Author Andrea Rutgersson Phone +46 10 505 00 00 Mobile +46 72 535 97 39 E-mail andrea.rutgersson@afconsult.com Recipient Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Atlantgatan 8 252 25 Helsingborg Date 2015-11-12 Project ID 707087 Samrådsunderlag Ekevång Inför ansökan om utökad verksamhet vid avloppsreningsverket Nyvång i Åstorps kommun, Skåne län ÅF-Infrastructure AB, Frösundaleden 2, SE-169 99 Stockholm, Registered office: Stockholm, Sweden Tel +46 10 505 00 00, www.afconsult.com, Org nr 556185-2103 Samrådsunderlag Ekevång Page 1 (16)
Innehåll Innehåll... 2 1 Inledning... 3 2 Administrativa uppgifter... 3 3 Bakgrund... 3 4 Lokalisering... 4 4.1 Orientering... 4 4.2 Recipient... 4 Humlebäcken... 5 4.3 Natur- och kulturområden... 6 Riksintresse (naturområde)... 6 Naturskyddade områden... 7 Övriga områdesskydd... 8 Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar... 8 5 Verksamheten... 9 5.1 Nuvarande verksamhet... 9 Reningsprocess... 9 5.2 Befintligt tillstånd... 10 5.3 Ansökt verksamhet... 10 Utformning... 10 5.4 Alternativ i MKB:n... 11 Nollalternativ... 11 Alternativ lokalisering... 12 6 Miljöpåverkan av verksamheten... 12 6.1 Utsläpp till vatten... 13 Indirekta effekter nedläggning av Kvidinge och Ekebro reningsverk... 13 6.2 Resursanvändning... 13 Energi... 13 Kemiska produkter... 13 Råvaror... 13 Markanvändning... 14 6.3 Utsläpp till luft... 14 Lukt... 14 Smitta... 14 6.4 Transporter... 14 6.5 Påverkan på natur- och kulturområden... 14 6.6 Risk för incidenter och olyckor... 15 6.7 Avfall... 15 6.8 Buller... 15 Samrådsunderlag Ekevång Page 2 (16)
7 Miljömål... 15 8 Planerad miljökonsekvensbeskrivning... 16 Bilaga Recipientutredning Humlebäcken 1 Inledning Föreliggande samrådsunderlag har upprättats på uppdrag av Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB (NSVA) för att utgöra underlag till en ansökan om nytt tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken (SFS 1998:808). Ansökan omfattar utökad verksamhet vid avloppsreningsverket Nyvång i Åstorps kommun, Skåne län. 2 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövarens juridiska namn Organisationsnummer 556765-3786 Anläggningsnummer 1277-50-004 Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Postadress Kontakt i miljöfrågor Gasverksvägen 5, 365 90 Åstorp Pär Gustafsson Telefon 010-4909787 E-post par.gustafsson@nsva.se Fastighetsbeteckning Nyvång 1:10 Fastighetsägare Kommun Tillsynsmyndighet Huvudverksamhetens kod enligt miljöbalken Miljöprövningsförordning (2013:251) Åstorps kommun Åstorp Länsstyrelsen i Skåne Län Verksamhetskod 90.10 Avloppsreningsanläggning med en anslutning av fler än 2 000 personer eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än 2 000 personekvivalenter. 3 Bakgrund Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA) är ett interkommunalt VA-bolag som ansvarar för all verksamhet inom vatten och avlopp i kommunerna Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv, Åstorp och Bjuv. NSVA är gemensamt ägt av dessa sex kommuner. Med anledning av att reningsverket i Åstorp (Nyvång) och Bjuv (Ekebro) är i behov av renovering så har NSVA tittat på ett alternativ där de två reningsverken slås ihop och ersätts med ett reningsverk (Ekevång) i Åstorp. Det nya reningsverket Ekevång planeras på fastighet Nyvång 1:10 där Åstorps reningsverk Nyvång ligger idag. Samrådsunderlag Ekevång Page 3 (16)
