Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamheten Dalarnas län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer som väljer att ansvara för ett företags utveckling ökar eller minskar och i vilken takt förändringen sker. Uppgifterna hämtas från UC AB och sammanställs av Kreicbergs Utredning & Opinion AB. Som företagsam räknas individer som har en f skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Alla individer som uppfyller något av dessa kriterier räknas som företagsamma i denna mätning 1. Individerna räknas bara en gång oavsett om personen driver ett eller flera företag. Av denna anledning finns det alltså fler registrerade företag än det finns företagsamma individer. Företagsmätningen är en totalundersökning och kan därför användas för att jämföra företagsamheten mellan olika kommuner över tiden. På Svenskt Näringslivs webbplats finns rapporter för Sveriges samtliga 21 län att ladda ned. 10,8 procent är företagsamma Vid halvårsskiftet 2010 fanns det 21 770 aktivt företagsamma individer i Dalarna, vilket är 10,8 procent av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). Andelen är oförändrad jämfört med första halvåret. I riket som helhet finns det 808 000 personer som definieras som företagsamma. Sammantaget är därmed 11,8 procent av svenskarna i arbetsför ålder på ett eller annat sätt ansvarig för ett företag. Av de företagsamma individerna i Dalarna är drygt 6 000 kvinnor. Av länets kvinnor i arbetsför ålder ansvarar alltså 6,1 procent för ett företag. En klart lägre andel än i riket som helhet (6,9 procent). Antalet yngre företagsamma (16 34 år) ökar i länet jämfört med för ett halvår sedan. Trots den positiva tillväxten har Dalarna en av den äldsta företagsamheten i Sverige. Vid årsskiftet fanns 2 677 unga företagsamma personer i Dalarna, vilket är 4,5 procent av länets yngre population. Motsvarande andel i riket som helhet är betydligt högre (5,4 procent). Den relativt låga företagsamheten bland de yngre är oroande med tanke på den pågående generationsväxlingen där fler och fler fyrtiotalister lämnar företagsamheten. 1 På Svenskt Näringslivs webbplats kan en utförlig beskrivning av Företagsamhetsmätningen hämtas.

Diagram 1. Andel företagsamma individer av den arbetsföra befolkningen (16 74 år). 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 11,8% 10,8% Malung är Dalarnas mest företagsamma kommun Det finns stora skillnader mellan länets kommuner när det gäller deras respektive grad av företagsamhet. Skillnaderna beror många gånger på deras olika näringslivsstrukturer och dessa förändras i de flesta fall i en långsam takt. Det är alltså inte troligt att andelen företagsamma i en kommun förändras kraftigt från år till år. Malung Sälens kommun har Dalarnas läns mest företagsamma befolkning. Över 15 procent av kommunens arbetsföra befolkning är på ett eller annat sätt involverade i företagande. Lägst andel uppvisar Ludvika kommun där 7,5 procent av befolkningen ansvarar för ett företag. Rättviks och Leksands kommun har den relativt sett starkaste kvinnliga företagsamheten. Drygt nio procent av kvinnorna i arbetsför ålder är företagsam i respektive kommun. Den mest företagsamma kommunen i länet, Malung Sälen, har även en yngre generation som tagit till sig företagsamheten där 6,3 procent av populationen är företagsamma, vilket är en hög notering jämfört med riket (5,4 procent).

