ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

Relevanta dokument
Bilaga 3 BILAGA II UR REMISSEN MED KOMMENTARER FÖR STOCKHOLM. Kända halter i Stockholm. Stockholms regelbundna 1 miljögifts- Inlandsytvatten 3 3

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

Svensk författningssamling

Dokument: Dokument inför rådsmötet har ej ännu inkommit. Tidigare dokument: KOM(2006) 397 slutlig, Fakta-PM Miljödepartementet 2006/07:FPM 12

L 226. officiella tidning. Europeiska unionens. Lagstiftning. Lagstiftningsakter. Icke-lagstiftningsakter. femtiosjätte årgången 24 augusti 2013

11346/16 ehe/np 1 DG E 1A

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

HVMFS 2013:19 Konsoliderad elektronisk utgåva Uppdaterad BILAGA 6: GRÄNSVÄRDEN FÖR KEMISK YTVATTENSTATUS. Bilaga 6 26

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller säkerhetsövervakning av läkemedel

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

Aktuellt från Havs- och vattenmyndigheten

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi PE v02-00

Europeiska unionens officiella tidning

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

Författningsförslag, implementering av art. 4.1 och art. 4.7 ramdirektivet för vatten (2000/60/EG)

Europeiska unionens råd Bryssel den 4 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

M2016/01062/R

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

Kommittédirektiv. Styrmedel för bättre vattenkvalitet. Dir. 2008:157. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som bifogas. Förslag till rådets direktiv

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Förslag till RÅDETS BESLUT

Vattenförvaltning. Ris och ros från kommissionen och aktuella ytvattenfrågor. Lennart Sorby

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens råd Bryssel den 27 maj 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Europeiska unionens råd Bryssel den 10 maj 2017 (OR. en)

Modernisering av mervärdesskattesystemet vid gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter (B2C) Förslag till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN

Kompletterande utredning av grundvattnens karakteristika som vid behov skall tas fram

10667/16 SON/gw 1 DGG 2B

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

Europeiska gemenskapernas officiella tidning. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

Europeiska unionens råd Bryssel den 2 december 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk)

Förslag till RÅDETS BESLUT

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Europeiska unionens officiella tidning

Förslag till RÅDETS DIREKTIVĆA

Förslag till RÅDETS DIREKTIV

Förslag till RÅDETS BESLUT

Föroreningsinnehåll i dagvatten från ett myndighetsperspektiv

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 juni 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

(Text av betydelse för EES)

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS DIREKTIV

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 maj 2018 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

KOMMISSIONENS BESLUT (EU) / av den

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Konsekvensutredning av förslag till ändringsföreskrifter avseende nya gränsvärden för ämnena fenol, bly och bisfenol A i leksaker

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

L 348/84 Europeiska unionens officiella tidning DIREKTIV

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

(Text av betydelse för EES) (2014/287/EU)

Förslag till RÅDETS BESLUT

Europeiska unionens råd Bryssel den 14 april 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som bifogas. Följedokument till

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur och utbildning FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för kultur och utbildning

L A N D S K A P S L A G om ändring av vattenlagen för landskapet Åland

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. som åtföljer. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Ålands lagting BESLUT LTB 41/2010

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Europeiska unionens råd Bryssel den 2 december 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Förslag till RÅDETS BESLUT

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

L 337/100 Europeiska unionens officiella tidning DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. som åtföljer. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Transkript:

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.1.2012 SEK(2011) 1546 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiven 2000/60/EG och 2008/105/EG vad gäller prioriterade ämnen på vattenpolitikens område {COM(2011) 876 final} {SEC(2011) 1547 final}

Ansvarsfriskrivning: Denna sammanfattning är bindande endast för de avdelningar inom kommissionen som har medverkat i utarbetandet av den och påverkar inte den slutliga utformningen av eventuella beslut som fattas av kommissionen. SV 2 SV