Det finns även ett mindre reningsverk i Åstorp (Kvidinge) som planeras att läggas ner och istället kopplas till det nya reningsverket Ekevång. NSVA har med extern hjälp utrett förutsättningarna för att antingen renovera respektive reningsverk eller att slå samman reningsverken. Sammanställningen av utredningarna visar på att det är fördelaktigt att slå ihop reningsverken och ersätta dem med reningsverket Ekevång. Genom en sammanslagning av verken uppnås en högre driftsäkerhet samt ett bättre resursutnyttjande av slam. Dessutom står kommunerna bättre rustade inför kommande krav. 4 Lokalisering 4.1 Orientering Ansökt verksamhet planeras på fastighet Nyvång 1:10 där Åstorps reningsverk Nyvång ligger idag. Fastigheten ligger cirka 1 km väster om Åstorps samhälle i Skåne län, se Figur 4-1. Närmiljön består i dagsläget av enstaka bostadshus samt en återvinningscentral. Nyvång/Ekevång Skola och förskola Bostadshus Vårdinrättning Figur 4-1. Karta över lokaliseringen av det planerade reningsverket Ekevång Reningsverkets avstånd till närmsta skola och förskola är ca 800 m, bostadshus ca 350 m, bostadsområde ca 700 m, vårdinrättning ca 2300 m. Ledningsnätet kommer bestå av befintliga spillvattenledningar i Bjuv (15,6 mil) och Åstorp (12,2 mil) samt överföringsledningar från Ekebro samt Kvidinge. 4.2 Recipient Recipienten för det renade avloppsvattnet är Humlebäcken som ligger inom Vegeåns avrinningsområde. Recipientkontrollen samordnas av Vegeåns Vattendragsförbund där Åstorps kommun är medlemmar. Resultaten av recipientkontrollen redovisas årligen i en sammanställning från Alcontrol. Recipientutredning för Humlebäcken bifogas som bilaga. Samrådsunderlag Ekevång Page 4 (16)
Humlebäcken Humlebäcken innefattar en sträcka av 18 km och rinner genom kommunerna Åstorp och Ängelholm. Avrinningsområdet till Humlebäcken är ca 65 km 2 och består till mer än 60 % av jordbruksmark. Enligt SMHIs modellberäkningar uppgår medelvattenföringen till 0,53 m 3 /s. I Tabell 4-1 samt Tabell 4-2 framgår kväve- och fosforhalter, syrgashalter samt konduktiviteten vid övervakningsstationerna i Humlebäcken. Tabell 4-1. Årsmedelvärden för syrgas (mg/l och %) samt totalkväve (µg/l) År Syrgas (mg/l) Station Åstorp Uppströms Nyvång Syrgas (%) Tot-N (µg/l) Station Åstorp Nedströms Nyvång Syrgas (mg/l) Syrgas (%) Tot-N (µg/l) Helenedal, ca 4 km Syrgas (mg/l) nedströms Syrgas (%) Tot-N (µg/l) 2006 10 89 4500 10 84 5117 10 89 4233 2007 11 96 3400 10 84 4850 11 94 5300 2008 11 92 3800 10 90 5933 11 97 5400 2009 11 94 3167 10 86 3883 16 79 6194 2010 12 103 3917 10 89 8967 10 82 5583 2011 11 98 3900 10 90 6483 10 82 5483 2012 12 95 4086 13 106 6017 9 81 5717 2013 11 96 3050 10 83 5350 10 89 4233 Tabell 4-2. Årsmedelvärden för totalfosfor (µg/l) samt konduktivitet (ms/m) Station Åstorp Uppströms Nyvång Station Åstorp Nedströms Nyvång Helenedal, ca 4 km nedströms År Tot-P (µg/l) Kond_25 Tot-P (µg/l) Kond_25 Tot-P (µg/l) Kond_25 (ms/m) (ms/m) (ms/m) 2006 175 48 186 56 136 50 2007 98 46 134 58 136 56 2008 169 39 208 45 140 59 2009 126 51 163 62 115 71 2010 111 55 151 72 211 48 2011 81 51 137 61 144 58 2012 152 43 175 55 180 56 2013 85 57 91 70 136 50 Vattendelegationen för Västerhavets distrikt har fastställt status och kvalitetskrav (miljökvalitetsnorm) för Humlebäcken december 2009. Det pågår en revidering av status och kvalitetskrav vilket ska fastställas 2015. Nedan följer en sammanfattning av fastställda status och miljökvalitetsnormer år 2009 samt förslag på reviderade status och kvalitetskrav år 2014 enligt VISS juni 2015. Ekologisk status Fastställd år 2009: Dålig ekologisk status Kvalitetskrav: God ekologisk status år 2021 Samrådsunderlag Ekevång Page 5 (16)