Tabell 1. Företagsamhet i andel av befolkning i arbetsför ålder Kommun Antal företagsamma Andel företagsamma Andel kvinnor Andel yngre MALUNG SÄLEN 1168 15,3% 8,5% 6,3% RÄTTVIK 1183 15,3% 9,2% 5,6% LEKSAND 1624 14,7% 9,3% 5,7% SÄTER 1037 12,9% 6,9% 5,8% GAGNEF 899 12,4% 6,5% 5,9% HEDEMORA 1376 12,3% 6,7% 4,9% ÄLVDALEN 645 12,3% 5,3% 4,3% VANSBRO 599 12,1% 6,9% 4,8% ORSA 585 11,7% 6,6% 5,2% MORA 1600 10,8% 6,3% 4,7% FALUN 4378 10,7% 5,9% 4,2% SMEDJEBACKEN 828 10,3% 5,7% 4,1% AVESTA 1582 9,8% 5,3% 4,9% BORLÄNGE 2876 8,1% 4,6% 3,5% LUDVIKA 1390 7,5% 4,5% 3,1% Företagsamheten ökar med 1,1 procent Samtliga län redovisar en ökning av antalet företagsamma under det senaste halvåret. Dalarna ökningstakt ligger i linje med rikets genomsnitt. Under första halvåret 2010 ökade antalet företagsamma med 241 personer, vilket motsvarar en tillväxttakt på 1,1 procent. Bakom förändringen ligger en stor dynamik. Cirka 1 100 nya individer har tillkommit som företagsamma medan drygt 900 individer har avslutat sitt företagarengagemang. Länet har också haft ett flyttöverskott av företagsamma personer. Trenden med både ett ökat antal nyföretagsamma och fler avslutare fortsätter. Sannolikt är konjunkturläget en bidragande orsak. Arbetslösheten är fortfarande relativt hög vilket gör att många provar på eget företagande. En del av dessa försök misslyckas och därmed ökar även antalet avslutare. I takt med att konjunkturen förbättras kommer antalet nyföretagsamma mer styras av affärsmöjligheterna än av att det saknas lediga jobb.

Diagram 2. Tillväxt av antal företagsamma individer 2,0% 1,8% 1,6% 1,4% 1,2% 1,0% 0,8% 0,6% 0,4% 0,2% 0,0% 1,2% 1,1% Företagsamheten ökar snabbast i Gagnef Förutom att personer blir företagsamma och avslutar sitt företagande påverkas nettoförändringarna av in och utflyttningar av företagsamma personer. För en del kommuner utgör denna inflyttning en ansenlig del av företagsamhetens tillväxt. Nettoförändringen är relativt sett högst i Gagnefs kommun under mätperioden. Företagsamheten har ökat med 42 individer under det första halvåret 2010, vilket ger en tillväxttakt på 4,9 procent. Hela 30 procent av ökningen beror på ett flyttöverskott av företagsamma personer. Avesta kommun har länets svagaste tillväxt. Antalet företagsamma minskade med 11 personer eller 0,7 procent under det senaste halvåret. I Avesta rådde ett flyttningsunderskott av företagsamma individer. Det flyttade alltså ut fler företagsamma personer från kommunen än som flyttade in. Vansbro kommun uppvisar också en negativ tillväxt av företagsamheten. Gagnef redovisar även den starkaste tillväxten av antalet företagsamma kvinnor där tillväxttakten uppmättes till 4,1 procent under mätperioden. Älvdalens kommun har däremot tappat företagsamma kvinnor med en tillväxttakt på 1,7 procent, trots att den totala företagsamheten växte under samma period.

Tabell 2. Tillväxt av antal företagsamma individer Kommun Företagsamma 30/6 Företagsamma 31/12 Förändr Tillväxt Tillväxt unga Tillväxt kvinnor GAGNEF 899 857 42 4,9% 17,2% 4,1% ÄLVDALEN 645 631 14 2,2% 1,3% 1,7% LUDVIKA 1390 1360 30 2,2% 5,0% 3,8% RÄTTVIK 1183 1163 20 1,7% 0,9% 1,8% SÄTER 1037 1020 17 1,7% 2,4% 0,8% SMEDJEBACKEN 828 816 12 1,5% 0,0% 2,8% ORSA 585 577 8 1,4% 21,7% 1,9% HEDEMORA 1376 1358 18 1,3% 1,4% 1,9% BORLÄNGE 2876 2842 34 1,2% 0,2% 2,3% MORA 1600 1584 16 1,0% 3,7% 1,8% FALUN 4378 4345 33 0,8% 4,2% 1,6% LEKSAND 1624 1614 10 0,6% 1,8% 1,2% MALUNG SÄLEN 1168 1168 0 0,0% 5,7% 3,3% VANSBRO 599 601 2 0,3% 12,3% 0,6% AVESTA 1582 1593 11 0,7% 4,7% 1,2% Fler företagsamma ungdomar Med tanke på länets relativt svaga deltagande i företagandet hos ungdomarna är trenden i länet glädjande. Ungdomarnas företagsamhet växer klart snabbare än den totala företagsamheten. Antalet ungdomar i Dalarna som ansvarar för ett företag har vuxit med 1,7 procent under det senaste halvåret, vilket även är en något starkare tillväxt än för riket som helhet. Orsa kommun uppvisar länets snabbaste utveckling av unga företagsamma individer. Jämfört med andra halvåret 2009 har antalet unga företagsamma i kommunen ökat med 21,7 procent. Det är den starkaste tillväxten när det gäller ungdomsgruppen i hela Sverige. Sex kommuner i länet upplever en negativ tillväxt av den unga företagsamheten. Vansbro har haft den kraftigaste minskningen av unga företagsamma under perioden ( 12,3 procent). Endast tre kommuner i hela riket redovisar en svagare utveckling.