1. PROBLEMFORMULERING 1.1. Bakgrund Ramdirektivet för vatten 2000/60/EG (nedan kallat vattendirektivet) fastställer en övergripande ram för skydd av yt- och grundvatten och sätter upp miljömål såsom att uppnå en god kemisk och ekologisk status samt att förhindra försämring av statusen. För att ha god kemisk status måste vattenförekomsterna uppfylla de miljökvalitetsnormer som fastställts för vissa kemikalier de prioriterade ämnena som enligt vattendirektivet identifierats som ämnen som innebär en risk för eller via vattenmiljön på EU-nivå. Vissa prioriterade ämnen identifieras som prioriterade farliga ämnen på grund av att de är långlivade, bioackumulerbara och/eller toxiska eller inger motsvarande betänkligheter. Utöver målet att uppnå god kemisk status kräver vattendirektivet att det antas åtgärder för utsläppsreglering som syftar till en gradvis minskning av prioriterade ämnen och upphörande eller stegvis eliminering av utsläpp och spill av prioriterade farliga ämnen för vattenmiljön. För närvarande vidtas åtgärder för utsläppsreglering på medlemsstatsnivå. Åtgärderna på EU-nivå är beroende av annan lagstiftning (t.ex. Reach, växtskyddsmedel, biocider). Vattendirektivet ger också möjlighet till undantag från kravet att uppnå god kemisk status i särskilda vattenförekomster på grund av tekniska skäl, orimliga kostnader eller naturliga förhållanden. Enligt vattendirektivet (artikel 16.4) ska kommissionen se över förteckningen över prioriterade ämnen minst vart fjärde år, och enligt direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer (artikel 8) ska kommissionen rapportera resultatet av sin första översyn till Europaparlamentet och rådet 2011. Som en del av översynen ska kommissionen bland annat gå igenom ämnena i bilaga III till direktivet för att eventuellt ta upp dem i förteckningen. Kommissionen ska också identifiera nya prioriterade ämnen eller prioriterade farliga ämnen och fastställa miljökvalitetsnormer för ytvatten, sediment eller biota beroende på vad som är lämpligt samt se över de befintliga prioriterade ämnena. De föreslagna nya ämnena och ändringarna av befintliga ämnen förväntas påverka 2015 års uppdaterade förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt 1 och åtgärdsprogram. Den föreskrivna översynen genomfördes med bistånd av arbetsgrupp E för kemiska aspekter inom strategin för gemensamt genomförande av vattendirektivet 2, med deltagande av samtliga medlemsstater och ett stort antal intressenter 3. Översynen var ett vetenskapligt/tekniskt arbete för att kartlägga kemikaliers risker för vattenmiljön och fastställa miljökvalitetsnormer för dem. Metoden för att fastställa miljökvalitetsnormer och de utarbetade miljökvalitetsnormerna överlämnades till vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker (SCHER) 4 för yttrande. Konsekvensbedömningen bygger på resultaten av det vetenskapliga/tekniska arbetet. I samband med översynen av förteckningen över prioriterade ämnen identifierades möjligheter att göra direktivet om miljökvalitetsnormer mer välfungerande och en möjlig mekanism för att förbättra identifieringen av ytterligare prioriterade ämnen vid framtida 1 2 3 4 Förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt. http://ec.europa.eu/environment/water/water-framework/objectives/pdf/strategy.pdf http://ec.europa.eu/transparency/regexpert/detailgroup.cfm?groupid=371, under Sub-groups, Priority Substances. SCHER är en av de vetenskapliga kommittéer som ger kommissionen oberoende rådgivning. Den består av 17 forskare. Mer information finns på http://ec.europa.eu/health/scientific_committees/environmental_risks/index_en.htm. SV 3 SV