Förslag år 2014: Dålig ekologisk status Kvalitetskrav: God ekologisk status 2027 Orsaken till tidsfristen angavs vara övergödning och fysisk påverkan enligt VISS. Kemisk ytvattenstatus Fastställd år 2009 (exkl. kvicksilver): God kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav: God kemisk ytvattenstatus år 2015 Statusen har bedömts som god, exklusive kvicksilver (se nedan). Förslag år 2014: Kvalitetskrav: Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus, undantag kvicksilver Gruppen tungmetaller bedöms ej uppnå god status på grund av höga halter av kvicksilver. Generellt överskrider majoriteten av ytvattenförekomsterna i Sverige idag miljökvalitetsnormen för kvicksilver i fisk. Detta beror på att utsläpp av kvicksilver har skett under lång tid i både Sverige och utomlands. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är internationella luftnedfall. Kemisk ytvattenstatus har tidigare redovisats exklusive kvicksilver. 4.3 Natur- och kulturområden Riksintresse (naturområde) Närmaste områden av riksintresse är Söderåsen samt Rönne ås dalgång och Ageröds mosse, se Figur 4-2. Anläggningens lokalisering markeras på kartbilden med en lila cirkel. Söderåsen omfattas av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Rönne ås dalgång samt Ageröds mosse omfattas av riksintresse för naturvård. Samrådsunderlag Ekevång Page 6 (16)
Figur 4-2. Kartbild över närliggande riksintressen Naturskyddade områden Naturskyddade områden i närheten av anläggningen (lila cirkel) visas översiktligt på nedanstående kartbild, se Figur 4-3. Som framgår av bilden finns ett vattenskyddsområde öster om Åstorp samhälle. I omgivningarna finns även naturvårdsområde, skogligt biotopskyddsområde, Natura 2000-område, naturreservat samt ytterligare vattenskyddsområden. Figur 4-3. Kartbild över närliggande naturskyddade områden Samrådsunderlag Ekevång Page 7 (16)
Övriga områdesskydd Enligt antagen översiktsplan för Åstorps kommun ligger fastigheten (lila cirkel) inom område för markreservat Europakorridor, strandskydd samt restriktionsområde naturgasledning, se Figur 4-4. Figur 4-4. Regleringskarta i översiktsplan för Åstorps kommun Ett antal sjöar och vattendrag som bedöms ha höga natur-, fisk/fiske- eller kulturvärden har utpekats som nationellt särskilt värdefulla eller nationellt värdefulla. Hänsyn ska tas till dessa vattendrag med omgivande strandskyddsområde, så att värden inte går förlorade i väntan på långsiktigt skydd. I Åstorp är Hallabäcken, Klövabäcken samt Rönne å utpekade. Planerad verksamhet ligger inte i anslutning till ovan angivna vattendrag. Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar Fornlämningar i närområdet visas översiktligt på nedanstående kartbild, se Figur 4-5. Det finns inte några registrerade fornlämningar inom verksamhetens område (lila cirkel). Figur 4-5. Kartbild över närliggande fornlämningar och riksintressen kultur Samrådsunderlag Ekevång Page 8 (16)