Diagram 3. Tillväxt av antal unga företagsamma personer (16 34 år) 4% 3% 2% 1,7% 1,4% 1% 0% 1% 2% Två grupper är särskilt viktiga för att Sveriges företagsamhet ska utvecklas i en positiv riktning. Dels ungdomar där ett tidigt inträde i företagandet ger viktig erfarenhet. Ungdomar går ut och in i företagandet i en snabbare takt, men erfarenheten av företagandet i yngre år är viktig för en framtida, mer långvarig satsning på företagandet. Den andra gruppen är kvinnorna vars delaktighet i företagandet är klart lägre i Sverige än i stora delar av övriga Europa. För att företagandet i Sverige någon gång ska nå europeiska nivåer är det helt nödvändigt att kvinnorna blir mer involverade i företagsamheten. Antalet företagsamma unga individer i länet ökade återigen något under det senaste halvåret. Sammantaget finns nu 2 677 personer med ansvar för företagande som är yngre än 35 år, vilket är knappt 4,5 procent av den yngre generationen. Sedan den första företagsamhetsmätningen utfördes har antalet företagsamma ungdomar ökat med hela 8,2 procent. Samtidigt har den totala företagsamheten i länet ökat i en klart långsammare takt under samma period (+3,3 procent). Andelen företagsamma kvinnor har också stadigt ökat sedan år 2008. Det finns nu 6 027 kvinnor med ansvar för ett företag, vilket är en ökning med knappt sex procent sedan två år tillbaka. Såväl ungdomarna och kvinnorna har alltså tagit ett större ansvar för länets företagsamhet under senare tid och bägge står för en relativt sett större del av tillväxten. Som diagrammet nedan visar har företagsamheten för såväl kvinnor och ungdomar dessutom vuxit snabbare än befolkningsökningen för grupperna.

Diagram 4. Utveckling av företagsamma individer i andel av befolkningen. 2008 2010 6,5% 6,0% 6,09% 5,5% 5,82% 5,0% Ungdomar Kvinnor 4,5% 4,0% 4,20% v2008 h2008 v2009 h2009 v2010 4,46% Genomsnittlig nyföretagsamhet i Dalarna Under första halvåret 2010 valde drygt 1 100 nya personer att ansvara för ett företag i någon form i Dalarna. Detta är klart fler än förra halvåret då 870 nyföretagsamma registrerades. I jämförelse med andra län är dock nyföretagsamheten låg i Dalarna. Endast 5,6 personer per 1000 invånare valde att bli företagsamma under första halvåret 2010, vilket är en betydligt lägre frekvens än i riket (6,6). Det bör tilläggas att Stockholms län ensamt drar upp riksgenomsnittet rejält. Bortsett från Stockholm är nyföretagsamheten i Dalarna ganska genomsnittlig jämfört med övriga län. Stockholms län har rikets mest frekventa nyföretagsamhet med 9,1 nyföretagsamma per 1000 invånare under mätperioden. Motsvarande notering för länet med den svagaste nyföretagsamheten, Blekinge, ligger på 4,8 nyföretagsamma per 1000 invånare. Samtliga län uppvisar en klart högre nyföretagsamhet än förra halvåret.

