Gös en presentation?... Lars Ljunggren

Relevanta dokument
Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,

Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det?

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014

Beskrivning av använda metoder

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 ( Bakgrund

Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017

Faktablad om provfisket i Lumparn 2015

Faktablad om provfisket i Lumparn 2016

Faktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:

Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (

SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014

Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Projektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag

Karin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Vegetationsrika sjöar

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda


Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?

Provfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002

Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.

Kinnekulle och Sunnanå 2010

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter

Det grumliga vattnets Dracula Uppskattat gösseminarium

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Ansökan om Skyddad Ursprungsbeteckning Kalix Löjrom

Landbaserade Vattenbruk i Recirkulerande Akvatiska System (RAS) (en (förhoppningsvis) snabb överblick!) Jason Bailey VCO

Undersökning att med not utföra reduktionsfiske i Växjösjöarna

Kustbeståndens utveckling

Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten

Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning

Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen

Vätterns pelagiska fiskbestånd

Åldersbestämning Övre Boksjön

NATURHISTORISKA MUSEET FRÅGOR TILL UTSTÄLLNINGEN FINLANDS NATUR ÅRSKURSERNA 5-6

INVENTERING AV FISKYNGEL Vikasjön 2014

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning

Vad gör klimatförändringarna med fiskproduktionen

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

rapport 2010/4 underlag för fiskefredning

Östra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar

Kvarlevor från istiden, s k glacialrelikter. Vilka är dom, varifrån kommer dom, var finns dom och vad betyder dom?

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

ett arbetsmaterial i tre nivåer

IPN i Vänern. En summering av vad vi vet, vad som hänt vad som görs och en glimt i in spåkulan

Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske

Svartmunnad smörbult risk eller resurs

MALENS (SILURIS GLANIS L.) TILLVÄXT OCH ÅLDER VID KÖNSMOGNAD I MÖCKELNOMRÅDET, HELGEÅNS VATTENSYSTEM, KRONOBERGS LÄN

Provfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön, Växjö 2018

5: Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN

Kustens rovfiskar behöver integrerad förvaltning

Tumlaren (Phocoena phocoena) är den enda arten bland valarna som regelbundet förekommer i svenska vatten. På 1950-talet var tumlaren fortfarande en

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

1. Mal X. Lake 2. Gädda.

Abborre. Abborre Perca fluviatilis Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske

Sikens värde som ekosystemtjänst

UTFÖRT AV: Gulhan Sert, Elin Jakobsson, Robert Gadomski, Emelie Kinbom HANDLEDARE: Björn Nelehag

VILT OCH FISK FAKTA: Bland tusenbröder och stora kannibaler i fjällsjöar. AKTUELL FORSKNING OM VILT, FISK OCH FÖRVALTNING Nr

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

Åtgärdsmöjligheter för ökad reproduktion av vårlekande och varmvattenälskande fiskarter i Östergötlands skärgård

Provfiske i. Kalvfjärden, Tyresö. Text, tabeller och diagram: Nils-Olof Ahlén

havets barnkammare och skafferi

Sportfiske. Catch and Release.

Provfiske med not i Bälingesjön 2018

Hur påverkar de stora rovdjuren bytesdjurens populationer?

rapport 2009/13 glofladan NO olaskär Ett restaureringsobjekt?

Myter och fakta om laks.

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013

Storröding i Vättern

DVVF Provfiske sammanfattning

Fiskelycka! KAMPANJ DELVIS FINANSIERAD AV EUROPEISKA GEMENSKAPEN. Pro Fisk rf

Kvicksilver och cesium i matfisk

Allt om årstiderna - Våren

Yttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G i Nedre Dalälvsområdet

Blågyltan. vår vackraste fisk B IO I O L OG O G I

ARTBESKRIVNINGAR FÖR DE FLESTA FÖREKOMMANDE FISKARTER I KIASJÖN M.FL. SJÖARS FVO

Reduktionsfiske i Växjösjöarna samt resultat för provfiske med översiktsnät 2017

Fiskbestånd i hav och sötvatten. Abborre. Abborre. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar

Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

Kretsloppskomposten

Sammanfattning Undersökningsverksamhet och forskning Förundersökningarna Basundersökningarnas kontrollundersökningarna jämförelseområden.