5 Verksamheten 5.1 Nuvarande verksamhet Nyvångsverket ligger på fastighet Nyvång 1:10 och är beläget cirka 1 km väster om Åstorps samhälle. Till verket kommer spillvatten från Åstorp, Björnås, Hyllinge, Nyvång och Grytevad. Dessutom kommer industriavloppsvatten från ett antal industrier i närheten. Totalt är ca 11 800 personer anslutna. Dimensionerande belastning samt utfall för år 2014 framgår av tabellen nedan. Tabell 5-1. Dimensionering Nyvång Dimensionerande belastning Utfall 2014 Enhet Anslutning, medeldygn 28000 13859 pe (70 g BOD 7/pe*d) Flöde, medeldygn 7500 3766 m 3 /d Flöde, medeltimme - 157 m 3 /h BOD 7, årsmedel 2200 970 kg/d N-tot, årsmedel - 120 kg/d P-tot, årsmedel - 16 kg/d Reningsprocess Den nuvarande reningsprocessen i Nyvång omfattar grovrening, mekanisk rening i ett luftat sandfång, kemisk rening, biologisk avskiljning av organiskt material i två biobäddar, mellansedimentering, efterdenitrifikation samt slutsedimentering med efterföljande sandfilter. Inkommande vatten passerar först ett rensgaller där större föroreningar som papper, trasor, tops mm avskiljs. Därefter leds vattnet till ett luftat sandfång. Här låter man större partiklar som sand och grus sjunka till botten. I anslutning till sandfånget finns en oluftad del (avskild med en mellanvägg) där fett ansamlas och avskiljs, så kallat fettfång. I efterföljande bassäng luftas vattnet och härifrån går ett delflöde till försedimenteringen medan en delström leds till SBR-anläggningen där vattnet används som kolkälla för rejektvattenreningen. Till det luftade steget i sandfånget tillsätts järnklorid för fällning av fosfor. Fosforn kommer tillsammans med BOD, hydroxider och andra partiklar att fällas ut i form av större flockar. Flockarna avskiljs i efterföljande försedimenteringsbassänger. Efter den mekaniska och kemiska reningen pumpas vattnet till två parallella biobäddar. I biobäddarna växer mikroorganismer på ett bärarmaterial av sten. Mikroorganismerna reducerar främst organiskt material och oxiderar ammonium till nitrat. Från biobäddarna leds vattnet till fyra mellansedimenteringsbassänger för avskiljning av bioslam. Ett delflöde av det vatten som har passerat mellansedimenteringen återrecirkuleras över biobäddarna för ökad reningsgrad, medan resterande vattenmängd pumpas till en efterdenitrifikation. Här tillsätts etanol som extern kolkälla och nitraten omvandlas till kvävgas i en aktivslam-anläggning. Vattnet leds sedan till de tre slutsedimenteringsbassängerna där kvarvarande partiklar får sjunka till botten. Samrådsunderlag Ekevång Page 9 (16)
Slutligen poleras vattnet i en filteranläggning. De fyra filtren består av sand och hydroantracit varpå mindre partiklar fastnar. Det filtrerade avloppsvattnet leds sedan ut till recipient Humlebäcken som nedströms mynnar i Vege å. 5.2 Befintligt tillstånd Gällande tillståndsbeslut för reningsverket Nyvång i Åstorp framgår av tabellen nedan. Tabell 5-2. Tillståndsbeslut Nyvång Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser 1994-05-02 Länsstyrelsen Grundtillstånd 2004-12-09 Länsstyrelsen Slutliga villkor 5.3 Ansökt verksamhet Ansökan avser en utökning av verksamheten vid avloppsreningsverket Nyvång i Åstorps kommun. Reningsverket planeras att kopplas samman med reningsverket Ekebro i Bjuvs kommun och Kvidinge i Åstorps kommun. Reningsverket Nyvång behöver därför byggas ut för att klara den framtida sammanlagda belastningen. Överföringsledningar kommer att anläggas från Bjuv samt Kvidinge till Åstorps reningsverk Nyvång. En avveckling kommer därefter ske av Ekebro reningsverk i Bjuv samt reningsverket i Kvidinge. Reningsverket Nyvång kommer därefter att döpas om till Ekevång. Anläggningarna Ekebro och Kvidinge kan komma att behålla viss funktion, t.ex. genom att några bassänger får fungerar som utjämningsmagasin vid flödestoppar. I ansökt verksamhet ingår även följdverksamheten ledningsnätet samt pumpstationer