översyner. Dessa ingår som särskilda uppsättningar alternativ. Det föredragna alternativet är därför ett paket av alternativ. 1.2. Vilka problem kräver åtgärder? Följande tre problem kräver att åtgärder vidtas: i) Det finns ny information om risker som orsakas av befintliga prioriterade ämnen och nya kemikalier. Nya kemikalier utvecklas hela tiden, vilket innebär att inte alla ingick i den första prioriteringen, och för dem som ingick kan ny information ha blivit tillgänglig. ii) Det faktum att vissa av de mest skadliga kemikalier som redan finns i förteckningen över prioriterade ämnen eller föreslås som tillägg 5 är allmänt förekommande långlivade, bioackumulerbara och toxiska ämnen (nedan kallade PBT-ämnen). De åtgärder som redan har vidtagits för dessa ämnen har lett till avsevärt minskade utsläpp. På grund av deras inneboende egenskaper, utbredda användning och allmänna potential för långväga transport förekommer vissa av dem fortfarande i vattenmiljön, främst i sediment och/eller biota, i koncentrationer över miljökvalitetsnormerna. Därför är det mycket vanligt att målet om god kemisk status inte uppnås. Följande tre delproblem måste beaktas: Problem vad gäller presentation: Det stora antalet fall där miljökvalitetsnormerna för allmänt förekommande PBT-ämnen överskrids döljer de förbättringar som gjorts för andra ämnen, eftersom vattenförekomsternas kemiska status enligt vattendirektivet måste rapporteras på grundval av alla prioriterade ämnen. Val av övervakningsmatris mellan vatten, sediment eller biota: Direktivet om miljökvalitetsnormer ger för närvarande medlemsstaterna möjlighet att välja matris för varje prioriterat ämne. PBT-ämnen tenderar att ackumuleras i sediment och/eller biota och kan ibland inte påvisas i vatten ens med de senaste analysmetoderna. Medlemsstater som tillämpar en miljökvalitetsnorm för vatten kan felaktigt kategorisera vattenförekomster som att de har god kemisk status även om sediment och/eller biota innehåller prioriterade ämnen i halter som fortfarande utgör en risk. Minskade övervakningsinsatser för allmänt förekommande PBT-ämnen: Ändringar av miljökoncentrationerna av allmänt förekommande PBT-ämnen kommer sannolikt att ske först på lång sikt och det framstår som motiverat att ha en lägre övervakningsfrekvens och ett mindre antal övervakningsstationer än normalt enligt vattendirektivet. iii) Det faktum att det råder brist på lämpliga övervakningsdata som underlag för bedömning av exponering och därmed för prioritering av nya prioriterade ämnen i framtida översyner. En mycket stor övervakningsdatabas sammanställdes för det nuvarande prioriteringsarbetet, men mer kan göras för att bryta följande onda cirkel: Om ett ämne inte redan är reglerat är det osannolikt att det övervakas allmänt, men om det inte övervakas och det inte heller är möjligt att göra en tillförlitlig modellering av miljökoncentrationerna, så blir uppskattningen av risken på EU-nivå inte är tillräckligt robust för att motivera reglering. 5 PBT-ämnen som ingår i förteckningen över prioriterade ämnen är per definition prioriterade farliga ämnen. SV 4 SV

2. SUBSIDIARITETSANALYS Vattenföroreningar är en i hög grad gränsöverskridande företeelse. 60 % av EU:s territorium utgörs av gemensamma avrinningsområden (EG, 2007). Unionens politik för att begränsa förorening av ytvatten anges i artikel 16 i vattendirektivet som, tillsammans med artikel 8 i direktivet om miljökvalitetsnormer, utgör grunden för förteckningen över prioriterade ämnen och dess översyn. De tillhörande frågor som behandlas i alternativen gäller lagstiftningens funktionssätt. 3. MÅL Följande tabell presenterar de allmänna och särskilda målen i förhållande till problem, delproblem och möjligheter: Problem Delproblem Allmänt mål Särskilda mål Alternativ Ny information om risker för miljön och människors hälsa Befintliga ämnen Minska de risker för eller via vattenmiljön som orsakas av vissa ämnen Beakta senaste vetenskapliga kunskap Förbättra kunskapen (om risker och effektiviteten i de åtgärder som vidtas för att minska eller eliminera utsläpp) genom övervakning A2 Föreslagna ämnen Identifiera nya ämnen som orsakar risker och fastställa miljökvalitetsnormer för dem A3a A3c Förbättra kunskapen (som ovan) genom övervakning Presentation Förbättra kommunikationen om förändringar i vattenkvalitet i genomförandet av vattendirektivet B2a B2b Särskilda svårigheter med allmänt förekommande PBT-ämnen Val av matris Övervakningsinsats Förbättra funktionen hos direktivet om miljökvalitetsnormer Stärka den nuvarande lagstiftningen om valet av den lämpligaste matrisen för övervakning Minska de administrativa kostnaderna för medlemsstaterna genom att tillhandahålla ytterligare flexibilitet i övervakningen av allmän förekommande PBT-ämnen samtidigt som effektiviteten i övervakningen upprätthålls B3a B3b B4a B4b Kunskapsbas - Tillhandahålla lämpliga verktyg för att förbättra framtida identifiering av potentiellt skadliga ämnen för eller via vattenmiljön på EU-nivå Tillhandahålla en mekanism för att förbättra kunskapsbasen och göra framtida identifiering av prioriterade ämnen effektivare C2 C3 SV 5 SV

