjällurskogs NR. Laisälven är skyddat som ett Natura 2000-område och även skyddat mot vattenkraftsutbyggnad i en särskild skrivning i miljöbalkens fjärde kapitel. Älven är bred och lugnflytande i när den passerar Laisvall. Stränderna är blockiga och tuviga med många olika örter, gräs och videarter. Styltstarr, kabbeleka, slåtterblomma, fjällnejlika, Kung Karls spira är några av de växter som förekommer allmänt. Stor skedmossa är vanlig i bottenskiktet. I sluttningen mot älven är det områden med ganska ung lövrik skog. Troligen är det områden som är i en igenväxningsfas efter tidigare mer öppna förhållanden. Vy över Laisälven mot norr från stranden nedanför byn. Påverkan Den påverkan som finns är småskalig och består av röjningar i strandzonen, anläggande av båtplatser o dyl men är inget som påverkar bevarandevärdena. Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI Högt biotopvärde för den oreglerade älven med stränderna. Tillgänglighet: Mycket god med stigar längs älven och båtplatser. Åtgärdsförslag: Älven har ett starkt skydd mot exploatering enligt miljöbalken. Ur ett lokalt utvecklingsperspektiv är den viktigaste åtgärden att få igång ett fungerande fiskevårdsområde för denna del av Laisälven igen. Stigsjö GeoBio 3
Delområde 2 Tjålmokliden Storlek: Cirka 50 ha Andra källor: Skogens pärlor (Område med naturvärde) Kring elljusspåret i Laisvall och längre söderut finns ett område med äldre barrblandskog i sluttningen av Tjålmokliden. Här finns partier som har höga naturskogskvaliteter med senvuxen gran, gamla tallar och gott om död ved i olika former såsom lågor, torrträd och högstubbar.. Markvegetationen är mestadels vanlig blåbärsristyp men fläckvis finns rikare partier med högörter och stora ormbunkar som tyder på påverkan från rikare berggrund eller jordarter. På flera ikullfallna träd (lågor) finns indikatorarter för gammal orörd skog, t.ex. granticka, rosenticka och harticka. Gamla knotiga lövträd finns också, främst glasbjörk, asp och sälg. Fläckvis är det plockhugget och en del vindfällen verkar ha tagits tillvara på senare år, kanske för vedhuggningsändamål. Längre upp i sluttningen finns blötare partier med tuvig gransumpskog som ligger i mosaik med småkärr. Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 17 poäng. Påverkan: Viss påverkan av äldre skogsbruk och fläckvis även av senare tids uttag. Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI: Påtagligt-högt biotopvärde på grund av naturskogskvaliteterna som dock varierar en del inom området. Tillgänglighet: Mycket god då det ligger precis i anslutning till elljusspåret. Åtgärdsförslag: Området bör på sikt avsättas som naturreservat. Stigsjö GeoBio 4
Vy över ett av skogsbestånden strax intill elljusspåret i Laisvall. Vy över ett av gransumpskogsbestånden längre upp i sluttningen. Stigsjö GeoBio 5
Delområde 3 Tallskog öster om byn Storlek: Cirka 10 ha Strax intill byn finns strövvänliga tallskogar med en del äldre träd. Detta bestånd ligger ovanför landsvägen mot Arjeplog i närheten av vedförråden. Skogen är halvöppen och tydligt påverkade av skogsbruk men troligen finns ändå en trädkontinuitet. De äldsta tallarna är uppemot 150 år. Tallskogen ligger inom den sekundära zonen för vattenskyddsområdet för Laisvalls dricksvattentäkt vars föreskrifter beslutades 2006. Det innebär bl.a. vissa begränsningar i hur skogsbruk kan bedrivas. Förbud mot gödsling och kemiska bekämpningsmedel samt tillstånd för förvaring av drivmedel och oljor regleras i några föreskrifter. Tallskogen öster om Laisvall. Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 9 poäng. Påverkan Tydlig påverkan av äldre skogsbruk och mer sentida vedhuggning. Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI Visst biotopvärde på grund av trädkontinuitet och en hel del äldre tallar. Tillgänglighet: God då området ligger vid byn och stigarna i skogen verkar användas. Åtgärdsförslag: Fortsatt försiktigt skogsbruk utan kalavverkning. Stigsjö GeoBio 6
Delområde 4 Tallskog norr om byn Storlek: Cirka 10 ha Strax intill byn finns strövvänliga tallskogar med en del äldre träd, troligen över 150 år. Detta bestånd ligger norr om byn strax ovanför landsvägen mot Adolfström. Skogen är halvöppen och tydligt påverkade av skogsbruk men troligen finns ändå en trädkontinuitet. Tallskogen ligger inom den primära zonen för vattenskyddsområdet för Laisvalls dricksvattentäkt vars föreskrifter beslutades 2006. Det innebär bl.a. vissa begränsningar i hur skogsbruk kan bedrivas. Förbud mot gödsling och kemiska bekämpningsmedel samt tillstånd för förvaring av drivmedel och oljor regleras i några föreskrifter. Poäng från Naturvärdesbedömning av skogsmark: 9 poäng. En av gammeltallarna i skogsbeståndet norr om Laisvall. Påverkan: Tydlig påverkan av äldre skogsbruk och mer sentida vedhuggning. Naturvärdesklass i biotoperna enligt NVI Visst biotopvärde på grund av trädkontinuitet och en hel del äldre tallar. Tillgänglighet: God då området ligger vid byn och stigarna i skogen verkar användas. Åtgärdsförslag: Fortsatt försiktigt skogsbruk utan kalavverkning. Stigsjö GeoBio 7