vilka kommer att beskrivas i kommande teknisk beskrivning. Ekevångs avloppsreningsverk utformas för en tillståndsgivande belastning i storleksordningen 30 000 PE, motsvarande 2100 kg/d BOD 7 årligen. I miljökonsekvensbeskrivningen kommer konsekvenser av olika utsläppsnivåer av BOD 7, P TOT och N TOT att beskrivas. Utformning NSVA har idag inte fastställt behandlingssteg och typ av rening för anläggningen. Nedan är en preliminär redogörelse för utformning samt alternativ som övervägs i dagsläget. Andra utformningar med likvärdigt eller bättre reningsresultat kan bli aktuella, dessa kommer att redogöras för i ansökan. Preliminär mekanisk behandling Utförs med mekaniska steg som galler och sedimentationsprocesser (sandfång + försedimentering). Om biologisk fosforavskiljning införs kan anläggningen som alternativ ha primärslamshydrolys samt mekaniska enheter som sandtvätt. Sekundär biologisk behandling Befintliga biobäddarna utgår och ersätts troligen med aktivslamprocess med utökad biologisk avskiljning av fosfor. Samrådsunderlag Ekevång Page 10 (16)
Alternativ utformning om biologisk fosforavskiljning införs är någon form av hydrolys, som sidoströmshydrolys för organiskt material. Alternativa utformningar av kväveavskiljningsprocesser finns t.ex. fördenitrifikation, efterdenitrifikation. Tertiär kemisk behandling Reningsverket planeras att utföras med kemisk efterfällning av fosfor som komplement till biologisk fosforavskiljning. Kvartärt poleringssteg Befintliga sandfilter ersätts med skivfilter eller likvärdig poleringsteknik. Slambehandling Slambehandling via befintlig slamförtjockare och mekanisk förtjockare med utökad kapacitet och avvattning via befintlig slampress. Denna utformas beroende på val av process tidigare. Rejektvattenbehandling Befintlig rejektvattenbehandling kan kvarstå alternativt tas med i huvudbehandlingen. Övrigt I ansökt verksamhet kommer också att ingå att Ekevång ska ha möjlighet att kunna ta emot slam för behandling från andra reningsverk. Vid Nyvång bedrivs i dagsläget rötning av slam, en verksamhet som även kommer att vara en del av den ansökta verksamheten. Anläggningen utformas med bräddvattenrening. 5.4 Alternativ i MKB:n Nollalternativ I miljökonsekvensbeskrivningen ska ansökt verksamhet jämföras med ett nollalternativ, dvs. vad miljökonsekvenserna bedöms bli, direkt och indirekt, om den ansökta verksamheten inte kommer till stånd. Nollalternativet i ansökan innebär därmed att befintligt tillstånd kvarstår för reningsverken i Bjuv och Åstorp. Nyvång och Ekebro reningsverk är dock i behov av renovering. Nedan följer en kort beskrivning av reningsverken Ekebro och Kvidinge samt gällande tillstånd. Ekebro Reningsverket Ekebro ligger på fastigheten Brogårda 1:12 i Bjuvs kommun. Verksamhetsområdet omfattar i dagsläget Bjuvs tätort, Gunnarstorp, Billesholm och Norra Vram. Totalt är ca 9 850 personer anslutna. Vattenreningen på Ekebro avloppsreningsverk består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Det renade avloppsvattnet leds ut i Bjuvsbäcken som inom några meter leder ut i Vege å. Samrådsunderlag Ekevång Page 11 (16)