4. ALTERNATIV 4.1. Alternativ vad gäller ämnen Den första uppsättningen alternativ gäller införande av ämnen i bilaga X till vattendirektivet, (ny)bestämning av deras status (prioriterade ämnen eller prioriterade farliga ämnen) och översyn eller fastställande av EU-omfattande miljökvalitetsnormer för dem. Alternativen är helt baserade på resultatet av experternas tekniska arbete. De är kumulativa på grundval av teoretiskt ökande effekter, och läkemedel läggs till sist eftersom de hittills inte har varit reglerade enligt vattendirektivet. Alternativ A1 innebär inga förändringar av den nuvarande förteckningen. Alternativ Ämne Förändring eller upprättande av miljökvalitetsnorm för vatten? Miljökvalitetsnorm för biota föreslås? Förändring från prioriterat ämne eller identifierat som prioriterat farligt ämne? Alternativ A2: Ändrad miljökvalitetsnorm och/eller status för befintliga prioriterade ämnen Antracen J N N Poly-BDE J* J N DEHP N N J Bly J N N Naftalen J N N Nickel J* N N Polyaromatiska kolväten (PAH) Bens(a)pyren J* Benso(b)fluoranten J* Benso(k)fluoranten J* Indeno(1,2,3-cd)pyren J* J N Benso(g,h,i)perylen J* N Fluoranten J* J N Trifluralin N N J Alternativ A3: Dikofol J J J Ändringar för befintliga prioriterade ämnen plus PFOS Kinoxifen J J J N J J SV 6 SV

Alternativ Ämne Förändring eller upprättande av miljökvalitetsnorm för vatten? utvalda ämnen (bilaga III) Miljökvalitetsnorm för biota föreslås? Dioxiner och DL-PCB N J J Förändring från prioriterat ämne eller identifierat som prioriterat farligt ämne? Alternativ A3: Ändringar för befintliga prioriterade ämnen plus utvalda ämnen (bilaga III) plus andra nya ämnen exkl. läkemedel Aklonifen J N N Bifenox J N N Cybutryn J N N Cypermetrin J N N Diklorvos J N N HBCDD J J J Heptaklor/ heptaklorepoxid J J J Terbutryn J N N Alternativ A3c: Ändringar för befintliga prioriterade ämnen plus utvalda ämnen (bilaga III) plus andra nya ämnen inkl. läkemedel 17-alfa-etinylöstradiol (EE2) J N N 17-beta-östradiol (E2) J N N Diklofenak J N N För befintliga prioriterade ämnen avser J* en ändring av miljökvalitetsnormen med mer än en storleksordning. Övriga ändringar av miljökvalitetsnormer för befintliga prioriterade ämnen (markerade endast J) är av mindre betydelse. 4.2. Alternativ vad gäller allmänt förekommande PBT-ämnen och kunskapsbasen De tre delproblemen i samband med allmänt förekommande PBT-ämnen behandlas i underalternativ B2a och b, B3a och b, B4a och b. Dessa underalternativ, ämnesalternativen A2 A3c samt kunskapsbasalternativen C2 C3, är oberoende av varandra. Alternativen B3a och B3b kan gälla alla prioriterade ämnen, inte bara allmänt förekommande PBT-ämnen. Alternativ Beskrivning B1: Inga ändringar Inga förändringar av det nuvarande funktionssättet hos direktivet om miljökvalitetsnormer och vattendirektivet. B2a: Tillåta separat Tillåta medlemsstaterna att presentera de allmänt förekommande PBT-ämnena SV 7 SV