Abborren och gäddan i Östersjöns kustnära vatten

Embryonalutveckling hos vitmärla

Nr 5: Kort redovisning av romtäckt, odling och återintroduktion av harr 2013

2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok Statistiska centralbyrån

Behålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik

Transkript:

Gös en presentation?... Lars Ljunggren

Foto Alfred Sandström Gösen är en värdefull fisk som omsätter en mängd värdelös ogräsfisk till välsmakande kött (Muus & Dahlström 1968)

Rivermonster på dicovery? Ögonen, tapetum lucidum, celler som reflekterar och förstärker ljuset käften utan tvekan en stygg rovfisk Rovfisk anpassad till grumliga vatten! Mystisk, vem har sett lek, rom eller nykläckt gös? Foto Lars Ljunggren

Sander lucioperca (tidigare; stizostedion lucioperca) Gös hör till familjen abborrfiskar Percidae (195 olika arter) Den anses härstamma från området kring Svarta havet, Kaspiska havet och Aralsjön Hög fekunditet (50.000-1000.000 romkorn/hona) Leker på vår/försommar Hanen vaktar rommen

Gös-En het fisk i ett kallt klimat? Gösens egenskaper passar väl in i dess ursprungliga område, och avgör vad som styr dess utbredning och rekrytering Medeltemperatur i juli Gösens utbredningsområde i Europa I Norden är det kallt...

Invandringsvägar Lämpliga miljöer Ursprunglig utbredning i Sverige runt Ancalys sjön, 5-7000 y B.C. (Ekman 1922) Numera betydligt vanligare i södra Sverige och längs Norrlandskusten

Temperaturens inverkan på tillväxten (exemplifierat med abborre) Abborre o gös tämligen likartade, men gös har högre optimumtemp och högre tillväxtkapacitet Temp bör vara över 20 grader för att det ska bli nån fart på tillväxten I odling går det att dra upp abborre till konsumtionsstorlek (ca 400g) på 2 säsonger

1860 1874 1888 1902 1916 1930 1944 1958 1972 1986 2000 Sverige- ett randområden för gös 17 16 15 14 13 12 11 10 månadsmedeltemperaturerna för juni, juli och augusti) ( C) baserat på 37 stationer spridda över landet.

Tillväxtsäsongen är kort 30 25 20 15 10 5 0 4 4 4 4 4 5 5 5 5 6 6 6 6 7 7 7 7 7 8 8 8 8 9 9 9 9 1010101010 Exempel: medeltemperatur från ett 20-tal grunda vikar + utanförliggande fjärdar (2003) Det som händer i början på säsongen styr överlevnaden/årsklass styrkan (Kjellman m.fl. 2003)

Temperaturens inverkan på rekrytering av gös DG>10 = Summa dygnsgrader >10 grader Exemplet nedan: Vattentemp. Forsmark i Norduppland 250 DG>10 maj-juni 200 DG>10 maj-juni 150 100 50 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Vid kusten kan vindrikting o styrka vara avgörande för temp pga uppvällning eller inte Forsmark-lång serie, nära Östhammars skärgård där det finns ett gösprovfiske

Tillbakaräknad fångst (3åringar) till det år de föddes

Varmare klimat mer gös? Det är kallt för att vara gös, men det blir varmare Gös kommer sannolikt att etablera sig i nya områden Befintliga bestånd har förutsättningar att bli starkare God förvaltning -snabb respons!

Födotillgång

Intro 1 <0.001...>10.000

Föda Kräver mycket djurplankton då larverna ska börja äta, första veckan är kritisk Tidig övergång till fisk- eller mysisdiet ger en snabb tillväxt ->god överlevnad övergången till fiskdiet vara avgörande. Timing med årskull av bytesfisk kan vara avgörande -Djurplankton -mysis -fisk

Critical resource level (prey per L) Exempel på förhållandet mellan storlek och kritisk resursnivå 10000 1000 100 Direkt dödlighet pga svält Risk för indirekt dödlighet pga tex predation, risk att inte överleva första vintern 10 1 0,1 5 15 25 35 45 Total length (mm) Gös ( Ljunggren 2002), abborre ( Byström, P. & García-Berthou, E. 1999) walleye ( Johnston and Mathias 1996).

Experiment med lervälling Foto Alfred Sandström

g g-1 day-1 g g-1 day-1 Tillväxt, effekt av grumlighet /ljus experiment (årsyngel ca 1g) 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 perch pikeperch day night day night clear turbid 8 6 4 2 0 perch clear turbid pikeperch Födokonsumtion Tillväxt Käkar/jagar lika effektivt i mörker och grumligt vatten som i dagsljus och klart vatten Gös har nästan dubbelt så hög tillväxtkapacitet som abborre. Tillväxt opåverkad av grumlighet Men, abborre effektivare vid låg födotillgång (??) Skillnad i synfysiologi och jaktbeteende

Grundfaktorer som styr utbredning och rekrytering av gös Temperatur Födotillgång (produktivitet) (Grumlighet)

Förvaltning Överlåter ordet till FiV Men, några ord om Storlek på förvaltningsområden Betydelse för hela ekosystemet

Vandringsmönster Förvaltning måste ske i hela det huvudsakliga utbredningsområdet!

Trofisk nivå top-down effekter Rovfisk Planktonätare Djurplankton Växtplankton God gösförvaltning = god vattenförvaltning!

Tack för uppmärksamheten! Fotot är taget då det fortfarande fanns stor gös i Östhammar, men mer om det i Uffes föredrag!