Tabell 5-3. Tillståndsbeslut Ekebro Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser 1995-09-07 Länsstyrelsen Tillståndsbeslut ombyggnad, omprövning villkor utsläpp 1996-10-17 Länsstyrelsen Tillståndsbeslut, ombyggnadsåtgärder, krav på kontrollprogram 1999-04-29 Länsstyrelsen Krav på prövotidsredovisning 2004-12-16 Länsstyrelsen Fastställande av slutgiltiga villkor Kvidinge reningsverk Kvidinge reningsverk ligger på fastighet Kvidinge 1:20. Verksamhetsområdet omfattar Kvidinge samhälle och Sönnarslöv med cirka 1 550 personer anslutna. Vattenreningen på Kvidingeverket består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Det renade avloppsvattnet leds ut i en bäck som senare mynnar ut i Rönne å. Rönne å ingår i fisk- och musselvattendirektivet och är utpekad som en nationellt värdefull vattenmiljö med ett flertal rödlistade arter. Tabell 5-4. Tillståndsbeslut Kvidinge Datum Tillståndsgivande myndighet Beslut avser 1997-10-23 Länsstyrelsen Grundtillstånd 1998-05-02 Koncessionsnämnden Villkor 4 och 5 upphävs, provisoriska föreskrifter för villkor 3 2005-04-28 Länsstyrelsen Slutliga villkor Alternativ lokalisering En alternativ lokalisering är att förlägga ansökt verksamhet på fastighet Brogårda 1:12 där Bjuvs reningsverk ligger idag. Verket byggdes i början av 1960-talet och har sedan dess byggds om och till i flera etapper. Alternativet ses som mindre lämpligt då det föreligger en översvämningsrisk vid Ekebro reningsverk då vattennivån i bäcken periodvis blir hög. Det alternativ som kommer att utredas är utformningen vid ett bibehållande samt utvecklande av reningsverken i Bjuv och Åstorp på nuvarande platser. 6 Miljöpåverkan av verksamheten Den huvudsakliga miljöpåverkan från ansökt verksamhet bedöms utgöras av utsläpp till vatten. Samrådsunderlag Ekevång Page 12 (16)
6.1 Utsläpp till vatten Recipienten för det renade avloppsvattnet är Humlebäcken som ligger inom Vegeåns avrinningsområde. Det innebär att Vegeå är recipient både i nollalternativet och i ansökt verksamhet, med undantag för det flöde som släpps till Rönne å i Kvidinge. Primärrecipienten för ansökt verksamhet, Humlebäcken, samt de två nuvarande recipienterna Rönne å (Kvidinge) och Vege å (Ekebro) har fastställda miljökvalitetsnormer för ekologisk status och kemisk ytvattenstatus. Ekevångs avloppsreningsverk planeras att utformas för en tillståndsgivande belastning i storleksordningen 30 000 pe, motsvarande 2 100 kg per L BOD 7 och med föreslagna utsläppskoncentrationer om 10 mg per L BOD 7, 0,3 mg per L P TOT och 10 mg per L N TOT. Dimensionerande belastning samt utfall för Nyvång idag är 28 000 pe, utfallet för år 2014 var 13 859 pe. Indirekta effekter nedläggning av Kvidinge och Ekebro reningsverk Kvidinge reningsverk leder sitt vatten till en bäck som senare mynnar ut i Rönne å. Rönne å är ett vattendrag med höga naturvärden. Det är klassat som Nationellt särskilt värdefullt med förekomst av bl. a. tjockskalig målarmussla, flodpärlmussla och en stabil havsvandrande öringstam. Den tjockskaliga målarmusslan har varit på väg att försvinna i Skåne och båda musselarterna är upptagna i Artskyddsförordningen (2007:845) där de har starkt skydd. Att minska utsläppen till Rönne å skulle därmed utgöra en miljövinst i den föreslagna omkopplingen. Det finns i dagsläget en översvämningsrisk vid Ekebro reningsverk då vattennivån i bäcken periodvis blir hög. Den ansökta verksamheten och en nedläggning av Ekebro reningsverk resulterar därmed i att negativa miljökonsekvenser av eventuella översvämningar minskar. 6.2 Resursanvändning Energi Elförbrukningen vid befintlig anläggning (Nyvång) var år 2014, 1 030 MWh. Den ansökta anläggningens energiförbrukning är beroende av slutligt processval. Kemiska produkter De kemikalier som främst används inom befintlig anläggning är Plusjärn S 314, polymer samt etanol. Den framtida kemikalieförbrukningen är beroende av slutligt processval. Kemikalier från dagens verksamhet registreras i ett digitaliserat system, ECO online. Systemet erbjuder uppdaterade säkerhetsdatablad och möjliggör en effektiv kemikaliehantering. Bolaget arbetar med utfasning av produkter med särskilt miljöfarligt innehåll. Råvaror Den råvara som i dagsläget främst hanteras vid avloppsreningsverket är sand till filteranläggningen. Samrådsunderlag Ekevång Page 13 (16)