Alternativ presentation av allmänt förekommande PBTämnen B2b: Utesluta allmänt förekommande PBTämnen ur kemisk status B3a: Val av matris kopplade till analytisk sensitivitet Beskrivning separat från resten av prioriterade ämnen/prioriterade farliga ämnen i bedömningarna av förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt, samtidigt som de fortfarande ingår i den kemiska och den övergripande bedömningen. Helt utesluta allmänt förekommande PBT-ämnen ur kemisk status men bibehålla skyldigheten att övervaka och rapportera trender. God status kan uppfyllas genom att uppfylla miljökvalitetsnormerna för övriga prioriterade ämnen. Medlemsstaterna kan välja matris utom om den tillgängliga analysmetoden uppfyller minimikriterierna 6 i en matris och inte i de övriga, eller om ingen analysmetod uppfyller minimikriterierna men metoden för en matris ger betydligt bättre resultat än de övriga, och det finns en miljökvalitetsnorm på EU-nivå för åtminstone den matris som ger bäst resultat. B3b: Bestämdmatris B4a: Villkorlig minskning av övervakning för allmänt förekommande PBT-ämnen B4b: Villkorslös minskning av övervakning för allmänt förekommande PBTämnen C2: Kunskapsbas: bevakningslista utan rättslig skyldighet Valet av matris för övervakning och kontroll av efterlevnad fastställs på EU-nivå för varje ämne. Minska övervakningsskyldigheter för allmänt förekommande PBT-ämnen om vissa angivna villkor är uppfyllda: tillräcklig information om förekomsten av ämnet i vattenförekomster (särskilt i sediment och/eller biota), dvs. tillförlitliga referensvärden för övervakningen. Sänkta krav på övervakning för allmänt förekommande PBT-ämnen specificeras i direktivet om miljökvalitetsnormer utan villkor. Inrätta en frivillig mekanism för övervakning av ämnen som utgör en möjlig risk för eller via vattenmiljön på EU-nivå med hjälp av en dynamisk lista (där ämnen regelbundet läggs till och tas bort) för att leverera högkvalitativa EU-omfattande övervakningsdata för prioriteringsprocessen. Cirka 20 ämnen ska finnas på listan vid varje given tidpunkt, övervakade av medlemsstaterna på 250 300 representativa platser i hela EU enligt överenskomna tekniska riktlinjer. C3: Kunskapsbas: bevakningslista rättslig skyldighet med Inrätta en mekanism som i alternativ C2, men med en rättslig skyldighet för medlemsstaterna att övervaka. 5. KONSEKVENSBEDÖMNING 5.1. Konsekvenserna av alternativ vad gäller ämnen Alternativ Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser A2 Bättre och tillförlitligare kunskaper om riskernas omfattning, samstämmighet Potentiellt betydande kostnader för att uppgradera vissa industriella och 6 Enligt kommissionens direktiv 2009/90/EG ska medlemsstaterna använda analysmetoder som uppfyller vissa minimikvalitetskrav för miljökvalitetsnormerna. Om det inte finns metoder som uppfyller minimikriterierna ska de bästa tillgängliga metoderna som inte medför orimliga kostnader användas. SV 8 SV

med den senaste vetenskapliga utvecklingen, vilket gör att man i medlemsstaterna och inom övriga politikområden kan vidta de åtgärder som behövs för att minska de risker som orsakas av dessa ämnen. Bättre skydd för människors hälsa och biologisk mångfald i vatten. kommunala reningsverk (för nickel) så att de uppfyller AA-MKN på 2 μg/l, beroende på lokala förhållanden. (Storbritanniens uppskattning är investeringar på ca 2 miljarder euro för hela driftstiden samt åtföljande ytterligare driftskostnader.) Lägre kostnader om AA-MKN sätts till 4 μg/l. A3a A3b A3c Som ovan plus: Ytterligare information om riskerna med ytterligare ämnen och om effektiviteten av tillhörande åtgärder. Värdefulla data och information för beslutsfattande inom områdena växtskyddsmedel, kemikalier, industriutsläpp och avfallspolitik. Ytterligare skydd för människors hälsa och biologisk mångfald i vatten. Som ovan plus: Värdefulla data och information för beslutsfattande inom biocidpolitiken. Ytterligare skydd för människors hälsa och biologisk mångfald i vatten. Som ovan plus: Förbättrad information om omfattningen av förorening genom läkemedel, och EU-omfattande miljökvalitetsnormer som riktmärken för beslut om möjliga åtgärder på medlemsstatsnivå. Ytterligare skydd för människors hälsa och biologisk mångfald i vatten. Beroende på lokala förhållanden, potentiellt betydande kostnader för att uppgradera vissa industriella och kommunala reningsverk (för nickel). Ytterligare övervakningskostnader på 4 9,6 miljoner euro per år för hela EU. Kostnader för att ersätta kinoxifen, om detta inte ingår i referensscenariot. Ytterligare kumulativa övervakningskostnader (utöver alternativ A2) på 12 28,8 miljoner euro per år för hela EU. Utöver de kostnader som inte avser övervakning i alternativ A3a: potentiella kostnader för ersättning (om så behövs för cybutryn och terbutryn, eventuellt cypermetrin inom laxodling). Ytterligare kumulativa övervakningskostnader (utöver alternativ A2) på 15 36 miljoner euro per år för hela EU. Utöver de kostnader som inte avser övervakning i alternativ A3b: Potentiella kostnader för ytterligare uppgraderingar av kommunala reningsverk för att avlägsna E2 om så behövs lokalt och detta inte tillgodoses genom alternativ A2 samt att minska utsläppen av E2 från djurhållning till vatten. Övervakningskostnaderna är sannolikt överskattade för de alternativ som omfattar flera ämnen eftersom exempelvis provtagningskostnaderna inte ökar i samma takt som antalet ämnen. 5.2. Konsekvenserna av alternativ vad gäller allmänt förekommande PBT-ämnen och kunskapsbasen Alternativ Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser B2a Lättare för medlemsstaterna att visa minskad förorening av andra prioriterade ämnen trots brister för allmänt förekommande PBT-ämnen. Rättslig säkerhet upprätthålls genom att ingen ändring sker av definitionen av kemisk status. Inga betydande negativa konsekvenser har identifierats, men det kan finnas skillnader mellan de metoder som tillämpas i olika medlemsstater. SV 9 SV