Diagram 5. Antal nyföretagsamma per 1000 invånare i arbetsför ålder 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 6,6 5,6 Nyföretagsamheten högst i Gagnef På kommunal nivå inkluderar vi alltså även inflyttade i nyföretagsamheten. Detta gör att nivån på nyföretagsamheten blir betydligt högre för kommuner än för länen och riket (där vi endast räknar de genuint nyföretagsamma). Gagnefs kommun uppvisar länets högsta relativa nyföretagsamhet. Under mätperioden har 74 nya individer har tagit ansvar för ett företag. Ställt i relation till kommunbefolkningen blir det 10,2 nya företagsamma individer per 1000 invånare. Av dessa är 27 procent inflyttade från andra kommuner. Vansbro kommun har länets lägsta nyföretagsamhet (5,3 personer i arbetsför ålder per 1000 invånare). Säters kommun uppvisar länets högsta nyföretagsamhet hos kvinnorna där 7,0 kvinnor per 1000 invånare blev ansvarig för ett företag under det senaste halvåret. Värt att nämna är att nyföretagsamheten (och avslutande av företagsamhet) är starkt korrelerad med företagsamheten överlag. I kommuner med många småföretag är det vanligare att personer väljer att involvera sig i företagande.

Tabell 3. Antal nyföretagsamma individer per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Genuint nya Inflyttade Total Per 1000 inv Unga Kvinnor GAGNEF 54 20 74 10,2 14,2 5,1 ORSA 40 8 48 9,6 11,4 5,2 LEKSAND 72 26 98 8,8 11,3 6,3 SÄTER 58 13 71 8,8 11,1 7,0 RÄTTVIK 46 19 65 8,4 6,9 6,1 ÄLVDALEN 33 7 40 7,6 3,9 1,9 HEDEMORA 66 17 83 7,4 8,5 5,1 MORA 94 13 107 7,2 8,2 4,8 FALUN 221 59 280 6,8 8,1 4,5 LUDVIKA 97 18 115 6,2 8,1 4,9 MALUNG SÄLEN 41 6 47 6,2 9,0 6,0 BORLÄNGE 176 36 212 6,0 7,0 4,1 AVESTA 79 16 95 5,9 6,1 4,5 SMEDJEBACKEN 31 12 43 5,4 5,6 4,6 VANSBRO 18 8 26 5,3 5,3 3,8 Ungdomar står för 33 procent av nyföretagsamheten Av de drygt 1 100 genuint nyföretagsamma i Dalarna var en tredjedel yngre än 35 år. Under förra halvåret låg andelen unga nyföretagsamma på 37 procent. I absoluta tal är däremot dagens notering högre, beroende på den allmänt högre nivån på nyföretagsamheten. Den mest nyföretagsamma kommunen i länet, Gagnef, uppvisar även den högsta unga nyföretagsamheten. 14,2 nyföretagsamma personer yngre än 35 år per 1000 invånare blev företagsamma under det gångna halvåret. Kronobergs län har den yngsta nyföretagsamheten i landet (41 procent är yngre än 35 år). Motsvarande andel i Västernorrlands län ligger på 32 procent lägst i Sverige. I riket som helhet uppgick ungdomarnas andel av nyföretagsamheten till 39 procent, vilket är en något lägre andel än vid förra mätningen.

Diagram 6. Andel unga av de genuint nyföretagsamma 50% 45% 40% 39% 35% 33% 30% 25% Nyföretagsamheten hos personer under 35 år ökar kraftigt jämfört med föregående halvår. Antalet unga nyföretagsamma i Dalarna uppgick till 377 under det senaste halvåret. I relation till befolkningen har således 6,3 ungdomar per 1 000 invånare blivit företagsamma under perioden. Trots den kraftiga ökningen är Dalarnas unga nyföretagsamhet relativt låg jämfört med riket som helhet (7,7). Även kvinnornas nyföretagsamhet ökar kraftigt i denna mätning. Föregående halvår noterades 3,0 nyföretagsamma kvinnor per 1000 invånare. Denna andel har nu stigit till 3,8 kvinnor per 1000 invånare. Det är den nionde högsta noteringen i riket, vilket betyder att Dalarna ligger i mittenskiktet för såväl ungdomars som kvinnors nyföretagsamhet. Diagram 7. Utveckling av antal nyföretagsamma individer per 1000 invånare. 2008 2010 6,5 6,0 6,3 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 5,6 3,0 3,8 Ungdomar Kvinnor 2,0 v2008 h2008 v2009 h2009 v2010