De råvaror som kommer att hanteras vid ansökt verksamhet är beroende av slutligt processval. Markanvändning Ansökt verksamhet kräver inte ny mark för anläggningsplats. Den planerade överföringsledningarna från reningsverken Ekebro och Kvidinge bedöms tillfälligt påverka mark-struktur och eventuellt förekommande vegetation. 6.3 Utsläpp till luft Lukt Viss uppkomst av lukt från avloppsreningsverket förekommer. Störst risk för luktolägenheter uppkommer vid lastning och avlastning av slam samt vid eventuella driftstörningar. Det har inte inkommit några klagomål de närmsta åren gällande lukt. Reningsverket ligger cirka 1 km väster om Åstorps samhälle. Närmiljön består i dagsläget av enstaka bostadshus samt en återvinningscentral. Närmaste bostadshus ligger cirka 350 meter från anläggningen. Smitta I Boverkets skrift Bättre plats för arbete konstaterar Boverket att 200 m från avloppsreningsverk är inverkan av bakteriehalterna obetydlig. Vid fallstudier för svenska reningsverk har konstaterats att den huvudsakliga smittspridningen sker via aerosoler från luftade bassänger. Hälsoeffekter från reningsverk kan noteras hos framförallt reningsverksarbetare. Dessa beror främst av exponering för endotoxiner. Inga studier har hittats där mätningar på endotoxiner genomförts utanför reningsverk. De studier som finns behandlar förekomsten av endotoxiner som ett arbetsmiljöproblem eftersom det är där exponeringen är högst. Ansökt verksamhet bedöms inte medföra någon smittorisk. Närmaste bostadshus ligger cirka 350 meter från anläggningen. Skolor och vårdinrättningar ligger ytterligare längre bort. 6.4 Transporter Planområdet har inga problem med överskridande av miljökvalitetsnormer för luft eller buller, den tillkommande trafiken under byggskedet bedöms därmed inte generera utsläpp som leder till ett överskridande av normerna. Indirekt bidrar ansökt verksamhet till minskade transporter och utsläpp till luft då tre reningsverks samordnas till ett. Närmare beskrivning av lokala transportvägar redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. 6.5 Påverkan på natur- och kulturområden Närmaste områden av riksintresse är Söderåsen samt Rönne ås dalgång och Ageröds mosse. Söderåsen omfattas av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Rönne ås dalgång samt Ageröds mosse omfattas av riksintresse för naturvård. Det finns även närliggande riksintressen för kultur. Samrådsunderlag Ekevång Page 14 (16)
I omgivningarna finns vattenskyddsområden, biotopskyddsområde, naturvårdsområde, Natura 2000-område samt naturreservat. Enligt antagen översiktsplan ligger fastigheten inom område för markreservat Europakorridor, strandskydd samt restriktionsområde naturgasledning. I omgivningarna finns fornlämningar. Inom verksamhetens område finns dock inte några registrerade fornlämningar. Närmare beskrivning av natur- och kulturområde och bedömning av påverkan redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. 