Alternativ Positiva konsekvenser Negativa konsekvenser B2b Mycket enkelt sätt att tillåta medlemsstaterna att visa framsteg när det gäller att minska förorening genom andra prioriterade ämnen. Minskat miljöskydd, eftersom det inte skulle finnas några miljökvalitetsnormer och ingen drivkraft för EU att vidta åtgärder. Rättslig osäkerhet. B3a Bättre harmonisering av bedömningen av kemisk status. Bättre bild av problemets omfattning. Flexibilitet att snabbt anpassa övervakningsstrategier till nya analysmetoder. Eventuellt vissa anpassningskostnader för några medlemsstater utan erfarenhet av övervakning och analys i vissa matriser. Brist på rättslig klarhet om det inte finns standardiserade analysmetoder för vissa ämnen. B3b B4a B4b Hög nivå av harmonisering av bedömningen av kemisk status och en god bild av problemets omfattning. Rättslig klarhet. Kostnadsbesparingar på 0,8 till 2,9 miljoner euro per år i EU. Kostnadsbesparingar på 0,8 till 2,9 miljoner euro per år i EU. Eventuella anpassningskostnader för några medlemsstater utan erfarenhet av övervakning och analys i vissa matriser. Omöjligt att snabbt anpassa sig till nya analysmetoder. Inga betydande negativa konsekvenser har identifierats. Vissa icke önskvärda trender eller problemområden kan förbises. C2 Målet om ändamålsenliga EU-omfattande övervakningsdata för att stödja prioriteringen kommer sannolikt att uppnås åtminstone delvis. Övervakningskostnader: 2 till 4 miljoner euro per år för EU. Kostnader för att utarbeta tekniska specifikationer för övervakningen (mindre än 0,2 miljoner euro per år för hela EU). C3 Rättslig skyldighet ger högre säkerhet att uppnå målet (utan rättslig skyldighet skulle medlemsstaterna prioritera (andra) rättsliga skyldigheter i sina budgetar). Som ovan för alternativ C2, plus smärre ytterligare administrativa kostnader inom Europeiska kommissionen. 6. JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIVEN 6.1. Konsekvenserna av alternativ vad gäller ämnen När det gäller effektivitet att uppnå målen är det bredaste alternativet (A3c) det som bäst beaktar den senaste vetenskapliga information som ingår i översynen, påtagligt ökar kunskapen om riskerna med alla nyligen identifierade ämnen och optimerar skyddet mot dem. Inga ytterligare åtgärder föreslås på EU-nivå. De åtgärder som behövs skulle högst sannolikt vidtas på lokal nivå, men det kan efter hand fordras åtgärder på EU-nivå enligt annan lagstiftning om övervakningsinformation gör detta nödvändigt. Referensscenariot beaktar befintliga åtgärder och förväntade beslut enligt annan EU-lagstiftning. Inga orimliga kostnader på EU-nivå har identifierats. Om orimliga kostnader skulle uppstå lokalt, kan undantag enligt vattendirektivet användas för särskilda vattenförekomster om de villkor som anges i vattendirektivet är uppfyllda. SV 10 SV