879 personer försvann från företagsamheten Som tidigare nämnts kännetecknas företagsamheten av en hög dynamik. Samtidigt som 1100 personer blev företagsamma försvann samtidigt drygt 900 andra personer bort från företagandet. Många av de kommuner som ligger i topp när det gäller nyföretagsamheten ligger även i topp när det gäller avslutning av företagandet. När det gäller avslutningsstatistik på kommunnivå tittar vi även på två olika typer av avslutare. Dels de personer som inte längre uppfyller de krav som ställs för att räknas som företagsamma (genuina avslutare) och dels de personer som visserligen fortfarande är företagsamma men som under mätperioden flyttat till annan ort. I Orsa kommun försvann 40 personer från företagandet under det första halvåret 2010. I relation till befolkningen betyder det 8,0 avslutare per 1000 invånare. Av kommunens avslutare var det 12 procent som flyttade ut från kommunen. Trots den höga avslutningsfrekvensen visar Orsa upp en låg nivå av antalet unga avslutare (0,7), vilket är en stor förklaring till den höga tillväxten av kommunens unga företagsamhet. Smedjebackens kommun har Dalarnas lägsta frekvens avslutare med 3,9 avslutare per 1000 invånare. Av dessa hade knappt 16 procent flyttat ut från kommunen och fortsatte vara involverade i företagande på annan ort. Säters kommun har länets högsta frekvens av kvinnliga avslutare, vilket ytterligare stärker kopplingen mellan ett högt nyföretagande och ett högt avslutande. Säter hade ju även den högsta nyföretagsamheten hos sin kvinnliga population. Tabell 4. Antal personer som försvunnit från företagsamhet per 1000 invånare i arbetsför ålder Kommun Avslutare Utflyttade Total Per 1000 inv Unga Kvinnor ORSA 35 5 40 8,0 0,7 4,0 LEKSAND 71 17 88 7,9 7,0 5,3 SÄTER 36 18 54 6,7 5,8 6,5 AVESTA 89 17 106 6,6 6,1 5,1 MALUNG SÄLEN 40 7 47 6,2 2,9 3,3 MORA 78 13 91 6,1 4,6 3,7 FALUN 193 54 247 6,0 4,1 3,6 RÄTTVIK 36 9 45 5,8 3,2 4,5 HEDEMORA 46 19 65 5,8 3,6 3,8 VANSBRO 24 4 28 5,7 5,3 4,2 BORLÄNGE 142 36 178 5,0 4,4 3,1 ÄLVDALEN 23 3 26 4,9 2,8 2,8 LUDVIKA 63 22 85 4,6 5,1 3,2 GAGNEF 25 7 32 4,4 2,5 2,6 SMEDJEBACKEN 26 5 31 3,9 2,6 3,1

Sammanfattning Under första halvåret 2010 ökade antalet företagsamma personer med 241 personer (+1,1 procent). Dalarnas tillväxttakt ligger i linje med riksgenomsnittet. Dynamiken i företagsamheten ökade också kraftigt jämfört med föregående halvår, drygt 1 100 nya individer inträdde i företagsamhet medan cirka 900 försvann från densamma. Företagsamheten har ökat kraftigast i Gagnefs kommun där antalet företagsamma har ökat med 4,9 procent. Tillväxten har kommit av såväl en hög nyföretagsamhet som ett ökat nettotillskott vid flyttningar. Tillväxten har varit svagast i Smedjebackens kommun där företagsamheten har minskat med 2,0 procent under det senaste halvåret. Nästan hälften av dalakommunerna redovisar en negativ tillväxt av företagsamma personer. Antalet unga företagsamma individer ökade under mätperioden. Dalarnas ökningstakt uppmättes till 1,7 procent, vilket var starkare än riksgenomsnittet. Ungdomars företagsamhet har ökat snabbast i Orsa kommun där tillväxttakten uppmätts till 21,7 procent, vilket är högst i riket Dalarnas relativt sett mest företagsamma kommun är Malung Sälen där 15,3 procent av den arbetsföra befolkningen på något sätt ansvarar för ett företag. Den minst företagsamma kommunen i länet är Ludvika där 7,5 procent ansvarar för ett företag.