6.6 Risk för incidenter och olyckor NSVA är miljö- och kvalitetscertifierade inom samtliga delar inom bolaget enligt ISO 14001 och ISO 9001. NSVA arbetar systematiskt med riskfrågor vid sina anläggningar och kommer bedriva detta arbete även vid ansökt verksamhet. Risker som föreligger avloppsreningsverket är utsläpp av orenat avloppsvatten, kemikalieutsläpp, brand samt trafikolycka. Dessa utreds närmare i kommande miljökonsekvensbeskrivning. 6.7 Avfall Vid befintlig anläggning (Nyvång) har cirka 38 960 kg rens och sand transporterats till externt omhändertagande under 2014. Övrigt avfall förekommer endast i liten omfattning. Den ansökta anläggningen medför ökad mängd avfall till följd av ökad belastning. 6.8 Buller Buller från verksamheten uppkommer från fasta installationer som fläktar samt transporter till och från anläggningen. Den ansökta anläggningen planeras på fastighet Nyvång 1:10 där Åstorps reningsverk Nyvång ligger idag. Närmiljön består i dagsläget av enstaka bostadshus (närmaste 350 meter) samt en återvinningscentral. Anläggningen kommer att konstrueras för att klara följande värden i Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller. Buller från verksamheter får inte överstiga följande ekvivalenta ljudnivåer utomhus vid bostäder: 50 dba dag kl. 06-18 45 dba kväll kl. 18-22, samt lör-, sön- och helgdag kl. 06-18 40 dba natt kl. 22-06 Återkommande höga ljudnivåer bör inte överstiga 55 dba nattetid (22-06). 7 Miljömål Den ansökta verksamheten bedöms påverka det regionala miljömålet utsläppen av växthusgaser i Skåne ska år 2020 vara minst 30 procent lägre än 1990. Transportlogistiken bedöms kunna effektiviseras då den ansökta verksamheten möjliggör en sammankoppling av dagens tre reningsverk till ett. Följande nationella miljömål kommer att behandlas mer utförligt i planerad miljökonsekvensbeskrivning: Samrådsunderlag Ekevång Page 15 (16)
Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Giftfri miljö den ansökta verksamheten bedöms bidra till en totalt sett bättre situation i regionen jämfört med nollalternativet Begränsad klimatpåverkan - ansökt verksamhet bedöms bidra till måluppfyllelse genom effektiviserad transportlogistik God bebyggd miljö ny mark krävs inte för anläggningsplats då ansökt verksamhet planeras där befintligt reningsverk (Nyvång) ligger idag 8 Planerad miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivningen kommer enligt nuvarande planering ha följande innehåll: Icke-teknisk sammanfattning Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Administrativa uppgifter 3. Bakgrund 4. Samrådsförfarande 5. Lokalisering 5.1 Orientering 5.2 Recipient 5.3 Natur- och kulturområden 5.3.1 Riksintresse 5.3.2 Natura 2000 5.3.3 Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar 6. Verksamheten 6.1 Nuvarande verksamhet 6.2 Befintligt tillstånd 6.3 Ansökt verksamhet 6.4 Alternativ i MKB:n 6.4.1 Nollalternativ 6.4.2 Alternativ lokalisering 6.4.3 Alternativ utformning 7. Miljöpåverkan av verksamheten 7.1 Utsläpp till vatten 7.1.1 Skyddsåtgärder 7.2 Resursanvändning 7.2.1 Energi 7.2.2 Kemiska produkter 7.2.3 Råvaror 7.2.4 Markanvändning 7.3 Utsläpp till luft 7.3.1 Lukt 7.3.2 Smitta 7.4 Transporter 7.5 Påverkan på natur- och kulturområden 7.6 Risk för incidenter och olyckor 7.7 Avfall 7.8 Buller 8. Uppfyllelse av hänsynsregler 8.1 Kunskapskravet 8.2 Försiktighet och bästa möjliga teknik 8.3 Produktvalsprincipen 8.4 Hushållning med råvaror och energi 8.5 Lokaliseringsprincipen 9. Miljömål 10. Slutsats Samrådsunderlag Ekevång Page 16 (16)