6.2. Jämförelse av alternativ vad gäller allmänt förekommande PBT-ämnen och kunskapsbasen Alternativ Måluppfyllelse Effektivitet Överensstämmelse Total bedömning B1 0 0 0 0 Alternativ för presentation B2a ++ ++ + +++++ Undviker problemet med presentation, men kemisk status påverkas formellt sett fortfarande av allmänt förekommande PBTämnen. Inga större kostnader och minskad administrativ börda för medlemsstaterna. Överensstämmer med vattendirektivet, ökad flexibilitet vad gäller presentation. B2b + ++ -- + Undviker helt problemet med presentation, men undergräver målet att minska riskerna med vissa ämnen. Inga större kostnader och minskad administrativ börda för medlemsstaterna. Överensstämmer inte med vattendirektivet och kemikaliepolitiken. Alternativ för övervakningsmatris B3a ++ + + ++++ Stark drivkraft för användning av den lämpligaste matrisen. Bidrar till förbättrad kunskap om ämnens risker och om åtgärders effektivitet. Möjligt att ta hänsyn till lokala förhållanden. Möjlig brist på rättslig säkerhet om det inte finns internationella analysstandarder. Bibehållande av en viss flexibilitet skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att anpassa sig till lokala förhållanden och traditioner/erfarenheter. Måttliga anpassningskostnader för vissa medlemsstater. Stärker rollen för direktiv 2009/90/EG. Bidrar till bättre bedömning av effektiviteten i de åtgärder som vidtagits inom andra politikområden. B3b ++ - + Stark drivkraft för användning av den lämpligaste matrisen. Bidrar till förbättrad kunskap om ämnens risker och om åtgärders effektivitet. Inte möjligt att ta hänsyn till lokala förhållanden. Rättslig säkerhet. Högre anpassningskostnader för medlemsstater som inte har någon tradition/erfarenhet av att övervaka i biota. Mindre flexibelt när det gäller att anpassas till utveckling av analysmetoder. Kan hindra utveckling av analysmetoder för andra matriser. Alternativ för minskad övervakning B4a + Minskar medlemsstaternas administrativa börda och övervakningskostnader. + Säkerställer att det finns tillförlitliga referensvärden för övervakningen, och bidrar därigenom till goda kunskaper om riskerna för eller via vattenmiljön med allmänt förekommande PBT-ämnen. ++ B4b + + SV 11 SV

C2 + C3 ++ Minskar medlemsstaternas administrativa börda och övervakningskostnader. Ökad kunskap men troligen betydande dataluckor (ofullständig täckning av medlemsstater) och avvikelser från tekniska specifikationer på grund av frivilligheten. Ökad kunskap och täcker sannolikt alla eller de flesta EUländer på ett harmoniserat sätt. Garanterar inte tillförlitliga referensvärden för övervakningen i alla medlemsstater, säkerställer därför inte goda kunskaper om riskerna för eller via vattenmiljön med allmänt förekommande PBT-ämnen. + Minskad valuta för pengarna på grund av troliga dataluckor. ++ Ger riktade EU-data av hög kvalitet, lämpliga för prioritering av prioriterade ämnen. NA ++ NA ++++ Effekter jämfört med referensscenariot (referensen anges som 0): ++ mycket positiva, + positiva, ++ mycket negativa, negativa, marginella/neutrala, NA = Ej tillämpligt 6.3. Sammanfattning av föredragna alternativ och deras konsekvenser De föredragna alternativen är A3c alla ämnen B2a flexibel presentation för allmänt förekommande PBT-ämnen B3a val av matris kopplat till analytisk känslighet B4a villkorlig minskning av övervakning för allmänt förekommande PBT-ämnen C3 bevakningslista med rättslig skyldighet Dessa skulle genomföras genom ändring av direktiv 2008/105/EG om miljökvalitetsnormer och vattendirektivets bilaga X. Fördelar, kostnader och spridningseffekter i förhållande till referensscenariot sammanfattas i nedanstående tabell, med beaktande av samverkan mellan alternativ. Fördelar All den senaste vetenskapliga information som granskats skulle beaktas. Medlemsstaterna skulle uppmuntras att övervaka i biota när det är lämpligast. En mer exakt bild skulle erhållas för förorening med allmänt förekommande PBT-ämnen. Avsevärt ökade kunskaper skulle erhållas om riskerna med alla de 15 prioriterade ämnena och de allmänt förekommande PBT-ämnena bland de befintliga prioriterade ämnena, och om åtgärdernas effektivitet för dessa ämnen, vilket möjliggör införande eller förbättring av åtgärder på EU- och medlemsstatsnivå, bättre målinriktning av sedimentsanering och optimering av skyddet mot identifierade risker och därmed fördelar för den biologiska SV 12 SV

mångfalden och människors hälsa. Åtgärder som vidtas för att minska riskerna med vissa ämnen (t.ex. nickel) skulle också minska riskerna med andra ämnen (t.ex. E2). Harmoniseringen av miljökvalitetsnormer för flera ämnen skulle ge mer likvärdiga förutsättningar för företag i olika medlemsstater. Den administrativa bördan i samband med att förklara ett misslyckande med att uppnå målet för kemisk status till följd av allmänt förekommande PBT-ämnen skulle minskas och allmänheten skulle få tydligare information. Minskade kostnader för övervakning av allmänt förekommande PBT-ämnen kan förväntas, och dessa medel skulle kunna investeras i att förbättra informationsunderlaget för framtida prioriteringsarbete, dvs. bevakningslistan. Kostnader Ytterligare övervakningskostnader för offentliga myndigheter. Kostnader för offentliga myndigheter och privata företag, vilka sannolikt förs vidare till konsumenterna, för ytterligare rening av avloppsvatten från tätbebyggelse för att avlägsna nickel och E2, kostnader för industrin för att minska industriutsläppen från punktkällor för nickel, och kostnader för djuruppfödare för att installera stängsel som håller djur borta från vattendrag för att minska utsläpp av E2 till vatten. Vissa av dessa kostnader skulle dock kunna omfattas av annan lagstiftning. Möjliga kostnader, av okänd omfattning men förmodligen inte särskilt stora, för att ersätta kinoxifen, om inte tillståndet i vilket fall som helst återkallas enligt växtskyddsmedelslagstiftningen. Dessa faller på tillverkare, formulerare, jordbrukare och/eller konsumenter, beroende på ersättningsämnet. Kostnader för att hantera bevakningslistan. Huvudsakliga spridningseffekter De viktigaste spridningseffekterna sammanfattas nedan, utom generiska miljö- och hälsofördelar. De flesta rör det föredragna alternativet för ämnen (A3c) snarare än de alternativ som tar upp övriga allmänna mål. Det finns osäkerhet om hur många som kommer att ingå i referensscenariot. Sektorsspecifika effekter kan uppstå för jordbruk och växtskyddsmedel, eftersom fyra växtskyddsmedel som används för närvarande ingår i det föredragna paketet; de flesta av de åtgärder som kan behövas kan dock förväntas ingå i referensscenariot, kan också uppstå i vattenverk, till följd av behovet att uppfylla en striktare miljökvalitetsnorm för nickel och en miljökvalitetsnorm för E2, skulle uppstå inom den offentliga sektorn till följd av kravet att övervaka ytterligare ämnen, och eventuellt också för att täcka investeringar i kommunala reningsverk (en kostnad som sannolikt skulle föras vidare till konsumenterna), kan uppstå i andra sektorer såsom vattenbruk, byggindustri, metallindustri, transporter och avfallshantering, men skulle sannolikt inte vara betydande. Tillverkar- och användarspecifika effekter kan uppstå för tillverkare och formulerare av bekämpningsmedel och biocider, återigen beroende på referensscenariot, kan påverka exporten av vissa ämnen som fortfarande produceras i EU för export, inbegripet HBCDD och trifluralin, även om denna export skulle kunna upphöra ändå enligt referensscenariot. Medlemsstats- och regionspecifika effekter kan inbegripa mindre effekter på handeln i förhållande till exporterade och importerade ämnen, men dessa skulle i SV 13 SV

stor utsträckning ingå i referensscenariot, kan uppstå för växtskyddsmedel, eftersom vissa medlemsstater har större användning och ett större antal produkter på marknaden, kan inbegripa effekter som har att göra med läkemedelsanvändning, kustlinjens längd, storstadsregioners förekomst och täthet, djuruppfödningens intensitet samt naturliga förhållanden som påverkar biotillgänglighet. Totalt sett skulle de föredragna alternativen uppnå de flesta målen med störst effektivitet samtidigt som överensstämmelse med gällande lagstiftning säkerställs och större orättvisa spridningseffekter undviks. 7. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING Vattendirektivet innehåller inbyggda övervaknings- och utvärderingsprocesser. Regelbunden övervakning av miljökoncentrationer av prioriterade ämnen och prioriterade farliga ämnen föreskrivs i direktivet. SV 14 SV